Kände mig tämligen mör när jag vaknade imorse efter att ha kört 100 mil på två dagar och signerat massa böcker. Men lördagsstädningen fick igång mig och hips vips orkade jag också måla ytterdörren med ett tredje varv linoljefärg. Det var sista chansen innan det blir för kallt. Och eftersom målandet gick så snabbt och bra så tänkte jag att jag också skulle ta en liten stund åt att våda mina ägodelar.
Började med att justera skruvarna i denna stol, som länge varit skranglig och vinglig.
Sedan skruvade jag upp fyra extra brandvarnare runtom i huset. Och kontrollerade att alla andra brandvarnare fungerar som de ska.
Sedan tog jag itu med den här lampan, vars glas har spruckit högst upp.
Den andra biten har legat på vänt här i månader.
Tog loss kupan, limmade delarna och satte tillbaka den igen.
Passade också på att laga locket till den här fina tekannan, som tyvärr har ramlat i golvet.
Och handtaget till den gamla karaffen jag fått av en vän. Limningen håller inte för att hälla ur karaffen, men däremot för att fortsätta låta den agera vas eller dekoration.
Så tillfredsställande att laga sina saker.
Diskade och ställde tillbaka tekannan på hedersplats i köket.
Och limmade sedan handtaget till den oansenliga lilla krackelerade mjölkkanna jag fyndat på loppis, och tycker så mycket om. Brukar ha den så här vid badrumsspegeln, med luktärter i. När man böjer sig fram för att tvätta händerna hamnar luktärterna i ansiktshöjd och doftexplosion uppstår!
Slutligen tog jag fram sygrejerna och fäste en knapp i min favoritklänning nu på hösten. Det tog inte många minuter – och nu kan jag ju använda den igen!
Kände mig så glad och nöjd efter att ha tagit hand om mina saker. Gett dem lite kärlek så att de håller ett tag till. Tror lagnings-lördag ska få bli ett mer återkommande fenomen. Det tog inte mer än en timme att göra allt det här. Men betänk hur lång tid det hade tagit om jag hade behövt köpa nya saker för att ersätta dessa? Hooja!
Varför är det så mysigt att kolla i folks lådor? Som hos farmor när jag var liten och gick runt och tittade i alla byråer, skåp, hurtsar och små askar. Och precis som Tommy och Annika fick presenter av Pippi, fick jag alltid presenter av farmor. En glittrig kam, en studsboll eller en vacker snäcka som låg instoppad någonstans.
Nu tänkte jag att vi skulle kika ner i redalådorna i mitt kök. För det är ingalunda vad som står på etiketterna som är i lådorna.
Ovanpå själva hyllan står chiafrön, salladsströssel och alltid några olika slags blommor sommartid. Här höstaster, tagetes och luktärt.
I en skeppa har jag hushållssnören av olika slag. I en annan samlas påsklämmor och i en tredje bor det goda, fina vaniljpulvret tillsammans med de hela kardemummafröna, som jag förvarar i en weck jar.
I en skäppa ligger olika påsar som hör till kökets kemi. Bikarbonat, hjorthornssalt, askorbinsyra, vinsyra, citronsyra och saltpeter. I en folieklädd skeppa ligger diskmedelstabletterna. Foliet är bara till för att skydda porslinet från missfärgningar. I resterande stora skeppor ligger kryddpåsar med bröd och julkryddor. Nejlikor, kryddpeppar, anis, stjärnanis, fänkål, ingefära och liknande saker.
I de små byttorna (som egentligen är avsedda just för kryddor) har jag bra-att-ha-grejer i köket. Tändstickor, häftstift, knappnålar, gummiband och tandpetare.
Och det var hela innehållet, det. Tyvärr inga glitterkammar, studsbollar eller snäckor i sikte.
Först blev det en fullkomlig spyflugsinvasion. Och nu är bananflugorna värre än någonsin. BLIR TOKIG på deras äckliga svävande i luften kring diskbänken. Nu ska jag lära er hur jag tar död på dem.
Mitt bästa knep är dock att ta ett vanligt dricksglas, fylla det med lite vinäger och en droppe diskmedel. Sedan ta ett kaffefilter och klippa ett litet hål längst ner i det, i formen av ett A. Sedan viker man det över glaset och trär ett gummiband runt, så att det sitter fast och inte erbjuder någon flyktväg
Hips vips har man en väldigt effektiv bananflugefångare. Det här är några dagars fångst. Zooma om du vill spy! Fångade till och med en fet fluga på kuppen.
Har 2-3 glas utplacerade runtom i köket och det minskar drastiskt mängden flygfän. Det och att hälla kokande vatten i avloppen varje kväll.
Den här klippboken som jag har funnit på loppis är en kär skatt. I den har någon duktig liten husmor sparat tidningsurklipp med praktiska tips. Ser framför mig en nygift, ung kvinna med sitt första egna hushåll som försöker lära sig ditt och datt genom att prydligt klistra in i pärmen. Så gjorde jag också när jag flyttade hemifrån. Fast då hade jag ett svart, vaxat anteckningsblock med röda linjer.
Här finns praktiska tips om hur man transporterar synålar – nämligen intryckta i korken till en glasflaska. Samt att en gammal tratt som fästs på väggen med ett snörnystan i – kan bli till en smidig snörhållare som inte trasslar till det.
Fler fiffiga tips finns, om hur man bäst reser en stege: Bind fast ett rep i nedersta pinnen och ställ dig på det med foten. Då kan stegen inte falla över dig. Och givetvis det fantastiska tipset om ärmlappar, eller svettlappar som det också kallades förr. Det sparade mycket på klädernas hållbarhet. Man sydde in tyglappar i ärmhålen som enkelt kunde ta lös och tvättas.
Tips för en modern babybädd finns också. Man bäddar med en vanlig madrass, men gör ”ett urtag” i mitten som istället fylls med torvströ. Bebisen får sova i ett par tunna byxor och kiss och bajs sugs upp av torvmullen. På det sättet ligger babyn torr. Man måste bara komma ihåg att byta torvströet regelbundet.
Store tid, vilket bestyr att ha småbarn på den tiden…
För att få en pikant smak på ärtsoppan eller andra kött- och grönsakssoppor kan man tillsätta 1 tesked torrsenap till 1 liter vätska. Och riktigt starkt kaffe får man om man häller 1 del finmalet kaffet i en vattenflaska med 9 delar vatten. Sedan låter man det stå i fyra-fem dagar. Därefter kokar man kaffet som får en kraftig arom. Ett användbart tips i ransoneringstider!
Längst bak i klippboken finns ett litet brev inklistrat.
Kära Greta. Jag skriver här litet. Jag mår bra och går i skola. Jag är på tredje klassen. Här är redan höst och snart blir det vinter. Många hälsningar till Mamma, Pappa, Anna, Lisa och till dig. Pirkko.
