Jag tänkte på dig i söndags, när jag stod på julmarknaden med mitt nybakta bröd under armen. Jag tänkte att om du hade levt hade du varit med mig där. Vi hade gått ihop och köpt marmeladburkar och stickade vantar. Jag tänkte att du kanske hade ordnat hela julen och vi hade varit era gäster. Jag tänkte att du säkert hade kommit förbi och hjälpt mig att sy upp mina nya gardiner och putsa mina besvärliga fönster. Och du hade haft så mycket tid och energi för barnbarnen.
Om du levde hade du samlat på tidningsklipp om mig och läst min nya bok från pärm till pärm. Du hade varit sömnlös av oro när vi var i Etiopien och inte hördes av på flera dagar. Du hade skött mormor och morfars hus så att vi sluppit ärva det just när vi har som mest med våra egna hus och hem. Allting som är definitivt hade förskjutits några år fram i tiden.
Men jag tänker så sällan på hur allt hade kunnat bli, för det gör mig så väldigt ledsen. Jag försöker istället tänka på allt du gav oss som jag har kvar. En underbar pappa, en syster som jag ringer till flera gånger om dagen. Konstnärlighet, att jag har ärvt din förmåga att lyssna, att jag gillar alla barn och att barn brukar gilla mig. Villkorslös kärlek och en hundra procent trygg uppväxt. Det är mer än de flesta kan få eller önska sig.
Idag hade du fyllt 68 år och det är minsann ingen ålder. Särskilt inte för någon som tränade, åt bra och levde ett så sunt liv som du gjorde. Idag tar jag en liten stund och tänder ett ljus för dig och för alla andra som jag förlorat och som jag saknar. För julen handlar inte så mycket och klappar och knäck som om relationerna oss människor emellan.
72 svar
Du skriver så tröstesamt och vackert om sorg och kärlek. Och träffande. Varmaste tack till dig, från en som också får tända ett ljus för sin mamma.
Oj, dina ord träffade rakt in i hjärtat. Saknar min pappa så. Sörjer att han fick så lite tid med sina högt älskade barnbarn. Åh, andra sidan minns både de och vi honom med kärlek. Allt han gav den tid han hade med oss. Clara, jag är säker på att din mamma hade varit stolt över dig och den glädje och inspiration du skänker till så många som följt dig genom åren. När min pappa gått bort var det bland annat till din blogg och dina bilder jag vände mig till för att få tänka på något annat en stund. Få försjunka i vackra bilder och tänkvärda texter när världen var ond var en av de saker som gav mig styrka att gå vidare. Tack för det och all inspiration du har givit genom åren. Jag njuter just nu av att läsa en liten bit av din Vinternbok varje dag. Tack!
Hjärtvärk. Så orättvist livet är.
❤
Detta var det finaste på länge.
❤️
❤️
Vi är många med liknande tankar vid stora högtider som jul. Att både tänka och skriva ner en sådan här betraktelse är mycket bra och välgörande trots sorg och vemod i botten. Väldigt fint att få läsa detta – även jag tänder ljus och minns …
Åh Clara😢❤️
Nu började jag morgonen med att gråta för dig och din fina mamma (och gud vad lik du är henne, det är väl också en gåva!).
Min mamma lever och är snart 66.
Förra julen firade vi att hon nu var frisk från sin bröstcancer efter två års kamp. Men är det inte alltid så att julens alla tindrande ljus även skapar skuggor där både sorg och minnen vistas?
❤️
Tårar rakt ner i morgonkaffet. Tack för att du sätter ord på något som vi är många som delar med dig. Att förlora en förälder (i mitt fall båda) alldeles för tidigt. Och alla jular efter det som inte blir sig lika igen.
Kram ❤️
Så mycket kärlek ❤❤❤
Åh Clara…💔 Så sårbart av dig att dela med dig, fast det gör ont. Det är äkta mod det!
<3
Så fint skrivet ♥️ 🕯 jag är så glad och tacksam över så mycket i livet! Det är som det gamla talesättet: det är inte hur man har det utan hur man tar det.
Hon ser verkligen ut som en riktig mamma. Jag påmindes om min dotter när jag såg denna bild.
Hon hade sett en läskig film i skolan och när hon kom hem la hon sig i min och makens säng och snusade på våra kuddar, för att ”det luktade mamma och pappa och det luktar tryggt”
Vad fint du skrivit om din mamma. Min mamma var svårt sjuk i MS under hela min uppväxt och dog när hon var 55 år. I år skulle hon varit 64 år. Jag har en idé om att skriva just en bok tillägnad till min mamma men vi får se när det hela växer fram och klart. Tänt ett rött ljus precis och tänker på henne.
