Nu är vi hos min syster några dagar och pustar ut. Barnen är överlyckliga för kusinhäng och jag för att få vara med syrran. Allting är så fint och roligt här. Inte minst hemmet. På väggen hänger ett cykeldäck som blivit spegel. Underbar gröngrå väggfärg och aprikosa fönsterbågar och spröjs.
Så många fina saker i en och samma bild. VI har helt olika stil och det gör det ännu roligare.
Fåglar i bur över matbordet
Och världens mysigaste utsikt
Avancerade legobyggen framför tavelväggen.
Sån härlig blandning av porslin och keramik. Loppat och sånt som min syster gjort.
Det minimalistiska pianot Anna ärvt av vår faster och som åkt hela vägen ner från Storön utanför Kalix.
Loppad tavla
Min favorit är den röda soffan
Men trots designklassiker och fina stilleben får barnen leka överallt och vara kreativa.
Det finns ett pysselrum model XXL där barnen har hängt i flera timmar i sträck.
Bertil och Juni pysslade en säng till Ulf av en skokartong, limpistol och diverse bjäfs.
När alla fyra barn somnat för kvällen får Ulf följa med ner och hänga i eken och titta på sjön.
Mysigaste stället på tomten.
Ja. Sånt pysslar vi med just nu.
Idag ska vi på loppisrunda och förhoppningsvis fynda lite grejer hem till mig.
Att kunna plocka in och arrangera obegränsade mängder buketter är bara en av sommarens alla tjusningar. Första åren hade vi nästan ingenting i vår trädgård, så då blev det mest ängsblommor. Idag kombinerar jag dem med rosor, pioner, akleja och annat vackert som växer i mina rabatter.
Jag gillar alltifrån svulstiga, överdådiga (ja nästan vulgära) dahliabuketter i mixade färger. Till stora fång av en enda sorts blomma. Eller rejäla grenar från blommande buskar. Men också spröda, skira ängsblommor i ett vattenglas. Vackert på olika sätt.
Det härliga är att placera ut buketterna där man förväntar sig det vackra som minst. På sitt röriga nattygsbord för att vakna till rosendoft. På handfatet i badrummet för att göra morgonbestyren trevligare. Vardagslyx som kostar noll.
Här är några buketter som får mitt hjärta att bulta snabbare. Alla hämtade från mitt instagramkonto @underbaraboning.
Avslutar med det vackraste jag vet. Blåklockor, prästkragar och några spretiga grässtrån. Precis vad som växer i överflöd hemma på mormors gård. Det behöver inte vara svårare eller märkvärdigare än så.
Här ska ni få tips på de fyra bästa ogräsrensningsredskapen. Det här är proffsgrejer alltså – ingen skit som gör att man ligger dubbelvikt och får ryggskott. Dessa fyra redskap använder Jakob i jordbruket. Så då förstår ni att det är bra! Dyra är de inte heller precis.
Generellt kan jag säga att det bästa sättet att bekämpa rotogräs är att skära av det. Genom att ständigt kapa av allt grönt ovan jord får ogräset minskad bladmassa och producerar mindre energi tillbaka till rötterna. Som långsamt försvagas och tröttas ut. Alla dessa redskap fungerar enligt den principen.
Och först ut är den gröna mojängen som går på hjul. En så kallad hjulhacka. Den har en hacka där bak och ett hjul där fram som gör att man med kraft och tempo kan hacka av ogräset. Jakob kör den i gångarna mellan odlingarna, eller mellan odlingsraderna när det finns plats. Jag kör den i grusgångarna. Eller bredvid häcken där jag vill förhindra att ogräs konkurrerar med de nysatta plantorna. Går på några minuter att rulla över mina grusgångar med den här. Succé!
Sedan vill jag tipsa om pendelhackan – den gröna lilla grejen på skaft. Den är bra för att hackan sitter löst och går att vicka och skära med åt båda håll. Pendla med alltså. Jag för den fram och tillbaka över jorden med hastiga rörelser. Funkar bra i mina perennrabatter. För att luckra jorden och samtidigt skära av ogräset. Det här är mitt favoritredskap!
Bredvid pendelhackan syns Skäret. Det rensar enligt samma princip. Men har bättre precision och går inte att pendla fram och tillbaka med. Den här är suverän när man vill komma nära plantorna utan att skada dem.
