Det stora sommarkalaset

Igår hade vi kalas för vår fyraåring. Stoltare mer partypeppad fyraåring kan man inte hitta. Varje gång mina barn fyller år slås jag av hur stor och varm släkt de har. Det hade jag med som liten  – men inte på så nära håll.

Det blev presentutdelning inomhus medan åskan gick ute. Folke fick sina bästa paket redan från början. En blå diamant och en gosedjurskanin. Allting gosigt älskas – särskilt lena kaninöron. Han har fem kaniner sedan tidigare.  Tummen åkte genast in i munnen  och resterade paket fick de andra barnen öppna. Folke gav frikostigt bort grejer till Bertil och Juni. Tillfreds med det han redan fått.

Sedan skingrades molnen och det blev fint igen och då dukade vi fest i trädgården. Min systerdotter doftade längtansfullt på chokladbollarna. Folke hade önskat sig en tårta i två våningar så då fick han såklart det. Kändes som en bättre lösning än hans första önskemål – massa morötter i en hög med muffins ovanpå.

Det må låta vrickat men en av sakerna jag såg mest fram emot med att få ett sommarbarn var alla sommarkalas i trädgården jag skulle få möjlighet att ordna.

Jakobs lillkusin Felicia kom förbi och förgyllde dagen för barnen. Hon är så duktig på att sjunga att man ramlar av stolen. Beyonce får passa sig.

Citronvallmokaka och chokladbollar

Min mosters hund Saga sniffade runt kring borden och höll utkik efter nedfallna kaksmulor

Men det fanns ingen hejd på hur löjlig Melker var. Efter att vi var tvungna att dra ut alla hans tänder utom två, så fastnar läpparna i hörntänderna och han ser så här fånig ut där han sitter och har det skönt.

Här sitter någon annan och har det skönt – men han inte alls är fånig, bara vrålsnygg!

Anna och Lykke

Det är bra att Jakob har en mamma som är lågstadielärare och en moster som är förskolefröken. De kan alla bra lekar och efter fikat lekte vi i flera timmar.

Från tvååringar till åttioåringar gömde sig. Här står jag och min moster på lur bakom varsitt träd i leken Räven och Sorkarna.

Lykke saboterade leken genom att peka ut var alla gömde sig någonstans. Sedan tog hon en paus hos sin söta morfar med en stråhatt i cowboystuk inköpt i Estland. Sån rolig stilmix!

Folke fick en sparkcykel med Hello Kitty på (från PMU 35 kronor) och gosiga gosedjur, fina böcker, såpbubblor, sittkuddar, ett flygplan  och ett förstoringsglas.

Och så fick pojkarna ÄNTLIGEN sin efterlängtade studsmatta. De har tjatat i flera år och jag har vägrat. Tycker att det är svinfult men framförallt jättemycket pengar. Men nu hittade vi en begagnad av fin kvalitet för 1500 kronor. Och så kom jag på att jag kunde gömma den nere på åkern och slippa ha den mitt i utsikten i trädgården. Så då gav jag efter. Och vilken lycka – det studsades som bara den.

Halv tio på kvällen troppade de sista gästerna av och barnen stupade i säng. När de skulle sova ville Bertil bli nypt hårt i armen. Så att han skulle veta säkert att det där om studsmattan inte var en dröm. Själv nöp jag mig försiktigt för att påminna mig om vilken sanndröm det är att ha så mycket familj och släktingar runtom oss. Över att de finns här för vår familj. Över att de tänker på våra barn, älskar dem och alltid vill komma och fira, fika och leka med dem. Vilken nåd!

Du kan klara varje dag

Heja Folke du är bra

Du kan klara varje dag

Heja, heja, heja.

Det är en hejaramsa Bertil kommit på och kör för sin lillebror – ibland flera gånger om dagen. När det går honom emot, när han kämpar med något svårt eller tråkigt. När han inte orkar gå hem själv från utflykten utan vill bli buren.

Ramsan har fastnat hos mig. För i all sin enkelhet sammanfattar den vad livet kräver av en. En enda sak: Att klara sig igenom varje dag. Att inte ge upp.

Den säger ingenting om att man måste klara det särskilt bra. Hejaramsan handlar inte om att spöa skiten ur motståndet, vara bäst, krossa resten. Bara att man är en bra människa och att man kan klara varje dag. Även när man inte förstår hur.

Jag tänker på det när jag håller på svimma av trötthet och inte fått middagen på bordet. Då jag helst skulle vilja lägga mig på köksgolvet med en våt handduk över ansiktet och bara somna ifrån alltihop.

