Som vi sår får vi skörda

När jag hade trädgårdsfrågestund fick jag många frågor om hur man sår på bästa sätt. Därför kommer nu en hel liten guide till hur vi försår grönaker i vårt jordbruk Marstorps Mat. (Förresten har jag nu svarat på alla drygt hundra odlingsfrågor i frågestunden – och de jag inte svarat på i kommentarsfältet tänkte jag göra blogginlägg av eftersom flera undrat samma sak).

Åter till sådden.

I det här huset sår, packar och hanterar vi skörden.

Jag bad Jakob gå igenom steg för steg hur vi sår så att ni får se hur det går till.

Vi sår ju tusentals frön varje säsong. Och hur bra det än är att så i gamla glasslådor och tidningspapperskrukor skulle man bli tokig om man behövde göra det i stor skala. I jordbruket försöker vi arbeta enligt leans principer och ständigt förbättra och göra arbetet smidigare och effektivare. Därmed är hela såprocessen standardiserad för att gå maximalt snabbt och enkelt. Och det är alltså i pluggbrättena QP 96 som vi sår.

Pluggbrättet är av plast – för att plast är ett alldeles fantastisk material i ett ekologiskt jordbruk. Men det ska jag berätta mer om en annan gång.

Här är bänken där vi håller till. Längst till höger ett tråg med höga kanter för jorden. I mitten vår hemmabyggda såmaskin och till vänster ytan där pluggbrättet står när vi sår.

Först fyller vi pluggbrättet med såjord.

Packar försiktigt jorden i alla plugghål. Eftersom vi håller till i ett jordtråg gör det ingenting att man spiller och slabbar.

För att slippa göra hålen ett och ett använder vi en sådan här uttryckare. Den är egentligen till för att lägga under odlingsbrättet och trycka ut de färdiga plantorna med. Men man kan också använda den för att ta hål när man sår. Vi lägger den på jorden, trycker till och lyfter bort.

Vips en massa färdiga hål att så i. Men tro nu inte att någon stackare står och gör detta manuellt….

Nej. För av en hemmasnickrad låda och en dammsugare har vi byggt en vaccumsåmaskin. Små hål är är borrade i en plåtskiva i botten på lådan på samma avstånd som fröna ska sättas i pluggbrättet. Vi slår på dammsugaren som suger in luft genom de små hålen. Sedan häller vi frön i lådan som sugs fast i varsitt hål. Överskottet av frö häller vi tillbaka i påsen.

Här kontrollerar Jakob att det är frö i varje hål

Fortfarande med suget igång lägger vi lådan över såbrättet. Och när den ligger ovanpå stänger vi av suget och fröna släpper rakt ner i hålen.

Perfekt resultat varenda gång! De vita prickarna ni ser inte frön. Fröna är så små så de syn knappt här.

Sedan ställer vi tillbaka såbrättet i jordtråget och täcker över med ett tunt lager jord. Tidigare år har vi täckt med vermikulit istället för jord men i år prövar vi utan. Återkommer med resultatet.

Sedan ut på lastbryggan och vattna ordentligt med strilen på slangen. Som ni ser är lådan märkt med dymo med datum, sortnamn och annat viktigt på.

Sedan bärs såbrättet in i grokammaren. Där är mörkt, varmt och fuktigt men med luftcirkulation.

Här står sådden i travar och väntar på att titta fram. Det här är den mest kritiska perioden – det gäller att passa sådden noga. Står den för länge blir det gängliga veka plantor.

När detta är klart bockar vi av i vår app Tend att sådden av just den grödan just det datumet är färdig.

Och så här ser det ut när fröna kommer ut till odlingstunneln efter några dagar i grokammaren. Då skyddar vi trågen med fiberduk nattetid så att de inte ska frysa bort.

Vilka frön försår vi då och vilka planterar vi ut direkt på åkern? Vi försår framförallt kål som broccoli, vitkål, grönkål etc. Kål tjänar på att sättas ut som plantor. De klarar konkurrensen med ogräs och tråkiga skadedjur mycket bättre och faktiskt måste vi förså många sorter för att det överhuvudtaget ska hinna bli något här uppe i zon 6. Som brysselkålen som trots försådd har knappt om tid för att hinna utvecklas. Förutom kål försår vi också betor och kålrot där vi vill ha en tidigare skörd.

Sår man på friland direkt får man passa sig för järnnätterna som i Västerbotten kommer kring 13e juni. Vi skyddar alltid våra späda plantor med fiberduk vid risk för frost.

Japp. Så gör vi alltså när vi försår. Och om ni vill se lite mer om hur vi planerar sådden och sorterar fröna så finns ett inlägg om det här.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

19 kommentarer på “Som vi sår får vi skörda”

  1. Jag är så fascinerad av detta! Wow! Jätteroligt att få se hur ni gör 😀 Kan inte få nog.

  2. Vilken sjukt smart sugmaskin!

    Och så roligt att se, ska bli så sjukt kul att se hur det växer under sommaren!