Jag är en motståndare till att ligga på knä och rensa ogräs. Men ibland bara måste man. Men det ska vara i absoluta undantagsfall. Som när plantorna man rensar och gallrar är för små för att synas när man står upp. Späda morotsblad, till exempel. Helt hopplösa. Det är då – men endast då – man ska ligga på knä. Och använda en Lucko, som den här röda. Med bra precision i metallbågen. Den skär snabbt och smidigt av ogräset.
Gick ut en sväng en midnatt, för att hämta lite luft. Men det blev en lång stund i trädgården istället. Den är så vacker i nattdimman. I det säregna ljuset.
Får känslan av att vara på en båt eller en ö mitt ute i ingenstans, när dimman ligger tät kring gården.
Mörkare än så här blir inte juninätterna i Västerbotten. Ljusare än så här blir inte dagarna i december.
Dimman omsluter och skyddar. Vill inte riktigt gå in.
Rotting av olika slag är någonting jag tycker är väldigt fint. Det adderar en mjukhet i inredningen. En naturlig, jordig känsla om den är omålad. En lantlig, gammaldags känsla om rottingen fått färg.
Själv har jag flera rottingmöbler hemma och jag uppskattar dess lätta luftighet. Att de inte väger någonting när man vill möblera om och att de i sin transparens släpper igenom både ljus och tapet. Man kan till exempel möblera framför låga fönster med rotting – utan att det känns som att möblerna blockerar energin. Rotting är också förvånansvärt bekvämt. Jag gillar till och med det knarriga ljudet!
Nåja. Nu är det färdigsjunget till rottingens lov. Här är några fina hem med rottingmöbler jag spanat in på @underbaraboning.
Fotografen Lina Östling tar så vackra bilder. Vet inte om den här är från hennes eget hem eller någon annans. Men så mysigt med en rottingstol framför vedspisen. Och fint med den murriga kudden ihop. Möbeln blir en skön kontrast mot det ljusa köket med vit pärlspont
Den här gungstolen i rotting skulle jag vara beredd att offra ett finger för. Har aldrig sett något liknande förut. Undrar om det är en gammal fåtölj eller nyproducerad? Någon som vet?
Slutligen. Allt i den här bilden gör mig glad! Den turkosblå väggpanelen, det mörka, nötta golvet. Traven med färgglada kuddar och viktigast av allt – den slitna rottingsoffan. En sådan skulle jag INTE tacka nej till!
Ni glömmer väl inte insekterna? Alla humlor, fjärilar, bin och små flyn som behöver tillgång till vatten. Förra sommaren fyllde jag trädgården med vattenfat för att hjälpa dem på traven. Och även om den här våren varit betydligt blötare, så har jag placerat ut dem igen.
Små brickor eller låga blomfat är perfekt för insekter. Lägg stenar på botten, eller varför inte vackra spelkulor i glas. Häll på lite vatten – ungefär till hälften upp på stenarna. Och placera ut i trädgården eller på balkongen, gärna i närhet av blommor och rabatter där insekter trivs. Stenarna gör det lätt för små djur att dricka vatten utan risk för att drunkna. Glöm inte att fylla på vatten varje dag.
Humlor och bin är livsnödvändiga för människans överlevnad. Men starkt hotade och minskar i antal. En tredjedel av våra vilda biarter är faktiskt på väg att försvinna helt.Här är fler saker du kan göra för att hjälpa insekterna på traven
Klipp inte hela gräsmattan. Låt en del få vara vildäng. Där trivs humlor, bin och fjärilar. Förra sommaren klippte vi gräsmattan så sällan att den var helt vit av klöver. Och full av lyckligt surrande humlor!
Odla blommor som bin och fjärilar älskar. Som kärleksört, lungört, prästkrage, lavendel, kantnepeta, stjärnflocka, blodnäva och röd solhatt. Eller kryddor som gräslök, salvia, och kungsmynta. Tänk också på att väldigt förädlade, fyllda blommor inte är särskilt bivänliga. De innehåller knappt någon nektar. Gå på gammeldags sorters rosor och pioner – de är bäst för bina.
Använda ABSOLUT INTE några kemiska bekämpningsmedel i trädgården.
Låt ogräs som nässlor och tistlar få finnas i trädgården. Du vill kanske inte ha dem överallt – men ge dem en fristad i något hörn. Fjärilarnas larver lever på bladen.
Vill också tipsa om Naturskyddsföreningens hemsida ”Rädda bina” med massor av tips och knep för att hjälpa insekter på traven.
