Igår hade jag över min kära Emma på kvällsfika. Kvällsfika är en bra umgängesform, endast överträffad av frukost.
Det bidde ekologiska chips, körsbär, mörk choklad med kokos samt vindruvor och te. Bra kvällsfika! Inte vad jag äter när jag är solo allena precis.
Juli är världens kalasmånad, födelsedagarna bara avlöser varandra. Igår var vi hos pappa och firade vi min syster som fyllt år.
Finskorna åkte på
Balonger åkte upp i träden
Anna och lillen i bilen han fått av några snälla grannar.
Vi hoppade och lekte och spelade kubb. En riskabel sport när småbarn är inblandade, för övrigt.
Jag bakade en chokladpavlova och bjöd på. Strösslade den med jordgubbar, körsbär och blåbär. Fruktansvärt gott! Och enkelt
Igår ordnade jag ett litet kafferep för familjen och den släkt som samlats här. Jag hade bakat lite gott med hjälp av min syster och dukat med de finaste pastellkopparna jag köpt på loppis.
Min lilla mormor som rest 40 mil, var med förstås. Hon och B kommer så bra överens, trots att åldersskillnaden är hela 85 år!
Anna var blommig och förbarmade sig över Melker som inte gärna ville ligga på golvet när alla andra satt vid bordet.
Det allra finaste man har, det sätter man förstås ovanpå bordet. Eller så sätter det sig där självmant.
I det lilla paketet låg en present till lillen som han mödosamt öppnade efter att först ha hypnotiserats av snöret.
Jag fick hjälpa till lite grann och montera den tjusiga röda legobilen
Igår kväll tog jag den sedvanliga turen med hunden. Skuggorna är som längst ungefär prick klockan 23.03 Färgerna ser helt overkliga ut dessutom.
Det är faktiskt rent löjligt vacker här. Måtte jag aldrig bli hemmablind. Fast det är jag ju redan, lite grann i alla fall.
Men varje gång jag varit bortrest och kommer hem och parkerar på vår uppfart måste jag sitta och glo en stund och insupa allt. Och när jag sedan öppnar dörren till huset är känslan av ljus och syre påtagligt stark – det finns verkligen syre här!
En bukett tufsiga blommor i en liten kaffekopp. Omsorgsfullt framburen med hälften av vattnet utspillt på golvet. Vem hade anat att man skulle bli så glad?
Jag tycker lillen drog det längsta strået när han fick kammaren för sig själv. Det är så otroligt mysigt i hans barnkammare!
Strykbrädan jag köpte på loppis och klädde om. Den fina röda dockvagnen jag hade som liten och skåpet jag hittade på en byaloppis för en spottstyver. Mattan som är hemvävd och tapeterna som jag hittade på en riktigt skabbig loppis och fick för 60 kronor.
Ovanför hyllan hänger en tavla som min morfars mamma broderat. Och så alla gosedjuren. Några nallar från när mamma var liten, de supersöta Lunafigurerna och så speldosan som var en födelsedagspresent.
Jag var bara tvungen att slå mig ner i soffan och göra en pose när jag såg hur bra jag matchar vardagrsumsinredningen idag! Jag är dock lite posetrött, efter en förmiddag av poserande (I-landsproblematik i kubik). Har haft en av mina favorittidningar på besök vilket var oerhört roligt och spännande.
(Symptom på Pose traumatisk stress är stela vader, kramp i ljumskarna, kurrande mage, ett falnande, allt falskare leende samt ett uttorkat tandkött)
Vilken fantasi de hade förr – dekorerade minsta detalj och istället för vita tråkiga täcken riktigt sprakade det i sängen! Jag tycker verkligen att gamla täcken är en sjukt fin inredningsdetalj. Ersätter vilken dyr quilt som helst. Perfekt att slänga över soffan, över en skabbig fåtölj, ta med på utflykten eller lägga som filt vid fotänden på sängen.
Det är otroligt vackert här om kvällarna. Jag går gärna en liten promenad i trädgården med lillen innan han ska sova. Man sover så gott när man nyss har rört på sig. Och jag inbillar mig att han blir extra lugn om han får lyssna på fågelkvitter och humlesurr just innan han slocknar. Men kanske är det mest jag själv som reagerar så…är så otroligt trött vid lillens läggdags
Ikväll blir det i alla fall ingen promenad innan läggdags, för ikväll åker jag till Stockholm. Imorgon ska jag nämligen föreläsa på KTH om Bloggar & Business. Superkul!
Tre badrumsdetaljer jag gillar: Den blommiga tapeten från Intrade. Fyrtiotalslampan i glas och porslin och den runda gamla spegeln som liksom blivit spräcklig. Man ser faktiskt ganska rynkig ut när man tittar sig i den. Eller som ett torkat reptilskinn. Väldigt spännande.
Det blev frukost i det gröna idag. Lugnt och skönt.
Eller, skönt men inte så lugnt eftersom vilda bebin ständigt rymmer, klättrar ner i ett dike, upp på en trädgårdsmöbel, proppar hela munnen full med småsten, tar Melker i kopplet och traskar iväg med honom. Kommer bärandes på vassa sågen som han hittat i vedhögen. Jaja. Men det är frukost i det gröna, med fågelkvitter i alla fall. Jag besparar er dock bilden på mig i morgonrock och nattlinne.
