Amma, mamma!

Fina älskade unge. Som sliter i blusen och bankar pannan mot bröstkorgen och smackar amamamamamama när du är hungrig. Det är så spännande att amma en tiomånaders med massa vilja. Det har jag aldrig gjort förut.

Allt det fysiska var liksom lite för jobbigt tidigare. Jag orkade inte amma längre. Kände mig…kvävd? Kanske var det aldrig mer än sex månader jag kämpade på. Det tog några barn att vänja mig. Vid närvaron, kroppskontakten, det krävande men också fullkomligt avslappnade.

Ja så var det. Och allt är okej och helt i sin ordning. Jag ångrar ingenting. Jag gjorde det jag ville då och jag gör det jag vill nu., Och kanske ammar jag dig ett helt år till? Kanske i två? Vem vet. Det bestämmer vi tillsammans du och jag. Och alla sätt är bra sätt om det känns bra i magen.

För fingrar som lätt vill bli grönare

När jag ordnade första barnkalaset

Gomorron pelargon – Snart är det vår!

Recept för ett lyckat äktenskap: Lev med en person som gör yoga varje morgon

• annonssamarbete Blomsterlandet •

Kickstarta odlingssäsongen

Vissa bloggpartners är jag lite extra glad och peppad över. Som Blomsterlandet som jag kommer samarbeta med under hela det här året.! När jag behöver tanka måbrakänsla stannar jag till på Blomsterlandet på Grubbe i Umeå. Går runt och doftar, känner på blad och låter ögonen insupa allt prunkande. Blommor och växtlighet i alla former är verkligen mitt lyckopiller – och på Blomsterlandet är jag en trogen stammis sedan många år!

Vad skriver man då om trädgård i februari. Är inte det den sämsta trädgårdsmånaden på hela året? Verkligen inte! Aldrig älskar jag väl min trädgård som precis just nu. För det är i februari jag hinner drömma, planera och skissa på storslagna odlingsplaner. Utan att behöva konfronteras med frostnätter, missväxt eller kirskål. Just nu är odlingen som allra mest kravfri och härlig.

Och några saker kan man faktiskt skrida till verket med. Trots att snön ligger meterhög utanför huset. Nämligen att förså och förkultivera. Och vad är då finessen med det? Jo, att jag när våren kommer redan har färdiga plantor. Redo att sättas ut i krukor och rabatter när första värmen gör entre.

Att förså inomhus istället för på friland är en direkt förutsättning för att många växter ens ska hinna utvecklas under vår korta odlingssäsong. Men även sånt som trivs med att sås på friland får en flygande start om de försås inomhus. Plantorna blir robusta och tål både sjukdomar och konkurrensen av ogräs bättre. Dessutom är utbudet bland fröer mycket större än bland plantor. Och dessutom mycket billigare.

Så. Har jag övertygat dig ännu? Ja, det var väl det jag visste! Här är mina bästa tips för att lyckas med försådden.

Praktiska ekokrukor i fiber eller plastliknande i nedbrytbart biomaterial.

Så lyckas du med försådden

1) Bestäm dig för vad du vill odla och hur mycket. Är det grönsaker du vill förså? Snittblommor till vackra buketter eller mängder av kryddor? Det mesta vinner faktiskt på att förkultiveras. I vårt eget jordbruk förodlar vi till exempel all kål för att kunna plantera ut stora härdiga plantor på åkern när vädret äntligen tillåter.

2) Hitta och förbered en plats där du kan förvara din sådd. Det är ganska utrymmeskrävande och behöver planeras i förväg. Tänk på att när fröna ska gro behöver de extra värme. Och sedan vill de späda plantorna ha mycket ljus men sval temperatur.

3) Börja inte för tidigt på säsongen. För då står du med plantor redo att sättas ut fast tjälen kanske fortfarande är i marken. Att så kan du gärna göra i omgångar och alla växter har olika lång utvecklingstid. Fundera på när det brukar bli frostfritt hemma hos dig och räkna sedan bakåt i tiden efter angivelsen på fröpåsen.

Rosenskära, Buskkrasse, Aster och Jätteverbena är sorter jag satsar på i år

4) När du odlar från frö har du råd att experimentera med många olika sorter. Men en vanlig nybörjarmiss är att plantera allt från varje påse. Det blir garanterat för mycket. Grobarheten på frön brukar vara omkring 70 procent så räkna med att det mesta du sätter faktiskt kommer komma upp. Frön som inte planteras kan sparas på mörk, sval och torr plats till nästa säsong.

Pluggbrätte fiberpot kan planteras ut direkt i jorden eftersom krukan förmultnar

5) Vad du sår i är en fråga om tycke och smak. Du kan bredså i en låg vid form – som till exempel en bricka med kanter. Eller i gamla vindruvsaskar och äggkartonger. Själv föredrar jag att så lite mer omsorgsfullt och använda pluggbrätten. Då slipper jag besväret med att trassla isär små plantor från varandra. Oavsett val av metod – var noga med att följa anvisningar på påsen när du petar ner fröna. Det besparar dig mycket jobb längre fram.

