Nä nu kunde jag inte hålla mig längre. Idag fick pelargonerna komma upp ur sin vinterförvaring i källaren. Solen gassade så starkt att det kändes fel att missunna blommorna ljuset.
Det är alltid lite av en chock att hämta upp pelargonerna från källaren. De såg förskräckliga ut. Blommorna har stått där nere sedan början av november och sakta vissnat ihop. Och i år har jag bara kommit ihåg att vattna dem en (!) enda gång.
Som vanligt hann jag tänka att de måste vara stendöda. Men tji fick jag. För när jag började rafsa bort alla döda blad och försiktigt klippte ner grenarna så såg jag att de var gröna och saftspända.
Man måste förstås inte ställa undan pelargonerna på vintern. Men i november är jag alltid så less på åsynen av dem. Deras eländiga kamp och längtan efter ljus. Deras långa taniga skott och grönbleka blad. Då känner jag att de förtjänar lite vila. Så jag ställer dem svalt och ganska mörkt på källargolvet. Där är inte helt kolsvart – vi har ju fönster i källaren. Men ungefär som ständig skymning. Jag låter blommorna vissna ner med blad och allt.
Så fort dagarna blir lite längre och solen når våra fönsterkarmar får blommorna komma fram igen. Det brukar vara i februari – mars någon gång.
När jag tar fram pelargonerna brukar jag inte plantera om dem. Det känns som att stressa blomman i onödan. Istället fyller jag på med ny jord. Som ni ser har ju växten ätit upp en massa jord – så jag lägger helt sonika ett nytt lager jord ovanpå.
Svart näringsrik jord. Njuuuter av detta moment. Det är samma sköna tillfredsställelse som att mata hungriga barn eller smörja in sina torra ben med en fet salva. Det finns särskild pelargonjord att köpa men en porös blomjord av hög kvalitet funkar också bra.
Sedan vattnar jag igenom krukan med vatten blandat med liiite näringslösning för pelargoner. Egentligen kan man vänta med näringen ett tag till – men det känns som att neka en hungrig mat.
Sedan ställer jag blommorna på soligast tänkbara plats i huset. Därefter gäller det att vara försiktigt med blomman. Vattnar man för ofta och för mycket i början kan den dränkas. Innan den hunnit utveckla ett stort bladverk behöver den inte så mycket vatten.
När pelargonen sedan börjar skjuta skott gäller det att hålla efter de längsta och rangligaste skotten. Skär helt sonika bort dem. (Men stick ner dem i lite blomjord om du vill föröka plantan). Annars blir blomman bara hög och gles. Dessutom är jag noga med att plocka bort alla blomsterknoppar som stjäl energi från växten. Först senare på våren när plantan blivit knubbig och riktigt grön låter jag den gå i blom.
Och hips vips, innan man förstår hur det hände har den taniga lilla blomman förvandlats till en sådan här söt och välmående pelargon
Varje fredag samlar jag favoritbilder från mitt instagramkonto Underbara Boning. Valda med ett särskilt tema. Den här gången är det gårdshus i fokus. Sedan vi byggde vårt garage har jag fått blodad tand och vill bygga fler hus. Jag skulle vilja ha en liten fin gäststuga på gården (eftersom vårt hus är ganska trångt) och dessutom gärna något gulligt hönshus. Eller varför inte en fin rödmålad trädkoja?
Det roliga med små hus är ju att man kan ta ut svängarna precis hur mycket som helst! Har man en stor och öppen tomt är det dessutom ganska skönt med flera hus. De skapar ramar och riktningar och kring varje litet gårdhus kan man sedan bygga vidare med rabatter, altaner, grusade ytor och planteringar. Husen blir då små kobbar och öar på en stor gräsmatta – och gör tomten mycket mer spännande.
Har ni någonsin sett något gulligare? Jag tror att det är ett hönshus. Så fint att använda gamla fönster och bygga något utifrån dem. Gillar iden med ett smalt hus på höjden. Funkar också i den mindre trädgården.
Hos Malin står den här underbara paviljongen som är en slags hybrid mellan ett orangeri och lusthus. Så mysigt att sitta där ute och äta långa middagar, eller hänga i tidigt på våren när det blåser kallt utanför men blir solvarmt inuti.
Världens händigaste Anna har snickrat sitt eget lilla gästhus på gården. Med gamla fönster och dörrar. En sådan här fast isolerad hade ju varit ett perfekt gästhus! Älskar dörrfärgen dessutom.