❤️
Så fint skrivet och beskrivet! Du är väldigt lik din mamma även i utseendet <3
❤️
Fint. Kände så med din text. Kram
❤️ Tack för att du delar med dig av ditt hjärta….
♥️
Så fint Clara. Här rinner tårarna. Förlorade min pappa i våras, 62 år gammal. Också för tidigt. Första julen utan honom kommer bli väldigt annorlunda. Känner mig så väldigt skör, samtidigt som jag roddar min familj med tre ganska små barn. Men jag känner att jag behöver ta små stunder då och då och bara låta mig få vara ledsen. Eller att minnas fina stunder, eller knasiga för den delen. Tack för att du skriver så vackert om att låta alla känslor få plats. God Jul.
Min mamma skulle också fyllt 68 i år. Jag var 16 när hon dog för snart 20 år sedan. Saknar henne varje dag men är liksom du tacksam för allt hon gav under den tiden hon fanns här.
Åh Clara. Jag har precis förlorat min mamma, och jag gråter till ditt inlägg. Så fint och sorgligt och outhärdligt ledsamt det är med julen (och varje dag) utan sin mamma. Jag förstår dig så innerligt väl. Kram. ❤️
Träffade mig rakt i magen. Känner samma med min mamma, som inte bara var min älskade mamma utan också min bästa vän. Som gjorde qi-gong, är ingefära, tränade men som cancern tog. Har skrivit en bok om henne till mina döttrar för att göra något litet och hedra mamma. Älskade mammor ni finns alltid med oss ❤️
Vacker och tårfylld läsning. En kopia av din mor är du❤️
❤️❤️❤️
Så fruktansvärt vackert och sorgligt. Tack för att du delar med dig av din sorg och påminner oss om att krama våra nära lite extra i jul.
Tårarna rinner av din vackra text just nu <3 min mamma dog också på tok för tidigt och jag känner exakt som du beskriver. Tack för att delar med dig även av detta tunga till oss <3 ska också tända ljus och minnas de mina idag <3 massa kärlek!
Ah, det här skulle jag inte stått och läst på jobbet för nu gråter jag, jag som också saknar min mamma som gick bort alldeles för tidigt och i praktiken gick bort ännu tio år tidigare eftersom hon blev tidigt dement. Så vackert och sant skrivet, Clara! Visst är det så, somliga tankar kan man inte ens tänka till punkt för det gör så ont. En liten stund varje jul måste man få gråta över de som saknas. Tack för att du formulerar det så fint.
Kinderna, ännu en sak du fått av din mamma ❤️
Så fint skrivet! Din mamma borde funnits med er nu och många år framåt!
Min mamma dog i april i år och pappa för 8 år sedan.
Saknaden är otroligt stor och idag gick jag igenom lite fotoalbum med foton från
våra jular för att minnas de jularna lite extra. Jag tänder också ljus.Kram
Vilken underbar bild. Så mycket kärlek i din mammas leende och så mycket gläjde hos er barn.
❤️❤️❤️ Kram!
Å, for en varm, vond og samtidig fin tekst. Du likner henne veldig!
Du vet hva hun har gitt deg, og vi vet hva du gir oss i form av alt du gir og deler her inne. Varm takk til dere begge to! <3
Oj, vad du är lik din mamma!
Så fint! ❤️❤️
Med allt ont som händer i världen och som kan göra en avtrubbad… och jag som inte ens är så känslosam som person. Men det här inlägget gav mig sådan hjärtknip. Du borde, verkligen, vetkligen fått ha din mamma kvar.
Det känns som att förlora en mamma när man är ett minderårig är vedertaget som en av livets största tragedier. Men gud vad man fortfarande är ett barn inför sina föräldrar när man är alldeles nybliven vuxen. Och gud vad man behöver sin mamma när man själv får barn. All utebliven kärlek, som borde få ha omhuldat en själv och ens ungar. Så sorgligt.
Du skriver så vackert, Clara, och jag uppskattar verkligen dina påminnelser om vad som är viktigt ❤️✨ Tårar rakt ner i frukostskålen.
Så fint du skriver om din mamma! Ni är väldigt lika, hon och du, tycker jag. Hon har en så fin och uppmuntrande blick, och man känner hennes närvaro. Just närvaro som är så viktigt. Att någon ser, älskar och lyfter en med sin livfulla blick! Det är sånt man växer av, på riktigt.