Jag tänker på det när jag har svårt att komma upp ur sängen på morgonen.

När jag har svårt att ta tag i disken efter middagen och blir sittande apatisk.

Jag tänker på det när saker skrämmer mig, jag tyngs av oro eller känner mig nedstämd.

Heja Clara, du är bra

Du kan klara varje dag.

Det är det enda livet kräver av oss människor. Att inte ge upp.

En kväll att spara i hjärtat

Vi är hos Jakobs mormor hela den här veckan. Jakob har vi lämnat hemma eftersom han jobbar. Vi roar oss bäst vi kan och det går väldigt bra ska jag säga er. Det är fantastiskt varm och härligt och jag går ner och badar flera gånger per dag. Vill särskilt gärna bada på kvällen efter en solig dag, för att bli ordentligt nedkyld och inte svettas när jag ska sova.

Ikväll följde barnen med ner. Vattnet låg alldeles spegelblankt.

Tills vi hoppade i med världens plask. Jag har alltid älskat att bada och badade som liten hur kallt och regnigt det än var. Därför har det varit lite frustrerande att båda mina barn varit rädda för vatten och ganska ointresserade av att bada med mig.

Men nu har sjuåringen lärt sig simma och treåringen lärt sig simma med puffar så nu leker vi i vattnet och har roligt. Utan att jag behöver locka och truga dem att göra mig sällskap. De vill frivilligt. ÄNTLIGEN!

När pojkarna börjat frysa fick de gå upp och värma sig medan jag och Jakobs kusin Felicia simmade ut till mitten av sjön och låg och flöt. Vattnet var lent, ljummet och alldeles svart.

När vi kom tillbaka till bilen satt pojkarna och andades imma på rutan.

Solen stod lågt på himlen.

Så packade vi in oss i bilen och brände upp till huset för att värma oss. Varm choklad med knäckemackor att doppa. Sedan bums i säng med barnen medan vi stannade uppe och spelade Dixit. Jag, svärmor Annika, Jakobs mormor Elsa och Felicia.

Men nu är klockan kvart i tolv och jag ska gå och knyta mig. Tar med min Maria Lang-deckare och hoppas att natten inte blir allt för kvav.

Det är ROLIGT med barn

Jag läste att Kissie känner sig rädd för att skaffa barn. För att det verkar så tråkigt, svårt, jobbigt och läskigt. Framförallt när hon läser skildringar av mammalivet i sociala medier. Och jag kan förstå henne. Om det för tio år sedan var norm att vara en superlycklig nybliven mamma som orkade allt, älskade bebistiden och var i världens toppform –  har det sedan dess blivit precis tvärtom. Otaliga är de influencers som lyfter precis det motsatta. Slitet, sömnbristen, bajskaoset och de ömma bröstvårtor.

Det är bra att fler sidor får höras. Samtidigt känner jag ibland att den bilden blir lika snäv och kategorisk som den idealiserande var. För skriver man positivt om att ha barn uppfattas det som hycklande. Och så kan vi ju inte ha det!

Vi pratar ofta om det meningsfulla och utvecklande i att vara förälder. Men jag önskar att folk också pratadeom hur KUL det är att ha barn. Att det skulle vara så roligt hade jag ingen om! Föräldraskapet är fasen det roligaste med mitt liv.

Här kommer en pepp-lista till Kissi men också till dig som funderar på barn men samtidigt känner dig rädd.