Vi börjar få sån himla mysig gårdskänsla nu. Vinklar och vrår åt alla håll och massa små olika sittplatser. Ombonat dessutom.
Platser där man kan stanna upp en stund och vila efter skolan. Snöra av sig skorna, slänga bort sin kånken, kasta kläderna och bara sitta och filosofera.
Vi har två sommarlovspeppade barn som för andra veckan i rad bara går två dagar i skolan. De är ju lediga på onsdagar och fredagen är ju en klämmis då de lika gärna kan få vara hemma.
Strax stundar matlag hos oss. Jag testar ett nytt recept jag aldrig gjort förut så jag hoppas det blir bra. Och sedan blir det kvällsbad. Banne mig!
Bröstpaneler och boaseringar. Få saker är väl charmigare i ett gammalt hus? Finns ju så många fina varianter dessutom! Som en pastellgul v-spont i sommartorpet. Med en liten list ovanpå där det står pyttesmå porslinsfigurer och en gammal tändsticksask kan stå. Eller så en mörk, glänsande boasering i ädelträ. Som skänker glans åt biblioteket och salongen och gärna matchas med tunga sammetsgardiner. Båda varianterna gillar jag!
På mitt konto @underbaraboning har jag pinnat många hem med fina bröstpaneler genom åren. Här kommer några favoriter!
Har man ingen bröstpanel sedan tidigare kan man fuska genom att sätta en list mitt på väggen och helt enkelt måla den nedre delen i samma färg som golvlisten och låta tapeten täcka den övre. Ett bra knep om man har högt i tak och det annars går åt mängder med tapetrullar…
I Funbo Prästgård sitter boaseringen lågt. Gillar den lösningen som passar bra i ett hus med lägre takhöjd.
Bjuder på en till bild från samma hem fast ur en annan vinkel. Här sitter panel på hela väggarna, men en avgränsning har skapats med en vägglist och två olika färger. En fin och lite annorlunda lösning.
Hemma hos Drömma finns en otroligt vacker boasering. Den har säkert varit brun en gång. Lite tråkigt att den målats över, men jag gissar att det gjordes för länge sedan. Och Drömma har inrett så fint, och lyckas med den bruna tapeten hitta den gammaldags känslan. Dessutom vrålsnyggt med hyllorna! Såna vill man ju ha.
Och kolla in den här solgula bröstpanelen som plockar upp bottenfärgen i tapeten av Hanna Wendelbo. Det här rummet gör mig så himla glad! Snyggt att måla in elementet i samma färg dessutom…
Ytterligare ett exempel på en härligt mönstrad tapet (är det också Hanna Wendelbos verk?) där bröstpanelen plockar upp färgerna i den. Vilken otroligt vacker gröngrå nyans.
Slutligen vill jag lyfta Sorayas kök, där det sitter knopplist efter hela bröstpanelen. Väldigt snyggt och praktiskt med förvaring längs väggarna. Särkilt när man äger så många snygga prylar som hon gör.
Äntligen har mina nya utemöbler Odessa från kommit. De är så väldans fina. Passar perfekt in i trädgården. Och till den gröna portalen i bakgrunden. Som snart kommer vara övervuxen med humle.
Tycker om att möblerna känns så skira mot den skira grönskan. Samtidigt är de riktigt rejäla i kvalitén. Stolarna har en bra tyngd i sig – inte något man kan råka sitta sönder. Men framförallt är de väldigt sköna för att vara cafémöbler. Det är liksom lite ”gung” i dem. Det gör att man sitter bra och inte så stumt.
Ett plus är också att de har dynor. Man kan såklart plocka bort dem om man vill. Men de vadderar lite och värmer skönt mot eftermiddagen/kvällen.
När man har en stor tomt, men även en mindre sådan, är det fint att skapa flera små stationer på gården. Platser där blicken kan fästa och man kan slå sig ner en stund. Vi har trädgårdsgrupper i olika väderstreck, med vindskydd från olika håll. Så att man har någonstans att sitta alla tider på dygnet. Oavsett var vinden blåser ifrån.
Jag gillar att markera platsen för trädgårdsgruppen lite extra. Inte bara ställa ut möblerna utan ”bygga ut” platsen med några krukor, korgar, en vattenkanna. Så att inte sittgruppen känns utslängd mitt i ingenstans.