Porös såjord och Vermiculit. Ett lerskiffer som både absorberar och avger fukt

6) Fyll såbrättet med jord. Jag brukar blanda ned lite Perlite direkt i jorden och strö Vermiculit ovanpå. Två material som hjälper till att bevara fukten i jorden och ger en porös struktur som underlättar för frön att gro. Jag använder dessutom alltid såjord till mina fröer eftersom vanlig jord är för tung för små frön. När jag fyllt brättet petar jag ner frö, vattnar lätt med en blomspruta och strör över vermikulit. Lite plastfolie ovanpå eller ett plastlock är också bra. Sedan behöver brättet stå varmt tills fröt har börjat gro. 18-22 grader är optimalt. Men så fort plantan tittar upp ur jorden ska plasten bort. Då behöver växten syre, maximalt med ljus och svalare temperaturer. Gärna omkring 16 grader. Växtbelysning ovanför ett bord i en sval källare är en ultimat plats för att driva upp växter på.

7) Märk upp din sådd noggrant. Första året trodde jag att jag skulle minnas allt jag sått, men jag hade ju ingen aning till slut. Du kan märka med glasspinnar eller praktiska sticketiketter som finns på Blomsterlandet.

8) Sköt om dina små plantor. Låt dem inte drunkna. Mellan vattningarna är det bra om jorden hinner torka upp litegrann. Plantor som såtts i bredd kan omplanteras när den första stjälken sticker upp mellan hjärtbladen. Men i mina pluggbrätten kan de stå betydligt längre än så. Vid omplantering behöver plantorna en mer mullrik jord med näring. Välj med omsorg för bästa odlingsresultat.

Ja, det var mina bästa tips det. Och du. Spänn inte bågen för hårt. Lyxen när du inte måste odla för din överlevnad är att låta allt vara lustfyllt! Och misslyckas du har du väl ändå lärt dig något på vägen. Lycka till!

Vill du läsa mer om odling? Eller är du nyfiken på intervjun med mig där vi pratar odlingsdrömmar – klicka här för att läsa online.

Clara i isande blå mössa tittar in i kameran

Iskall favorit bland vinterns färger

Baka bröd, bullar och limpa!

Snöig bänk utomhus på vintern med renfäll och en kopp varm choklad.

Bästa receptet på varm chokladdryck

Familjen Snödriva

Barnen har gått skidskola de senaste två helgerna. Lördagar och söndagar. Förkunskaperna var minimala – men nu susar de ner för backarna. Femåringen med lite hjälp. Men ändå. Så duktiga! Och jag är så tacksam för de kunniga instruktörer som hjälpt barnen att utvecklas.

Eftersom de andra matlagsbarnen också gått skidskola bestämde vi oss för en gemensam utflykt med slalomåkning.

Målet den här vintern är att göra minst en utfärd varje helg. Antingen längdskidor, skridskor eller slalom. Eller bara skotta en snösoffa och göra upp en brasa i en solig slänt. Jag tror att mer uteliv är ett bra recept på att höja glädjenivåerna.

Bertil åkte så han fick snö fulla glasögonen

Jag hade bakat tekakor till fika. Och kokat varm choklad förstås. Alltid varm choklad!

Oklart vad Jakob är så butter över här för i verkligheten var han lika glad som…

Ylva-Karin alltid är. Solskenet själv.

Vi eldade, fikade och turades om att åka. Jag vågade mig till och med på att åka i lite olika hopp. Eller heter det gupp? Fast det tyckte inte fogarna om så det ska jag nog undvika ett tag till.

Det är så otroligt roligt att se sina barn bemästra nya färdigheter. Jag njutryser i hela kroppen av att märka hur de erövrar nya områden bit för bit. Dessutom är det en spark i baken på mig – till att testa nya saker som att våga åka slalom fast jag inte gjort det sedan lågstadiet.

Ylva-Karin och Ulf var lyckligt ovetande om att de redan nästa vinter kommer stå på slalomskidor. Med sele förstås. Har sett så många knattar i backen – vissa har till . och med haft napp i munnen. Bedårande!

Nu har jag åkt skidor hela helgen och kan knappt gå för all träningsvärk. Skönt att det blir en riktigt lugn kväll med Melloreprisen. Vi ser alltid Mello på söndagar så kan vi se något roligare på lördagar. Mina barn märker inte ens skillnaden. Lifehack!

Avslutningsvis vill jag slå ett slag för Fritidsbanken i Umeå där man gratis kan låna längdskidor, snowboards, skridskor, pulkor och massa annat. Perfekt för att kunna prova på nya sporter utan att det behöver kosta skjortan. Jag vet att Fritidsbanken finns i fler städer så som Borås och Boden. Tips, tips i sportlovstider!

Att skita (eller inte) i det blå skåpet

Jag är ju av den åsikten att man ska vara försiktig med att måla gamla omålade möbler. Har själv förstört ett par tre skåp genom åren – när jag inte kunnat låta bli att måla dem vita. Jag vet bättre nu.

Samtidigt är jag också svårt förtjust i just målade saker. Särskilt om man fann dem så. Då är felet liksom inte ens eget och det enda man kan kan göra är att njuta! Och ibland är ju faktiskt färg precis vad som behövs för att ge en skabbig gammal möbel ett längre liv.

