Nattfrosten har börjat bli elak och det är högt tid att skörda de sista äpplena! Hälften hade redan ramlat ner och låg maskätna på marken, när jag kom hem från stugan.

Plockade in de fina som fanns kvar.

Återstår bara att se vad jag ska göra av dem? Det är inte en sort som lämpar sig för vinterförvaring utan ska ätas kort efter att de plockats. Kanske gör jag bara äppelmos? Behåller man skalet på får det en underbar rosa färg.

Trots att det är ett ungt, litet träd ger det ändå en del frukt. Och stora äpplen! Gallrade rejält bland karten i våras och fyra fingrars bredd mellan varje frukt gav större äpplen än någonsin.

Det som är kvar att skörda i trädgården nu är diverse kryddor, de sista tomaterna i växthuset samt alla härliga aroniabär som gärna kan få sig en extra knäpp av frosten innan jag skördar dem. I år tänkte jag dessutom koka rönnbärsmarmelad. Får se om jag hinner till helgen!

De sista fula äpplena och fallfrukten ska jag gå och mata grisarna med. Då blir de glada!

Förra lördagen kom Anna hem till oss. Så mysigt att hon kommit två gånger den här hösten!

Vi åt middag hela familjen och barnen hade huggit ved och gjort upp eld i bastun…

…så att vi kunde avsluta lördagen med ett bastubad. Precis vad som behövdes efter en kall och ruggig dag!

Månen hängde bakom molnen och direkt efter att vi bastat och badat klart somnade vi sött i våra sängar.

På söndagsmorgonen ville Uffe visa frissig, nyvaken moster hur han bygger ett legosvärd.

Sedan åt vi långsam frukost innan jag, Anna, Essa och Uffe rattade bil + släpvagn upp till sommarstugan. Där vi skulle spendera sex dagar.

Vi kom fram på eftermiddagen, eldade och gjorde en enkel middag. Älskar det här skruttiga lilla köket bestående av ett hopplock av det vi funnit i förråd och uthus.

Sjön låg kav stilla och efter maten gick vi ut för att hämta ved.

Anna iklädd farbror Lars gamla skinnpaj

Perfekt patinerad

Vi rastade Essa och Uffe fick ta fram sin cykel.

Mycket spring i benen efter hel dag i bil.

Blek och trött, plockade in sommarens sista blomster.

Spana i mitt lår förresten. Så här ser alla ullunderställ ut när man lider av lårskav! Eller jag lider inte av det – jag bara har det. Och nöter samtidigt hål på låren på vartenda par byxor jag införskaffat.

Nattfrost väntade så detta var i sista momangen.

Älskar att komma fram hit, elda i alla eldstäder, värma te, köra igång elementen och ta på sig ulltofflor och myskläder.

Ljuset som alltid är tänt för mormor och morfar.

Kvällsfika i soffan, för att avrunda dagen

Innan måndagens slit och släp skulle ta vid.

Vi laddade upp med havregrynsgröt på måndagsmorgonen. Vispar alltid ner några ägg mot slutet för att det ska bli mer mättande.

Uffe satt och ritade, Anna jobbade och jag tog itu med att riva ut ALL mögig inredning i jordkällaren med kofot.

Jobbade som en tok med detta i två hela dagar, assisterad av Anna kvällstid. Till slut blev vi klara. Nu är det bara rörmockaren och elektrikern som måste komma och göra en insats och sedan är källaren i sin ordning igen.

Det har mest varit regnväder i stugan. Men det gör inte så mycket. En dag blev det uppehåll och då skyndade vi oss ut. Essa drack ur kallkällan

Jag beundrade hösten

Och sedan tog vi itu med diverse stug-fix som behövs för att kunna stänga stugan. Vi vände båten, täckte skorstenen med hönsnät för att hålla småfåglarna ifrån den. Reste stegen till sotaren, la sten framför vedboden som dränering, bar in utemöbler, städade ur garaget, körde bort skrot och tusen andra små, men nödvändiga grejer.

Avslutade med att grilla korv och fläsk vid eldstaden till middag. Svettig, sotig, lortig och lycklig.

Traditioner är till för att hållas.

Vi hade det så fint vi fyra.

Uffe mutade Essa med korv för att få sällskap in i den läskigt mörka vedboden…

Det gick fint.

Sedan satt vi där tills det började skymma

Vemodigt att tänka på den fina sommaren vi lagt bakom oss och att det dröjer ända tills påsk innan vi kommer hit igen.

Där jag satt och tittade på de nakna träden och den ljusa himlen kom det för mig att det lika gärna kunde ha varit en valborgskväll, som en av de sista dagarna i september. Himlen var precis lika! Men den tanken gjorde mig inte mindre vemodig.

Väder i stugan är aldrig dåligt egentligen. Det är bara olika. Att gå ut och leka i skogen bakom huset var en höjdpunkt för Uffe.

Vad spelade det för roll att regnet öser ner?

Medan vi har arbetat har Uffe varit fullt upptagen med att pärla

Tjugoen pärlplattor närmare bestämt. Men jag skulle ljuga om jag sa att han inte också suttit vid paddan väldigt många timmar. Det fick bli en vecka med undantag från de vanliga rutinerna.

Vi har haft så intensiva dagar. Jag har inte ens hunnit öppna mitt akvarellblock för att måla, ej heller läst en sida i mina medhavda böcker. Varje kväll efter att vi röjt färdigt har vi tänd ljust och druckit te och legat i varsin soffa och pratat till läggdags.