Men vill man inte bygga från grunden kan man ju göra som Isa och få tag i en gammal skogskoja (mer lik en cirkusvagn) och ställa upp på gården. Älskar att det ligger en liten matta utanför i snön och att en bonad är uppsatt på fasaden. Och så utemöblerna då! Klart man ska ha utemöbler framme på vintern. På vårvintern är det ju där man sitter och njuter av solen och dricker sin varma choklad.
Avslutar med ett riktigt fantasihus. Tror det här är en lekkoja – och som man blir leksugen! Hade vi något bra och lämpligt träd på gården skulle jag bygga det här till barnen. Älskar de skeva proportionerna som gör att kojan ser ut som något ur en Pettsonbok.
Varje fredag samlar jag favoritbilder från mitt instagramkonto Underbara Boning. Valda med ett särskilt tema. Den här gången är det grindar i fokus. Tycker mycket om tanken på en grind till gården. För att den markerar den privata sfärens början. Den visar på ett vänligt och vackert sätt: hit men inte längre. En grind utgör också en station i trädgården att pynta på. Hänga ut en krans, ställa ut lyktor eller krukor vid. En bra grind ska kännas både välkomnande och gränssättande på samma gång.
Som jag bloggat om många gånger planerar vi för en grind vid vår entre och jag drömmer om allt ifrån pampiga järngrindar till nättare modeller i linoljefärgsmålat trä. Jag har svårt att bestämma mig men det är härligt att drömma. Jag har bevakat andrahandsmarknaden av grindar under flera år – men tyvärr finns alla fina grindar i södra Sverige. Nu börjar dock grindlängtan bli desperat och jag funderar på att trotsa dyra fraktkostnader och beställa hem någon till våren ändå.
Hemma hos Nora leder en lång grusgång fram till järngrindarna. På bilden är det svårt att avgöra om grindarna är gamla godingar eller om de är nytillverkade. Men den ljusa färgen ger ett mjukt intryck mot trädgården.
Grindar som tar upp färgen i fönsterspröjsen är fint. Det här är en riktigt pampig gammal solgrind med plank på vardera sida. Jag gissar att huset står i stadsmiljö. På landet är det svårt att få plank att smälta in – men här ger de skönt insynsskydd. Notera också den fantastiska lampan på husfasaden. Så otroligt vackert alltsammans.
Det här är mitt favoritstaket. Höga, smala spjälor. Och så lite rejälare och pampigare grindstolpar. Toppen på grindstolparna kan man göra mycket roligt med. Fina knoppar längst upp – eller en plats för urnor och lyktor att stå på. Så pampigt! Höga buskar på var sida om entrén skapar nästan känslan av att gå igenom en portal. Lite så här kommer det bli hemma hos oss när häcken på respektive sida om grinden växer upp. Vår grind kommer nämligen sitta i en häck och inte i ett staket.
En charmig och nätt gammal solgrind. Har man ett långt staket kan man behöva flera grindar.. En sådan här liten nätt variant passar perfekt att bryta av med. Fint målad i kromoxidgrönt!
Det är så gulligt med röda staket med vita spetsar. Här kan man också se prov på en bra tumregel. Nämligen: ju längre bort staketet är från huset – desto bättre passar det med en bred öppning. Men ju närmre staketet står huset desto smalare grindöppning. Annars förlorar grinden sin trygghetsskapande känsla och ombonande effekt – och blir istället mer som ett gapande hål.
Förr i tiden på landet hägnade man inte in djuren utan trädgården. Kossorna fick beta fritt och strövade runt mellan skogar och åkrar. Så sympatiskt! Och mycket bättre än hur vi har det idag. För när djuren får gå fritt och beta så håller de efter växtligheten i dungar och diken – där det annars måste köras med röjsåg för att inte ska växa igen. Den här bilden från Livet på Malmen ger mig förresten vårlängtan så att jag blir alldeles knäpp. Tänker på den här låten från Kristina från Duvemåla.
Det här blir man ju nipprig av! Titta verandan, taket, den uppvuxna trädgården och de första nyutspruckna löven…..mmm. Ljuvligt! Den här typen av grind finns att köpa i nyfabrikat men tyvärr har jag aldrig hittat någon jag fallit för. De moderna varianter jag sett är klumpigare och saknar helt det smäckra uttryck denna grind har.