Jag blir så nyfiken på om det är Greta som äger klippboken? Och vem Pirkko är som skriver till henne? Är det kanske hennes storasyster? Men varför har hon ett sån typiskt finskt namn när de andra syskonen heter Anna, Lisa och Greta? Var hon kanske ett finskt krigsbarn som bodde med familjen under någon period? Min fantasi spinner iväg med mig och plötsligt glömmer jag tid och rum…
En riktig skatt är denna bok, som sagt. Kanske ska testa det där knepet med snöret, förresten?
Jag älskar rutor i alla former och just som kökstextil är det oslagbart snyggt. På gardiner, kökshanddukar, stolsdynor eller dukar. På mitt konto @underbaraboning samlar jag instagrams finaste hem och boningar. Just idag med fokus på rutiga dukar!
Rutor i @colorelles rara sommarstuga. Gillar att lägga dukar omlott på detta vis, det gjorde alltid farmor. Oftast en vaxduk underst och sedan en tygduk ovanpå.
Somrigt fint med storrutig duk och smårutiga gardiner i @klingskavillan. Väldigt fint.
Blårutig bordsduk i stadig bomull. Finns i drivor på loppis för en tjuga stycket. Hemtrevligt hos @frojdeligen
Så fina färger och mönster i @starensannas kök! Älskar alltihop.
Rutig uteplats med missmatchande kuddar och en vägg av stråhattar. Underbar styling hos @nordingarden
Här i köket hos @johannaikulla vill man sitta och dricka kaffe en ruggig eftermiddag.
Och tänk bara att sitta här och höra regnet smattra en kylslagen septemberdag. Dra filten om axlarna och sörpla te. Den trevliga duken ser ut som en nittiotalsduk, men passar perfekt in i en äldre stil som hos @anno.1987
Det kom så många intressanta kommentarer i gårdagens inlägg om städning. Jag fastnade särskilt för den här av Marie, med efterföljande kommentarstråd.
Det här tycker jag var så intressant. Att vi idag inte bryr oss så mycket om våra hem annat än när det gäller att renovera eller konsumera nya prylar till det. Men inte när det handlar om att vårda, sköta och laga det vi redan har. Och sedan står vi där med våra dammiga, smutsiga och röriga hem och undrar varför vi vantrivs?
Förvånansvärt många människor vet idag inte hur man gör vardagliga saker som hör till allmänbildningen. Som hur man avfrostar en frys, plantorkar en tröja, får bort envisa fläckar från en bordsduk eller hänger tvätt på lina så att den inte skrynklar.
Och detta är visserligen ett högst anekdotiskt exempel: men när min syster tog sin kandidat i modedesign för femton år sedan, var det vanligt att studenternas mammor kom till skolan och hjälpte till att sy. Idag kommer ingen mamma till skolan, för ingen mamma kan sy. Att sy har gått ifrån att vara en allmän kvinnlig kunskap till ett särintresse. Trots att både kvinnor och män skulle ha stor nytta av att kunna enkel sömnad och att laga sina egna kläder. Samtidigt får skolämnen som slöjd och hemkunskap allt lägre status – trots att det är en typ av kunskap som vi alla borde besitta.
Det är en massa viktiga erfarenheter som har gått förlorade senaste åren. Som traditionellt sett har överförts från mor till dotter, men som nu inte överförs mellan någon alls. Kanske för att det i ett kapitalistiskt samhälle inte finns några pengar på att tjäna på att människor vårdar vad de har istället för att köpa nytt? Och att bry sig om städning och vård av hemmet anses mossigt och ofeministiskt. Men jag vill påstå att det ofeministiska är att låtsas som att sådan kunskap (oftast buren av kvinnor) inte har något värde. För vi märker ju dagligen vilket oerhört värde det har. Inte minst för klimatet!
Städning och hemvård är osynlig kunskap som märks först när den uteblir. Och jag tycker förstås inte att det ska ligga på kvinnor att ensamma utföra sysslorna eller överföra all kunskap till nästa generation. Det sorgliga är att kompetensen värderas så lågt. För att vårda det man har och vara rädd om sina saker – det är helt central för den som vill leva ett hållbart liv.
Jag har tänkt på det här med att träningen efter fyra år faktiskt har blivit riktigt kul. Det finns specifika övningar jag längtar efter att få utföra och jag ser ofta fram emot själva träningspassen. Inte minst för känslan som jag vet kommer efteråt. Känslan av att ha gjort något snällt mot mig själv.
Mitt förändrade förhållande till träning har fått mig att fundera på det här med städning. Precis som de flesta kan jag per automatik sucka ”Åhneeej, imorgon måste vi städa”. Men när jag bryter ner känslan och studerar den närmare har jag märkt att det egentligen inte är städningen jag ogillar. Utan att det under städning ofta uppstår känslor som ”åh, nu har vi låtit det gå för långt igen” eller ”varför får jag aldrig in rutinen att plocka upp efter mig själv?”. Det är mycket skam inblandat i dessa känslor och en upplevelse av att liksom vara en otillräcklig människa.
Men själva städningen i sig är faktiskt inte så jobbig. Den kan till och med vara härlig! Har jag pulsklockan på mig är det peppande att se hur många steg jag får ihop. Och medan jag håller på känner jag att jag gör någonting snällt, hjälpsamt och meningsfullt för både mig själv och min familj. Och efteråt är det ungefär samma härliga känsla som efter att ha tränat. En säregen kombination av lugn och energi.
Jag tror kanske att jag gillar städning? Och att jag borde skifta mindset och prata om städning på ett nytt sätt. Sannolikt skulle det hjälpa mig i vardagen att inte ha en sån negativ inre dialog. Min mormor Rut hade fantastiskt rent och fint hemma och hon sa alltid ”inte mår jag dåligt av att städa, inte” medan hon gnodde runt och nöjt polerade diskbänken och sköljde ur plastpåsar för att återanvända. Min mormor är ju som ni vet en stor förebild för mig. Och tanken på att känna sådär inför städning den är väldigt lockande.
Dock var mormor en i grunden ordningssam människa, medan jag är en tankspridd person med många kreativa ideer som gör att det snabbt blir rörigt runt mig. Men jag ska öva på att uppmärksamma det som faktiskt är roligt med att städa. Och prata om mig själv som någon som gillar att städa. Lovar att återkomma i frågan när jag praktiserat denna nya inställning ett tag och kan utvärdera den.
Med det sagt kommer här några saker som jag tycker gör veckostädningen trevligare.
Att lyfta upp alla stolar, pallar, småbord och tidningskorgar från golvet innan man dammsuger. Det tar en liten extra stund, men sedan är det ju bara att flyga fram med dammsugaren! Och så slipper jag bli rasande när den trasslar in sig i diverse stolsben. Ett rationellt städande som hjälper mig att vara effektiv.
Att hänga ut sängkläder på vädring medan städningen pågår. Byter jag inte i sängen just den veckan brukar jag dessutom ta ut och skaka lakanet och lägga i det igen efteråt. Då får man bort smulor, hundhår och damm. Och sängen känns typ renbäddad efteråt.