Men en sen kväll firade vi allt jobb vi uträttat, med att dela en burk surströmming tillsammans med mandelpären. Man får passa på när man slipper luktkänsliga karlar som inte uppskattar rutten fisk.

När vi var färdiga i stugan på fredagen och hade stängt igen inför vintern. Då tog vi bilen och körde mot vår faster Inger och hennes man Ulf som bor i Boden. Vi skulle nämligen tillbringa helgen med dem.

Min kära, kära faster som vi haft så mycket roligt med genom åren och som är den som skjutsat runt oss på alla loppisrajder och uppmuntrat detta intresse. Vi blev så bortskämda i deras mysiga hem. Fullt med resefynd och hantverk från världens alla hörn.

Uffe lärde gammelfaster att lägga pärlplattor. Själv fick han lära sig att göra en koja under en flygel.

Men Essa hade det kymigt värre. Hon vågar varken kissa eller bajsa i stan när det är så många hundar som har markerat revir. Hon gick mest och höll sig och såg olycklig ut, tills det verkligen var tvunget att komma ut. Jobbigt läge för en känslig tik.

Vi tog givetvis med Inger på en rejäl loppisrunda i Boden. Ränderna går aldrig ur! Vi kör runt, rotar, skämtar, jämför fynd och munhuggs om karlar och deras tragiska oförmåga att uppskatta vår hobby.

Fikapaus i halvlek, för att stärka upp med lite kaffe och choklabollar. Jag gjorde himla bra rekvisitaköp till kommande jobb. Anna fyndade massor av textilier och min faster diverse porslin. Uffe fick köpa en barbiedocka och en spindelmannen-bil. Billiga mutor för att hålla en femåring glad.

Vi gjorde också ett toppenstopp på en antikaffär i Inbyn.

Så mycket vackert att spana på!

Vi blev helt nippriga

Jag drömmer för övrigt om gamla linoleumgolv i denna stil. Så oerhört tjusigt.

Efter två dagar i Boden där vi fått vila från kroppsarbete och blivit bortskämda med världens godaste mat som min faster trollade fram. Ja, då hade vi ett ordentligt kramkalas innan vi allihopa packade oss in i bilen och åkte hem igen. Men det var lite trångt – för jag hade med mig en gungstol från sommarstugan, som tog upp halva baksätet. Skönt att resa med syrran för hon klagar inte på sånt. Hon bara packar bilen som en gudinna och kör så det ryker!

Så skönt det är att ha gjort en insats för stugan denna vecka och sedan ladda upp med lite släkttid och umgänge. Känner mig påfylld, utvilad och glad. Samtidigt väldigt peppad på att vara hemma och ha en helt vanlig arbetsvecka framför mig.

Den 27e september 1998 satt mormor vid det här skrivbordet och plitade ner några rader i sin lilla almanacka

”Marken var vit av snö då vi gick upp på morgonen och det snöade fortfarande. Men under dagen försvann snön igen. Mariannes familj åkte hem till Umeå vid 15-tiden (tyst och tråkigt sen alla åkt iväg).”

Det var min familj som åkte hem den gången. Idag är det den 27e september, tjugosex år senare och jag sitter vid samma utsikt och skriver. Det är inte snö, men väl frost på marken. Och vi ska också åka hem idag och det känns tråkigt.

-Hur ska man egentligen använda Hemmets Almanacka? Vad skriver man i den?

Jag kommer använda den som mormor. Som ett sätt att skriva ner lite varje dag om vad som händer. Om vädret, om jag tränat eller tagit in blommorna för nattfrosten. Vad jag planerar för veckorna som kommer och om roliga saker att se fram emot.

Mormor har travar av dessa almanackor och nu när hon är borta är det en riktig skatt. Även små, till synes oanseliga noteringar bildar i efterhand en rik och intressant väv. En inblick i min mormor och morfars vardagsliv.

”Var uppe vid sextiden på morgonen. Putsat fönster både inne och ute och bytt gardiner i rummet. Det tog hela dagen. Soligt på eftermiddagen. Men ikväll blev det ganska kallt.”

Just som mormor tänker jag att man (till exempel) kan använda den. Och samtidigt hänga med i årstidernas gång genom de recept, pyssel, bondepraktika och husmorsknep som finns på varje uppslag.

Längst bak i Hemmets Almanacka har jag lagt in en årssammanfattning man kan fylla i själv. Samma sammanfattning jag gjort varje år på bloggen sedan 2010. Ett fint sätt att göra bokslut över året.

Och tänk att kunna bläddra tillbaka år från år och betrakta den vackra väv som är ens vardagsliv!

Att bära paljetter i vardagen – det har jag lärt mig av Trinny. Hennes bästa knep för att rikta en strålkastare mot ansiktet en trött, glåmig dag. Och det funkar verkligen! Vare sig det nu är ljusreflektionerna av paljetterna – eller bara det faktum att de stjäl fokuset ifrån allting annat. Men det glåmiga märks inte när man tar på sig en paljettopp.

Tycker att det är extra fint mot mer vardagliga material som typ en rutig kjol, eller ett par jeans.

Alla barns favorit blir man också. De kommer fram och stryker med handen över ens kläder och gör förtjusta utrop!

