I november läste jag skam till sägandes inte en enda bok. Och följaktligen var november också en ganska torftig månad som kändes kulturellt fattigt. Särskilt eftersom jag kollade instagram på kvällarna istället för att läsa. Uäck! I december har jag däremot läst desto mer.
Harry Potter och Fenixorden, Harry Potter och halvblodsprinsen samt Harry Potter och dödsrelikerna – JK Rowling
Jag blev inspirerad när pojkarna började läsa Harry Potter och vi lyssnade på Fången från Azkaban som ljudbok på höstlovet. Så jag tog och läste om de sista tre böckerna i serien för jag vet inte vilken gång i ordningen. Halvblodsprinsen har jag bara på engelska och jag kände verkligen hur mycket bättre böckerna är på sitt originalspråk. Eller så är det bara att jag läser långsammare på engelska och därför blir läsningen mer utdragen och njutbar – mer som böckerna var när jag läste dem första gången.
Harry Potter är helt underbara sagoböcker som knappast behöver närmare introduktion. Har man bara sett filmerna har man verkligen gått miste om en skatt. Och även fast jag vet precis vad som kommer hända på varje sida så är läsningen fängslande. Jag vill liksom bara få befinna mig i den värld som Rowling har skapat. Och trots att det handlar om magi och trolleri känns världen verkligare en verkligheten. Jag kan nästan inte förstå att inte Hermione, Harry och Ron finns på riktigt. Att det inte finns något Hogwarts och ingen Dumbledore och att det aldrig existerat en Professor Snape. Den insikten är ju mer än man kan stå ut med!
Gift – Tove Dietlevsen
Från bokens baksida: Danska Tove Ditlevsen (1917-1976) var på sin tid vida läst och skandalomsusad för sina skoningslöst ärliga böcker, som skärskådar kroppsliga och känslomässiga mänskliga erfarenheter med en blandning av slagfärdighet.
Gift anses av många vara Dietlevsens allra främsta verk. Här finns tre kärleksobjekt: männen, drogerna och skrivandet. Gift handlar om fyra äktenskap, det första med den 36 år äldre redaktören Viggo F, och om barnen hon föder. Men också om giftet i den spruta som till slut har huvudpersonen helt i sitt våld. Genom hela denna såriga, hudlösa, vansinnigt skickligt skrivna bok, löper förhållandet till skriften som passion och räddningsplanka.
Jag var uppe till tre på natten igår och läste färdigt Gift. Slukade hela boken på en dag och det var en enorm läsnjutning. Att läsa en bok där språket inte hakar i någonstans, där ingenting irriterar eller stör flödet utan det bara rinner fram. Ärligt, smärtsamt och tragkomiskt. Mina tankar när jag läser går också till Kerstin Thorvalls författarskap och skildring av att vara en ganska misslyckad mor och äkta maka som hela tiden längtar efter att få skriva, måla och skapa istället för att ta hand om barn. En mästerlig roman! Ska genast leta reda på mer av Dietlevsen.
19 svar
Kan tipsa om Tove Ditlevssons debutroman, Man har gjort ett barn illa, också. Tjugotvå år gammal var hon när hon skrev den. Språket bar då också och det är en av de starkaste skildringar jag läst om vad övergrepp gör mot ett barn.
Ang Harry Potter: de är verkligen mycket bättre på engelska. Beskrivningarna är mer målande (minns att jag blev helt fängslad av det när jag läste på engelska första gången) och språket flyter bättre. Jag tror att den svenska översättningen helt enkelt inte är så bra skriven. Man märker det inte lika tydligr när man läser själv, men den är ganska ansträngande att läsa högt. Jag stakar mig hela tiden, trots att jag är en väldigt säker högläsare.
Just nu läser jag första boken på franska som jag håller på och lär mig, och det är verkligen ett genialiskt sätt att börja läsa böcker på ett nytt språk att läsa Harry Potter som jag redan läst säkert 20 ggr och kan så väl.
Håller verkligen med om stakandet i den svenska!