Här är några fina bemålade skåp från mitt instagramkonto Underbaranboning

@jasminabylund

Aldrig hade jag väl trott att den här lite udda beigsenapsnougatbruna nyansen skulle kunna vara så snygg på ett skåp? Men ihop med tapetens gröna färg är den fantastisk!

@tapetvillan

Linneskåp i den här höga, smala modellen är en evig favorit hos mig. Så gulligt också med en grön nyans mot tapetens bladverk.

@miasgamlahus

Det syns kanske inte jättebra men längst där inne står ett rött skåp med gråblå detaljer. Ser ut som ett urgammalt allmogeskåp. Älskar det! Ja, älskar allt med den här bilden faktiskt. Ser så fridfullt och hemtrevligt ut.

@kristallsalongen 

Den här barnrumsbilden är pur magi! Det gröna skåpet, de mönstrade lådorna, det fantastiska täcket som matchar pallen. Och så den fina gamla gunghästen. Pax för alltihop!

@visitcarolina

Det här ser ut som ett hyfsat modernt skåp att döma av rutornas glas. Möjligen också hemmasnickrat.

Målat i den härliga blå nyansen ihop med Josef Franks tapet Eldblomma är den hur som helst en riktig pärla.

@annaneah

Får aldrig nog av lindblomsgrönt och mintgrönt. Särskilt inte ihop med varandra.

@froken.frida

Jag avslutar med två av Fridas fantastiska skåp. Det första besående av två underskåp ställda ovanpå varandra. Som ursprungligen inte hör ihop – men som tillsammans ser riktigt pampiga ut. De vitmålade trianglarna är en kul detalj som lyfter!

@froken.frida

Och så detta vackra skåp. Som en gång i tiden var en ganska gräslig furutingest som Frida fann på annons. Men med lite linoljefärg och nya beslag blev det fantastiskt fint!

Också ett smart sätt att få ett unikt och vackert skåp – även om plånboken inte tillåter något gammalt allmogeskåp från en antikaffär. Här kan ni se fler före och efterbilder

Fjorton minus och solsken i blick

Jag har nu haft två riktigt härliga dagar i rad. Solen sken, termometern visade fjorton minus och jag var hemma och stökade på. Som ni som följer mig på instastory fick se i realtid förstås…

Folke var ledig från förskolan och gammor var på besök. De spelade Ubongo och det nya fotbolsspelet. Bertil anslöt också efter lunch. Så härligt att han nu är så stor att han kan gå hem själv från skolan om han har lust.

Jag hälsade på fåren i hagen. De har gått ute här hela vintern för med sin tjocka päls går ingen nöd på dem. Men tyvärr blir det inga lamm i år. Vi har nämligen inte kunnat bestämma vilken ras vi ska satsa på. Och innan vi gjort det vill vi inte avla fram fler får. Däremot hoppas jag mycket på kycklingar. Vi får se hur det blir med den saken.

Jakob stannade till hos Albin med sina turskidor. De skulle ut och åka och planera jobb. Det är mycket som är jobbigt med att driva ett jorbruk. Men att kunna ta skidfärder på vårvintern och planera är inte en av dem.

Själv åkte jag också lite skidor. Gäller att passa på när man har en barnvakt i gammor!

Fast först inspekterade jag hönshuset som ska förvandlas till bastu. Det går framåt!

När jag kommit hem igen drack jag kaffe, åt gammors medhavda bullar och doftade på Freesian i min bukett. Doftar vår så att det är något rent otroligt!

• innehåller reklam för Miss Clarity •

Två nya pärlor lagom till Alla Hjärtans Dag

Hurra! För imorgon på Alla Hjärtans Dag klockan 16.00 släpper vi två nya pärlor från Miss Clarity. Denna underbara blå dröm med perfekt fall i vår allra populäraste modell Kerstin!

Dessutom kommer prickiga Malin nu i en fantastisk röd modell. Den som Annakarin har här på bilden. Den skulle egentligen kommit i höstas men på grund av produktionsproblem är den här nu. Och det passar ju perfekt för den är så pigg och glad till våren!

Foto Lisalove

Jag vet att den röda, prickiga Malin varit riktigt efterlängtad (några skymtade den på höstens plåtning) så här gäller det att vara snabb om du vill hinna med!

Klockan 16 som vanligt på purefemale.se (tidigare Provrummet)

Projekt Bli Fullvuxen: Steg 1

När Bertil var liten bestod vår hallförvaring av en stor gammal koffert där vi helt sonika tryckte ner alla ytterkläder. Ibland också leksaker, hårtorkar och skoputs. Funkade sisådär med ett barn. Är en fucking katastrof med tre! Första steget i det här med Projekt Bli Fullvuxen är att börja se på saker med klarare, krassare ögon. Se vad man tidigare blundat för. I mitt fall handlar det mycket om mitt bristande ordningssinne. Men också min ointresse för att hjälpa mig själv istället för att stjälpa. Jag har liksom förvärrat för mig själv. Och vi är en storfamilj nu. Vi har tre barn. Lösningar som gick an med en unge är nu omöjliga. Att vara lite oplanerad och spontan var frihet för mig förut. Nu är kontroll och ordning det som ger mig frihet. Den insikten är ett viktigt skifte.