Sånt som jag älskade när fröknar och mammor bar när jag var liten

Långa halsband som dinglade mellan brösten

Fluffiga luggar med hårkammar i sköldpadd

Ringar på alla fingrar och rader av armband

Blommiga klänningar i fladdriga material, gärna med skärp i midjan

Handväskor och klackskor

Stickade, mjuka koftor i mohair som man kunde luta kinden mot eller pilla på med fingrarna

Pärlemorknappar som skimrade

Bälten med blaffiga spännen

Broderier av pärlor och paljetter

Stora, slängiga örhängen

Allting i pastellturkost

Läppstift, parfym och blågrön ögonskugga.

Idag ska vi ha en ny lektion i el-skolan! Ni bloggläsare har ju fått ställa era el-relaterade frågor i mitt kommentarsfält och så har jag fått hjälp av Fredrik på Bixia för att svara så pedagogiskt som möjligt. Allt för att vi tillsammans ska kunna bli lite smartare och kunnigare på området. Elen genomsyrar ju varje del av vårt samhälle, vårt hemliv och vårt klimatavtryck. Därför är det klokt att lära sig mer om hur det faktiskt funkar. Jag lär mig själv så mycket nytt av denna elskola! Till exempel har jag äntligen har fattat vad en kilowatttimme är…

Bixia är elbolaget som arbetar för att fler ska bli elproducenter och för en vision om en helt förnybar elmarknad. Här och här finns tidigare delar av elskolan.

Vilka knep ska man använda sig av för att hitta välfungerande, elsnål elektronik?

Det finns såklart många sätt att bli mer energisnål och energieffektiv på. Men att välja rätt elektronik är helt klart ett av dem. Så här kan du tänka:

Energimärkning: Elektronik som har hög energieffektivitetsklass (t.ex. A+++ eller A++) är oftast mer energisnål än de som saknar märkningen. Kolla efter de märkningarna och särskilt noga när det kommer till högförbrukningsvaror som kylskåp, tvättmaskin och diskmaskin.

Energisnåla funktioner: Genom att välja produkter som har energisparlägen eller funktioner som automatisk stänger av enheten när den inte används är ett bra sätt att minska din elförbrukning på. Till exempel kan det vara datorer och TV-apparater med inbyggt viloläge.

Standby-förbrukning: Visste du att elektroniska apparater drar el även när de är i standby-läge? Att välja apparater med låg eller ingen standby-förbrukning är därför bra. Eller ännu bättre: koppla in dem i en skarvdosa och stäng av hela dosan. Då slipper du förbruka onödig el och stänger enkelt av med ett klick!

Rätt storlek: När du köper elektronik är det alltid viktigt att anpassa köpet efter dina behov. En större TV eller ett större kylskåp drar ofta mer el än en mindre modell, även om de har samma energiklass. Så att fråga sig själv om vilken storlek som är ett måste och vad som bara är ”nice to have” är absolut en viktig del under köpprocessen.

Recensioner och tester: Idag finns det en uppsjö av produkter och apparater på marknaden som lovar att minska din elförbrukning. Men vilka är egentligen bäst? Något man kan göra är att kika på användarrecensioner och oberoende tester för att bättre koll på det man funderar på att köpa. För kanske är inte apparaten så energisnål som den påstår?

Ny teknik: Apparater med nyare teknik är ofta mer energisnåla än de äldre modellerna, så ibland kan det faktiskt löna sig att uppdatera äldre apparater. Eller åtminstone kan det vara bra att fundera på när det faktiskt är dags att byta ut något gammalt.

Här kan du ta del av fler tips om hur du sänker elförbrukningen i din villa.

Jag eldar just nu med pellets för uppvärmning och varmvatten, men funderar över framtiden? Går det att få en genomgång av olika uppvärmningssystem och hur mycket el de drar?

Alla hus är unika, så en generell rekommendation kan vara svårt. Inte minst eftersom bästa uppvärmningsform för just ditt hushåll påverkas av en mängd olika faktorer. Till exempel var i Sverige du bor, hur stort hus du bor i och hur välisolerat hemmet är. Men också vad du ser som en bra investering. För att göra det lite enklare har jag och Bixia valt ut några av de vanligaste uppvärmningsformerna och brutit ner för- och nackdelarna, liksom hur stor förbrukningen blir. Förbrukningen är uppskattad för ”en normal villa”.

Jord-, sjö- och bergvärmepumpar – förbrukning på cirka 4 000 – 6 000 kWh/år

Fördelar: Till skillnad från el- eller oljepanna har denna typ av uppvärmning mycket låga driftkostnader, samtidigt som de minskar de rörliga kostnaderna för värme och varmvatten med upp till 80 procent!

Nackdelar: Höga investeringskostnader och passar inte alla typer av tomter.

Luft-vattenvärmepump – förbrukning mellan cirka 8 000 och 10 000 kWh/år

Fördelar: Kan minska hushållets värme- och vattenkostnader med 50–60 procent, har kort återbetalningstid och lång livslängd.

Nackdelar: Relativt höga investeringskostnader och passar bäst i klimat där vintrarna inte är så kalla – så bättre för dig i söder, än oss i norr.

Luft-luftvärmepump – 15 000 – 20 000 kWh/år

Fördelar: Låga investeringskostnader, energieffektivt alternativ och kan minska din årliga uppvärmningsförbrukning med 30–50 procent, jämfört med en villa med direktverkande el.

Nackdelar: Behov av regelbunden service och kräver en kompletterande värmekälla i kallare klimat eller under extremt kalla perioder.

Direktverkande el – förbrukning på cirka 20 000 – 25 000 kWh/år

Fördelar: Låga investeringskostnader och bra reglerbarhet.

Nackdelar: Ganska höga driftskostnader.