Jag avslutar med en fantastisk grind från Fridas instagramkonto – som inte liknar något annat jag sett. Vilket hantverk! Vilken dröm! Och vilka fina proportioner mot husets pampiga entré.
Snart är det Alla Hjärtans Dag och säga vad man vill om den högtiden – men det är ju härligt med en dag ägnad tillägnad kärleken. Det behöver inte vara kärleken i en parrelation utan handlar lika mycket om att visa sina vänner, barn eller syskon hur man känner för dem. När Bertil och Folke kommer hem med Alla Hjärtans Dag presenter till oss – som de knåpat ihop på fritids och förskola så smälter ju hjärtat. Handgjorda gåvor är extra roligt att få! Och inte minst ge.
Själv har jag en present att ge bort till en kvinna i min närhet. (Till vem säger jag inte – för då blir det ju ingen överraskning). Nämligen ett broderi med ett citat från favoritpoeten Edith Södergran. ”Det anstår mig icke att göra mig mindre än jag är”. Så viktigt att komma ihåg i livet. Att inte förminska den man själv är. Sin längtan och sina önskningar. Att våga be om det man behöver. Våga ställa krav. Inte göra sig mindre än man är.
Bonaden kommer från The Folklore Company och jag har designat den efter eget huvud. Folklore Company har som jag bloggat om förut, utvecklat ett supersmart och enkelt designverktyg för att skapa broderier i. (Här kan ni se hur jag designade det). Och när du bestämt hur det ska se ut får du hem ett kit med allt du behöver för att brodera. Men om du hellre vill beställa ett färdigdesignat eller färdigbroderat broderi så går det förstås också att ordna! Vid beställning skapas en personlig sida med dina beställningar, där instruktioner för broderiet finns tillgängliga, om du av någon anledning skulle råka slarva bort dem.
När du väl har beställt packas paketet och skickas inom 1-2 arbetsdagar. Och om du vill beställa någon fin bonad till dig själv eller till någon annan, för att visa lite kärlek och uppskattning så kan du göra det Just nu får du gratis frakt mellan onsdag 30/1 och söndag 3/2. Och behöver du lite inspiration till vad som kan broderas – kolla in kommentarsfältet till instagramtävlingen vi ordnade i höstas. Ni läsare kom med otroligt många härliga förslag på vad det kan stå för visdomsord på bonaden!
Nu är det premiär för en sprillans ny kategori här på bloggen! Nämligen Underbara Boning. Det är namnet på mitt ena instagramkonto med 48 000 följare. Där samlar jag bilder på instagrams vackraste hem. Boningar med en stil jag gillar – där gammalt grejer, mustiga tapeter och spännande färgsättningar regerar. Jag startade det för två år sedan som ett sätt att samla sånt jag gillar – och samtidigt få fler att upptäcka dessa vackra konton och hem. Här på bloggen tänkte jag varje fredag lyfta bilder från kontot med mer konkret inredningsinspiration.
Första temat ut är rutiga golv. Eller snarare trägolv som målats rutiga! De är lekfulla men strama på en och samma gång. De raka linjerna liksom håller ordning på allt romantiskt och oregelbundet runtomkring.
Rutiga plankgolv är ju så vackra. Som här hos Funbo Prästgård, där köket fått rutor i grått och vitt. Extra spännande blir det tillsammans med den rutiga tapeten!
Och hur fint är det inte med gula rutor? Här hos Sussijo måste det kännas som att gå på solsken. Notera också att rutorna är på diagonalen. Så att de blir romber på rad. Det gör rummet större och öppnare. Hade rutorna istället varit som på ett schackbräde hade rummet känts mer fyrkantigt och stängt.
Hela det här köket är en dröm. De gråblågröna snickerierna, den liggande panelen i trappan. Dörren i beigbrunt och så det rutiga golvet. Man smäller ju av! Varför färgsätter folk inte så här längre? Av bilden att döma verkar de målade rutorna kantas av ett grönmålat fält. Det gör att rutorna känns mer som en stor härlig matta. En kul idé att apa efter.
Jag är väldigt sugen på ett att fixa ett rutigt golv hemma i hallen. Kanske får det bli när vi renoverar den i vår? Eftersom vi har obehandlade (endast linojesåpade) trägolv så behövs knappt något underarbete. Jag tänker i sådana fall måla rutorna med linoljefärg i en kulör som plockar upp tapeternas nyans. Och inte för små rutor – jag vill inte att golvet ska kännas oroligt. Små rutor i mörka färger får det att flimra för ögonen på mig. Jag planerar också att måla varannan ruta och låta resten vara trärena. Det gör att det bättre hänger ihop med anslutande golv som också är trärena.