Vilken tur att du hade en sådan mamma Clara! Och vad fint, att du har gjort något bra av allt du fått, istället för att förlamas av sorg och längtan. Toppen ju, att du delar med dig av det goda, varma, kloka och starka. Det behövs i världen!
Bland det finaste jag någonsin läst.
Så fint du skriver till din mamma, så mycket kärlek.
Det du skriver är så fint och viktigt!❤️
Önskar dig en god jul och ett gott nytt år! 🌟
En underbar bild också som påminner mig om mina barndoms jular. 🙏🏻
Så fint och vackert skrivet! Saknad efter en fin, älskad mamma, som dog för tidigt. Så mycket sorg och svårigheter, men trots allt en släkt och familj som finns där och hjälps åt. Som minns, och tillåter sorgen.
För mig är det både fint, men också väldigt jobbigt att läsa. Min bästa förälder, min pappa, begravdes just idag för många år sedan, jag fick inte gå på begravningen, fick inget stöd eller erkännande i min sorg . Han dog ung, plötsligt och oväntat. Jag var ung, och blev enormt sviken av min mor och övrig släkt.
Försöker nu leva ett bra liv med min egen familj som jag själv har skapat. Övriga har jag brutit med. Men det är svårt. Speciellt med påminnelser om ”alla andras” välfungerande familjer och släkter. Där det alltid finns en öppen famn och hjälp om man frågar. Alla har inte haft turen att få det.
God jul, och lugn och ro till alla! 🕯️💕
Nej, alla familjer är sannerligen inte välfungerande… Vad klokt och modigt av dig att göra det du behövde för att komma bort från den familj som inte stöttade dig när du som mest behövde det! Jag tänker att en familj inte är en grupp människor som delar gener, det som räknas är om man älskar och finns där för varandra, och är det inte så får man skapa en annan familj åt sig.
Men en kan så klart ändå känna sorg över det som inte blev. Kanske kan du ta hjälp av någon för att få hjälp att bearbeta dina upplevelser och läka såren i själen?
God jul till dig och din familj!
Tack för dina vänliga ord! 💕
Jag vill bara säga att jag håller med, en familj kan vara människor som väljer varandra. Jag har både barn, men också fina vänner som är som familj.
Samtidigt: att inte ha en (fungerande & levande) ursprungsfamilj är att vara väldigt utlämnad åt sig själv. Mina vänner har sina ursprungsfamiljer att förhålla sig till. Jag och min familj kommer i andra hand runt jul. På det sättet känner jag att det finns ingenstans där jag är självklar, där jag har en villkorslös plats utan att behöva fråga. Samtidigt är det helt upp till mig (och min man) att ordna bra jular (etc) för våra barn. Det är tufft. Men vi gör det. Och jag hoppas att i framtiden kommer jag att ha en sådan ”självklar” plats med mina (då vuxna) barn, och de kommer att ha fina minnen av jular, som inte är så trasiga och komplicerade som de jag upplevt.
Jag har inte samma situation som du, men känner lite igen mig i dina tankar. Min mamma begick självmord och jag har fortfarande svårt att komma ihåg alla goda minnen av henne som också finns. Önskar att jag någon gång ska kunna skriva en så varm och kärleksfull text som Clara skriver här. Kram till dig och din familj❣️
Åh, jag förstår precis den känslan. Min pappa tog också sitt eget liv. Jag hoppas verkligen att både du och jag någon gång (helst snart!) kommer till en punkt där vi kan minnas och glädjas åt det fina och bra som varit, och inte må dåligt över allt annat.
En stor kram till dig! 💕
❤️
Min sorg efter min pappa är mångfacetterad och jag kan ibland sörja mer att den slog sönder vår familj än förlusten av honom. Han var så mycket centrum, den vi alla förhöll oss till, på gott o på ont. Det är svårt att minnas honom också när det inte finns varken platser i min vardag, tillfällen eller personer som påminner om honom eller pratar om honom. Ja, nu blev jag ledsen över det med. Tänk vad tom, tyst o ensam sorgen kan vara.
Inte riktat som svar mer än en formulerad tanke. För sex år sen firade vi sista julen tillsammans, väl medvetna om att det var det vi gjorde efter många år av svår sjukdom som präglade oss alla. Några dagar senare var han död. Som många skriver, det är alltid något särskilt med högtider o dödsdagar.