Pelletspanna – krävs cirka 3,5 ton pellets per år för att värma ett hus med energibehov på 15 000 kWh/år.

Fördelar: Energin är förnybar och kan automatiseras i större utsträckning än till exempel ved.

Nackdelar: Ganska höga investeringskostnader, kräver bränslepåfyllning och sotning då och då.

Fjärrvärme – förbrukning på cirka 5 000 kWh/år

Fördelar: Tar liten plats i huset och kräver i princip inget underhåll.

Nackdel: Det finns inte tillgängligt i alla hushåll och det kostar en del att dra fjärrvärme till ditt hus.

Vad är egentligen en kWh?

KWh är en förkortning av kilowattimme och ett mått på hur mycket energi som förbrukas när en apparat, med effekten 1 kW (kilowatt) används i en timme. Elpriset och din förbrukning anges i kWh. Vi tar ett exempel för att göra det ännu enklare. Säg att vi vill veta hur många kWh, alltså kilowattimmar, en 60-watts glödlampa förbrukar på en timme. Då måste vi först omvandla watt till kilowatt – 1 kilowatt = 1 000 watt. Alltså tar vi 60 / 1000 = 0,06 kW. Det får vi sedan multiplicera med tiden i timmar: 0,06 x 1 = 0,06 kWh. Skulle lampan istället lysa i två timmar går det alltså åt 0,12 kWh.

Här kan du läsa mer om kilowatt och kilowattimmar

Är det verkligen lönsamt att investera i solceller nu när elpriserna är så låga?

Absolut, men det viktigaste är nog att se på lönsamhet ur flera perspektiv och kanske inte att du kommer att tjäna en massa pengar på att sälja din överskottsel. Med egen solcellsproduktion:

• Minskar du ditt beroende av el och står på så vis bättre rustad om elpriserna stiger i framtiden. Dessutom blir du mindre utsatt för marknadens prissvängningar.
• Investerar du i förnybar energi och stöttar klimat- och energiomställningen
• Höjer du värdet på ditt hus eller din fastighet.
• Kan du få statliga bidrag och skatteavdrag för att du producerar solenergi och ökar mängden förnybar el i energisystemet
• Kan du bli ännu mer självförsörjande – inte minst om du senare investerar i till exempel ett batteri för att lagra solel och använda när du inte producerar lika mycket.

Måste man ha solceller för att det ska bli lönsamt att installera batterier hemma?

Nej, du behöver inte ha solceller för att batterier ska vara lönsamma, men utan dem måste du i princip agera på stödtjänstmarknaden för att det ska bli lönsamt. Alltså att du stöttar med effekt från ditt batteri, genom att ladda eller ladda ur det, under tider som energisystemet behöver extra stöd. Det kallas att vara flexleverantör och för det får du betalt.Marknaden växer dock fortfarande och är på så vis ganska osäker. Men för dig som är nyfiken på just hemmabatterier kan du läsa mer här i en intervju med en av Bixias affärsutvecklare.

Vad är det mest effektiva om jag vill sänka min elförbrukning hemma i villan?

Många bäckar små! Genom att tänka mer på hur du förbrukar din el hemma blir du garanterat mer medveten och per automatik släcker du kanske lampor så fort du lämnar rummet. Men det finns såklart också större åtgärder som kanske gör lite mer skillnad.

Se över din uppvärmning. Att ha oljepanna eller direktverkande el är två av de absolut dyraste uppvärmningsalternativen, så kan du byta till något mer energieffektivt är det en bra start.

Isolera mera. Visste du att dålig isolering kan leda till värmeförluster som gör att ditt uppvärmningssystem måste arbeta hårdare? Genom att isolera bättre undviker du att värmen försvinner och det behöver inte bara handla om stora investeringar. Till exempel använde jag ett ulldraperi framför vår gamla ytterdörr som isolerade dåligt. Det gjorde inomhusklimatet trevligare och minskade kallraset. Vill du hellre göra en större investering kan du till exempel tilläggsisolera din vind.

Byt till energisnåla apparater. Idag har vi en mängd elektriska apparater hemma och faktum är att de kan dra mycket energi, särskilt om de är gamla och ineffektiva. Så när det är dags att byta ut gamla apparater kan du tänka på att välja modeller med hög energimärkning.

Satsa på LED-lampor. Belysningen hemma kan vara en stor energislukare. Särskilt när vi bor i ett land som Sverige där både höst och vinter är mörk. Byt ut dina glödlampor mot LED-lampor och satsa på timers så lamporna inte är tända hela tiden. Utomhus kan du dessutom satsa på lampor med rörelsesensorer för att minska antalet timmar som de är tända. Det har vi till exempel i vår källare och vårt garage. Väldigt skönt att det tänds automatiskt när man kommer kånkandes på något.

Behöver vi verkligen mer kärnkraft som de styrande verkar tro? För mig låter det så ohållbart och orimligt?

Enligt prognoser från Bixia och andra experter i branschen kommer Sveriges elbehov att öka kraftigt från 2030 och framåt. Det innebär att vi kommer behöva mer el i framtiden, där kärnkraft är en del av mixen. Kärnkraften stöttar nämligen balansen i elsystemet, men för den delen handlar det inte om att öka mängden kärnkraft, utan snarare dra nytta av den när det behövs. Vattenkraften har en liknande funktion, men den stöttar främst upp behovet i norra Sverige eftersom det är där majoriteten av produktionen sker.