Den här ulliga, fluffiga ullfilten Handzame är en dröm. Precis som de vackra flätade korgarna Rahn. Båda kommer från
Väldigt skönt med stålmöbler som är underhållsfria! Stolarna kom ”färdiga” och borden monterade jag i ett nafs.
Beställde hem en soffa, tre stolar och två bord. Så att jag om jag får lust kan dela upp gruppen och exempelvis ställa soffan för sig
Tillsammans med ett av borden. Och sedan ställa tre stolar kring det andra bordet. Plötsligt har jag två olika sittgrupper.
Utemöbelgruppen heter Odessa och kommer alltså från svenska Företaget grundades 1935 i Norra Össjö i södra Halland. De är kända för sina utemöbler av god kvalitet – som tål att slitas, sittas i och tittas på.
Jag är så himla nöjd med min nya uteplats. Här ska jag dricka kaffe, servera saft och hembakta småkakor och bara ha det skönt.
Vilken fin morsdag det blev. Väcktes av frukost på sängen av Jakob och barnen. Sedan använde jag exakt hela resten av dagen åt att städa. Nå, det låter kanske inte så roligt. Men i städningen ingick också att göra sommarfint. Och det är ju det bästa jag vet!
Jag möblerade om lite på nedervåningen. Hivade ut den stora antika röda mattan, bytte foder till krukorna, spikade om alla tavlor, bytte gardiner, kuddfodral och plädar. Ändrade färgskala helt enkelt. Så att vardagsrummet känns sådär sommarkrispigt som jag vill ha det under den ljusa årstiden. Det är tur att jag har skåpen fulla med porslin, textilier och mattor i olika färgskalor. Så att det går enkelt att variera sig och inte kostar ett korvöre.
Hade fint sällskap av den här gullhönan.
Plockade också in flera fång med hägg som blommar som allra vackrast just nu.
Jag är så glad för min vägglampett i porslin som jag har fått av min kompis Stina. Matchar tapeten perfekt. Och på piedestalen står en majolikakruka jag fått av min vän Frida. Hur snälla kompisar har jag?
Trasmattor på såpskurade trägolv känns himla somrigt. Den här trasmattan har mamma vävt.
Men den gamla blå fåtöljen som mamma klätt om sjunger på sista versen. Tyget har spruckit över hela sitsen. Därav filten som ligger slängd ovanpå. Jag vågar inte klä om fåtöljen själv utan tänker lämna in den och samtidigt laga fjädringen. Men först måste jag besluta mig för något tyg.
Det är så härligt att det äntligen är säsong för hägg och syren. Och att man kan fylla hela huset med buketter – alldeles gratis.
Det tar jag fasta på!
Tänk att nu går vi in i den sista veckan i maj! Pang poff kommer det säga så är det sommarlov.
I torsdags packade jag in Ulf i bilen och drog till farmors hus. Pappa, farbror och faster med man var där och ställde iordning inför sommaren. Jag har velat passa på att åka hit när släkten är här, men sista gångerna har det kommit det något emellan. Föreläsningar eller andra jobbresor som omöjliggör det. Men nu passade det perfekt! Så underbart med en lugn maj, när jag har möjlighet att göra sånt här.
Så mycket fint att titta på här. Och den speciella doften i huset, ljuden när man går över linoleumgolvet eller stänger farstudörren. Allting är hemma och barndom för mig.
Lille Ulf fick träffa stora Ulf för första gången. Och i köket sitter en bild på min farfar Bertil.
Så mysiga färger och milt ljus.
Hyllor över dörrarna ska jag apa efter hemma. Särskilt fint i köket ju!
Vi gör samma som vi alltid gör här. Eldar, går en promenad, äter Byskekarameller, läser kvällstidningar och diskuterar politik. Det var ju av samtal som dessa som mitt politiska intresse en gång väcktes. Sedan tar vi en sightseeing med bil runt i alla grannbyar och ser om det hänt något sedan sist.
Jag tycker så mycket om att vara med min släkt. Det är både roligt och vilsamt. Och så blir jag påmind om mina rötter. Får mina egenheter förklarade. Som att jag är så dålig på matte. ”Det finns inte en Lidströmare genom tiderna som kunnat räkna matte”. Och så är det med det. Tur att vi kan mycket annat istället.
Farmors hus är hundra år, har bubbliga fönster och knarrande trägolv, med mjuka linoleummattor på.
