Idag ska vi ha en ny lektion i el-skolan! Ni bloggläsare har ju fått ställa era el-relaterade frågor i mitt kommentarsfält och så har jag fått hjälp av Fredrik på Bixia för att svara så pedagogiskt som möjligt. Allt för att vi tillsammans ska kunna bli lite smartare och kunnigare på området. Elen genomsyrar ju varje del av vårt samhälle, vårt hemliv och vårt klimatavtryck. Därför är det klokt att lära sig mer om hur det faktiskt funkar. Jag lär mig själv så mycket nytt av denna elskola! Till exempel har jag äntligen har fattat vad en kilowatttimme är…
Bixia är elbolaget som arbetar för att fler ska bli elproducenter och för en vision om en helt förnybar elmarknad. Här och här finns tidigare delar av elskolan.

Vilka knep ska man använda sig av för att hitta välfungerande, elsnål elektronik?
Det finns såklart många sätt att bli mer energisnål och energieffektiv på. Men att välja rätt elektronik är helt klart ett av dem. Så här kan du tänka:
Energimärkning: Elektronik som har hög energieffektivitetsklass (t.ex. A+++ eller A++) är oftast mer energisnål än de som saknar märkningen. Kolla efter de märkningarna och särskilt noga när det kommer till högförbrukningsvaror som kylskåp, tvättmaskin och diskmaskin.
Energisnåla funktioner: Genom att välja produkter som har energisparlägen eller funktioner som automatisk stänger av enheten när den inte används är ett bra sätt att minska din elförbrukning på. Till exempel kan det vara datorer och TV-apparater med inbyggt viloläge.
Standby-förbrukning: Visste du att elektroniska apparater drar el även när de är i standby-läge? Att välja apparater med låg eller ingen standby-förbrukning är därför bra. Eller ännu bättre: koppla in dem i en skarvdosa och stäng av hela dosan. Då slipper du förbruka onödig el och stänger enkelt av med ett klick!
Rätt storlek: När du köper elektronik är det alltid viktigt att anpassa köpet efter dina behov. En större TV eller ett större kylskåp drar ofta mer el än en mindre modell, även om de har samma energiklass. Så att fråga sig själv om vilken storlek som är ett måste och vad som bara är ”nice to have” är absolut en viktig del under köpprocessen.
Recensioner och tester: Idag finns det en uppsjö av produkter och apparater på marknaden som lovar att minska din elförbrukning. Men vilka är egentligen bäst? Något man kan göra är att kika på användarrecensioner och oberoende tester för att bättre koll på det man funderar på att köpa. För kanske är inte apparaten så energisnål som den påstår?
Ny teknik: Apparater med nyare teknik är ofta mer energisnåla än de äldre modellerna, så ibland kan det faktiskt löna sig att uppdatera äldre apparater. Eller åtminstone kan det vara bra att fundera på när det faktiskt är dags att byta ut något gammalt.
Här kan du ta del av fler tips om hur du sänker elförbrukningen i din villa.

Jag eldar just nu med pellets för uppvärmning och varmvatten, men funderar över framtiden? Går det att få en genomgång av olika uppvärmningssystem och hur mycket el de drar?
Alla hus är unika, så en generell rekommendation kan vara svårt. Inte minst eftersom bästa uppvärmningsform för just ditt hushåll påverkas av en mängd olika faktorer. Till exempel var i Sverige du bor, hur stort hus du bor i och hur välisolerat hemmet är. Men också vad du ser som en bra investering. För att göra det lite enklare har jag och Bixia valt ut några av de vanligaste uppvärmningsformerna och brutit ner för- och nackdelarna, liksom hur stor förbrukningen blir. Förbrukningen är uppskattad för ”en normal villa”.
Jord-, sjö- och bergvärmepumpar – förbrukning på cirka 4 000 – 6 000 kWh/år
Fördelar: Till skillnad från el- eller oljepanna har denna typ av uppvärmning mycket låga driftkostnader, samtidigt som de minskar de rörliga kostnaderna för värme och varmvatten med upp till 80 procent!
Nackdelar: Höga investeringskostnader och passar inte alla typer av tomter.
Luft-vattenvärmepump – förbrukning mellan cirka 8 000 och 10 000 kWh/år
Fördelar: Kan minska hushållets värme- och vattenkostnader med 50–60 procent, har kort återbetalningstid och lång livslängd.
Nackdelar: Relativt höga investeringskostnader och passar bäst i klimat där vintrarna inte är så kalla – så bättre för dig i söder, än oss i norr.
Luft-luftvärmepump – 15 000 – 20 000 kWh/år
Fördelar: Låga investeringskostnader, energieffektivt alternativ och kan minska din årliga uppvärmningsförbrukning med 30–50 procent, jämfört med en villa med direktverkande el.
Nackdelar: Behov av regelbunden service och kräver en kompletterande värmekälla i kallare klimat eller under extremt kalla perioder.
Direktverkande el – förbrukning på cirka 20 000 – 25 000 kWh/år
Fördelar: Låga investeringskostnader och bra reglerbarhet.
Nackdelar: Ganska höga driftskostnader.
Pelletspanna – krävs cirka 3,5 ton pellets per år för att värma ett hus med energibehov på 15 000 kWh/år.
Fördelar: Energin är förnybar och kan automatiseras i större utsträckning än till exempel ved.
Nackdelar: Ganska höga investeringskostnader, kräver bränslepåfyllning och sotning då och då.
Fjärrvärme – förbrukning på cirka 5 000 kWh/år
Fördelar: Tar liten plats i huset och kräver i princip inget underhåll.
Nackdel: Det finns inte tillgängligt i alla hushåll och det kostar en del att dra fjärrvärme till ditt hus.