Bixia erbjuder bara 100 % förnybar el till sina privatkunder och arbetar aktivt för att öka mängden förnybar el – så att de kan nå sin vision om en helt förnybar energimarknad. För att nå dit behöver vi med andra ord öka mängden el från sol, vind och vatten, men på vägen dit behöver vi ta stöttning av den kärnkraft som är i bruk idag. Samtidigt växer marknaden för lagring och flexibilitet, som på sikt också kan stötta energisystemet, men enligt experter dröjer det länge innan dessa funktioner kan ersätta kärnkraften helt och hållet.

Tusen tack för alla frågor! Det finns såklart en mängd fler komplexa begrepp i elbranschen. Så här har Bixia satt ihop en egen begreppslista, från A till Ö, där du kan lära dig ännu mer. Eller en gång för alla reda ut vad det där svåra begreppet du stött på faktiskt betyder!

Ibland saknar jag bloggandets barndom. När var och varannan tjej hade en blogg och en stor del av vad tjejbloggandet gick ut på var att skapa och vara kreativ. Sy, måla om, dekorera, tillverka egna smycken och klä om möbler. En härlig DIY-anda som rådde under några febriga år. Inte bara i bloggvärlden utan rent generellt. Och man behövde inte vara så duktig heller. Man gjorde det för att det var kul – inte för att slutresultatet skulle bli perfekt. Idag känns det som att sociala medier mer än någonsin handlar om att visa upp vad man har införskaffat sista tiden.

Men att köpa är inte att vara kreativ. Konsumtion är inte kreativitet. Tre nya kuddfodral i en soffa är inte att skapa någonting. I en värld där influencers har så mycket pengar att de tar hjälp med allt ifrån att måla om hemma, till att komponera buketter eller bli professionellt sminkade inför en att fota en ”autentisk” dagens outfit. Då känns det som att allt har gått varvet runt. Det som startade som någonting alternativt och gör-det-självigt har istället blivit precis som allting annat.

Tänk att konsumtion ofta är en sådan kreativitetsdödare?! Det märker jag än tydligare nu när jag har köpstopp. Så ofta lösningen på ett problem blir konsumtion. Jag saknar en tavla att hänga över soffan – så då går jag och köper den. Jag saknar en topp som passar till kjolen, så då letar jag i timmar på Sellpy efter den perfekta, innan jag klickar hem. Och medan jag håller på känns det nästan som att jag skapat någonting. Rent av gjort nytta.

Men tänk om jag istället för att köpa något – kombinerat mina garderobsfynd för att ersätta den där toppen jag tror mig sakna? Eller om jag verkligen gått igenom mina gömmor för att hitta något som kan få hänga över soffan. Något jag kan flytta runt från en annan plats? Eller om jag kunnat skapa något! Vad som helst som fått hänga där. Så gjorde alltid min farmor – och tänk att hennes hem är det mest spännande och inspirerande jag vet.

Jag var otroligt intresserad av skönhet och hudvård i tonåren, men hade förstås inga pengar. Så jag lånade böcker på biblioteket, med recept på sånt man kunde göra själv. Jag tillverkade ansiktsmasker av äggvita och låg på köksbordet hos mormor och fick hjälp att pensla ansiktet med jäst som skulle verka sammandragande. Och Anna var galen i allt som hade med kläder och stil att göra – hon bara sydde och sydde. Det hon saknade i sin garderob tillverkade hon själv, ofta från fynd ur mormors stora klädkista.

Att sakna resurser gjorde mig kreativ. Att ha fått mer resurser, har på många sätt gjort mig mindre kreativ ja rent av lite lat. Det är en oroväckande utveckling. Så det här behöver jag fundera mer på.

I veckans avsnitt av Wollin & Clara pratar vi om hur man blir av med barnen på en kompismiddag, så att de vuxna får prata ostört. Var det bra att Svennis älskarinna kom till hans begravning? Och så listar jag fula utseenden som folk tycker är heta. Genast känns allting bättre i magen!

Givetvis blir Malin grov i munnen och drar allting för långt, så att jag vill bryta och börja om. Men det är ju precis som det brukar vara.

Avsnittet är gratis och ute i det fria!

Har på mig morgonrock, ulltofflor och mormors nattlinne. Uffe har somnat ifrån på sängen och Essa på golvet nedanför. Den torra varma veddoften hänger i luften och huset är overkligt tyst. Anna sitter i den ena soffan och går igenom bidrag till Ung Svensk form där hon är med i juryn. Jag halvligger i den andra soffan och känner tröttheten i ryggen och den sköna, tunga känslan som uppstår när jag verkligen använt kroppen.

Pulsklockan visar drygt 18 000 steg efter en hel dag av kroppsarbete, då jag gått loss med kofot på väggarna i jordkällaren och befriat den från murket, gammalt virke. Kärrat skräp och bankat med slägga. Det slog mig idag att det verkligen är helt avgörande för min livsstil att jag är stark. Inte minst tänkte jag på det när jag på egen hand lyfte upp varmvattenberedaren medan Anna pallade upp den med sten.

Mitt liv kräver styrka på ett sätt jag inte förstod förut. Fram tills jag förlorade den tog jag nämligen styrkan för given. Men det går liksom inte att ha tre aktiva söner och själv inte vilja åka skidor, skridskor eller sticka ut och springa med dem. Jag vägrar vara mamman som är tråkig och jämt säger ”fråga pappa om det där” när barnen vill göra någonting aktivt. Och det går inte att ha en border collie som behöver 2-3 timmars motion per dag, om jag själv inte orkar röra på mig. Och det går inte att ha en stor gård på landet och sedan ytterligare en gård som sommarbostad. Inte om jag inte orkar klättra, snickra, krypa, bända, skotta, röja och måla.