Det är fullt av trappor och prång och konstiga vinklar och vrår…
En alldeles egen färgsättning. Och loppisfynd, antikviteter och skrot om vartannat. I en underbar blandning,
Jag var alltid så rädd för den här fågeln när jag var liten. Och nu är mina barn rädda. Den ser ju inte snäll ut precis.
Kakelugn och småmönstrade tapeter.
Eller stormönstrade.
Blå rummet är mitt favoritrum
Så vilsamt vackert här
Ulf kände sig som hemma och var nöjd precis hela tiden.
Precis som jag kände mig.
På kvällarna är det här obligatorisk läsning. Letar alltid fram den och ryser. ”Polisen lägger pussel”. En samling svenska kriminalfall från 1900-1950. Det är rafflande läsning.
Döden i säcken, Fasadklättraren på Grand Hotell, Kolapappersmördaren… Visst blir man sugen att läsa? Det är ruskiga berättelse och ruskiga fotografier. Med svartvita bilder av kallblodiga mördare, av gärningsplats och mordvapen. Och ibland några stackars offer också.
När jag var liten var jag livrädd för att sova ensam här. Livrädd för allt knäppande och knarrande. För det läskiga porträttet av fiskargubben som hängde över sängen. För tanken på att det en gång i tiden var en begravningsbyrå på bottenvåningen. Men nu tycker jag att det är mysigt. Och jag sover hur bra som helst.
Men nu är det dags att pipa hem till familjen igen. Lite mer uppvilad.
Något med inredning som gör mig glad och som får det att säga pling, sprak, pang på insidan. Det är hem med små inredningsknorrar som liksom är fel men ändå blir rätt.
Typiska sådana detaljer kan vara en kitchig porslinsballerina. En gräslig gammal pappersbonad. En karaff formad som en gräsand eller en tavla på väggen som mest liknar Hötorgskonst. I lagom dos – gjort med fingertoppskänsla – blir det faktiskt mitt i prick.
Hemma hos mig finns många saker som ligger på gränsen. Och just dessa inredningsknorrar blir oftast mina favoritprylar. Här är några sådana små detaljer som jag fastnat för hos andra och som får deras hem att svänga. Bilderna är tidigare publicerade på mitt instagramkonto @underbaraboning.
Ett oerhört vackert och smakfullt badrum. Med ett stort, pastellfärgat kungaporträtt mitt på väggen som bryter av. Och liksom gör hela badrummet till en personlig, hemtrevlig och oängslig plats!
Louises tavelvägg med sina brokiga motiv – utan en massproducerad designerplansch i sikte. Just därför kan jag inte se mig mätt på den här underbara samlingen.
Äntligen börjar vårt garage bli färdigt. Det är Jakob som byggt det och jag är så himla glad över resultatet! Garaget har fått en fint avvägd gammaldags känsla som hör i hop med boningshuset. Bara lite småsaker kvar att göra nu. Som fönsterfoder, stuprör och dörrhandtag. Sedan ska det målas.
Tror det får bli röd slamfärg, kanske med kromixidgröna spröjs på de gamla fönstren. Deras formspråk talar så fint med verandan på huset.
I linje med garaget ska vi anlägga en ny häck (finns en skruttig liten häck där just nu). Men vi ska flytta på den och istället plantera en färdigvuxen som ger omedelbart insynsskydd. Längtar tills allt är på plats – då kommer fler bilder!
Precis som på vårt boningshus har vi valt tak från Plannja. På stora huset sitter ett tak i klassisk profil som kallas Plannja Trend, i färgen ärggrön. Till garagetaket ville vi ha ett lite mindre iögonfallande tak men i liknande äldre stil. Valet föll på profilen . Istället för att välja en plåt med färgbeläggning valde vi en ytbehandling i aluzink. Plåten är belagd med zink och aluminium och ytan kommer med tiden patineras och få en vacker grå nyans som vi tror att kommer passa perfekt till stilen på garaget.
Takavrinningen till huset kommer även den från Plannja och är i stilen Tradition. Det fina med det här taket är de skarpa stuprörsvinklarna i äldre stil – kallade och Dessa görs inte i maskin utan tillverkas hantverksmässigt för hand. Dock har vi inte hunnit få stuprören på plats ännu. Men de kommer inom kort!
Jag är så nöjd med vårt takval – det är verkligen en prydnad för huset!