Att vädra korsdrag. Svårare på vintern – men på sommarhalvåret är det så skönt att städa med vidöppna fönster och låta vinden blåsa igenom huset och blanda sig med doften av linoljesåpade golv.
Att alltid damma alla kuddar, filtar och småmattor och låta dem ligga ute några timmar och vädras. Doftar gott när man tar in dem sedan – särskilt om de legat ute en riktigt kall vinterdag.
Att städa i rätt kläder. Här finns två spår att välja mellan för mig: Antingen tar jag på mig träningstights, sport-bh och sätter upp håret i en tofs och ser städningen som ett träningspass. Eller så tar jag på mig en stadig bomullsklänning, knyter huckle runt håret och bär förkläde. Och sedan leker jag mormor Rut och putsar och gnor som en riktig liten gumma. Båda sätten är effektiva för mig och gör städningen bättre än i vanliga kläder.
Nu har sommarblommorna tagit sig ordentligt och det går att se resultatet lite bättre. Vid entrén i häcken står min blomstervagn med gult tak och gula tagetes i alla krukor. Luktärterna har inte börjat blomma ännu men lyckliga Lotta i orangerött blommar för fullt. Ballongerna är en rest av Folkes kalas.
På farstubron har jag bland annat planterat lila petunior, vinröda oxalis, tagetes i gult och orange samt orangeröda dahlior.
Slingerkrasse och gul margerit.
Älskar färgerna tillsammans och hur de sprakar och lyser. Att våga avgränsa antalet färger blir ofta mer effektfullt än att blanda alla färger hejvilt.
Tagetes är härlig när man planterar många ihop. I blomstervagnen är de nyplanterade och där har de inte kommit så långt. Men i den runda krukan på bordet har de orangea tagetesarna blivit bulliga och stora. Blir så glad varje gång jag kommer hem och får se min fina, färgglada farstubro!
Det bästa med hela Astrind Lindgrens Värld det är Tant Bergs hus. Om det var Lotta på Bråkmakargatans hus som inspirerade mig när vi köpte vårt hus 2009 – är det definitivt Bergs hus som inspirerar mig idag. Här kommer en hel drös med bilder från huset där filmerna spelades in.
Tant Bergs hus har en rar liten inglasad entre
Grusplan runt hela huset och ett fint staket. Och riktiga mormorsrabatter!
Blir akut sugen på staket runt vår gård, men det passar inte så bra när man bor mitt på landet. Ser bara knäppt ut. Vem försöker man hålla ute? Vad har man att dölja?
Innan vi gjorde om vår trädgård fanns där enormt med gul fackelblomster. Får nog ta och plantera tillbaka ett gäng hos oss igen!
På verandan sitter en tunn cremegul pärlspont och världens snyggaste hatthylla. Tant Bergs kappa och ett snyggt gammalt paraply hänger där.
En rar ampel i mässing sitter in fönstret, tillsammans med en spretig pelargon. Spetsgardin förstås.
Röda pelargoner på fönsterbrädorna och givetvis en liten stol med broderat sits där man kan slå sig ner och knyta skorna. Linoleumgolv och en rar trasmatta ovanpå.
I hallen finns också en sådan här rar liten telefonbänk och en spegel som matchar, i vad som ser ut som teak (eller teakimitation). Det här är vad som gör stilen så genuin! Ofta när man ska bygga gamla miljöer så tar man allting från samma årtionde. Men så såg det ju inte ut. Vem hade råd att köpa allting nytt från samma årtionde?
När jag växte upp på åttiotalet fanns det ju både inrednign från sextiotal, sjuttiotal och åttiotal hemma hos oss. Ja dessutom någong riktigt gammal allmogepjäs. Och det är ju det som skapar känslan. Femtiotal rakt igenom skapar inget genuint och tidstypiskt hem. Kan det vara därför som helt moderna hem känns så döda? Om allting är Mio och Ellos från 2020-tal så blir det ju inte särskilt spännande.
Det är lite trångt att fota hos Tant Berg så jag mixar mobilbilder med systemkamerabilder. Ni får stå ut! I vardagsrummet är det sååå fint! Sådär som det kan bli när man slipper möblera för en teve. Älskar särskilt den virkade duken i finsoffan. Så gjorde också min farmor för att skydda sina möbler från slitage. De udda små kuddarna och de helt makalösa gardinerna adderar massa charm.
Tunt, skirt och aningens tarmigt. Tror gardinen är uppsatt med en enkel kirschstång. Så fint med dubbla lager gardiner i olika färger. Och en makalöst murrig tapet!
Draperier av olika slag är också fint att hänga upp i dörröppningar för att skapa rumslighet och värme.
Närbild på tapeten och en rar vas i pressglas som står på en liten spetsduk.
-Gamla, goda fasta telefon! Snygg se nanting!
Tänk den textilskatt som fanns i hemmen förr. Oftast broderat, virkat, vävt och sytt av husmodern själv. Vilken rikedom som idag bara slumpas bort! Men jag räddar allt jag bara kan komma över.
Porslinsfigur och en gräslig vas. 30- och 40-talsvaser som dessa tycker folk är anskrämliga idag. Kul för mig som kan fynda dem billigt! Själv köper jag många gräsliga saker som sätter den rätta stilen och tillsammans skapar en känsla jag älskar. Att bara köpa snygga saker – vad tusan är poängen med det?
Småpjöller och en vacker gammal skänk som går att fälla ut till en sekretär.
Den här vyn gör mig så lycklig. Precis så här vill jag att mitt hem ska se ut! Tyvärr får jag kompromissa med familjen och ha moderna Sonoshögtalare gömda bakom gardinerna och diverse sköna moderna möbler också. Sköna möbler är så överskattat. Hellre skönt för ögat än för kroppen, är min melodi!
-Varför filmar du så mycket här inne? Det ser ju precis ut som hemma hos oss, sa Folke förtrytsamt när jag aldrig ville gå därifrån.
Om han bara visste hur väl den förebråelsen landade.
Innanför vardagsrummet finns sovrummet. Vill ha (och har nog nästan) allt på denna bild! Är också riktigt sugen på mönstrade gamla linoleumgolv. Påminner om farmors golv som är så sköna att gå på och härligt färgglada.
Köket är det allra, allra finaste. En sak som gör det? Att alla snickerier är målade i färg istället för i vitt. Det skulle jag önska hemma hos oss också. Tex bruna eller mörkröda fönsterkarmar, golv- och taklister istället för vita. Men det projektet känns alldeles för stort så det får fortsätta vara en dröm.
Sötaste gardinerna jag sett! Och notera den lilla redahyllan på väggen med plåtburkar på och fotografier instuckna bakom.
En röd blomma i en enkel terrakottakruka i fönstret.
En förtjusande lampa!
Och kökshyllorna med bård och fina burkar, koppar och en gammal våg. Har både den blå kaffekannan och flera av plåtburkarna i min ägo.