  • Vi har aldrig skrattat så mycket och så ofta som vi gör åt och med barnen. Åt barnen bakom deras ryggar. Med barnen åt deras knasigheter och skämt. Man får uppleva så många roliga felsägningar,  missförstånd, gulliga uttryck som man bara garvar läppen åt sig av.
  • Man får återupptäcka allt man älskade som barn men som sedan förlorade sin charm för att man växte upp. Som julafton, födelsedag, ponnyridning på 4H-gård, skolavslutning, bada på badhus. Allt sånt är så himla roligt med barn. Jag älskar att göra livet fint och rolig och spännande för dem!
  • Det är roligt när barnen lär sig nya saker. Första leendet, första stegen, första orden. Men det blir inte mindre kul för att de blir äldre. Jag kan inte förklara glädjen  JAG kände när Bertil lärde sig simma och cykla. Eller skriva sitt namn. Den glädjen hade jag inte kunnat förutse innan jag fick barn. Och det roliga bara fortsätter. När ens barn vågar sjunga solo på skolavslutningen. När ungen tar sitt körkort, studenten eller visar sig vara världens roligaste tonåring, som driver med resten av familjen och får den att bryta ihop av skratt. För att inte tala om ifall man får barnbarn en gång. Roligt, Roligt, Roligt!
  • Det är roligt att ge sina barn syskon. Barnen förstår inte vidden av det men man känner liksom – här får du världens vackraste, största och bästa present. Och det är jag som fixar den åt dig! Hur roligt är inte det?
  • Det är roligt att vara gravid. Okej, okej jag fattar. Det är pest för många kvinnor. Och själv hade jag fruktansvärda foglossningar, kryp och kramp i benen och halsbränna och illamående. Det var inte kul. MEN. Jag går runt och känner mig som jordens viktigaste människa med min fina mage. Jag får fantastiskt hår och naglar, blir mitt snyggaste jag, alla är så glada och vill prata med mig och undrar hur jag mår. Plus att jag slipper göra tråkiga jobbiga saker pgav gravid = heligt tillstånd
  • Det är kul att lära känna sitt barn. En kärlekspartner att älska kan man ju leta efter i 30 år. Men barnet älskar man efter bara nio månader i magen. Och den här lilla personen får man gå bredvid och lära känna. Man har ingen aning om vad man får. Kommer det vara en charmig karismatisk typ? En truligt bestämd? Ett litet solsken? En eldfäng knatte? Man vet liksom inte. Heller inte vilka talanger och gåvor hen har fått. Tänk att upptäcka att ens barn är klassens clown eller en naturlig ledare. Eller jätteduktig på fotboll trots att man själv hatar bollsport. Spännande och KUL!
  • Man kan resa och uppleva saker trots att man har små barn. Jag skulle säga att de förhöjer resan. Att ha barnen med på vår tågluff i våras var liksom halva nöjet.
  • Och tänk alla roliga människor du får in i ditt liv. Att lära känna och tycka om, tack vare barnen. Andra mammor. Barnens kompisar. Kanske blir deras föräldrar dina nya vänner. När man får barn är det som att någon kastar till en 1000 färgglada bitar till det pussel som är ens liv. Och pusslet bara fortsätter att växa!

Om du kan – våga skaffa barn. Inte för att det är meningsfullt. Inte för att det är en del av din inre resa. Eller för att det är “så man ska göra”. Utan helt enkelt för att det är kul. Det är ROLIGT med barn!

Världens ände

När jag var liten hade min familj en sommarstuga i fjällvärlden omkring Arjeplog. Farfar och hans svåger hade byggt den och jag och min syster älskade att vara där om somrarna. Det var spartanskt, avsides och kallt. Ibland is kvar på sjön kring midsommar. Men mamma och pappa hade massor av tid för oss och inget annat som distraherade. Det kändes som att vi verkligen fick ta plats när vi var där.

Nu förstår jag att mina barn får uppleva samma sak med mig. Nu när är jag i mormors hus. Uppe vid polcirkeln, åttonde odlingszonen. Invid fjällvärlden där somrarna är svala och grönskan skir.. Här är mitt sommarparadis. Höstparadis. Varenda-jäkla-årstidsparadis. Men extra fint är det nu.

Jag har inte trott att det var någon poäng med att ha sommarhus när man redan bor på landet. Men det var feltänkt. Det är fantastiskt att ha en stuga att åka till.

Min mormor och min moster är också här just nu. Och vi har det så fint tillsammans alla fyra generationer. Första kvällen satt vi uppe till halv tre på natten och pratade. Vi glömde helt bort tiden eftersom det aldrig blir mörkt. Och jag har tid och ro för barnen på ett annat sätt än jag har hemma. Där det finns massor av hushållssysslor och listan på projekt som aldrig tar slut. Här är allting redan bra. Jag har inget behov av att piffa och möblera om och fixa till mormors hus. Jag kan inte utöva någon av mina mer tidskrävande hobbys. Jag älskar att det redan är inrett och inte ens i min stil. Jag får bara omfamna blandningen av 30-tal, 70-tal och halvmodernt. Älskar att handdiska, ha långt till affären, aldrig duscha och aldrig få besök.  Sitta och se på teve på kvällarna, dricka kaffe och äta skumbananer. Få in ettan, tvåan och fyran. Men knappt ha någon mobiltäckning (lyckade ju fasen inte ens bildsätta det här inlägget på grund av värdelöst nät).

Sedan vi kom hit har jag gjort sånt som barnen vill. Som att spela fotboll. Sjösätta ekan och åka ut med den så att Bertil får öva på att ro. Vi har tillverkat en flaskhund och fallskärmar till gosedjuren. Fångat dykare, skräddare och vattenspindlar nere vid sjön. Ungarna får bära in ved och hämta rabarber till kakbaket. Bertil har täljt knivar och svärd till sin lillebror. De har haft cirkus på gräsmattan och campat inne i linneskåpet. Och allt är precis så där händelsefyllt och händelsefattigt på en och samma gång. Som det ska vara i en sommarstuga, när barnen har det som allra bäst.