Det roliga är att Jakob själv gjort alla moment med garaget – med lite handräckning från våra hjälpsamma vänner med att resa takstolar. Han har varken byggt garage eller lagt tak förut men det gick fint ändå…
Ett tak från svenska Plannja känns som en trygg investering. De är ett företag som funnits länge och som helt enkelt kan plåt. Det fanns många stilar av tak och kulörer att välja mellan – och av en kvalitet som håller lääänge. Dessutom är plåt 100% återvinningsbart – den dagen man ändå måste lägga om taket. Och det lär inte vara jag eller Jakob som gör det utan snarare våra barnbarn eller barnbarnsbarn..
Står du i takbytartankar kan jag rekommendera Plannjas och deras instagramkonto med fler bilder på fina tak! Och kan du läsa mer om när vi bytte tak på boningshuset.
(För tydlighetens skull vill jag påpeka att jag valde taket innan jag inledde ett samarbetet med Plannja – och att jag har betalt taket med egna pengar och utan minsta lilla rabatt. )
Nu är fredagsinläggen med bilder från @underbaraboning tillbaka. Efter en tillfällig paus under de första vimmelkantiga veckorna efter att Ulf föddes.
Jag har alltid känt ett behov av att bo så jag kan se himlen. Så att ögonen kan vandra, snudda horisonten. Att ha ett hus med utsikt är som att äga ett vackert konstverk. Eller tusen skiftande. I villakvarteret där jag växte upp längtade alltid ögonen efter mer. Mer himmel. Mer ljus. Mer väder. Och idag bor jag precis så.
Här kommer några instagramhem med särskilt drömmiga fönstervyer.
Den här vyn gör mig så glad. Här hade jag ju helt klart placerat min fasta telefon om jag haft någon. Det perfekta stället att sitta och långprata på med en vän. Eller spana på älgar i skymningen.
Norska fönsterutsikter borde ha sitt alldeles egna konto på instagram. Finns ju material så att det räcker och blir över. Som den här ljuvliga vyn hos Livslyst!
Och tänk att ha ett badrum med utsikt. Här vill man ju ligga och bada och känna sommarbrisen genom det öppna fönstret. Låta blicken försvinna in i det prunkande gröna.
Den här bilden skulle vara ett fint bokomslag. Får lust att måla av den. Här råder både total frid och förväntan på samma gång. Den fladdrande tyllgardinen, sommarängen utanför fönstret. Skogen som nästan vuxit in på knuten. Sådär som det blir på riktigt gamla gårdar, där naturen tar tillbaka allting. För mitt inre hör jag humlesurret och fågelkvittret.
Köksbordet med den allra bästa utsikten finns i Ulrikas sommarhus. Tänk att äta frukost här? Vyn känns så mycket norrland med det granskogstäckta berget i bakgrunden, och den kilometerlånga åkern.
Jag avslutar med instagrams finaste utsikt. Över engelsk landsbygd. Den här vyn går ju inte att tröttna på. Skulles sitta här jämt om det var mitt hem!
Jag får ganska många frågor om mina murade pallkragar. Hur de funkar och om det är en konstruktion jag kan rekommendera. De är nu inne på tredje säsongen och här kan du se hur jag gjorde dem.
Jag murade alltså inte på riktigt utan la dem bara i murarförband utan fog. Teglet jag har är köpt begagnat och absolut inte gjort för att tåla väta ihop med frost. Men det har gått bra ändå. Eftersom de inte har någon fog så kan de röra sig på vintern utan att slitas isär eller gå itu. Någon tegelsten har spruckit lite i en kant, så att jag fått plocka upp skärvor på våren. Men ingen har spruckit så mycket att den behövt bytas ut. Först hade jag tänkt att det var klokt att täcka lådorna med presenning på vintern. För att skydda mot den värsta vätan. Fast sedan tänkte jag om. Kanske skulle presenningen bara stänga in vätan i lådan? Så jag valde bort det. Och det har gått jättebra ändå.
Anledningen till att jag inte fogade var för att jag ville ha en enkel konstruktion som lätt kunde ändras/flyttas bort om jag tröttnade. Och den tanken gillar jag fortfarande. Och att barnen brukar sitta på och gå balansgång på kanterna har inte gjort lådorna skeva. Stenarna ligger på plats i alla fall.
Dessutom växer kryddorna helt fantastiskt bra i de varma, torra lådorna i solläge. Bara jag kommer ihåg att vattna ordentligt. Skördarna blir stora och lådorna är enkla att rensa på våren, när fjolårets gamla plantor rycks bort.