När jag och Anna kånkar och gör något tungt arbete tillsammans, så brukar vi hojta det till varandra.

-Det är ju det här vi tränar för!

Min styrka är garanten för att jag kan leva det självständiga liv jag vill leva. Där jag inte är beroende av någon pappa, äkta man eller annan karl för att ägna mig åt sånt jag vill och älskar.

Förra våren loppade jag en helt fantastisk Gunilla Pontén-klänning, men kom på att jag nog aldrig visat den på bloggen? Den passar ju dessutom bättre till mitt orangea hår än mitt blonda som jag hade då. Tror den är från sent åttiotal, tidigt nittiotal någon gång. Men om man kisar lite skulle det också kunna vara typ fyrtiotal? Min bästa kategori secondhandkläder är just åttiotalskläder som inspirerats av fyrtiotal.

Skulle jag kopiera mönstret på en enda klänning i min garderob skulle det vara denna. Det är något med vad midjan placerats, hur vecken kring kjolen ligger och givetvis knäppningen. Samt att tygvalet gör sitt. Ett stadigt tyg som ger konturer åt kroppen.

Tänk vad detta trikåhelvete förstör?! Eller alltså – trikå är ju väldigt skönt. Men majoriteten av den billiga trikån är sladdrig, tunn och hjälper inte kroppen på något sätt. Medan mer skräddade plagg i vävda material för både damer och herrar verkligen kan forma proportionerna och silhuetten. Tänker till exempel på hur stiliga rallarna i sina skjortor, västar och hattar (!) var. Även när de grävde och drog järnväg i sommardammet. Mmmmm….

Känner mig superkvinnlig och kraftfull i denna klänningsmodell och önskar mig fler plagg som hjälper kroppen på samma sätt.

Ps axelvaddar är också bra. Särskilt med stigande ålder då axlarna tenderar bli allt mer sluttande…

Nu är vi på väg i en fullproppad bil. Jag, Anna, Essa och Uffe. För att tillbringa en vecka i sommarhuset då jag ska plocka lingon, renovera jordkällaren, dra upp båten och måla! Har nämligen en tavla jag ska få klar, till vad som förhoppningsvis ska bli ett tusenbitarspussel. Och sedan ska vi vinterstänga stugan.

Marken var vit av frost hemma på gården imorse så det är hög tid att åka upp. Hösten – och vintern – inträder så plötsligt i norr. Förra året kom den första snön till oss den 26e september, om jag inte minns helt fel.

Ser så mycket fram emot att får arbeta med kroppen, umgås med syrran och ta långa skogspromenader med Uffe och Essa. Elda i vedspisen, lösa korsord och handarbeta i soffan om kvällarna.

Hörs snart!

Kände mig tämligen mör när jag vaknade imorse efter att ha kört 100 mil på två dagar och signerat massa böcker. Men lördagsstädningen fick igång mig och hips vips orkade jag också måla ytterdörren med ett tredje varv linoljefärg. Det var sista chansen innan det blir för kallt. Och eftersom målandet gick så snabbt och bra så tänkte jag att jag också skulle ta en liten stund åt att våda mina ägodelar.

Började med att justera skruvarna i denna stol, som länge varit skranglig och vinglig.

Sedan skruvade jag upp fyra extra brandvarnare runtom i huset. Och kontrollerade att alla andra brandvarnare fungerar som de ska.

Sedan tog jag itu med den här lampan, vars glas har spruckit högst upp.

Den andra biten har legat på vänt här i månader.

Tog loss kupan, limmade delarna och satte tillbaka den igen.

Passade också på att laga locket till den här fina tekannan, som tyvärr har ramlat i golvet.

Och handtaget till den gamla karaffen jag fått av en vän. Limningen håller inte för att hälla ur karaffen, men däremot för att fortsätta låta den agera vas eller dekoration.

Så tillfredsställande att laga sina saker.

Diskade och ställde tillbaka tekannan på hedersplats i köket.

Och limmade sedan handtaget till den oansenliga lilla krackelerade mjölkkanna jag fyndat på loppis, och tycker så mycket om. Brukar ha den så här vid badrumsspegeln, med luktärter i. När man böjer sig fram för att tvätta händerna hamnar luktärterna i ansiktshöjd och doftexplosion uppstår!

Slutligen tog jag fram sygrejerna och fäste en knapp i min favoritklänning nu på hösten. Det tog inte många minuter – och nu kan jag ju använda den igen!

Kände mig så glad och nöjd efter att ha tagit hand om mina saker. Gett dem lite kärlek så att de håller ett tag till. Tror lagnings-lördag ska få bli ett mer återkommande fenomen. Det tog inte mer än en timme att göra allt det här. Men betänk hur lång tid det hade tagit om jag hade behövt köpa nya saker för att ersätta dessa? Hooja!

Att det finns julmusik och sommarhits är ju en självklarhet. Men det finns faktiskt kultur för alla säsonger. Som att jag lyssnar på Lill Lindfors på sommaren, men inte i september. Och att hösten är Gilmore Girls-tid. Skulle inte kunna tänka mig att titta på serien i april däremot!

På hösten vill jag också läsa mina vemodiga klassiker. Rosen på Tistelön av Emelie Flygare Carlén och Jane Eyre av Charlotte Brontë. Även Harry Potter hör hösten och vintern till, medan Narniaserien är sommarböcker. Taylor Swifts 1989 är ett solklart sommaralbum medan Evermoore är som gjort för novemberdimma och mörker. Hur lyssnar man ens på den skivan i maj? Det skulle inte gå!