Morsdag i bilder

Vi fick en fin morsdag jag och barnen. Svärmor och svärfar kom ut och hälsade på och Bertil uppvaktade med en bukett blåbärsris med blommor och en handskriven lapp.

Medan svärfar försökte laga vår krånglande vedklyv hoppade svärmor och barnen ner i lådcykeln och så skjutsade jag allesammans till badplatsen för ett dopp. Det blev flera för det var så härligt!

Börjar få lite färg äntligen!

Så sommarfräscht med brun hy och ljusblå skjorta tycker jag!

Jag kirrade gubbröra

Och färskpotatis till maten

Folket hjälpte till

Och sedan åt vi på verandan.

Men det bästa med hela dagen var ändå att Bertil lärde sig cykla. Han är en försiktig general och sedan han en gång ramlat för flera år sedan har han inte vågat cykla igen.

Men nu var det dags och på första försöket släppte farfar taget och han rullade iväg flera hundra meter och höll balansen. Överlycklig. Och jag med. Att se sina barn lära sig nya saker, utmana rädslor och växa. Det klår alla egna äventyr och upplevelser med hästlängder.

Allt jag önskar mig på Mors dag

På söndag är det mors dag och det enda jag har önskat mig är att få ge bort min Mors dag till förmån för UNICEF. Mina resor jag gjort med dem till Kenya och Malawi är bland det mest omvälvande jag har varit med om i mitt liv. Trots att två år har gått så tänker jag ofta på den unga mamman jag träffade i Nairobis slum – hon som var ensamstående med en son och knappt hade mat för dagen och ingen inkomst. Hon berättade om skammen i att bli gravid och det fruktansvärda bemötandet hon fått när hon försökt söka sjukvård under sin graviditet. Men nu fick hon stöd av UNICEF genom ett av alla deras hjälpprogram. Jag är väldigt stolt över att ha dem som min ideella partner här på bloggen.

Och jag så oerhört tacksam över att vara kvinna just i Sverige och ha tillgång till sjukvård, preventivmedel, mödravård och mediciner.

Det är långt ifrån en självklarhet i många av världens länder. Därför ger jag bort min morsdag till en behövande kvinna och önskar mig ett Morsdagspaket från UNICEF. Det kostar 278 kr och innehåller

– Stelkrampsvaccin  (tre doser = skydd) 12 doser

– Vätskeersättning 113 påsar

– Vattenreningstabletter 1000 st

– Folsyra tabletter 300 st

– Filt 2 st

 

Gör som jag och ge bort din Morsdag du med!

Lördagsmorgon

Bertil sov hos en kompis så jag sov med Folke bredvid mig inatt och vaknade av solen i ansiktet. Ännu en strålande dag. Man blir så bortskämd den här våren. Så fint att det verkar som att hela landet fått njuta av värme och sol i flera veckor!

Vi åt frukost på bron. Två morgonrufsiga typer i sina favoritpyjamaser.

Den här lördagen har jag klippt Folke, hunnit en sväng på en antikaffär, handlat mat och besökt plantskolan och anlagt en hel rabatt.

Jag har tagit ut mig så jag är alldeles slut. Så dumt. Jag glömmer bort vilan när det är för mycket roligt som händer. Men imorgon ska jag i alla fall inte göra någonting särskilt. På förmiddagen ska vi till kyrkan men efter det tänkte jag ligga på verandan, skavfötters med min man som äntligen kommit hem. Och prata om just ingenting nyttigt eller vettigt alls.

• annonssamarbete Panduro •

En skaparverkstad

I fredags hade jag lovat Bertil att vi skulle ha skaparverkstad – och det med besked. Det blev en riktigt kreativ pysselhelg- målargrejer, lim, paljetter och hammare har fått stå framme både fredag, lördag och söndag och vi har pysslat varje ledig minut. Min storkille har alltid varit en pysslare av rang men nu börjar även lillen haka på.

Jag älskar att inreda barnrum men nu släpper jag mer och mer på mina idéer för att göra plats för barnens. För hur ska de någonsin kunna utveckla någon egen känsla för färg och form och estetik om vi vuxna ska vara där och avgöra vad som är god smak och vad som passar in i stilen eller ej? Minns att jag och min syster fick möblera om, flytta tavlor och dekorera om i våra flickrum precis som vi ville när vi var små och det var den bästa skolan i kreativitet!