Mina odlingslådor får fem plus av fem möjliga. Gillar tegel mot grus så mycket att jag anlade en murad rundel längre bort på tomten, enligt samma princip. Med thuja och diverse småblommor och buskar. Blir spännande att se hur de klarat sin första vinter.
Det mesta jag har i möbelväg här hemma är köpt på loppis. Så när jag väl köper nyproducerat vill jag att det ska vara riktigt hållbart och av bra kvalitet. Möbler som håller i många, långa år.
Som när jag köpte min matgrupp till trädgården. Då valde jag den här nyproducerade, trärena möbeln i gammaldags stil. Som jag sedan målade kromoxidgrön med linoljefärg. Bilderna med den gröna trädgårdsgruppen har blivit några av mina mest delade på pinterest (fler än mig verkar gilla modellen) och jag har varit otroligt nöjd med kvalitén och komforten. Trädgårdsgruppen kommer från svenska , som grundades redan 1935 i Össjö i södra Halland. De säljer utemöbler av god kvalitet som tål att slitas, sittas i och tittas på.
Nu i vår ska vi inreda en ny uteplats på framsidan av huset. Sedan vårt garage/gårdshus byggts har det skapats en lähörna på framsidan, perfekt för familjen att äta frukost på. För just där kommer den tidigaste morgonsolen. Jag har letat efter ett litet caféset som familjen kan inta sitt morgonkaffe vid. Helst någonting med gammaldags känsla – fast också lite annorlunda från de trämöbler som vi annars har.
Valet föll på serie Odessa. Lite lagom romantiska – och av metall och inte trä och därmed enkla att sköta. Eftersom möbelgruppen har dynor är den också skönare än vanliga metallmöbler som kan kännas lite kalla för rumpan att sitta på.
Mina photoshop-skills är verkligen inget vidare (döm mig inte, kära läsare!). Men jag gjorde en skissbild så att ni ska få en känsla av hur det kan bli. Fast jag har beställt tre stolar, två bord och en soffa. Då ryms vi alla fem i familjen. Och jag gillar tanken på två små bord istället för ett stort. Ställer man ihop dem ryms man fler – men har också möjligheten att dela upp gruppen och placera ut på två olika ställen.
Jag funderar också på parasollet Empoli eller Malta för att få lite skuggning i värmen. Men också för att parasoll ger känslan av tak och rumslighet – när inga tak eller väggar finns på uteplatsen.
Just nu håller trädgården precis på att tina fram under all snö. Rabatterna ser förfärliga ut och bara några tussilago har tittat upp ur jorden. Men snart, snart så grönskar det och då kommer min möbelgrupp från och då ska jag styla iordning och visa er. Längtar!
Nu har jag gjort iordning lite påskiga planteringar här hemma. Ute kan man inte göra mycket – senast inatt visade termometern på elva minusgrader – men på verandan klarar sig lökväxterna om man lyfter in dem från bron när det blir kväll.
Jag planterade i mina skålar i Asiatisk Fasan som jag ärvt från min faster. Påskliljor, krokus och penseer. Gult och lila är en färgkombination jag inte väljer annat än till påsk. Men just nu känns den så himla pigg och fin!
Adderade lite brunt bös som följde med i en kartong jag fick med posten en gång. Funkar fint som dekoration.
Inne har jag massa gula blommor. Kvistar av fortsythia bland annat. Och så har jag planterat i små plåtburkar.
Underbara små påsktazetter med ännu mer bös ovanpå. Ett sådant här arrangemang är en himla fin påskpresent. Köp en vacker vintage plåtburk och fyll med blommor och ge bort. När blommorna blommat över kan burken användas till småkakor, knappar eller bara som dekoration.
Slutligen plockade jag isär en rugg med pärlhyacinter och ställde ner en och en i små selterglas.
Och några andra fick plats i gamla äggkoppar.
Nu njuter jag blomsteröverdådet här hemma. Även om det finns snö kvar på marken känns det verkligen som vår
Nu har vi påskpyntat lite. En sådan efterlängtad påsk det är i år! Med tre rara påskkärringar här hemma.
Den lilla kycklingparaden har fått komma fram igen. Den köpte jag på loppis i Borås samma vår som vi flyttade in i huset. Tio år sedan. Mitt första påskpynt. Ställde den i köket som på den tiden var ett åttiotalskök med laminatluckor och dalablå bröstpanel. Minns att den var som ett löfte om framtiden. Om huset som mer och mer skulle förvandlas till vårt hem.