    1. Kristina! Håller med Dig, väldigt smart maskin och intressant inlägg. Men, “sjukt”, är det inte ganska sjukt att använda just det ordet i detta sammanhang?

      1. Det kan man tycka! För mig är det ett ord som är väldigt införlivat i mitt språk och jag har inga associationer till det om någonting negativt när det används på det sättet som jag använde det här. Språk spelar roll, men jag tror inte att just denna typ av användning av ordet “sjukt” leder till stigmatisering av olika typer av sjukdom. Sjukt har blivit ett förstärkningsord precis som “fett” och så vidare. Sen kan man såklart tycka olika om den saken.

        1. Kristina! Tycker i alla fall att Du ska försöka hitta en lämpligare synonym till Ditt ordval. Så viktigt att ha ett vårdat språk. Tycker i alla fall jag. Ha det så jättebra!

          1. Fast Anne, du har själv inget vårdat språk när du börjar dina meningar på det ofullständiga och avhuggna sätt du genomgående gör i din kommentar (“tycker i alla fall att” istället för ” jag tycker i alla fall att” osv). Att stava du med stor begynnelsebokstav är inte heller korrekt enligt svenska skrivregler. Stor bokstav gör heller inte tilltalet artigare om du tror det.

  3. Intressant! En fundering från nybliven hobbyodlare: När törs ni ställa ut de små plantorna i tunnelväxthuset? Skyddar verkligen fiberduk mot flera minusgrader? Har ni någon värmefläkt i tunneln? Jag bor i umetrakten men har inte vågat plantera ut något ännu…

  4. Ni har inte funderat på att odla enligt ”back to eden”? Sett youtube dokumentären och har även bekanta som för andra året i rad kör denna princip. Hade vart så intressant och få följa någon som går ”all in” enligt denna odlingsmodell i lite större skala.

  5. Fantastiskt. Och det här är bara en pytteliten, liten del av vad bönder och odlare har att stå i. Jag är så tacksam och imponerad över allas ert arbete.
    Säger jag som är uppväxt på en liten bondgård för länge sedan och som med sorg har sett Norra Sverige förbuskas och växa igen. Och landsbygdsavfolkningen…

    1. Hoppas så mycket på att den senaste tidens katastrofer (skogsbränderna 2018 och nu pandemin) ska leda till något gott på denna punkt. Jag har blivit mycket mer medveten om sårbarheten och ohållbarheten med en global produktionskedja. Jag var inte omedveten innan men det drabbade mig känslomässigt iom bränderna. Och nu blir det smärtsamt tydligt hur sårbart det är att vara beroende av utländsk arbetskraft i jordbruket. Jag hoppas på en förändrad attityd hos svenska befolkningen, att man blir mer villig att betala vad rättvist producerad och bra mat faktiskt kostar. Kanske vi kan lägga en större del av våran inkomst på mat istället för att köpa prylar som går sönder efter ett år. (För att gardera mig för ev kritik mot att alla inte har råd att köpa dyr mat så vill jag säga att det vet jag, men medelinkomsten i detta land är omkring 35 000 och det finns alltså många många som skulle kunna omprioritera sund utgifter.) Och jag hoppas på förändrad lagstiftning på en lång rad områden.

      Oj det blev en uppsats! Har tänkt så mycket på detta sista tiden.

      Miljarder tack till alla grönsaks- och spannmålsodlare! Må lagen vara med er.

  6. I filmen på Instagram såg man inte han göra hålen. Utan direkt efter jorden så förflyttade han den och började med fröna. La i fröna och sen så såg man ev hål. Så hålet i jorden kanske han gjorde utanför filmen.

    Men otroligt effektivt:)

    Hoppas våra frön klarar sig under fiberduk, planterade förra helgen, sen kom snön och ja… det blev kallt igen. Hoppas verkligen på det bästa. Dock norpar fåglar på fiberduken, antagligen till sina bon…
    ( från en som flyttat från hbg till Ockelbo…

  7. Du och Jakob ar nytidens fina hemma jordbrukare. Alla kan odla sin mat och fa over till grannarna. Jag gillar er. Hurrah for Klara och Jakob

  8. Detta helt off topic men nu torkade jag just upp lite chokladmilkshake från golvet med sockan och kom genast att tänka på dig! 😂

  9. imponerande! Och naturligtvis mer omfattande i skala än att odla lite på fritiden, vilket kanske gör det tydligare för de som kommenterade på ditt inlägg om sommaren med att fråga om Jacob lägger 60h/vecka på “odlingen som ju är hans hobby och inte hans vanliga jobb”, typ? Lite skillnad på att odla en masse och att typ… peta ned ett tomatfrö i en kruka och kolla ibland om det växer (min nivå 🙂 )

  10. Din blogg är som godis för ögonen, så härlig läsning!
    Tack återigen för ditt arbete. Och tack för dina ambitiösa svar i frågestunden.