Jag beställde hem lite skojiga saker från Panduro för barnen att pyssla med till sina egna barnrum. Paljetter, mosaik, dekorstenar, hobbyfärger och världens största burk med lim till limpistolen så att Bertil verkligen kunde gå loss. Dessutom lite pinnar, träplattor och hjul att bygga saker av.

Bertil gjorde en blå dörrskylt till hans hemliga klubb. Och av plattorna och diverse gamla spillbitar av trä snickrad han ihop en hel värld åt sina leksaksdjur. Av en kloss från källaren tillverkade vi en bil genom att sätta hjulen på spikar som vi fäste i klossen.  Sedan målades alltihop med hobbyfärg. Paljetter fick bli lysen och på taket satte vi en antenn.

Att bygga på och sedan leka med den här leksaksvärlden har hållit honom sysselsatt (eller pysselsatt?) i oräkneliga antal timmar.

Folke ville ha en dörrskylt till lekrummet så jag hjälpte honom med genomförandet och han fick bestämma hur jag skulle göra. Skylten blev röd med vita prickar och blå text samt dekorstenar i glas fastsatta.

Slutligen ordnade vi en postlåda utanför rummet. Så att de kan få sin egen post i den. Det blev succé! Vi använde oss av en gammal förpackning som vi klippte sönder och som Bertil sedan dekorerade och skrev POST på. De fem hjärtpaljetterna symboliserar tydligen alla fem familjemedlemmar.

Jag går loss med skapandet lika mycket som barnen när vi pysslar – och under tiden pratar vi så bra om allt. Vad som hänt i skolan, vilken kompis som blivit kär och när fröken sa så där dumt sist…

Om du tycker att barnen sitter för mycket vid paddan – lägg själv bort din telefon och täck köksbordet med skyddande tidningar. Ställ fram tomma rengjorda matförpackningar, träbitar, skogsfynd, stenar eller gamla trasiga leksaker. Ta sedan fram färg, spik, limpistol, paljetter, penslar, piprensare och allt härligt färgstarkt du kan komma på. Och släpp loss fantasin ihop med barnen. Knepet för att ha det trevligt är att inte bli hysterisk över färg som kommer på fingrarna eller glitter som rasar i golvet. Och heller inte vara så noga med slutresultatet. Resan är målet!

Panduro finns allt du behöver för en härlig skaparstund!

Sjuårskalas

Vilken underbar helg det har varit! Soligt och varmt. Melker ligger på verandan och steker om dagarna.

Idag ordnade jag ett mycket försenat barnkalas för Bertil och några av hans bästa vänner. Han fyller ju år i början av februari egentligen – men då var det så många resor och helger borta att det inte hanns med. Desto roligare att kalasa nu!

Bertil hade beställt havstema. Han var en kräfta. Jag gjorde mitt bästa och klippte som hastigast till klor av röd kartong och så fick han låna en röd klänning av mig som jag knöt till en slags byxdress. Folke var pirat!

Ada kom som sköldpadda

Istället för vanlig tårta som en del barn inte gillar – gjorde jag en kladdkaka och dekorerade den med chokladbollar.  Mycket uppskattat!

Ljusen, servetterna och pappersservisen köpte jag på Lagerhaus. De har så bra kalassortiment!

Först blåste Bertil ut alla ljus men det ledde till en sådan emotionell kris för treåringen att vi fick tända dem igen så att han fick blåsa istället.

Jag gjorde en skattjakt med många ledtrådar och uppdrag som de fick utföra. “Leta där tvätten blir ren – gå dit på ett ben”. Och så lekte vi mördarleken, viskleken, ett två tre ost och charader( tipsar förresten om barnkalasguiden jag gjord här på bloggen).

Efter sockerchock deluxe, spring på gräsmattan och gräv i sandlådan slocknade jag nästan med min kaffekopp av ren utmattning.

Nu har Bertil åkt till en kompis för att sova över. Jakob har åkt till Malaga på tre veckors jobb och jag har krupit i säng med Folke och Melker. Imorgon ska vi fira Valborg med matlaget, gå till brasan och jag ska tänka ut någon smarrig efterrätt att ta med mig. Hoppas ni får en fin Valborg allihopa!

En ödmjukare mamma

Det fina med att få barn nummer två är att man ödmjukas lite. Inser ännu tydligare att ett barn inte är så mycket en produkt av ens uppfostran utan en färdig liten människa med egenskaper och känslor och personlighetsdrag. Som man kan förstärka eller förmildra. Men som redan finns där.