Blått bryter av så fint mot allt brunt. Och en bullkorg i rotslöjd blir pricken över i! Minns att jag verkligen avskydde all sån här ful slöjd när jag var liten. Näverkorgar, spånkorgar, rotslöjdsfat, vrilskålar och liknande doningar. Sånt som mamma dekorerade med och även kunde slöjda själv. Tänk så fel man kan ha. Förlåt mig! Nu vårdar jag mina svepaskar ömt.
Här vill man ju sitta och doppa fikabröd med en gästande granne och fundera på vad man ska laga till middag. Gädda och potatismos? Kalops med fruktkräm till dessert?
Spana in det snygga hörnskåpet och skärbrädan/serveringsbrickan av porslin på väggen.
Medicinskåp med spegel, ytterligare ett hörnskåp, en blå vägghållare för tändsticksaskar samt en förtjusande strykbräda. Och klockan!
Blir så inspirerad av alla små detaljer jag ser. Hjärtat slår dubbelslag av lycka och jag vill bara sätta igång att pynta om för att maximera den hemtrevliga känslan hemma hos oss.
Jag har känt mig vädigt trädgårdsstressad sista tiden. Allt som måste göras bara snurrar runt i mitt huvud. Så då gjorde jag som jag brukar och skrev en lista! Och när jag plitat ner allt som ska ske och när det ska göras, tänk då var trädgårdsglädjen som bortblåst. Kvar var bara ännu mer stress.
Så dumt det kan bli ibland. Listor kan vara nyttiga, roliga, effektiva och praktiska. Men de kan också vara fullkomligt glädjedödande. Min trädgård är liksom inget projekt att beta av. Jag älskar den – men den är ju en hobby. Och om jag istället behandlar den som en to do-lista över saker som ska åtgärdas, ja då försvinner njutningen med mitt fritidsintresse.
Jag rev listan i bitar och bestämde mig för att det får bli som det blir. Några av de trätunnor jag haft som krukor i flera år har ruttnat bort. Har funderat på vad jag ska ersätta dem med för krukor är ju så dyra! Men istället bestämde jag mig för att inte ersätta dem alls. Jag kan inte heller se att det är rimligt att lägga så mycket pengar på sommarblommor som jag brukar. Det får bli mindre i år. Det räcker långt ändå.
Jag har inte orkat förså en enda blomma eller grönsak. Det är helt okej! Jag köper väl bara några tomater och gurkor och lite kryddor och stoppar ner i växthuset. Så får det räcka med den saken!
Och ingenting behöver vara ”klart” till sommarens intåg. Vad är det för skevt perspektiv? Det är lika dumt som att tro att huset ska vara färdigpyntat och julbaket ska vara klart i november. Vad är december till för om inte för att göra just det? Och vad är sommaren till för om inte att plantera och dona på allt eftersom?
Och fönsterputsen som jag jagat upp mig över får bli en lightvariant. Tänker inte putsa mellan dem, som jag annars oftast gör. Den tiden och energin har inte jag. Jag tar ett fönster här och där och börjar med de skitigaste, så får jag sedan hur långt jag orkar. Om det ska kunna vara kul måste det få räcka med good enough!
Sitter som bäst och funderar på vilka färger jag ska arbeta med till sommarens farstubroplantering. Den är det första man ser när man kommer in på gården och som man välkomnas av som gäst. Här dricker jag också alltid mitt morgonkaffe. Platsen ger både full sol och gårdens mest vindskyddade läge.
Här är lite tidigare broplanteringar i olika färgkombinationer.
Ett år körde jag mycket på vitt och rosa. En väldigt vacker kombination förvisso, men lite för anonym för min smak. Den syntes mest när det var mulet. I allmänhet är ju ljusa blommor att föredra i mörka lägen där de lyser upp. I så här ljusa lägen är knalliga färger bättre.
Men visst är det fint med ljusrosa, vitt och lime….
Ett år körde jag på vinrött, aprikost och orange. Luktärter som klättrade längs en stege.
En otroligt vacker färgkombination som gifte sig perfekt med punschverandans egna färger
Ett annat år var jag helt galen och planterade hur mycket som helst. Men så blev det vackert också! Orange, senap, ljusgult och mycket grönt. Kanske är detta min favorit hittills? Blev SÅ glad varje gång jag kom hem. Och grannar som promenerade förbi utanför häcken stannade också och berömde. Pluspoäng för hur jag jobbade med nivåer och fick upp både en ampel och en blomsterbänk. Lite höjd i bakkant gör alltid susen!
Blått och rött är komplementfärger i färgcirkeln. Och söte tid – de sprakar verkligen ihop. Men jag minns att det var svårt att hitta framförallt den ljusblå, kalla nyans jag ville ha på blommorna. Den lilablå är betydligt vanligare.
Blev fint med den blå stolen, piedestalen och den vattenkannan också. Lite möblerpynt i trädgården är inte dumt.
Ett annat år jobbade jag med gult och enstaka aprikosa inslag. Ett grönt rosentorn och terracottakrukor. Vackert men lite väl mycket gult och lite väl lite kontraster? Inte det bästa året, hade behövts någon kickfärg.
Helst vill jag göra något som känns lite nytt varje år. Funderar nu på en variant med brandbilsröda och cericerosa pelargoner i kombination. Erica skickade nämligen en sådan härlig bild på sin plantering i sommarstugan som bestod just av rött och rosa. Oväntat och extremt snyggt! Eller så kanske jag skulle testa bara blå blommor – men med en hint av gult? Kan det vara något?
I söndags skyndade vi oss att städa huset och sedan stack jag ut i trädgården. Här skulle kommas ikapp våren! Känns konstigt att lägga upp dessa biler för sedan de togs har allting förändrats. Åkern skimrar i grönt och björken har slagit ut. Man kan sitta och se ut på naturen och se den förändras timme för timme.
Vår gamla julgran som jag hivat i snödrivan utanför ytterdörren låg nu framme i all sin fulhet.
Verandan, åh store tid verandan.
En förfärande syn
Satte genast gossarna i arbete.
De fick kånka, kratta, sopa, bära och kärra. Mina smådrängar
Och ingen gnällde för alla visste att nu gällde det att hinna ikapp våren.
Jag och Bertil bar fram alla utemöbler och skrubbade dem rena, hängde upp hammocktaket och tog ner dynorna från garagevinden.
Tog fram badkaret och fyllde upp eftersom det vankades så mycket värme och vi ville kunna svalka oss.
Sedan kröp brorsorna ner i hammocken och vilade medan jag beskar rosor och klippte ner döda perenner. Nöjda med vårt värv! Det är massor kvar att göra, men det här räcker en bra bit. Går nu runt och kollar i mina stora krukor och längtar efter att plantera ut sommarblommor i dem. Men vis av erfarenhet väntar jag. Den värmen som är nu blir sannolikt inte långvarig!
Efter arbete får man fika.
Och sedan gjorde jag en stor ramen till middag av diverse kylskåpsrens.
Gott!