Jag älskar Harry Potter, har läst/lyssnat böckerna minst 20 ggr vardera (majoriteten av dom på engelska) och de är väldigt mycket bättre på engelska. Den engelska inläsningen med Stephen Fry är fantastisk. Han innehar världsrekord i ” flest karaktärröster av en enskild person i en enskild ljudbok” med HP och dödsrelikerna.
Det som gör att jag återvänder till dom år efter år är alla fantastiska ”easter eggs”. I senaste omläsningen insåg jag att Dolores Umbridge har fått sitt namn efter det engelska ordet ”Umbrage” som betyder ”anstöt” som i ”väcka anstöt” och irritation.
Mina barn är 6 och 8 och snart ska jag börja högläsa Harry Potter för dom. Har hållit lite på det för att kunna göra det med båda samtidigt och den yngsta har inte varit redo än.
Kan verkligen tipsa om att åka till London och gå på Warner brother studios (där filmerna är inspelade) med barnen, superhäftig upplevelse
Min son läste HP böckerna först på svenska och sedan på engelska, alltså ettan först på svenska sen engelska osv, för att träna sin engelska och det var väldigt lyckat. Han fick t.o.m beröm för det i skolan och jag kände mig som en bra mamma som kommit på detta!
Haha! Mycket bra tips! Hoppas jag med kan få beröm för det i skolan. Om bara dottern går med på det först! 😉
Så smart😊
Vill gärna rekommendera Lena Anderssons Sveas son och Dottern. Väldigt fin genrationsskildring av folkhemmet Sverige.
När jag gick på gymnasiet läste jag Vilhelms vaerelse av Ditlevsen. Det är fortfarande en av mina starkaste läsupplevelser.
Tack för alla fina boktips under året! Jag älskar också Harry Potter men tycker också att hennes deckarserie är underbar. Både som egen värld och det där verkliga som finns i HP. Har du inte läst än så har du något framför dig<3 (Som också måste läsas i ordning men det säger väl sig själv.) God fortsättning och tack för alla ord!
Tack för alla tips och recensioner du lämnat under året! Håller med om att det finns mycket innehåll och många detaljer i Harry Potter-böckerna som inte finns med i filmerna! Jag har läst Harry Potter flera gånger på engelska. Fyran läste jag en gång på svenska och tyckte att språket kändes så barnsligt i jämförelse med engelska, men kanske är det en vanesak. Jag har förmågan att glömma mycket av det jag läser, vilket gör att det blir spännande varje gång jag läser om böckerna, dock tråkigt att glömma alla detaljer emellanåt 🙂
Gift ska jag reservera på bibblan i februari. Låter alldeles lagom.
Jag kan rekommendera att läsa Ditlevsens trilogi i ”ordning”, dvs Barndom och Ungdom innan du läser Gift.
Jag har läst Omtyckta människor som du tipsade om, väldigt bra bok!
Jag har även påbörjat Att vara stilla när allt skyndar av Magnus Fridh.
Hur gamla är dina barn, är de engelsktalande än? För jag kan vaaaaarmt rekommendera att lyssna på ljudböckerna också på engelska, för Stephen Fry läser in dem jättefint :’)
Jag unnade mig att köpa hela inläsningen (av Stephen Fry) i en box när jag fick oväntade pengar på kontot. Helt suverän inläsning. Boken har så många fler detaljer och karaktärer än filmerna. Vem kom på den dumma idén att ta bort Peeves ur filmerna ?
Ja! Den inläsningen är sssåååååå bra! Rekommenderas varmt!!!
Håller helt med dig om Gift. Tyckte den var skriven med en sådan självdistans och utifrånblick som även gjorde att den kunde vara väldigt rolig, mitt i det mörka. en svart rå levnadsfylld humor. Distansen till det som självklart måste ha varit starka känslomässiga upplevelser påminde mig och vissa delar i Familjelexikon av Natalia Ginzburg, även om böckerna i övrigt är väldigt olika och skildrar helt olika slags liv. (Rekommenderar verkligen även den om du inte läst den). skrev en del om Gift när jag läste den, här: https://ulrikanettelblad.se/vad-jag-laste-sommaren-2022/