Vår storpojke har varit så lättsam. Vi barnsäkrade ingenting. Han kunde ligga och vara nöjd på en filt i flera timmar och vi har aldrig behövt säga åt honom att inte gå ut på bryggan, springa ut i gatan eller klättra för högt upp. Han är liksom bara försiktig, klok och riskmedveten. Men inte lättflörtad. Inte den som gillar någon bara för att den ler stort mot honom och pratar med snäll röst. Några särskilt jobbiga trotsåldrar kan jag inte minnas. Och ingen avundsjuka på sin lillebror. Oändligt generös, hjälpsam och ansvarskännande.

Vår lillpojke har ett eldfängt humör. Det är stora känslor. Raseri, avgrundsdjup sorg, avundsjuka, kärlek och glädje. Det är passionerade kyssar och smek och det är hårda nypor när humöret svänger. En charmör med elektrisk karisma. Men också ett sådant där barn som kan gallskrika på affären, lägga sig på rygg och hamra med armar och ben. Han älskar att känna känslor. Det är inte så noga vilka det är. Avgrundsvrålet kan gå över i ett gapskratt och man bara kollar på honom med den där blicken eller sticker ett pekfinger i magen på honom. Och om någon vuxen eller något storpojke är dum mot hans storebror – då rycker han in, skäller ut. Vet inte om att han bara är tre år gammal.

Min poäng? Inget är bättre eller sämre. Somligt är enklare eller svårare för oss föräldrar att hantera. Ha tålamod med. Förstå och guida rätt. Men en ganska liknande uppfostran har gett ett väsensskilt utfall. Det går inte att se det på annat sätt än att barn har sina personligheter med sig, och att platsen i syskonskaran förstås också gör sitt. Men man får bara hänga med på resan och vara lyhörd.

Och det påminner mig om att inte tro och tycka så mycket om hur andras barn är. Att jag sitter på någon slag sanning om hur andra föräldrar ska agera. Att mina barn minsann aldrig skulle göra si eller göra så. Barn är olika helt enkelt. Samma behandling ger olika resultat. Men i slutändan kan det blir bra på många olika sätt.

En gammaldags barnkammare

Förra helgen ägnade jag ju åt att göra en rokad på rummen här uppe. Barnen fick ta över vårt sovrum som lekrum. Det är ett stort, härligt rum med husets bästa utsikt. Och nu tänkte jag visa hur det blev.

Barnsängarna har plockats bort och istället har jag ställt in en gammal järnsäng i sovkammaren. Här får pojkarna sova skavfötters. De har tidigare haft olika rum men sover väldigt gärna ihop.

Har bäddat med gamla handbroderade örngott.

Bredvid järnsängen står en liten fyrtiotalsbyrå för Folkes kläder.

Från sovkammaren ser man ut i lekrummet. Tapeterna på väggarna kommer från Cole&Son och i princip alla möbler är köpta begagnade.

Av en gammal telefonbänk gjorde jag en hylla till dockskåpet. Deras staffli som tidigare mest stått oanvänt i ett hörn har fått komma fram för att kunna användas enklare. Eftersom barnen tycker mycket om att leka djungel har jag placerat ut flera palmer i rummet så att de kan flytta runt dem som de vill och en gammal plåtburk fungerar som kruka.

Bredvid fönstret har jag ett nätt litet bokskåp. Små böcker uppe och stora bakom dörrarna.

Fina ärvda leksaker får sitta lite högre upp för att inte gå sönder i någon vild lek.

Hittade en så gullig affisch på loppis så den fick också komma upp.

Under står en likadan (fast större fyrtiotalsbyrå) än den inne i sovkammaren. Den lilla spisen fick Bertil i ettårspresent och nu används den när de leker café.

Framför fönstret står den kurbitsmålade möbelgrupp jag hittade på Myrorna för många år sedan.

Men det sötaste i barnkammaren är ändå den här lampan (40 eller femtiotal) som min syster hittade på loppis och köpte till mig.

I korgar från Yawama of Sweden gamla sortiment ligger alla gosedjur – och våra nya fina virkade leksaker från Yawama.

Solklara favoriter!

Det är så roligt att inreda barnrum och skönast av allt är att äntligen  kunna hålla lite ordning i resten av huset – nu när barnen har ett eget rum att härja i får de hålla sig där.

Det sista som ska upp nu är ribbstolen, de romerska ringarna och klätterrepet. Ribbstolen ska sitta ovanför  madrassen.

Här finns tält, lektunnlar, en balansbräda och ett bord att pyssla vid. Och hur många kuddar, täcken och madrasser som helst för att kojbyggena ska kunna bli många och stora.