På kvällen stillade sig vinden och vi kände hur den efterlängtade värmen liksom vällde in.
Nu ska jag bara hänga ner julbelysningen också. Ingen vits att ha den i maj, juni eller juli när det aldrig är mörkt. I augustikvällen kan den däremot få komma fram igen!
Sedan blev det arbetsvecka och jag satt och åt på min vanliga lunch. Roligt att se att så många tagit efter detta! Brukar få DMs på instagram från folk som visar att de äter samma. Bästa snabblunchen.
Har också gått kvällspromenad med Elina i telefon. Vi hade så mycket att prata om att när jag kom hem hade jag 17 000 steg i min fitbitklocka. Har för övrigt med mig en påse när jag promenerar på våren. Tar rätt på allt skräp jag ser i dikesrenarna häromkring. Sånt som smält fram under snön. Är inte så mycket – men känns viktigt ändå, för jag vill inte gå och se skräpet hela sommaren igenom om jag bara kan slippa. Håll Sverige rent osv.
Avslutar med en bild på mig i loppad klänning. Tagen efter körrepet vi hade här i byn, inför en kommande gudstjänst.
Nu ska jag klä på mig (sitter i nattlinnet i hammocken och bloggar) och ta tag i den här arbetsdagen som mer än en vårdag känns som högsommar. Bäst att lapa i sig värme och sol när den är här!
Våren är väldigt mycket ketchup i Västerbotten. Först kommer inget, sedan kommer inget, sedan kommer en jättestor blaffa som nästan förstör aptiten. Våren är så fruktansvärt efterlängtad men snön ligger tjock och då går det inte ens att gå i sin egen trädgård. Det går inte att förarbeta, att dona på lite här och där. Man är fast i att vänta. Men sedan i princip över en natt är hela snötäcket borta och då upptäcker man vårblommorna som stått och tryck i det subnivala rummet och att gården behöver krattas och varför i hela friden står utemöblerna fortfarande i förrådet – de ska ju vara framme nu när det är varm och ljust!? Och var är grillen, GRILLEN?! Köp grillkol nuuuuu! Och då känner man sig försenad. Från en natt till en annan går man ifrån att vara övervänt till att bli försenad och det kan göra vilken frisk människa som helst lite nervklen.
Idag ska vi städa huset. Men sedan ska jag ut i trädgården och jobba allt jag bara orkar och hinner. För nu blir det varmt i en vecka minst och då vill jag kunna vara i trädgården och njuta och inte bli sur för att jag ligger efter.
På med hängselbyxorna, arbetshandskarna, kängorna och ut! Jag ser det som motion efter stillasittande skrivdagar vid datorn.
Fick önskemål från läsaren Sandra om att skriva ett inlägg om bra hacks för hemmet och vardagen – likt det jag skrev om potatismos igår. För dig som inte läst så skrev jag att om man vill göra potatismos men inte orkar skala kan man koka hela potatisar och sedan köra dem i en potatispress. Då stannar skalet i pressen och man får ut potatisen. Vill man kan man sedan röra ihop det till ett mos. Eller så serverar man potatisen pressad.
Och jag instämmer i Sandras önskning! Precis som henne älskar jag smarta vardagstips och som barn skrev jag upp allt jag läste och lärde mig ur mormors Hemmets och Allers. Så nu tycker jag att vi gnuggar våra geniknölar och tillsammans kommer med våra bästa hacks!
Jenny tipsar vidare om att det också funkar bra att pressa vitlök med skalet på, vitlöken kommer ut och skalet stannar kvar i pressen. Så skönt när det är många små klyftor.
Malin skriver: Vi gör alltid potatismos med skalet kvar. Rör ihop allt med elvisp och det blir bara små spår av skalet och det stör inte. Men det beror klart på vilken sort man köper, vi kör alltid fast potatis i lösvikt (även när vi gör mos) eftersom king Edward ska vara så dålig för miljön, men inte potatis i säck som ofta har betydligt tjockare skal.
Jeanette tipsar: Ett bra kökstips är att skiva champinjoner i äggdelaren. Går så himla fort och blir perfekta jämna skivor. De får inte vara för sega när man gör det dock.
Och nu på rak arm kommer jag på en annan bra sak gällande potatis. Jag köper alltid ekologisk, tvättad potatis och så äter jag med skalet på! Funkar både på kokt, ugnsbakad och stekt potatis och har konkurrerat ut pastan i vår familj.
När hängaren gått sönder till frottéhandduken och jag inte hunnit sy fast den igen så blöter jag översta delen av handduken och trycker sedan fast handduken kring hängaren. När handduken torkat så sitter den fast lika bra som om den hängde på en hängare. Funkar dock bäst på krokar som inte är för mjuka och runda.
En låda i kylen där alla frukostingredienser finns gör det enkelt för barnen att själv ta fram och själv göra fika. I vår frukostlåda finns bland annat ost, smör, kaviar, osthyvel, smörkniv, majonäs och ev skinka eller annat pålägg.
Varje gång jag kokat ägg häller jag bort det kokheta vattnet över disktrasan och disksvampen. Alltid dödar det några bakterier!
När mina kläder blir elektriska och jag inte har något annat att ta till så sprayar jag hårspray mellan strumpbyxa och kjol eller på insidan blusen. Hjälper riktigt bra!
Plagg i vävda material som känns trånga brukar jag ta på mig när jag är hemma, spraya blöta med en blomspruta och sedan gå omkring i tills de torkar. Inte det skönaste man kan göra – men de kan töja sig upp till en storlek med denna metod!
För att inte min foundation ska fastna på och missfärga blusar vid ringningen brukar jag spraya insidan av dem med lite hårspray. Då är det som att tyget får en hinna på sig som gör att foundation inte suger åt sig lika lätt.
Det var vad jag kom på precis här i stunden. Fyll gärna på med dina hacks i kommentarsfältet.
Energifrågan kan onekligen kännas en aning komplicerad. Vad ska man välja? Vad får det kosta? Och vad betyder egentligen timpris, spotpris, nätavgifter och elområden…Så många begrepp som man kanske inte har full koll på eller känner till. Så därför tänkte jag och min trogna samarbetspartner Bixia (elbolaget som erbjuder 100% förnyelsebar, närproducerad el) att vi skulle kunna göra en el-skola tillsammans. Där ni som läser kan ställa frågor som på olika sätt rör elektricitet. Ingen fråga är dum! Passa på att ta reda på det du alltid undrat över. På min instagram har läsare redan fått ställa sina frågor och med hjälp av Fredrik som är expert på Bixia besvarar jag nu några av dessa.
Har du fler funderingar? Tveka inte att ställa dem här i kommentarsfältet, så kommer det så småningom en del två på el-skolan.