Tre barn senare och den står fortfarande i köket och är en lika fin påminnelse.
Ägg i olika färger är ju den finaste dekorationen av alla. Inte ett dugg färgade. Helt naturliga. Visst är det häftigt med höns!
Till jul gillar jag äldre rustika grejer men till påsk tycker jag att det är ganska härligt med knalligt gult, kitchiga porslinstuppar från sextiotalet och färgglada äggkoppar fyndade på loppis.
Min stilförebild är påskköket hemma hos Lotta på Bråkmakargatan.
Lycka är att hitta gamla hyllband med påskmotiv på loppis. Och gulliga små påskkycklingar. De står utställda lite överallt. Men plockas ständigt ner för att lekas med.
Älskar min gamla påskbonad också. Den kommer upp varje vår!
Precis som den här nyproducerade varianten av en gammal bonad. Köpte den i en liten butik i gamla stan.
Jag har lovat barnen att vi ska påskpyssla till helgen. Kort, ägg och kycklingar. Det ser jag fram emot! Ska bara tänka ut några bra projekt först…
En sak jag föll för när vi besökte vårt hus för första gången, var det gamla bevarade skafferiet. Ett skafferi man går in i, som hemma hos farmor. Med blå linoleummatta och hyllor från golv till tak. Tyvärr fick skafferiet så småningom ryka – när vi gjorde om planlösningen nere. Ingenting jag ångrar eftersom det blev till det bättre. Men nog saknar jag det rymliga skafferiet.
Vi funderar på en uppfräschning av köket med nytt kylskåp och plats för frys. Och om vi kommer på något smart sätt att rymma ett riktigt skafferi man kan gå in i, då ska det bli bli ett sådant där gammaldags hörnskafferi. På instagram finns flera fina att inspireras av! Här är några av mina favoriter som jag tidigare visat på mitt konto @underbaraboning
I Ninas härliga lantkök finns detta rejäla skafferi, som sväljer allt man bara kan tänka sig. Gillar idén med överljuset ovanför dörren. Skafferiet är nybyggt men får en gammaldags känsla tack vare den antika dörren.
Hemma hos Fanny är det rustikt och rejält. Även här är skafferiet nybyggt – men med gammal känsla som smälter perfekt in i den vackra Västerbottensgården.
Ett skafferi på sniskan i ett lite elegantare kök med spegeldörrar. Den här bilden gör mig helt lugn och harmonisk. Så vacker färgsättning och dessutom effektfullt med den mörkbruna matgruppen till.
Ett annat tidlöst vackert kök i sekelskiftesstil. Visst känns det som hämtat direkt ur Tre trappor upp med hiss av Maria Gripe? Väldigt fint att skafferiet har tre olika luckor och är indelat i sektioner. Undrar om det kan vara original tro? Ser så ut på de välarbetade detaljerna.
Avslutar med en bild från någon som har en osviklig stilkänsla och ett av Sveriges vackraste hus – Leila Lindholm. Hennes skafferi har jag haft sparat som inspiration sedan jag först såg det på bild (i Family Living tror jag det var). Så roligt lösning med glasdörrarna och det kupade taket. Älskar att hon är en sådan maximalist som alltid inreder till max och adderar så mycket underbar rekvisita
Än ligger snön tjock kring gården. Men nu går smältningen fort. Det vankas värme och sol hela veckan som kommer. Och veckan efter det. Jag vet hur det är här uppe – det blir så många bakslag. Men det tänker jag inte fundera på just nu.
För just nu är jag så pirrig på lökrabatten jag satte i höstas. Jag grävde ju ner cirka 650 lökar i en och samma rabatt. Den som tinar tidigast av alla på våren. Framför punschverandan.
Har de överlevt? Har jag tänkt rätt med höjd och färger? Kommer allting samtidigt eller smyger det sig upp lite åt gången, så att det blir massa kala fläckar? Jag har ju aldrig anlagt en riktig lökrabatt så här tidigare. Mest planlöst petat ner lökar där det funnits plats. Nu finns lite mer ambition bakom – men det gör det också jobbigare om jag misslyckats. Fast charmen är att man inte kan styra allt. Eller ens något i trädgården. Till skillnad från inredning där saker står kvar som man lämnat dem – lever växtligheten sitt eget liv. Snart får jag facit. Phu…
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.