Jag tänker mycket på det min svärmor sagt. Att hon var ganska slarvig innan hon fick många barn. Sedan gick det inte längre – hon var tvungen att bli ordningssam. Jag sätter mitt hopp till att jag är likadan!

Det har varit jättesvårt att gå från att knappt passa några tider (fria jobb) till att lyckas få iväg ungarna varje morgon. Med rätt uppsättning vantar, frukter, läxmappar och gympapåsar. I tid. Det känns först nu som att det verkligen funkar – efter tredje året i skolvärlden.

I somras genomförde vi projekt rensa i källaren. Då vi sorterade, rensade och organiserade upp alla våra kläder. Ganska mycket i en familj på fem där man vill spara kläder mellan barnen för att slippa införskaffa nytt. Vi packade allt i genomskinliga plastbackar från IKEA och märkte sedan varje låda noggrant med dymo. Källaren är ju som vår egen lilla klädbutik där vi går ner för att växla storlekar till barnen som växer ut sina plagg i en grisblink. Så mycket pengar vi förlorade innan vi hade stenkoll på att det faktiskt redan fanns galonvantar till en femåring och badbyxor i strl 62 i källaren. Att inget nytt behövde köpas. Nu har vi sorterat hela klädförrådet i källaren i genomskinliga IKEA-lådor där allting är förpackat enligt storlek. Strl 86/92 i en låda. 98/104 i en annan. 110/ 116 i en tredje. Jag njutryser när jag tänker på det.

Jag har sista halvåret gått från att tycka att det går väl bra med ett gammalt skåp som hallförvaring och det är ju så sjukt fult med trådbackar…till att ÄLSKA trådbackar och min dymo som jag märker ALLT med. Men jag gömmer trådbackarna i platsbyggda skåp såklart. För de är ju fortfarande fula.

Här ser ni hallförvaringen Jakob har byggt. Inte färdig alls. Det ska ju upp fler hyllor och skåpdörrar i spont. Sedan ska allting målas med linoljefärg och resten av hallens väggar kläs i samma spont.

Men bara denna hallinsats har redan gjort mitt liv ca 74 procent bättre. Det är numera en dröm att klä barnen om mornarna. Och de kan själva sortera in sakerna på dess rätta plats.

Vi ska dock ta bort hängsektionen och ersätta den med fler trådbackar. Behövs oändligt med sådana. En ska dedikeras helt till “kvarglömt”. Vi skulle nämligen kunna starta en loppis med allt som barnens vänner glömmer kvar och som såklart aldrig har någon given plats här hemma utan bara blir liggande framme.

Tricket är att ha smala och tydligt avgränsade kategorier så det blir så få ditt & datt-lådor som möjligt. För där hopas och trivs skräpet. Ulf har fyra egna lådor. En för blöjor, en för ytterkläder, en för åkpåse och bäddning till vagnen och en för ombyte av vanliga kläder. För alla gånger man inte orkar hämta/lämna det i hans riktiga garderob på övervåningen…

Och att verkligen märka lådorna är A och O. Visst vet man ändå vad som ska vara i lådan. Men det blir mentalt så mycket svårare att lägga sin vintermössa i en låda som det står “blöjor” på. Man skärper sig liksom.

Förut tyckte jag att det var frihet att slippa hålla ordning. Nu börjar jag tycka att ordning kanske är förutsättningen för frihet? Med ordning hemma så kan jag köpa mig både tid och frid!

Podd: nu talar vi ut om kärlekskarusellen!

Känslostormen! Chockbeskedet! Det svåra uppbrottet och den stora kärleksvändningen. Nu bryter vi tystnaden och talar ut. I veckans avsnitt av En Underbar Pod hör ni allt om mitt tuffa vägval med Fredrik Wikingsson. Skarsgårds besinningslösa kärleksmejlande med Erica och Petter Stordalens galna taxifärd. Dessutom: Kiss i duschen! Syskonrivalitet! Snorkråkor!

I det stora frågeavsnittet har vi fått uppmaningen att berätta saker om oss själva som ingen känner till. Kanske tog vi frågan på lite väl stort allvar? Om det är något avsnitt du ska höra till slutet så är det det här!

Hur har det gått med Hälsoåret 2020?

Jag har ett sånt lyckopirr i kroppen denna söndag. För idag har jag åkt slalom och det var första gången sedan lågstadiet. Jag har tänkt i flera år att jag skulle vilja börja åka utför igen – men tyvärr saknat självförtroende. Varit lite rädd och även tyckt att det är fånigt att vara dålig på något när man är vuxen och bor på en plats där “alla” kan åka utför.

Men nu hivade jag de farhågorna över bord. Är så glad att jag gjorde det för jag tjöt av glädje när jag tillslut vågade släppa efter och susa fram i backen.

