Puh! Det hängde på gärdsgården att jag hann med detta inlägg under rätt månad – men här kommer vad jag läste i oktober!

Omtyckta människor: forskningen, knepen och övningarna som gör dig likeable – Björn Hedensjö.

Lyssnar du på podden Dumma människor är du välbekant med psykologen Björns trygga röst och kloka råd. Jag skulle tro att jag hört vartenda avsnitt och köpte boken för att ha något att läsa på resan till Etiopien. Som trogen poddlyssnare känner man igen en hel del, men det gör inte så mycket för jag gissar att boken inte vänder sig till poddlyssnare främst utan till en bredare publik.

Jag läser och hummar med och känner att det mesta är både rimligt och sant. Några nya spännande insikter får jag också, bland annat av vikten att ställa frågor. Samtidigt tänker jag med viss sorg på att de som mest skulle ha användning av knepen i den här boken förmodligen inte kommer kunna tillgodogöra sig dem. Eller ens förstå vad de behöver öva på.

Läs Omtyckta människor om du vill få knep och insikter i hur man blir likeable. Det kanske låter insmickrande och en smula manipulativt? Som att man ska lära sig att vara falsk för att bli populär? Men det är inte alls vad det handlar om. Snarare är det en hjälpbok för att kommunicera och interagera på ett bättre sätt! Plus att det är roligt att plötsligt förstå varför vissa trevliga typer i ens omgivning är så otrooooligt underbara och omtyckta.

Jävla Karlar av Andrew Walden

Hyllad på varenda kritikersida och omskriven överallt denna höst. Jag kastade mig över romanen om Andrew och hans sju pappor. Så här står det på baksidan

”Julen 1983 skakas en tvåplansvilla i skogarna utanför Norrköping av ett våldsamt bråk och en hemlighet trillar ut ur en mamma. En sjuårig pojke som heter Andrev får veta att hans pappa inte är hans pappa. Den riktiga bor i ett land långt bort och har hår ner till axlarna. Som en indian , säger mamman och tecknar mot armbågen för att pojken ska förstå. Det brusar i pojken för det är det bästa han har hört. Det känns som att han är pojken i en bok om en pojke som får veta att hans pappa är kung i ett magiskt land och att en ande ska komma för att ta med honom dit. Men det kommer inga andar, bara nya pappor som inte är hans”

Jävla karlar är lättläst. Och med lättläst menar jag inte att språket är enkelt eller intrigen platt. Utan att det bara är SÅ JÄDRA BRA att man läser utan att märka det. Uppslukas, vänder blad och glömmer tid och rum. Det är ofta roligt, känslosamt och berörande. Och jag drar paralleller både till Ulf Starks uppväxtskildringar och John Irvings roman Hotel New Hampshire. Fastän språket är ett annat. Ett eget. Ser fram emot fler böcker av Walden.

Vad jag läste i januari

Vad jag läste i februari

Vad jag läste i mars

Vad jag läste i april

Vad jag läste i maj

Vad jag läste i juni

Vad jag läste i juli

Vad jag läste i augusti

Vad jag läste i september