Varför kostar el olika mycket i olika delar av landet? Majoriteten av Sveriges elproduktion sker i norra Sverige, men här är inte efterfrågan särskilt hög. I södra Sverige är efterfrågan däremot hög – medan elproduktionen är låg. Och när elen ska transporteras från norra till södra Sverige så uppstår en hel del utmaningar. I Sverige har vi därför delat in landet i fyra elområden. Luleå SE1, Sundsvall SE2, Stockholm SE3 och Malmö SE4. Syftet med dessa elområden är att göra det mer lönsamt att producera el där det bor många människor och samtidigt minska transporterna av el. För konsumenterna kan det innebära att priset ibland är högre för boende i södra Sverige, jämfört med oss som bor i norr. Rollerna kan också vara ombytta – men tanken är att elområdena på lång sikt ska jämna ut prisskillnaderna. Vill du läsa mer om elområden och elmarknaden så kan du göra det här.
Jag ska flytta till lägenhet. Behöver jag bry mig om vilket elbolag jag har när jag hyr ? Kan jag påverka det? En del hyresvärdar ordnar med elavtal, men i andra fall går det att välja elhandelsbolag. Och då skulle jag välja ett elbolag som sätter hållbarheten främst. Som producerar förnyelsebar el och arbetar för att öka andelen sådan el i Sverige. I en lägenhet är elförbrukningen sällan särskilt stor, vilket gör att du ofta rekommenderas ett rörligt elavtal, något som de flesta elhandelsbolag erbjuder. Vill du lära dig mer om elförbrukning i lägenhet så kan du göra det här.
Vad är egentligen billigast? Att betala el per timme eller att betala ett snittpris per dygn? Det beror helt på dina förutsättningar. Vilken boendeform du har och hur mycket el du förbrukar. Men i grova drag kan man säga så här:
Bor du i lägenhet? Då rekommenderas i princip alltid ett rörligt elavtal eftersom du ofta har en relativt låg elförbrukning och det ofta är svårt att styra det som förbrukar mest el – till exempel uppvärmningen. När du har ett rörligt elavtal följer ditt pris marknadsutvecklingen, vilket går att likna med rörlig ränta på banken. Du betalar samma pris per kilowattimme och påverkas inte av när på dygnet du förbrukar elen.
Bor du i villa eller radhus? Då finns det fler alternativ. Är du insatt i utvecklingen på elmarknaden, beredd att följa elpriset timme för timme och kan styra när du förbrukar din el? Då kan ett timprisavtal passa bra. Timprisavtal betyder att priset på elen skiftar under dygnet. Och om du lyckas anpassa din förbrukning så att uppvärmning, elbilsladdning, disk och tvättmaskin körs när elen är som billigast – ja då kan du spara pengar. Men det ställer betydligt högre krav på att du är en aktiv och medveten elkonsument. Här kan du lära dig mer om skillnaden mellan rörligt elpris och timprisavtal.
Vilken är den enskilda insats som mest kan sänka mina elkostnader? Var hittar jag uträkningar för detta? Detta kan skilja sig från olika hushåll – men rent generellt är det så att det som förbrukar mest el också kostar mest. Så genom att sänka förbrukningen där den är som störst så kommer du få effekt. En del elhandelsbolag erbjuder data på vad i ditt hem som förbrukar mest el, medan andra bara ger en indikation. Men några saker som generellt sett drar mycket el är: Uppvärmning och varmvatten. I en villa utan fjärrvärme kan sänkt temperatur hemma till exempel ha en stor effekt på elräkningen! Bland hushållsmaskiner är det kyl, frys och diskmaskin, tvättmaskin, torktumlare, golvvärme och handdukstork som drar mest energi. Även hemelektronik i standby-läge är en energislukare. Här kan du lära dig mer om hemmets vanligaste eltjuvar.
Hur många år tar det att tjäna in kostnaden för solceller? Det är svårt att ge ett generellt svar på detta då det beror på många olika faktorer. Som kostnaden för solcellerna, tillgängliga subventioner, storleken på anläggningen och elpriserna. Samt förstås hur soligt läge man har och var man bor! Men generellt kan man säga att det tar det mellan 5 och 15 år att tjäna in kostnaden för installationen av solceller. De senaste årens höga elpriser har dock gjort att återbetalningstiden minskat. En bra webbsida för att få översikt och svar på frågor om solceller är Energimyndighetens webbplats.
Jag har ett anvisningsavtal. Vad är det egentligen ? När man själv inte har valt en specifik elhandlare så blir man automatiskt tilldelad ett avtal via det företaget som äger elnätet i det område man bor. Detta är för att man inte ska stå utan el när man till exempel flyttar in i en ny bostad. Detta avtal kallas oftast för ett ”tillsvidareavtal” eller ett ”anvisningsavtal”. Priserna för dessa avtal kan vara högre jämfört med andra elavtal så därför är det viktigt att man själv gör ett aktivt val av elavtal som passar ens behov. Elhandelsbolaget är skyldiga att meddela dig om du har ett anvisningsavtal, men är du osäker på vilket avtal du har kan du dubbelkolla på din senaste faktura. Här kan du lära dig mer om anvisningsavtal.
Jag handlade inte så mycket i London, men när jag shoppar när jag reser så blir det textilier, små dockor eller figuriner. Förebilden är min faster Inger som fyllt sitt hem med resefynd från alla världens hörn. En väggbonad från Azerbadjan, ett egendomligt blåsinstrument från mellanöstern, ett gammalt krackelerat fat från Portugal. Hennes hem är så eklektiskt, spännande och hemtrevligt.
Jag samlar ju på små figurer från världens alla hörn. Har mina antika japanska trädockor, mina pakistanska porslinsfåglar och nu mina brittiska tennsoldater från omkring 1850.
Så fina och så tunga i handen. Trevligt att tänka att någon för ungefär 170 år sedan har suttit och målat tenndockorna och nu står de hemma på hyllan i mitt matrum. Pojkarna är förtrollade!
Hittade också en butik som sålde ekologiska indiska produkter. Kunde inte låta bli det här fantastiska broderade kuddfodralet.
Och det här! Indisk och svensk folklore i ett, på något magiskt sätt!
Köpte också den fina blocktryckta bordsduken. Den ligger på verandan nu men tror den skulle vara väldigt vacker i trädgården i sommar. Jag var nog påverkad av vårt hotells magiska inredning när jag köpte det här – för nu vill jag förvandla hela mitt hem efter deras modell! Ska klura på hur…behöver till att börja med hitta en uppstoppad katt i klänning. Och en kängru till mina gamla boxningshandskar.
Ja, och så köpte jag ju lite engelskt godis till barnen. Men det kanske inte är så intressant att se?
Vi veckostädar alltid på lördagsmornar. Man skulle kunna tro att fredagar eller torsdagar vore bättre veckodagar, för att sedan få gå in i helgen med ett rent blad. Men det är ett sånt typiskt tankefel jag förut ägnat mig åt. Jag kan inte vila förrän allt är gjort, det blir ingen helg om inte allt är iordning, det går inte att känna sig ledig om inte allt är städat. Men vi är ju för trötta för att städa på vardagskvällar! Och då är det bättre att vi får känna ledighet och lugn på fredag och istället städa på lördag förmiddag, när vi fått vila.
