Etikett: Dagens citat

Ett önskemål från min läsarundersökning var att återinföra kategorin Dagens Citat. Så det kommer jag göra. Inte varje dag – men då och då. Först ut:

I learned long ago, never to wrestle with a pig. You get dirty, and besides, the pig likes it.  George Bernard Shaw

Detta påminner jag mig ofta om när jag stöter på någon av världens alla grisar. Det är frestande att sänka sig till samma låga nivå och ibland får jag sitta på händerna för att inte provoceras till en brottningsmatch med svinet.

Men så minns jag att den som blir gladast av det är grisen själv. Så jag gör klokast i att låta bli och istället tänka ut en strategi som bättre tjänar mina syften.

Som en bultpistol i trynet.

Givetvis bildligt talat.

Nu går solen knappast ner,
bländar bara av sitt sken.
Skymningsbård blir gryningstimme
varken tidig eller sen.

Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan de ha mörknat
spegla morgonsolens lågor.

Juni natt blir aldrig av,
liknar mest en daggig dag.
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
och bärs bort på ljusa hav.

Harry Martinsson

”Jag tycker gymkulturen har förgiftat folk. Dom slutar läsa böcker och blir dumma i huvudet. För det värsta är ju inte att vara ful utan att vara tråkig!!”

”Jag har alltid tyckt att det är hemskt orättvist att kvinnor som har väldigt snygg kropp och allt är fint – som delvis var skälet till att hon knöt kontakt med sin man – sedan får två eller tre underbara barn som alla älskar och mamman sedan är lämnad ensam med en kropp som är utnyttjad, uttöänjd och förstörd. En kvinna som är en god mor och har offrat sin kropp ska inte behöva gå omkring och vara rädd för att mannen ser snygga sekreterare som ännu inte fått barn. Det är orättvist. Jag tycker att mannen borde bidra (ekonomiskt), det är en familjeangelägenhet”

Claes Lauritzen, plastikkirurg uttalar sig i SVTs dokumentärserie Skönhetsbubblan. Ett program som är sjukt på så många nivåer att man inte vet var man ska börja nysta någonstans. Riktigt sevärt!

Min älskade dator har kraschat – därav den dåliga uppdateringen senaste dagarna. Så nu sitter jag i stan hos pappa och försöker jobba. Alltid lika spännande  att se vad ni skrivit under frånvaron.

Har just fått tillbaka ett normalt liv efter anorexi och bulimi. fan vad du är osäker som tänker sådär. skaffa dig lite självförtroende ang. kroppen för fan! sänk dig inte till den nivån.

 /Sofia

 Visst, tankar kan man ha, både fina och moraliskt förkastliga. Men, man måste inte skriva dem på en vacker skylt och låtsas att det är kul.

/ Mia

Nå vad svarar jag på dessa åsikter. Ingenting särskilt, för Matilda förtydligar det så bra:

Ett självironiskt skämt som egentligen inte gör narr av vare sig tjocka eller smala utan själva KROPPSFIXERINGEN – hur kan det vara så upprörande? Jag kan förstå att det är ett känsligt ämne för personer med ätstörningar, men det är ju inte riktat mot någon annan utan just avslappnat självironiskt. Är det inte bättre att skratta åt sig själv om man kommer på sig med att tänka någonting så fjantigt än att få ångest över vilken usel människa man är?

/ Matilda

Hittade jag på en skylt ovanför Malins skafferi. Jag tyckte att den var rolig i sin knasighet. För den fick mig att inse att jag faktiskt tänkt så där på riktigt. Hur fult det än låter att erkänna det…

Alex Schulman skrev så bra på sin blogg:

 Jag kom att tänka på när man var barn och mamma och pappa ropade från vardagsrummet: ”Alex, kan inte du sätta på lite kaffe till oss?” Uppförsbacken då. Herregud. Man kunde nog inte komma på något tråkigare än att sätta på kaffe till mamma och pappa. Det var på något sätt oöverstigligt. Så ofattbart jävla skittråkigt var det. Och man lufsade till köket, vatten från kranen i kannan – hata livet! – i med filtret – fy fan fy fan! – och ner med sex släta skopor kaffe – skjut mig i huvudet!

Jag känner igen det där. Hatade att hjälpa till när jag bodde hemma. När pappa bad mig att diska såg jag förorättad ut – Ska JAG diska? Sedan diskade jag slafsigt och spelade martyr. Om jag blev tillfrågad om att laga middag (hände kanske 2 ggr om året) svarade jag sårat – Men va? Ska jag laga middag? Det är väl ändå jag som är barnet här?

När jag tänker på det har jag god lust att örfila mig själv för den snorunge jag var. Samtidigt njuter jag av hur skönt det är att vara vuxen och slippa känna så där. Att kunna diska, städa, handla och laga mat utan att tycka synd om mig själv. För att allt jag gör gör jag för mig själv.