Viss kultur hör ihop med säsongen för att den passar bäst då. Annan kultur förknippar man helt sonika med den årstid man först tog den till sig. Borta med Vinden av Margret Mitchell och Jerusalem av Selma Lagerlöf är sommarlovsläsning. Men Emma av Jane Austen för alltid är förknippad med september. Att jag ligger på mitt flickrum, ensam hemma efter skolan och djupt försjunken i min underbara bok. Då och då tittar jag ändå upp och ser solkatterna leka på väggen och den höga, klara himlen utanför. Jag läser Emma och upplever den intensiva lyckokänslan av när en roman tycks tala rakt in i ens eget liv.

Att ta del av särskild kultur, vid särskilda årstider. Det är någonting särskilt trivsamt med det!

En favoritkombo jag har burit flera gånger senaste tiden är min loppade randiga tröja, min loppade blommiga kjol och mina loppade pumps. Älskar denna typ av mönstermix! Glasögonen köpte jag dock på Lindex rea i somras.

Kjolar som är tighta men släpper vidd i nederkant är så smickrande! Balanserar upp axlarna.

Nu är jag på hemväg igen. Det har gått så fint på Förlagssystem i Falun, som är de som håller mitt boklager. Alltid väldigt hjälpsamma och omhändertagande! Dessutom mötte Fanny från mitt förlag The Book Affair upp mig och höll koll så att allting rullade smidigt.

På hemvägen har jag prickat in två loppisar där jag ska stanna och kolla. För trots mitt köpstopp får jag ju införskaffa saker i jobbet och just nu letar jag rekvisita till ett specifikt projekt. Men mer om det en annan gång…

Ha en fin fredag!

Ett sent hej från mitt hotellrum i Falun. Steg upp 03.50 imorse och har hållit igång tills nu, så jag är väl inte mitt allra piggaste. Det tog åtta timmar att köra hit ner, men det var mest mysigt. Långpratade med både Susanne och Erica och hann lyssna på flera poddar. Norrlandskusten visade sig från sin soligaste sida med guldskimrande löv och klarblått hav.

Väl på boklagret hann jag signera cirka tretusen böcker innan vi tog kväll.

Varje pall innehåller omkring tusen böcker vardera. Imorgon tar vi resten! Och jag känner mig så glad och rörd av tanken på att varje förhandsbeställd bok representerar en läsare som valt att lägga sina surt förvärvade slantar på någonting som jag har gjort. Tusan så fint!

Riktigt så här fridfullt ser det inte ut idag när jag är i Falun och signerar ett antal tusen böcker som förbeställts av er läsare.

Sist hade vi ett fenomenalt löpande band-system där jag enbart skrev i böckerna medan Linnea på mitt förlag och några av de trevliga tjejerna som jobbar på förlagsystems lager öppnade och stängde alla böckerna åt mig och la i prydliga högar på pall. Däremellan drack jag kaffe och åt choklad och gymnastiserade högerhanden för att orka.

Någonting liknande ska vi nog satsa på idag, för att hinna med så mycket som möjligt. Jag kommer fortsätta signera även på fredagen, för att sedan bränna norrut igen och förhoppningsvis komma hem innan det blivit kolmörkt ute.

Och än går det att haffa sina signerade exemplar, för Bokus och Adlibris har bett mig signera upp några extra som de kan ha i lager, utöver alla som redan är beställda.

Köp Hemmets Almanacka via Bokus

Eller via Adlibris om du föredrar det

Varför är det så mysigt att kolla i folks lådor? Som hos farmor när jag var liten och gick runt och tittade i alla byråer, skåp, hurtsar och små askar. Och precis som Tommy och Annika fick presenter av Pippi, fick jag alltid presenter av farmor. En glittrig kam, en studsboll eller en vacker snäcka som låg instoppad någonstans.

Nu tänkte jag att vi skulle kika ner i redalådorna i mitt kök. För det är ingalunda vad som står på etiketterna som är i lådorna.

Ovanpå själva hyllan står chiafrön, salladsströssel och alltid några olika slags blommor sommartid. Här höstaster, tagetes och luktärt.

I en skeppa har jag hushållssnören av olika slag. I en annan samlas påsklämmor och i en tredje bor det goda, fina vaniljpulvret tillsammans med de hela kardemummafröna, som jag förvarar i en weck jar.

I en skäppa ligger olika påsar som hör till kökets kemi. Bikarbonat, hjorthornssalt, askorbinsyra, vinsyra, citronsyra och saltpeter. I en folieklädd skeppa ligger diskmedelstabletterna. Foliet är bara till för att skydda porslinet från missfärgningar. I resterande stora skeppor ligger kryddpåsar med bröd och julkryddor. Nejlikor, kryddpeppar, anis, stjärnanis, fänkål, ingefära och liknande saker.

I de små byttorna (som egentligen är avsedda just för kryddor) har jag bra-att-ha-grejer i köket. Tändstickor, häftstift, knappnålar, gummiband och tandpetare.

Och det var hela innehållet, det. Tyvärr inga glitterkammar, studsbollar eller snäckor i sikte.