❤
~ Det finns ett hopp om en ljus framtid! 🌅
~ Det kommer att ske en uppståndelse här på jorden.
(Apostlagärningarna 24:15; Johannes 5:28, 29; Uppenbarelseboken 21:4; Jeremia 29:11)
Ni är så otroligt lika din mamma och du. Det är slående!
Vilken fantastisk hyllning, och vilken otrolig fin bild på din mamma min sina två flickor. Ditt inlägg gjorde att jag uppskattar ännu mer nu att jag har turen att få ha min mamma kvar i livet.
Gråter för er och för att du inte får allt det där, hon låter otrolig. Döden är så fruktansvärt orättvist definitiv. Inte ens en liten stund får man igen tillsammans igen, för dörren är stängd och går inte att öppna.
Så fint skrivet och så bitterljuvt. Jag tror din mor lever vidare i många, många av oss läsare. Jag har gått och tänkt här i mitt hörn av Sverige, på vad din mamma skulle tyckt om ditten och datten. Din senaste bok till exempel.
Hon ekar ut i oss alla på ett sätt. God Jul! <3
❤️
Tack, så otroligt fint du formulerar dig. Blir så rörd av många av dina texter. Din mamma försvann ju alldeles för tidigt. Så otroligt tufft för er alla som mist föräldrar i så unga år.
På den här bilden ser man likheten mellan din mamma och dig tydligt men ännu mer mellan Folke och dig. Så fina hela högen 💕.
Det är ganska precis 15 år sen min pappa dog. Vi hade ett trassligt förhållande det sista decenniet av hans liv och han var då inte en närvarande pappa. Och nu sörjer man mer vad som kunde ha varit istället för det som var.
Hade min mamma gått bort för 15 år sen vet jag inte vart jag befunnit mig idag. Livet hade varit så oändligt mycket tuffare. Men du Clara har ju gjort/upplevt så mycket detta till trots, med en så tung sorg att bära på! En riktig kämpe.
Stor kram till dig 🤍
❤️
Så fint skrivet! Jag känner med dig❤
Idag är det 15 år sedan min pappa gick bort efter år av sjukdom. Jag var 22år då, och är 37 år idag. Så otroligt länge sedan, och ändå är mitt sista minne av honom så färskt. Varm kram
❤️
❤️
Vilken fin text om din mamma. ❤️ Den fick mig att gråta över orättvisan att föräldrar som dör för tidigt ifrån sina barn. Så fint att få tänka på och hylla allt som de vi saknar har lärt och gett oss. Tack för den viktiga påminnelsen Clara! ❤️
Fint och rörande ♥️ Du är verkligen lik din mamma! På bilden är du dock slående lik Ulf.
Du har alldeles rätt. Man ska inte tänka på hur det kunde ha varit – att julstäda, julshoppa med henne, avnjuta en stilla fika tillsammans vid adventsljusen. Det gör för ont. Samtidigt kan jag inte låta bli. Jag tittar på hennes milda goda leende på fotot och fäller en tår.
Så fint du skrivit Clara- och även ni andra. Jag kommer att fira den första julen utan min pappa nu….allt är nytt och dessutom väntar begravningen.
Men jag får vara tacksam och försöka tänka på alla fina minnen och han fick i alla fall bli gammal….men vilken tomhet och saknad…..Styrkekramar till oss alla❤️❤️
Hoppas jag hinner baka lingonmazariner till min familj innan julafton.
Ditt superrecept med rabarber men bytt i bytt…
Har lovat kantarellstuvning & saffranskransar oxå.
Mys i pys i julen (& stress).
God helg Klara ✂️
Wow! Vad kul med lingonmazarinerna 🤗❤️
Åh Clara ❤️😥 vet inte vad jag ska skriva annat än att dina ord berör mig så djupt 🫂
Vakkert om det bitre som følger med all juletid. Kommentarfeltet får meg til å tenke på en tenke på teksten i Kari Bremnes sin sang: E du nord (det er ikke egentlig en julesang, men for meg er den det)
Det e ikkje alltid du når
Landet før vinden har snudd
Det e ikkje alltid det går
Sånn som du hadde trudd
Men der e du ikkje aleina
Der e vi mange som ror
Og krysse kverandre i mørket
Over en åpen fjord
E du nord i landet da
E du gjennom den svartaste tia
Våren har sett dæ og skjøven ifra
Du e snart på den andre sia
E du nord i landet da
E du nord i landet da