Bara den som levt under en sten de senaste veckorna har väl missat rabaldret kring Mohamedkarikatyrerna. Vad jag tycker om saken står ungefär här. Magnus Betnér säger det så bra. Hyckleriet. Att de flesta människorna som stöttar Lars Vilks egentligen inte alls stöttar yttrandefrihet.

Självklart ska vi stötta Lars Vilks rätt att rita profethundar. Det är en oerhört viktig rätt, utan vilken vår sekulära demokrati inte har en chans att överleva. Vi ska värna den, men då borde vi i rimlighetens namn också värna nazisters rätt att förneka Förintelsen och kreationisters rätt att lägga fram teorier om att en skäggig farbror skapade jorden på sex dagar. /…/ När vi får se Aftonbladet ge en krönika till Åke Green. När vi får se Neo upplåta serverutrymme till någon som förnekar Stalins brott mot mänskligheten. När vi får se Judisk Krönika med bidrag från David Irwing eller bilder som Piss Christ och Ecce Homo i tidningen Dagen. Väck mig då.

Och precis som Magnus Betnér är jag väldigt skeptisk till att det finns en lag som förbjuder hets mot folkgrupp. Jag tror inte att det är en bra lösning att förbjuda extrema åsikter. Jag tror att allt ska stötas och blötas. Upp på bordet. Oftast har ju extremisterna väldigt lite på fötterna när det kommer till kritan. Spöken spricker i ljuset. Det är min tro.

Alla som hört på nyheterna idag vet hur illa många svenska grisbönder behandlar sina djur. Grisarna saknar halm att böka i, har svåra kroppsskador och vadar i sin egen avföring.  Dagens citat kommer från Åke Robertsson,  VD för Svenska djurhälsovården, som inte vill kännas vid dessa brister. Han menar att den bild som målas upp inte är representativ. Och förklaringen lyder;

” Dessa foton är tagna en söndagkväll”

Jamen det förklarar ju allt – djurskyddslagen gäller inte på söndagar! Precis som mänskliga rättigheter bara gäller måndag – fredag mellan 10-18. Under övrig tid får man göra som man vill.

Vad skönt. Då kan vi andas ut.

Dagens citat kommer från läsaren Frida apropå hela den här Lindex och Gina Tricotdebatten, om att ta sitt ansvar och använda modeller av alla tjocklekar.

”En mullig modell ska inte ses som okej, den skall ses ett dåligt föredöme. ”

Vad annat kan jag säga annat än att det här gör mig mörkrädd?

 Min fina  Malin säger så mycket som är bra och sant. Bland annat att hon älskar att vara ensam med sig själv

”Jag råkar tycka att jag är en väldigt trevlig person att umgås med. ”

Amen på det. Jag är också gärna själv. Jag är ju, enligt min ringa mening,  fasligt trevlig och belevad. Och är jag inte på det humöret kan jag vara precis hur otrevlig jag vill. Skönt!

Det är bara att konstatera. ”Dagens citat” här på bloggen har blivit en hit. Massor av kommentarer, massor av åsikter. Citaten engagerar verkligen. Men jag har också fått en del kritiska kommentarer. Människor som inte tycker att jag ska ta upp sådana  saker i min blogg. Man menar att jag hänger ut andra människor och skapar dålig stämning på bloggen. För här ska det vara positivt och mysigt.

Men

Ibland får jag känslan av att ni förväxlat mig med någon annan bloggare. För mitt högsta mål är inte mys. Jag vill inte vispa fluffig grädde av min tillvaro.

Tvärtom blir jag bara mer och mer övertygad om att kritiska inlägg behövs. Clara behöver ryta ifrån!  Bloggen balanserar ju på tre ben; tro, politik och ytligheter. Precis som min tagline beskriver det.

Det finns så många sockersöta bloggar där ute. Men ganska få som skriver något med substans. Och jag vill inte bara skriva om prickiga klänningar.  Det ger tillslut en äckelkänsla.  Som att suga på tio sockerbitar ungefär.

Det är inte fel att bara sockerblogga. Men det är inte så jag är. Därför tänker jag aldrig sluta skriva om det som provocerar.  Precis som jag aldrig tänker sluta publicera vackra bilder. För utan det ena faller det andra liksom platt.

Jag hoppas att ni förstår det.

Inte nog med att Katrin Zytomierska själv är gravid, hennes tjejkompis Erika är också på smällen. Och ger goda råd.

”Katrin, tjejer som du och jag får inte missfall för vi skulle inte ta det så hårt. Vi ororar oss inte.”

Det här tankesättet är ju fantastiskt. Det går att applicera på allt; Jag kommer till exempel aldrig få cancer eftersom jag bara rycker på axlarna åt knölar i bröstet. Till skillnad från alla idioter som oroar sig och dör.

”Personligen kan jag tycka att det är lite osexigt att köpa hemmasydda kläder”

Karin Winter i Hype

Ja för det är ju så otroligt sexigt att köpa kläder sydda av en svettig sömmerska i en fabrik på Haiti där timlönen är fyra kronor.