Vi brukar dra igång vid 9.30 ungefär, så att alla hunnit vakna och äta frukost utan hets eller stress. Det är viktigt.
Sedan börjar vi med att plocka. Alla går runt i huset och samlar ihop sina egna prylar och kläder som är utstpridda. Sorterar in och viker undan. För mig som är rörig är detta oftast den punkt som tar längst tid.
Varannan vecka byter vi i sängarna. Varannan vecka hänger jag enbart ut och vädrar våra sängkläderna. På verandan eller direkt i fönstret när det inte är för kallt. Tar också ut lakanet och skakar det ordentligt innan jag bäddar i det igen. Påslakanen får ligga där och vädras medan städningen pågår och resultatet är nästan lika friskt och fräscht som om man bytt lakan.
Kom förresten på en smart sak med madrasskyddet! Fick ju lära mig av JYSK att man ska tvätta det en gång i månaden. Det känns dock lite väl ofta. Men nu vänder jag på det så att fotändan kommer uppåt och huvudändan vid fötterna. Madrasskyddet är ju till för att skydda madrassen mot svett – men så mycket svettas jag ju inte om smalbenen. Vänder jag det på det här viset räcker det att tvätta det varannan månad ungefär.
Sedan samlar vi ihop alla mattor (utom de tunga äkta mattorna som får ligga kvar och enbart dammsugs) och alla filtar, kuddar, fårskinn. Lägger ut på punchverandan för att damma. Där får de ligga medan vi städar huset. Då blir de både ordentligt vädrade och dammade.
Sedan är det dags för dammtorkning. Jag torkar alla fönsterbräden, alla småbord och skänkar på nedervåningen. Lampskärmar som ser dammiga ut, teven, pianot och större prydnadsföremål. Jag dammtorkar däremot inte alla prydnadsgrejer. De blir bara dammtorkade när jag skyltar om och piffar här hemma. Det gör jag ju regelbundet så vid dessa tillfällen blir det torkat ordentligt ovanpå skåp, tavelramar, hyllor och pynt.
När vi dammsuger tar vi förstås golvet, under soffan, i soffan, under spisen – ja överallt där damm kan gömma sig. Golvlister tar jag inte varje gång – de dammsugs lite på känn. Ibland torkas de istället med trasa. När vi dammsuger gör jag som mormor Rut lärt mig: det mest rationella är ju nämligen att ställa upp stolar och möbler så att man kommer åt överallt och slipper fastna med dammsugaren och bli rasande.
I badrummet tar vi förstås toaletten invändigt och utvändigt. Sitsens alla delar rengörs. Det smidigaste är ju om man har en plast-sits som man bara kan slita loss och lägga i badkaret och spraya ner med diskmedel. Tyvärr har vi gedigna av trä så där måste man göra det med toalettsitsen monterad. Jag torkar också lysknappar, dörrhandtag och byter sedan handduk i badrummet. På toaletten har vi kommit på ett genialiskt system! Förut hade alla en handduk, men torkade sig ändå på den som var närmast handfatet. Nu har vi istället bara 1 handduk till badrummet. Men den byts istället ungefär varannan dag. Då hålls den fräsch. Handfatet sprayas med diskmedel och rengöres grundligt med grov svamp, liksom badkaret. Golvet dammsugs och skuras sedan med grov skurborste. Badrumsspegeln torkas om den är dammig eller fläckig. Toaborsten sköljs av och papperskorgen töms och diskas ur. Det gör man enklast i badkaret med duschslangen. Fogarna och väggarna i duschen rengörs mycket mer sällan – först när det byggts på med kalk och avlagringar.
Ibland skurar vi. Sommarhalvåret skurar vi var och varannan vecka. Nu på vintern när det är snö och inte dras in lort på samma sätt blir ju golven främst blir fläckiga av spillda matrester och liknande. Så då väntar vi längre med att skura. Att linoljeskura golven är ett ganska arbetsamt jobb. Oftast roterar vi mellan kök, matrum och hall baserat på vilket rum som är mest akut. Idag var det matrummet som fick sig en uppfräschning. Förra veckan var det köket.
På övervåningen dammtorkar jag i sovrummet med våt trasa och dammar dukar på nattygdborden. Sedan dammsuger jag ordentligt och avslutar med att bädda tillbaka i sängen. Och när de såpade golven torkat så läggs mattor, filtar och plädar tillbaka i hela huset. Kalla och fräscha. Då doftar det linolja och ren tvätt!
Pojkarna är ansvariga för att städa sitt lekrum och sina sovrum. Plocka, sortera och dammsuga. Dammtorka ibland. Och däremellan – när det grötat ihop sig ordentligt – rycker jag in och hjälper dem på traven. Det känns viktigt att barnen lär sig städa själva och ta ansvar. Det blir inte lika noggrant som om vi varit med – men det kan inte hjälpas. De behöver öva sig.
Städningen avslutas alltid med att jag stryker och lägger på en fin duk på köksbordet. Och då är det helg på riktigt!
Veckostädningen där hela familjen är involverad tar vanligtvis lite drygt 2 timmar. Har vi däremot missat städningen veckan innan tar det betydligt längre tid, för då är det skitigare. Eftersom städningen bara tar 2 timmar hinner man ofta med något extraprojekt därefter. Som idag då jag lägger en knapp timme på att städa tvättstugan, medan Jakob lägger motsvarande tid på att köra bort sopsortering och städa under diskbänken.
Spis, kyl och liknande projekt tar vi löpande. Jakob är duktig på att hålla efter i köket och själv skjuter jag in mina städkvartar här och var för att ta itu med en isolerad delar av huset. Lådor, skåp, klädförvaring med mera. Och så kan jag konstatera att det är tur att jag gillar att möblera och skylta om överallt för det är då jag får rengjort på de mer obskyra ställena.
Efter att ha brottats med att få till veckostädningen i en himla massa år kan jag verkligen konstatera att det är regelbundenheten som gör det. Håller vi efter så blir det inte oöverstigligt stökigt. Kruxet är bara att lyckas göra det trots förkylningar, bortahelger och tusen andra planer som slåss om uppmärksamheten i ens liv.
Puh! Nu har jag både veckostädat och bloggat denna lördag så nu ska jag unna mig en kopp kaffe med benen i högläge.
För fem år sedan gjorde jag ett inlägg som hette Alla mina tapeter. Där samlade jag information om alla tapeter jag har hemma. Men nu har det gått fem år och väggarna i de flesta rum har förändrats. Så här kommer ett nytt inlägg på temat.
Det svåra med att välja tapeter är att hitta mönster som är fina men inte uttjatade. Så fort jag sett ett mönster för många gånger så tappar jag nämligen sugen. Det råder också brist på fina gula och bruna tapeter – det vet jag efter idogt letande. Samt gammaldags tapeter som inte inspirerats av typ 1700-tal eller pampig 1800-talssalong. Utan snarare Tant Bergs murriga 40-talshem. Det är ju den estetiken jag älskar. Och med tanke på hur många hus från den tiden som det finns är det konstigt att utbudet för passande tapeter är så litet. Här finns en lucka på marknaden.