Fredagskväll och jag är inte på någon glammig fest eller storslagen middag. Även om det förvisso vore trevligt. Nej jag står med ändan i vädret och fixar med mina pallkragar och ser till mina sådder. Knäpptyst på byn, förutom svanarna som sjunger på sjön och myggorna som surrar kring huvudet.
Jag har gjort ett eget litet drivhus i fönstret, helt enkelt genom att lägga en av innerrutorna på långsidan och låta den vila mot en list så att den inte halkar ner. Resultatet blev ett slags trekantigt växthus. Därunder har jag haft sticklingar och småplantor av alla de slag. Men snart ska allt sättas ut i trädgården.
Jag har i vanlig ordning beställt de flesta fröerna till mitt trädgårdsland från Runåbergs fröer. De har ett otroligt brett sortiment av riktigt härdiga gamla sorter. Dessutom alltid utförliga beskrivningar av hur grönsakerna kommer att smaka och vilken sort som passar bäst till vad. En självklarhet egentligen men i snabbköpet brukar sorten oftast inte ens vara utmärkt på fröpåsen. En morot är en morot liksom. Inget mer med det.
Men så är det förstås inte! Och det roliga med att odla själv är att testa olika sorter och jämföra. Jag gillar klassiska Early Nantes men i år tänkte jag satsa på att odla lite vintermorötter dessutom, som Autumn King som passar för långlagring. Jag testar för första gången också att odla de gula morötterna Yellowstone. Ska bli spännande att smaka!
Dessutom har jag tänkt odla olika kinesiska bladgrönsaker. Många av dem tål frost så de kan planteras under sensommaren och hösten och ätas när det mesta andra tagit slut. Det brukar kännas väldigt lyxigt!
Jag älskar kaklet i vårt kök. Jag älskar de mörka fogarna – det förstärker verkligen 40- talskänslan. Billigt var det också med enklaste sortens vitt kakel. Vi köpte det dessutom av en bekant som hade över från lite en badrumsrenovering. Lampan köpte jag däremot dyrt på byggfabriken.com som har sjukt fina saker. Men nu ser jag att Ikea har precis likadana kopior.
Jag får ofta frågor om färgerna och tapeten i vårt kök. Skulle jag få en guldtia för varje person som mejlar och frågar vad tapeten heter ( Rut från Sandbergs) skulle jag kunna pensionera mig och flytta till söderhavet. De gröna luckorna målade vi i samma nyans som originalfärgen. Färgnummer S1015-G20Y NSC. Bröstpanelens nyans heter Bris och kommer från Alcro. Insidan av köksskåpen är solgula, även det originalfärgen.
På vintern tycker jag om att ha pastellfärger inne. Färgerna utanför fönstret är så svaga att jag vill inte utkonkurrera dem. På våren och sommaren däremot. Då blir jag sugen på starkare nyanser som matchar den illande grönskan utomhus. Jag minns när jag renoverade köket och var ängslig över färgvalen. I Sverige har man ju mest vitt överallt och jag var så orolig för att jag hade ”dålig smak” som lät luckorna ha sin originalfärg i mintgrönt. Herregud, så ångestframkallande att hålla på och tänka så. Inredning ska ju vara roligt och livsbejakande. Gillar du grönt så måla för sjutton hela huset grönt om du känner för det. Allt annat är dumheter.
Jag längtar mest ut i trädgården för att jobba om dagarna. Vi har fått hem ett helt lass hästskit så nu är det bara att börja gödsla. Den här tiden förra året hade vi kommit betydligt längre med allting, men i år är det en sen vår. Och så måste fönstren putsas och det tar bortemot tio dagar då vi har många fönster och alla är öppningsbara så att man måste putsa fyra rutor istället för två. Härliga grejer.
Jag har himla mycket att göra den här veckan. Jag sitter med kompletteringar av mitt bokmanus för om inte allt för länge går den i tryck! Det pirrar i hela kroppen när jag ser de första utgjorda uppslagen med all text och bild på rätt plats. Det blir sjukt fint och jag är så glad att jag valt att göra just den här boken på just det här sättet som min allra första. Den är väldigt ”jag” och det känns otroligt bra.
I mitt köksfönster står en ros jag fick av våra vänner på Valborg. En tomatplanta av sorten Tigerella jag fick av våra grannkompisar när jag fyllde år. Frukterna blir tigerrandiga och söta och bladen luktar solvarm tomat. I den lilla blå koppen står ett knippe tussilago, mödosamt plockade av en barnhand och högtidligt överlämnade. Små detaljer som gör mig glad!
Det första min syster brukar säga när hon kommer hem till oss är – Vad tyst det är?! Och det är det ju. Knäpptyst. Ingen ventilation som brummar eller biltrafik från vägen. Det som möjligtvis låter är golvknarr och flugsurr mot den tunna munblåsta fönsterrutan. Och så låter det ju från spädgrisen också. Men annars är det tyst.
Hos mormor fanns ett väggur, som nu är sönder. Det skulle gärna fått hänga hemma hos oss annars och slå varje timme. Det är så vackert med knäpptystnad som bryts av slaget från ett väggur som man dragit upp för hand. Det ljudet är trygghet och barndom för mig.
En helt underbar första maj är till ända. Äntligen har våren fått lite fart. Vi tog en långpromenad i kväll och planerade trädgård och hönseri. Och i morgon ska jag besöka en vän som det var alldeles för länge sedan jag träffade. Skönt att vara lite ledig!
Har du frågor kring din order eller något annat som berör min butik, vänligen hör av dig till:
Eller använd formuläret nedan.