Skrev ju vid nyår om att 2020 skulle bli mitt hälsoår. Och under årets första månad har det hänt saker med min hälsa. Började försiktigt åka längdskidor på jullovet. Första gången åkte jag bara 1,5 kilometer på skakiga ben. Nu åker jag ungefär 6 kilometer tre gånger i veckan. Passar på under dagtid när Ulf sover eller väldigt sent när Jakob hunnit hem från kvällsjobbet. Just längdskidor funkar jättebra med foglossningen medan promenader gör ont på en gång. Och redan efter några januaridagar med träning kom jag på mig själv med att börja längta ut i backen. Som igårkväll efter släktkalaset. Jag var seg och trött men istället för att sjunka ner i soffan tog jag mig ut i spåret och fick orken tillbaka. Samtidigt som jag fick uppleva fullmånens sken i skogen.

Den största skillnaden sedan jag började motionera märks dock inte på kroppen utan på psyket. Jag mår så otroligt mycket bättre mentalt. När jag tränar känner jag livsglädje och kraft susa genom hela kroppen. Ut i fingrarna, fötterna, magen. Det blir också tydligt att jag i mitt stillasittande liv lever så mycket i huvudet och bröskorgen. Där oro och ångest lätt bygger bo.

Jag som haft en del ångestproblem och tidigare varit deprimerad önskar verkligen att ALLA som lider av samma sak fick hjälp att skapa förutsättningar för att motionera. Kanske skulle någon uppleva samma lindring som jag gör?

Jag får dessutom så bra infall och ideer när jag motionerar. Som igår när jag åkte i månskenet. Glädjen pushade mig till att bestämma mig för att prova att åka slalom idag. Matlagsbarnen går nämligen skidskola i närmaste backe bara 20 minuter bort. Och medan Clara 2019 skulle låtit Jakob skjutsa barnen och själv stannat hemma och passat Ulf – valde Clara 2020 att göra tvärtom. Bästa beslutet! Och stärkande att känna att jag vågar utmana min rörelserädda, förtvinade kropp som vid den här tiden för ett år sedan gick inte ens kom upp i 500 steg om dagen.

Så. Nu kämpar jag vidare med mitt hälsoår. Lovar att hålla er uppdaterade på framsteg och bakslag.

Psst. Behöver du lite hjälp med träningsmotivationen? Ta ett råd från någon (alltså jag) som förvisso inte är den som lyckats hålla i med träningen längst – men är världsmästare på att börja om. Om och om och om igen. Jag ger mig inte! Läs om hur kvinnor i rörelse förändrar världen eller kanske bara mina bästa löptips som går att applicera på nästan all sorts motionsträning.

Lite mer om städningen

Vad kul att ni var många som gillade inlägget om städning. Det var oväntat jobbigt att skriva faktiskt. För städning och hygien är liksom känsligt? För kvinnor i alla fall. Städar man för lite är man äcklig. Städar man för mycket är man hysterisk. Tänker att det märktes på några kommentarer som kom. Någon var lite så här “vi har minsann bättre saker för oss än att städa sådär mycket” och andra som nästan var ursäktande för att de städar så sällan/slarvigt jämfört med oss.

Jag blev lika delar fascinerad och förtjust. Men också lite förskräckt. För när någon säger att de städar mer sällan än oss tänker jag inte att de är lortgrisar. Jag tänker att VI är lortgrisar! Vi dammsuger inte varje vecka för att vi är så himla renliga av oss. Utan för att om vi inte gör det så låter det som man gå på en grusgång när man går över köksgolvet. Vi skurar inte för att det är så himla härligt. Utan för att om vi inte skurar under köksbordet så fastnar man med strumporna och tar sig inte loss. Folk som städar sällan måste vara mycket renligare än vad vi är.

Det kom också några härliga kommentarer från folk som verkligen älskar att städa och njuter av att hålla rent. Som Hanna som drömmer om att få egentid med sina dammtrasor och en podd i lurarna. Önskar att jag också var sådan. Själv tycker jag att städning är en helt okej syssla, men kan såklart tänka mig tusen saker jag hellre gör.

Men min mormor Rut var likt Hanna en städälskare Hon var den mest ordningssamma, renliga människa jag träffat och gick ständigt an och skurade tak och blankade diskbänkar och bonade golv. När jag frågade mormor om hon inte tyckte att det var ansträngande med all städning tittade hon på mig oförstående. –Aldrig har jag tyckt att det var jobbigt att städa? Nej aldrig någonsin! Till saken hör att mormor storstädade hemma varje fredag för att ha fint till helgen – och varje måndag för att få rent efter helgen. Sedan var hon städerska på apotek under en herrans massa år. Lyfte och bar i alla tunga möbler. Gnodde i ett kör. Det var ett otroligt tungt arbete. Vilken himla kvinna! Beundrar henne gränslöst. Även om hon nog inte skulle beundrat nivån av renlighet just i mitt hem….

Hur som helst. Tack för att ni kommenterar så flitigt. Älskar att få dela högt och lågt med er som läser och i gengäld få en inblick i era liv!

Kalaslördag för nioåringen

Idag hade vi släktkalas för nioåringen. Inget barnkalas däremot – lyckades finta bort det genom att istället utlova Paradisbadet med bästa kompisarna. Phew!