Vad är egentligen en kWh?
KWh är en förkortning av kilowattimme och ett mått på hur mycket energi som förbrukas när en apparat, med effekten 1 kW (kilowatt) används i en timme. Elpriset och din förbrukning anges i kWh. Vi tar ett exempel för att göra det ännu enklare. Säg att vi vill veta hur många kWh, alltså kilowattimmar, en 60-watts glödlampa förbrukar på en timme. Då måste vi först omvandla watt till kilowatt – 1 kilowatt = 1 000 watt. Alltså tar vi 60 / 1000 = 0,06 kW. Det får vi sedan multiplicera med tiden i timmar: 0,06 x 1 = 0,06 kWh. Skulle lampan istället lysa i två timmar går det alltså åt 0,12 kWh.
Här kan du läsa mer om kilowatt och kilowattimmar

Är det verkligen lönsamt att investera i solceller nu när elpriserna är så låga?
Absolut, men det viktigaste är nog att se på lönsamhet ur flera perspektiv och kanske inte att du kommer att tjäna en massa pengar på att sälja din överskottsel. Med egen solcellsproduktion:
- Minskar du ditt beroende av el och står på så vis bättre rustad om elpriserna stiger i framtiden. Dessutom blir du mindre utsatt för marknadens prissvängningar.
- Investerar du i förnybar energi och stöttar klimat- och energiomställningen
- Höjer du värdet på ditt hus eller din fastighet.
- Kan du få statliga bidrag och skatteavdrag för att du producerar solenergi och ökar mängden förnybar el i energisystemet
- Kan du bli ännu mer självförsörjande – inte minst om du senare investerar i till exempel ett batteri för att lagra solel och använda när du inte producerar lika mycket.
Måste man ha solceller för att det ska bli lönsamt att installera batterier hemma?
Nej, du behöver inte ha solceller för att batterier ska vara lönsamma, men utan dem måste du i princip agera på stödtjänstmarknaden för att det ska bli lönsamt. Alltså att du stöttar med effekt från ditt batteri, genom att ladda eller ladda ur det, under tider som energisystemet behöver extra stöd. Det kallas att vara flexleverantör och för det får du betalt.Marknaden växer dock fortfarande och är på så vis ganska osäker. Men för dig som är nyfiken på just hemmabatterier kan du läsa mer här i en intervju med en av Bixias affärsutvecklare.

Vad är det mest effektiva om jag vill sänka min elförbrukning hemma i villan?
Många bäckar små! Genom att tänka mer på hur du förbrukar din el hemma blir du garanterat mer medveten och per automatik släcker du kanske lampor så fort du lämnar rummet. Men det finns såklart också större åtgärder som kanske gör lite mer skillnad.
Se över din uppvärmning. Att ha oljepanna eller direktverkande el är två av de absolut dyraste uppvärmningsalternativen, så kan du byta till något mer energieffektivt är det en bra start.
Isolera mera. Visste du att dålig isolering kan leda till värmeförluster som gör att ditt uppvärmningssystem måste arbeta hårdare? Genom att isolera bättre undviker du att värmen försvinner och det behöver inte bara handla om stora investeringar. Till exempel använde jag ett ulldraperi framför vår gamla ytterdörr som isolerade dåligt. Det gjorde inomhusklimatet trevligare och minskade kallraset. Vill du hellre göra en större investering kan du till exempel tilläggsisolera din vind.
Byt till energisnåla apparater. Idag har vi en mängd elektriska apparater hemma och faktum är att de kan dra mycket energi, särskilt om de är gamla och ineffektiva. Så när det är dags att byta ut gamla apparater kan du tänka på att välja modeller med hög energimärkning.
Satsa på LED-lampor. Belysningen hemma kan vara en stor energislukare. Särskilt när vi bor i ett land som Sverige där både höst och vinter är mörk. Byt ut dina glödlampor mot LED-lampor och satsa på timers så lamporna inte är tända hela tiden. Utomhus kan du dessutom satsa på lampor med rörelsesensorer för att minska antalet timmar som de är tända. Det har vi till exempel i vår källare och vårt garage. Väldigt skönt att det tänds automatiskt när man kommer kånkandes på något.

Behöver vi verkligen mer kärnkraft som de styrande verkar tro? För mig låter det så ohållbart och orimligt?
Enligt prognoser från Bixia och andra experter i branschen kommer Sveriges elbehov att öka kraftigt från 2030 och framåt. Det innebär att vi kommer behöva mer el i framtiden, där kärnkraft är en del av mixen. Kärnkraften stöttar nämligen balansen i elsystemet, men för den delen handlar det inte om att öka mängden kärnkraft, utan snarare dra nytta av den när det behövs. Vattenkraften har en liknande funktion, men den stöttar främst upp behovet i norra Sverige eftersom det är där majoriteten av produktionen sker.
Bixia erbjuder bara 100 % förnybar el till sina privatkunder och arbetar aktivt för att öka mängden förnybar el – så att de kan nå sin vision om en helt förnybar energimarknad. För att nå dit behöver vi med andra ord öka mängden el från sol, vind och vatten, men på vägen dit behöver vi ta stöttning av den kärnkraft som är i bruk idag. Samtidigt växer marknaden för lagring och flexibilitet, som på sikt också kan stötta energisystemet, men enligt experter dröjer det länge innan dessa funktioner kan ersätta kärnkraften helt och hållet.
Tusen tack för alla frågor! Det finns såklart en mängd fler komplexa begrepp i elbranschen. Så här har Bixia satt ihop en egen begreppslista, från A till Ö, där du kan lära dig ännu mer. Eller en gång för alla reda ut vad det där svåra begreppet du stött på faktiskt betyder!


























































































































