I vårt kök sitter en underbar tapet. Letade länge för att hitta just den rätta tapeten som inte kändes uttjatad. Valet föll således på Kaneli från finska Tapettitalo. Mörka tapeter funkar bra här eftersom vi har så mycket ljusinsläpp och köket ligger i söder. Den underbara 30/40-tals-tapeten gör köket ombonat och hemtrevligt. Men det är en gammaldags tapet som behöver kantskäras innan den sätts upp – så det tog sin tid för målaren att tapetsera.
Kaneli har en matt yta som gör den känslig för fläckar. Egentligen ingen idealisk kökstapet alltså – men å andra sidan syns fläckarna knappt i det mörka mönstret.
Matrumstapeten heter Färnebo och kommer från Gysinge. Den är så underbar! Gammaldags men varken för salongsfin eller för bonnig. Passar till alla färger utom blå , men jag är ganska less på blått efter många år med den färgen. Så det gör mig ingenting.
I vardagsrummet sitter tapeten Edgar från Sandbergs. Den har utgått för länge sedan man jag tycker att den är helt underbar. Dock är jag lite less efter tolv år. Har kombinerat och matchat den på tusen olika sätt och nu har det liksom tagit stopp. Jag är sugen på något annat. Kanske målar jag över den i sommar eller ersätter med en annan tapet? Den som lever får se!
När vi renoverade lilltoan uppe återanvände vi överbliven panel från köksrenoveringen och överbliven sandgul linoljefärg. Det gjorde utbudet av tapeter något begränsat. Men valet föll till slut på denna gula tapet Kerstin från Duros gammelsvenska kollektion. Roligt eftersom originaltapeten vi hittade underst såg nästan exakt likdan ut.
Den är lite för blek och mesig för att jag skulle sätta den på väggarna i ett stort rum – men till gul bröstpanel så är den perfekt!
I barnens lekrum sitter India Paper från Cole & Son. Även den har utgått ur sortimentet men jag tycker att den är så fin! Ursprungligen var ju det här vårt sovrum och då passade den ännu bättre. Men samtidigt som den är vacker har den aldrig riktigt känts som min stil. Har insett att jag gillar tapeter med mörkare bottenfärg. Om mönstret är för mörkt mot en ljus botten så blir det mer rörigt än ombonat. Den här kommer säkerligen målas över med tiden för väggarna i lekrummet är så slitna, håliga och avskavda.
När jag gjorde iordning barnens sovkammare fick de välja tapeter själva. Folke ville ha en gul tapet med guldblad från Midbec. Den heter Apelviken. Hade aldrig valt den om det bara var upp till mig – men slutresultatet blev oväntat soligt och trevligt!
Och Bertil valde Pomona från Midbec. Absolut förtjusande! Dock kanske lite mörk i hans lilla norr-rum. Men vi har inga planer på att byta ut den.
I klädkammaren har jag tapetserat med några riktigt gamla rullar jag fick av min faster. Har ingen aning om namnet men tycker att de är himla hemtrevliga!
Slutligen har vi sovrumstapeten Katarina från Sandbergs. En riktig klassiker. Gillar den dova bottenfärgen, det lilla guldblänket och den ombonade känslan den ger. Så fin med mörkt trä till och sängavel av mässing.
Tror att både Färnebo, Kaneli, Katarina, Edgar och Kerstin är reproduktioner på gamla originaltapeter. Kanske därför de är så extra fina?
Första måndagen efter sportlovet och jag känner mig så utvilad och glad av miljöombytet! Vi har åkt massa skidor, solat vid husväggen, gått långpromenader och spelat kort. Lovet avslutades med skidtävling där storpojkarna och Jakob åkte en mil – och Ulf som precis lärt sig åka stakade runt två kilometer och var stolt som en tupp efter den bedriften.
Söndagen tillbringade vi hemma, med att städa huset som var mer än lovligt gröligt. Jag avslutade husstädningen med att ta tag i verandan. Den börjar ju bli en följetång här på bloggen. Vårstädningen 2023, 2021, 2020 kan ni läsa om här. Den ena bilden värre än den andra! Och med tanke på hur verandan såg ut förra året var det här lindrigt.
Döda krukväxter, trasmattor och draperier på väg in eller ut.
En hink med granbarr, en karaff med stendött tallris, tomma formar från kalasbak och lite allmänt skräp.
Julgransfot plus annat smått och gott. Hivade ut allting och tog itu med dammtorkning, dammsugning och linoljesåpning av golven. Sedan flyttade jag in allt igen och började göra fint.
Blått, grönt och gult. Känns rätt inför påsken!
Nu doftar det så gott – frisk luft och såpa!
Så härligt att sitta här ute och dricka eftermiddagskaffet
Här kommer ett gäng härliga pinn- och köksstolar från mitt konto @underbaraboning! Stolar är en sådan där bra inredningssak som man kan fynda billigt på loppis. Och precis som med kaffekoppar eller vackert porslin gör det ingenting om stolarna är lite olika till stil och fason. Tvärtom kan det göra det hela finare!
Ett gäng personligheter runt bordet hemma hos @singobryggvag – tomatröda pinnstolar är riktigt härligt och den gula med stoppad sits ser makalöst skön ut.
Stramare typer hemma hos @elfvinggarden – hittar man matchande stolar kan man istället skoja till det med att klä sitsarna i olika fina mönster, men sammanhållen färgskala.
En pinnstol som utropstecken! Väldigt vackert hos @ulricaibrunnsgarden – se hur stolen tar igen den röda fåtöljen från rummet bakom.
Lite mer arbetade pinnstolar med knoppar och vackert svarvade spjälor. Extra tjusigt till den gröna väggfärgen. Ripsmattan på golvet gör mig för övrigt svårt avundsjuk på @kuskhuset
Drömmer om ett runt köksbord hemma hos oss, som rymmer fem personer men har utdragsskiva så att man också kan vara många. Tror att det skulle göra vårt matrum mer levande och rörligt. För se så rart det är hemma hos @rasamellangarden – och kul med de olika stolarna till.
De ljusa väggarna i @helenastorp mår bra av det mörka möblemanget. Vådligt vackert bord dessutom.
Trevligt med den blå pinnstolen som pricken över i hemma hos @majarebeckalarsson – i den här bilden kan jag försjunka länge.
Gillar det pampiga bordet med de egensinniga köksstolarna till hos @lin.o.lera – som för övrigt är ett av mina favoritkonton på instagram. Här finns mer än stolar att inspireras av!
Avslutar med ett underbart cremegult möblemang hos @halsingegardenerikanders – så fint att man kan ta till lipen. Och trasmattan på sniskan pryder verkligen sin plats.
Nu blev jag väldigt, väldigt sugen på att möblera om hemma hos oss!
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.