 Jag äter hellre bajskorvar resten av mitt liv än att föda barn som växer upp med att läsa Cosmopolitan.

Säger Hanna Berg, bloggare och journalist, appropå den obehagliga tidningen Cosmopolitan. För er som inte läst den så finns några klockrena citat här

Själv är jag ju inte så begiven på att äta bajskorvar. Men just i det här fallet är jag beredd på att följa Hannas exempel

 Lyssnade på Studio Ett idag. Programledaren John Chrispinsson berättar att Nobels ekonomipris i år går till amerikanerna Ellinor Ostrom och Oliver Williamson.

Eftersom att en av pristagarna är kvinna känner sig Chrispinsson tvungen att fråga:

Är det politisk korrekthet eller är hon verkligen värd det?

Lägg märket till att han inte frågar om mannen verkligen är värd priset. Nej det är ju självklart. Trots att det hade varit en relevant fråga, med tanke på att män i karriären generellt sett gynnas av sitt kön. Men nej, det tänker inte  Chrispinsson på. För han tycker kanske att snoppbärare i allmänhet är kompetentare än snippbärare.  Så om en man får ett pris i Ekonomi är det för att förtjänare det. Men om en kvinna får samma pris är saken helt annorlunda.

En intressantare frågeställning hade ju varit: Har de män som arbetat sig fram till ett Nobelpris haft det lättare för att de varit män? Troligtvis. Har de kvinnor som gjort samma sak haft det lättare för att de varit kvinnor? Troligtvis inte.  Förmodligen är det därför de flesta Nobelpristagare genom tiderna varit män. Det, och det faktum att de som utser vinnarna oftast är män.  Män tenderar ju att premiera andra män.

Nu undrar jag bara hur John Chrispinsson egentligen blev programledare?

Är det på grund av snoppen, eller är han verkligen värd det?

För att vara någon som säger sej SÄLLAN SE på TV. Har du ovanligt mycket åsikter om vad som säges mm i dessa sk. “skitsåpor” som visas.??

Sånt här får jag höra så fort jag nämner något om televisionen. Någon säger ”Men detta var ju verkligen mycket anmärkningsvärt. Du sa ju att du inte har någon tv?”  Någon verkar arg och förorättad. Som om de kommit på mig med att ljuga. Det är jätteroligt. För hallå. Tror ni att jag i hemlighet ligger hemma framför min widescreen och trycker dokusåpor dagarna i ända? Och sedan skriver på bloggen att jag inte har någon. För att verka speciell och fin i kanten?

Låt mig säga er en sak:  Jag ogillar inte tv. Jag gillar tv för mycket. Jag vill inte ha en tv för då skulle jag sitta framför den alldeles för länge. Jag vet inte hur det är för er, men när jag bodde hemma och hade tv så kunde jag sitta framför den, helt apatisk, i flera timmar. Nu när jag inte har en tv så pratar jag med min man istället. Viker tvätt, bakar bröd, eller ligger i soffan och läser böcker. Inte för att jag är fin. Utan för att jag har tid med det.  Men om jag vill se något särskilt program åker jag hem till en vän och så ser vi tillsammans. Kanske lite som det var när tvn först kom. Då det var en social pryl.

Och om jag verkligen vill se någonting hemma så finns ju det mesta på kanalernas hemsidor.  Ibland blir det Uppdrag granskning, ibland Svenska Hollywoodfruar. Högt och lågt. Fin och fulkultur.

Tv är en lyx jag njuter i små men naggande goda doser.

 Ena killen i Mammas pojke på Tv4 förklarar för brudarna att han är nykterist:

” Jag dricker i bra sällskap där jag känner mig avslappnad”

Varpå han tar en klunk ur ett champagneglas.

Bara för att klargöra: Det är inte den definitionen av nykterist jag brukar syfta på när säger att jag är det.

 Dagens citat kommer från en av mina bloggläsare som kallar sig Ellie. Eller förlåt. Före detta bloggläsare. Ellie sa nämligen upp kontakten efter det här inlägget.

”Herregud, vad är det med dig egentligen? Du klagar verkligen på alla. Hon menade ju inte det så, är du verkligen så trångsynt att du inte förstår det? Lösryckta citat och nedvärderande kommentarer, det är verkligen riktigt omoget. Behandla andra så som du själv vill bli behandlad, var du kristen eller vad sa du?

Och kvinnoförtryck? Hallå? Inser du hur långt Sverige har kommit i jämställdhetsfrågan? Ska vi börja klaga på att herr gårman är en man också? Ska vi sätta en kjol på skylten så att det blir mer jämställt? Patetiskt. Det finns MYCKET värre saker som händer i världen och här sitter du och skriver om kvinnoförtryck i Sverige. Mmm. Okej. Det var nu jag slutade läsa din blogg”

Ha det gott i livet Ellie! Vi hörs inte!

Jag är ingen superfeminist, det är jag faktiskt inte.

Nej för vem vill ha superjämställt? Lagom mycket kvinnoförtryck är ju bäst.