Så skönt att äntligen ha fått ordning lekrummet och samlar allt på ett ställe.

Bildspecial – inspiration till barnkalas

Hipp hipp hurra för alla midsommarbarn! Vet att många svenskar fyller år den här tiden på året (9 månader efter midsommar). Här har jag satt ihop en bildspecial från barnkalas jag ordnat och besökt. När jag själv tittat genom födelsedagsbilder ser jag att det finns några enkla knep som lyfter kalasen:

1, Sätt stämningen med färg och mönster!

När jag tittar på bilder från kalas vi haft hemma inser jag att enkla saker som färgerna på ballonger, dukar och servetter spelar stor roll. Det behöver alltså inte vara så svårt att ordna ett temakalas – man kommer långt med ett tyg och en näve ballonger.

Ljust kök med barnkalsdukning på köksbordet, rosa, blå och gröna ballonger hänger i fönstret.

Bertils krispiga vinterkalas med vita pompoms och pastellfärgade ballonger. Så ville han ha det när han fyllde fem år 2016.
Till dukningen klippte vi ut stora glada prickar av färgat papper. Svårighetsgrad 0 på en skala upp till 10.

Köksbord i trä med kalasdukning med många sorters godsaker och ballonger som hänger ner från kökslampan

Folke brukar ha ett tydliga sommarkalas. På hans första födelsedag hade jag glömt köpa nya ballonger så vi blåste bara upp de sista. Här är det inte alls mycket pynt utan bären och blommorna från ängen utanför husknuten som sätter stämningen. Den här dagen var Folke så liten att han inte brydde sig, annat var det den dag han fyllde tre.

Barnkalasfixat kök med ballonger i fönstret och blommor på bordet.

Samma kök men en annan festkänsla. Så här dukade jag till Bertils 2-årskalas innan han själv brydde sig. Blir fortfarande på bra humör när jag ser blandningen av färger och mönster med blommigt, rutigt och prickigt. Lite cirkuskänsla över det hela. Just prickigt är det mönster som ger mest partykänsla!

2, Få magen att pirra av förberedelser!

Tycker det är bra om barnen själva är med och gör inbjudningskort, bakar eller i alla fall dukar så att de hinner bygga upp den rätta kalaskänslan. Under livets första födelsedagar ska det pirra i maggropen!

Två små barn står intill en sval järnspis som fyllts med vackra inslagna paket i olika färger.

Paketen ska gärna ligga framme ett tag så födelsedagsbarnet hinner klämma och hoppas. Har man syskon eller en kompis till hands innan kalaset får man skaka alla paketen och gissa.

Liten barnhand garnerar en gräddtårta med hallon och chokladbitar

Kan själv! Om barnen vill vara med och garnera tårtan – låt dem vara det!

Gräddtårta dekorerad med smågodis och drinkparaplyer.

Smågodis och drinkparaply. Barn är världens bästa tårtdesigners! Den här bakade jag till Bertil tidigare i år efter önskemålet “godis på tårtan”.

chokladtårta med texten Bertil 6 på toppen.

Namn och nummer. Det ska synas vem som fyller år och hur mycket!

Gryningsljus där Claras son Bertil sitter framför födelsedagstårta med ljus.

Viktigt att dagens jubelar får kontrollräkna ljusen och provblåsa innan kalaset!

Dukat för sommarkalas med ballonger och godsaker på träbord i lantkök.

Allt ska dukas fram. Ett stilrent barnkalas är inget barnkalas.

Två barn står och tittar ut genom ett fönster mot en väg.

Sen är det bara att vänta och längta efter gästerna.

3, Ja må du leva – på ditt eget sätt!

En del barn verkar älskar att vara i centrum. Att bli hyllad, hissad under taket och sjungen för. Andra tycker det är otäckt att ha alla andras blickar på sig. Om barnet inte gillar sång och hurrarop – respektera det! Den som fyller år har rätt att känna sig bekväm.

Festdukat bord med färgglada servetter som står upp i glasen. Claras son Folke med kusinen Juni intill som tittar på honom.

4, Låt barnet bestämma menyn!

Om ditt eget barn bara vill ha glass eller chokladbollar strunta i tårtan, bullarna och kakorna! Vi vuxna har ofta fasta bilder av hur ett “riktigt kalas” ska se ut och det ger oss ofta onödigt mycket arbete. En del år har jag inte haft ork att ha många barn hemma och för mina pojkar har det då räckt långt att bästa kompisen kommer.

Gräddtårta dekorerad med bär

Den klassiska gräddtårtan går att variera i det oändliga – här är mitt bästa recept!