Släktkalas däremot. Det ordnar jag gärna. Chokladbollar är givet

Liksom kladdkakemuffins

Och marängtårta. Fast först åt vi varmkorv med bröd. Man behöver alltid en stödkorv på kalas.

Smakade på varje sort.

Uffe var finklädd med sin pappa. Så roligt att nästa kalas är för att fira hans ettårsdag. Älskar hur barnens födelsedagar blivit nya högtidsdagar på vårt år. Det tänkte jag aldrig på innan barnen kom. Hur de där födelsedagarna skulle bli återkommande, lysande färgklickar under året.

Perfekt att ha ett barn som fyller år i början av februari och ett i slutet av mars och sedan dessutom ett riktigt sommarbarn!

Underbara gulliga unge.

Ammade inte mina andra barn så här länge…

så jag är inte helt van vid att ha en bebis som så tydligt kan kommunicera vad han vill.

Födelsedagsbarnet hade valt “kalaskläder” efter eget huvud. Jaja. På sitt eget kalas måste man väl i allsindar få bestämma klädsel själv. Även om den är fleecejacka och ullmössa.

I vanlig ordning får alla barn paket när ett barn fyller år hemma hos oss. Något litet bara. Älskar den traditionen!

I present fick Bertil bland annat ett mikroskop, Ninjago-lego, en örn som kan hålla balansen på ett finger. En squishy, nya vantar, pysselsaker och ett fotbollsspel…som morfar såklart genast la beslag på och började spela.

Resten av kvällen ägnades åt fotbollsturnering där Jakob gjorde mos av mig fullkomligt . Måste öva i smyg och ta revansch för hans självförtroende får inte bli för stort. Och barnen får inte tro att mammor inte kan det här med fotbollsspel.

Städa städa varje fredag och så varje jul…

Är det bara jag eller är ni fler som tycker att det är superintressant att höra om hur andra människor utför vardagliga sysslor? Som att handla, tvätta eller städa? Alltså inte att de gör det. Utan hur de gör det? Ja. sånt fastnar i alla fall jag för. Man får syn på så mycket hos sig själv när man blir medveten om vad andra gör. Så här kommer ett (måhända ointressant för de flesta) inlägg om hur vi gör när vi veckostädar!

Vi är en ganska rörig familj i grunden. Men vi försöker städa huset ordentligt en gång i veckan. Oftast är det torsdagkväll eller fredag på dagen eftersom Jakob ofta jobbar kväll.

Vi börjar alltid med att plocka överallt. Då sorterar vi vuxna in våra saker som ligger utspridda och barnen får samla ihop sitt. Kläder, leksaker, skräp, tidningar. Plockningen är det värsta och det som tar mest tid i vårt hem. Oftast ligger massa skrot i trappen också – sånt som är på väg till övervåningen men ingen orkat ta med sig hela vägen.

När allt är plockat samlar vi ihop trasmattor och slänger ut på verandan. Sedan alla kuddar och filtar som ligger utspridda överallt. De läggs i korgstolen på verandan.

Därefter tar jag fram min dammvippa. Den använder jag för att få bort damm från lampskärmar, prydnadssaker och sånt som är svårt att våttorka med en trasa. När jag dammat klart med den brukar jag blöta en trasa med lite diskmedel eller rengöringsspray på och våttorka alla fönsterbräden, lampfötter, vardagsrumsbord, hyllor mm. Jag orkar dock inte dammtork vanpå alla höga skåp. Där torkar jag bara några gånger per år. Jag dammtorkar alltid uppifrån och ner för att inte damma ner redan rengorda ytor.

Jakob brukar städa köket medan jag dammar. Om det står någon disk kvar tas den bort – annars rengörs hällen på gasspisen och bänkens integrerade träskärbräda. Luckor och handtag torkas av med en trasa med diskmedel. På lister i köket samlas flottigt damm så de måste städas noggrant. Men det orkar vi inte alltid. Så det blir kanske varannan städning. Ugn, micro, kylskåp och skafferi städar vi däremot alltid vid separata tillfällen när behov uppstår. Annars tar veckostädningen för lång tid.

Sedan kommer dammsugningen. Vi har ju vår dammsugarrobot som är en stor hjälp. Men ibland kompletterar vi med vår vanliga dammsugare för att komma åt lister, mellan soffkuddar, i bordsspringor osv. Medan dammsugaren arbetar städar någon av oss badrummet. Oftast jag. Då sprayar jag rengöringsmedel på kakelväggen vid duschen, i badkaret, på kranarna, handfatet och runtom hela toaletten – både insidan och foten av den. Sedan tar jag en svamp med en vassare sida och skrubbar allting rent. Avslutar med att skölja varmt vatten över alltihop med duschslangen. Toaletten rengör jag sedan med toaborste, toalettrengöring och en trasa eller svamp. Börjar med utsidan och arbetar mig till insidan av den. Trasan slängs sedan åt sidan för att torka. När jag samlat ihop ett gäng wettextrasor kokar jag dem i ättika och diskmedel. Så kan de återanvändas fler gånger.

Slutligen häller jag linoljesåpa och vatten på badrumsgolvet och tar fram min skurborste och skrubbar. Avslutar sedan med att skölja bort allting med duschslangen. Så att det rinner ner under badkaret. Skrapar golvet med en golvskrapa. Sedan torkar det på nolltid tack vare golvvärmen.