Veckans avsnitt av podden handlar om när Malin och Joakim började bråka på en parmiddag (snyggt var det inte). Och om när Billgren Wood hade ett ärligt poddavsnitt om botox men inte svarade ärligt. Vi går till botten med frågan om vad man av etiska skäl bör undanhålla när man är influencer. Ska man till exempel undanhålla att man bantar? Många kroppsaktivister menar att man ska det, för att inte hetsa andra. Och ska man låta blir att berätta att man flyger, för att inte andra ska ta efter samma dåliga beteende? Och är det rätt att hymla om skönhetsingrepp, för att inte andra ska tro att det är en bra idé att göra likadant? Eller ska man istället bara berätta allt ”problematiskt” man gör och sedan acceptera de arga, besvikna kommentarerna som en del av botgöringen? Är inte skam en känsla som vi borde lyssna lite mer på? Det här är något jag grubblat mycket över.

Jag utsätter Malin för ett svårt Läckberg-dilemma i poddens nya segment. Avsnittet ligger bakom betalvägg och kostar 29 kronor i månaden. Ingen bindningstid! Här blir du prenumerant.

Först blev det en fullkomlig spyflugsinvasion. Och nu är bananflugorna värre än någonsin. BLIR TOKIG på deras äckliga svävande i luften kring diskbänken. Nu ska jag lära er hur jag tar död på dem.

Mitt bästa knep är dock att ta ett vanligt dricksglas, fylla det med lite vinäger och en droppe diskmedel. Sedan ta ett kaffefilter och klippa ett litet hål längst ner i det, i formen av ett A. Sedan viker man det över glaset och trär ett gummiband runt, så att det sitter fast och inte erbjuder någon flyktväg

Hips vips har man en väldigt effektiv bananflugefångare. Det här är några dagars fångst. Zooma om du vill spy! Fångade till och med en fet fluga på kuppen.

Har 2-3 glas utplacerade runtom i köket och det minskar drastiskt mängden flygfän. Det och att hälla kokande vatten i avloppen varje kväll.

Här finns flera av mina bästa husmorstips samlade

När jag klädde på mig hade jag en enda sak i åtanke: mammas 60-talsbarbie! Pennkjol, kattglasögon, jumper och håret lagt på papiljotter för glamourösa lockar.

Känner mig alltid så tjusig och kvinnlig i pennkjol! Vare sig den är i leopard, rosa eller blommigt tyg!

Den här veckan ska jag åka ner till mitt boklager i Falun och signera böcker. Jag kör hemifrån vid halv fem på morgonen för att hinna de 60 milen lagom till lunch. Ni har varit helt galna med att beställa, så jag kommer skriva tills fingrarna blöder. Signerar halva fredagen också innan jag kör hem igen! Och till helgen åker jag och Anna med Uffe och Essa en vecka till vår sommarstuga. Jag ska renovera jordkällaren, plocka lingon och vinterbona gården. Det ser jag VERKLIGEN fram emot!

(kjol loppis, jumpern är mormors gamla, örhängen gamla från Zara och glasögonen Lindex)

Det är inte varje dag någon skriver ett examensarbete om ens jobb. Sist jag kan komma på att det skedde var när Matilda Lundborg analyserade min debutbok och dess engelska översättning i en magisteruppsats vid Lunds universitet, 2015. Egenskaperna hon plockade ut då var gammaldags, personlig, rotad i folkhemmet och bestämd. Och så undersökte hon hur dessa egenskaper lyckades översättas till den amerikanska utgåvan. Inte så bra, visade det sig.

Just därför blev jag väldigt glad och överraskad när Therése Alhult skickade mig sin uppsats, där hon språkligt undersökt om jag i min blogg positionerar mig som folkbildare.

Folkbildare är utifrån statens programförklaring en person som medverkar till att höja människors bildnings- och utbildningsnivå. Enligt folkbildningsrådet är folkbildningen ”ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokrati”.

Typ det finaste man kan tänka sig?

Eftersom Therése skrivit uppsatsen inom språkvetarprogrammet är det just mitt språkbruk hon riktar in sig på att analysera. Och det är spännande att se mina egna inlägg och tonalitet genomlysas på detta sätt. Hur uttrycker sig en folkbildare? Vad utmärker den och vilket språkbruk förstärker den rollen?

Uppsatsens granskning görs på ett utvalt antal blogginlägg och Arnhult avslutar hela uppsatsen med att konstatera att jag i de flesta utvalda inläggen positionerar mig som just folkbildare.

Det är fint för mig att läsa! För jag brinner för folkbildning och är övertygad om att det har en viktig roll i vår demokrati. Men när jag började blogga 2006 kunde jag skriva lite vad som helst som jag läst och trodde på. Saker som var helt ovetenskapliga men som jag i min enfald plockat upp. Som att mikrovågsugnar var dåliga eller att fluor var farligt. Jag skäms i efterhand över min naivitet men också över min okunskap. Att jag förde vidare saker helt okritiskt, utan att försöka hitta trovärdiga källor. Eller ens veta vad som kan räknas som en trovärdig källa. Dock har jag med stigande ålder och ökad kunskap fått en helt annan inställning till vad jag bloggar om. Den eskalerande mängden fake news, konspirationsteorier och ovetenskapliga ”experter” på nätet har verkligen fått mig att bli mer försiktig och eftertänksam.

Idag känns det viktigt för mig att bloggen och mina böcker, förutom ett underhållande tidsfördriv och ögongodis faktiskt också är lärorik och informativ. Att jag ger vidare någonting matnyttigt till dig som läser. Och i kommentarsfältet här finns dessutom en skatt av människor som i sin tur ger vidare av sin kunskap. Tillsammans lär vi oss av varandra och det är så jädra fint och viktigt!