Chokladbollar med färgglatt strössel på barnkalas.

Travar av nygräddade plättar på fat med olika sommarbär och barnhänder som plockar från fatet.

Godast är att få äta med fingrarna! Finporslin och bestick kan dukas upp på vuxenbordet istället.

Festliga kaffekoppar framdukade på kalasbord.

5. Ge plats för lek!

Paketöppningen brukar vara kalasets rörigaste stund, inte vuxenanpassad på något sätt. När det är dags för födelsedagsbarnet att slita upp papper och snören försöker jag ofta smita undan, ta en påtår och prata med en annan vuxen i ett annat rum. Då verkar pojkarna aldrig sakna mig… märkligt.

Sonen Bertil öppnar födelsedagspaket

Barn i pirat och riddarkläder.

Som jubelar måste man självklart få prova de nya gåvorna direkt!

Clara klädd i sommarklänningar leker med Bertil som får åka karusell i luften i hennes armar.

Och vuxna får banne mig bjuda till och leka en stund!

Farmor leker med Bertil och Folke i vardagsrummet, hon har fått en stor tygorm om huvudet.

6. Satsa på små överraskningar!

Kommer du ihåg Pippi Långstrumps sockerdricksträd? Att servera något vanligt på ett oväntat sätt skapar stor festeffekt!

Barnkalas med en tråd under taket där godispåsar hänger

Gör som min kompis Elina och häng godispåsarna i taket!

Två små barn kurar ihop sig och myser när det brinner ur ett bordsraket fäst i en tårta.

Eller sätt eld på tårtan!

7. Fota för bövelen!

Så liten jag var på min första födelsedag! Barn växer fortare än ogräs och när de blir lite större är det så kul både för dem och dig att se tillbaka.

Bertil som liten i Claras knä under paketöppning.

Här öppnar Bertil ett av sina första paket.

Folke 1 år sin första sommar i badbalja utomhus.

Och Folke firade sin första sommarfest genom att räkna alla sina tår i vattenbaljan. Ett badkalas behöver inte vara svårare.

Hoppas du fått något tips som funkar. Här finns fler recept på några av mina godaste tårtor som också funkar för äldre och för mer inspiration kan jag tipsa om boken Kalas som jag och Annakarin Nyberg gjort – bra för barn som vill fixa eget party.

Lycka till med kalaset!

 

 

• annonssamarbete Locobase repair •

Mjukare vinterhud

Jag skrev ju förut om att jag skulle testa Locobase Repair (som jag själv använt i flera år) som vård för mitt barns eksembenägna hud. Och nu har vi smort med Locobase i drygt tio dagar. På de drabbade områdena i armvecket och de illande röda knogarna på min ena son. Vi smörjer varje kväll vid läggdags så att krämen får verka över natten.

Titta så bra det har blivit! Här är bilden från tio dagar sedan – stor skillnad!

Efter som Locobase är en kräm som inte svider så känns det bra att använda den på barnen. Även runt röda munnar smörjer jag – fettet i krämen ger ett skydd under kalla dagar och återställer en försvagad hudbarriär. Det viktiga om man ska gå ut är att smörja en god stund innan – så att vattnet i krämen hinner avdunsta. Smörjer man sina barn redan vid läggdags så hinner krämen verka ordentligt under natten!

Kalaseriet

Tack för alla fina varma kommentarer på förra inlägget. Tog en ledig fredag och lördag och gjorde just ingenting. Jo, lite kalasförberedelser förstås. Jag och Folke bakade chokladbollar

För idag hade vi födelsedagskalas för Bertil och alla släktingar var inbjudna. Jag gjorde även tårta och hallonmuffins.

Detta recept höftade jag fram – men eftersom det blev succé får jag dela det på bloggen inom kort!

Gjorde en festlig tårta med paraplyer och godisar på. Samma recept jag alltid använder – blir så gott!

Så kom släkten och firade Bertil med pakethög och allt.

Något jag har fått med mig från Jakobs familj och som jag verkligen tycker om, det är leklusten. Självklart leker man på kalas och alla vuxna ställde upp på Bertils lekar. Två barn och åtta vuxna mellan 30-80 som fick studsa som studsbollar, stå på ett ben och leka tagen. Garanterat bra stämning!

Nu har jag lite knip i mammahjärtat för på torsdag åker Jakob och Bertil till Tokyo! Visst har jag rest långt bort ifrån Bertil – men det är en helt annan sak när han reser ifrån mig. De ska hälsa på en kompis till Jakob och dessutom min systers familj som kommer vara i Tokyo några månader den här våren för att arbeta.