Badrumsspegeln rengör jag genom att spraya med diskmedel, skrubba med svamp och sedan putsa ren med en kökshanduk som inte luddar. Alla handdukar i badrummet slängs i tvätten och byts ut till rena.

På övervåningen dammtorkar vi precis som nere och dammsuger sedan. Jag brukar försöka synka veckostädningen med att byta lakan i alla sängar. Fast det är inte alltid vi orkar med det. När vi hade balkong hängde vi alltid ut alla täcken på vädring under städningen. Det saknar jag faktiskt! Luktar så gott om sänggkläder som hängt ute i tio minus i flera timmar.

Sedan kommer skurningen. Här är jag petig. Skulle aldrig komma på tanken att skura med ett sådant där trassel. Det har jag fått med mig från mormor som städade på Apoteket. Ska det bli riktigt rent på våra golv behöver man skura med en bred gammaldags borste med riktig borst. Till den behöver man stora skurtrasor. Jag måttar upp linoljesåpa och vatten i en stor hink. Lägger ner trasan, tar upp och vrider ur den och lindar sedan kring skurborsten. Skurar tills trasan ser smutsig ut och rengör den då i hinken innan jag fortsätter. På våra golv på övervåningen har vi istället en bred platt borste med en “trasa” på som har mycket struktur. Den våttorkar vi golven med och det funkar relativt bra. Golven på övervåningen är ju slipade och målade så där glider den lätt. Fast det blir ju inte lika rent som med den gammaldags skurborsten förstås. Övervåningen skurar vi varje gång vi städar, för det går så lätt. Nedervåningen – förutom kök och badrum – skurar vi kanske var tredje vecka. Det beror lite på hur smutsigt det ser ut,

mattpiska trasmatta

När allting är skurat och golven torkade. Då dammar Jakob trasmattor, täcken och kuddar. Och så lägger jag ut allting på rätt plats. Och då doftar det så svalt och friskt av utomhus som möter linoljesåpa. Jag brukar avsluta med att stryka nya dukar till köksbord och köksö så att allting känns rent och vackert.

Och SÅ gör vi när vi städar! Nu är jag nyfiken på hur ni gör?

En orimligt gullig hjälpreda

Idag har vi en riktig mysfredag jag och Ulf. Jag bakar till morgondagens kalas för Bertil och Uffe hänger med.

Inget kalas utan kladdkakemuffins…

Knepet är en riktig god mörk choklad som man bryter i bitar och trycker ner på slutet.

Chokladbollar är kalasfavoriten man inte klarar sig utan.

Gör alltid dubbel sats när jag ändå bakar. Förresten vill jag slå ett slag för att ha ingredienser i fina gamla burkar istället för påsar. Man blir glad av ett arbetsbänk full med färg och snygga typsnitt istället för prassel.

Ulf har dragit sitt strå till stacken genom att i vanlig ordning vara orimligt gullig.

Nu åker vi och fredagshandlar lite inför helgen. Och så hör vi imorgon igen. Ha en härlig helg!

• annonssamarbete Hipp •

En underbar matstund?

Jag saknar min hund Melker extra mycket nu när Ulf börjat äta riktig mat. Han får plocka med maten själv och det både droppar, smular och slabbar ner golvet rejält. Med en hund som städade under barnstolen var det inget problem. Nu är det lite mer frustrerande.

Samtidigt tycker jag att det är viktigt att småttingarna får äta själva (men med assistans såklart). För hur ska de lära sig om de bara blir matade? Jag har alltid låtit mina bebisar kladda vid matbordet. Känna på maten med fingrarna och smeta in hela sitt ansikte om de haft lust. Ja. Det har faktiskt känts som det enda rimliga. Bebisar gillar att kladda!

Men hur får man deras matstund att funka ihop med resten av familjens? Det är inte alltid givet. För mig är det en självklarhet att äta middag tillsammans varje dag. Det är vad jag själv vuxit upp med och vill föra vidare till våra barn. Men ibland är gemensamma måltider väldigt ansträngande. Om man själv är vrålhungrig och samtidigt ska försöka mata barn. Särskilt om man har barn i många olika åldrar där flera behöver assistans. Just nu har vi en riktigt matfrisk åttaåring, en spinkig femåring som bara gillar gurka med örtsalt och en knubbig bebis som äter både mat, lego och smågrus från hallgolvet. En intressant kombination.

För att få någon slags middagsro brukar jag börja med att ge Ulf mat medan vår mat ännu tillagas. Det kan vara rester från en tidigare middag eller någon av HiPPs ekologiska burkar. Särskilt deras sorter med fisk och kyckling brukar gå hem. Då ser jag till att han äter ordentligt och vet samtidgt att han får i sig det han behöver näringsmässigt. I samband med den måltiden får han också sina D-droppar. Under tiden Ulf äter har jag ställt fram vitkålsbitar till barnen som de kan tugga på om de är hungriga. Ett bra sätt att lura i storbarnen grönsaker.

Sedan när vi sätter oss ner och äter som familj sitter Ulf med i sin barnstol. Då får han smakbitar från våra tallrikar. En bit pannkaka, en morotsstav, några majskorn, en oliv. Sånt han kan plocka med själv i lugn och ro. Och eftersom jag vet att han redan fått i sig ett balanserat mål mat är det inte så noga vad han äter just då. Han får i alla fall vara med i måltidgemenskapen och samtidigt testa nya smaker.

Just eftersom man inte alltid har stenkoll på vad småttingarna fått i sig kan det vara skönt att komplettera med sånt man vet innehåller alla viktiga näringsämnen. Som Combiotik 2 från HiPP som är ett näringsmässigt bra komplement till maten. Den innehåller alla nödvändiga vitaminer och mineraler. Ett värdefullt stöd vid övergången från bröstmjölk eller modersmjölksersättning.

Mina 7 knep för en härligare matstund!

1)Jag försöker skapa matro genom att sänka tempot. Tända ljus, stänga radioapparater som står på. Sitta ner och försöka känna lugnet.

2)Det är oftast lättare att mata en bebis om den har något eget att hålla i. Ett smörgåsrån, en gurkstav eller en alldeles egen sked.

3)Jag matar bebisen strax innan resten av familjen äter. Så får den mat i lugn och ro och jag får har kontroll över hur mycket den egentligen fått i sig. Sedan får bebisen sitta och plocka med smakprov från våra tallrikar under middagen. Och vara en del av måltidsgemenskapen.

4)Låt barnen kladda! Jag brukar ta av Ulf kläderna så han sitter i bara blöjan. Då kan han kladda, smaka och njuta maten precis som han vill. Efter måltiderna brukar jag torka av honom med en tvättlapp eller så sköljer jag av honom snabbt i badkaret. Barnstolen är alltid impregnerad i klet så den ställer jag i badkaret och sköljer med hett vatten. Då blir den ren på nolltid!

5)Om du som jag blir less på att bebisen spiller så mycket på golvet – testa att ha ett lakan eller ett duschdraperi under barnstolen. Den går enkelt att ta ut och damma av efter maten. Så sparar du in på dammsugning och golvstädning.

6)Barnmat på burk är en skön hjälp i vardagen. Önskar bara att jag hade fattat det tidigare. Vad mycket smidigare många matstunder hade gått. Och när jag köper färdig mat väljer jag alltid HiPP eftersom att deras mat innehåller alla viktiga näringsämnen och dessutom är god. Ja, till skillnad från mycket annan barnmat är den faktiskt kryddad. Vill ju inte ge Ulf någonting jag själv inte tycker verkar aptitligt. Dessutom är barnmaten ekologisk och märkt med EUs ekomärkning. Viktigt, viktigt!

7)Och ps. Om bebisen äter sämre vid ett mål brukar det bli bättre vid måltiden efter. Verkar småttingen nöjd och glad är den säkert det också.

Projekt Bli Fullvuxen

Jag håller på med Projekt Bli Fullvuxen just nu. När man är trettiotre år och har tre barn kan man tycka att det är läge. Jag har alltid varit slarvig med mina ägodelar och fått kämpa hårt med att kunna organisera mitt liv. Jag är dessutom ganska glömsk av mig och kan missa att göra sånt jag lovat. Inte för att jag skiter i det (jag är själv helt övertygad om att jag kommer att göra det jag lovat) men så blir det bara inte av.

Ocharmigt och otroligt otrevligt. Och framförallt barnsligt. Jag är så less på mig själv. Både på att göra andra besvikna men också att vara den som ska bära andras besvikelse och hela tiden skämmas lite för att jag gör fel.

En sak jag uppskattar och beundrar min väldigt vuxna pappa för är att han gör det han har lovat. Har han sagt att han ska komma så gör han det. Har han lovat ställa upp så ställer han upp. Han är en man som håller sina ord. Och jag vill bli mer så själv. Hellre lova mindre men hålla mer. Än lova allt och hålla lite.

Sista ett och ett halvt åren (men särskilt den här vintern) har jag jobbat mycket med att försöka se på mig själv med ärlig blick. Alla har vi saker vi sopar under mattan – tankar, beteenden, föreställningar. Sånt vi inte kan släppa men inte heller vill konfronteras med. I Projekt Bli Fullvuxen har jag fläkt upp den där mattan. Och står nu och stirrar på allt som ligger där i öppen dager. Det är en bedrövlig syn.

Jag övar nu på att identifiera vilka sidor hos mig som ställer till besvär. Och inse mina begränsningar. Saker jag har svårt för nu kommer jag nog alltid ha ganska svårt för. Har jag inte lyckats ändra mig på 33 år så kommer det fortsätta så här. Det betyder inte att jag inte kan förbättra mig. Men medan tidigare strategier har handlat om att jag bara ska “skärpa mig” så handlar det nu om att hitta system som stöttar upp mig. Som gör att jag INTE måste skärpa mig. Utan att det blir lättare att lyckas trots att jag är som jag är.

Så. Nu undrar jag om ni vill läsa lite om mina strategier för Projekt Bli Fullvuxen? För i sådana fall återkommer jag med ett av de första stegen i processen…