Vill du måla ditt eget rutiga golv finns flera guider – bland annat här och här! Men jag skulle absolut välja att måla golvet med linoljefärg. Den färgen nöts på ett vackert sätt – och inte i fula flagor.
Ute visar termometern på -20 grader. Elementen är kokheta och vedspisen brinner för fullt. Men inomhus kan man tryggt smida drömmar om den ljusa, varma tiden. Aldrig har jag väl så många trädgårdsdrömmar som den här årstiden – när ingenting går att göra.
I somras var det första året när delar av vår trädgård började kännas lite mer ”färdiga”. Trots att den är lååångt ifrån färdig (vem vill bli färdig förresten? Så överskattat!). Vi fick flera nya rabatter på plats och en hög uppvuxen häck. Äntligen känns det som att det arbete vi lagt ner börjar ränta på.
Samtidigt ska jag inte sticka under stol med att det bara gäller halva vår gård. Den andra halvan som vätter mot jordbruksdelen – den är ratig och rörig och full med skrot. Men i sommar tror jag vi kommer åtgärda även det. För nu är garaget äntligen färdigbyggt och det gamla tältet där vi förvarat skrot kan rivas. Nu kan vi sortera in verktyg och redskap och allt som nu oftast står framme och dräller.
Så här har jag i alla fall tänkt när jag skapat vår trädgård. Det här är mina ledord!
En trädgård ska ha många sköna sittplatser. I flera olika väderstreck så att det alltid går att hitta så väl sol som skugga. En stol utställd i princip var som helst skapar känslan av en uteplats. Gör många sådana om det ryms.
Alla platser behöver inte rymma en hel grupp gäster. En ensam stol under ett träd eller invid en husvägg räcker långt.
Dela in trädgården i mindre rum. Så att du inte kan överblicka hela trädgården på en och samma gång. Det ger känslan av att trädgården är större och mer spännande än den egentligen är. Vår trädgård är ju ganska nyanlagd och långt ifrån uppvuxen. Ändå kan man skapa rum i den – som med portalen som tydligt blir en entre till en annan värld/del av trädgården. Just den här kommer från Clas Ohlson och jag målade den med kromoxidgrön linoljefärg.
Ett annat sätt att skapa rum är att förhindra snabba passager. Jag har genom mina murade odlingsbäddar skapat ”väghinder” som gör att man tvingas följa den väg jag stakat ut och inte bara kan rusa rakt igenom trädgården. Då stannar man upp och sänker tempot. Den här typen av planteringar skapar också små vindskydd i trädgården och ger en ombonad känsla.
Ha en sträng form och förlora den sedan. En form där skelettet i trädgården är tydligt – men där det sedan får blomma som det vill innanför. Ett sådant skelett har jag skapat i trädgården med bland annat cortenstål och tegel. Men jag har insett att jag också behöver det i form av stramare växter. Som typ tuija, ädelgran, buxbom och formklippt liguster. Många engelska trädgårdar är vackra just för att de kombinerar vildvuxna blomstrande rabatter med en perfekt formklippt häck av liguster eller bollar av buxbom.
Hitta ett mellanting mellan inne och ute. Det är en underbar lyx med en plats som är en hybrid mellan ute och inne. Som vår punschveranda. Den förlänger trädgårdstiden med flera månader. Det är också en plats att skydda frostkänsliga växter på i början av sommaren. Dessutom skapar en utbyggnad av det här slaget nya skyddade hörn på huset. Vi bor blåsigt till och har ett rektangulärt hus. Med utbyggnaden fick vi dock plötsligt två fina lähörn.
Ett inglasat uterum är förstås en lyx som inte alla kan kosta på – men en liten pergola med tak, eller väggar av spalje kan ge en liknande känsla och bildar också ett mikroklimat där känsligare växter kan trivas.
Möblera trädgården med krukor och skapa på så sätt avgränsningar och öar att förhålla dig till. Enklast är det om krukorna står på grus – men det går såklart med gräsmatta. Bara att man då får tänka till lite mer med gräsklippningen.
Och plantera i allt du kommer över! Inte bara ”riktiga” krukor. Gamla träkar, zinkhinkar, plåtlådor…you name it.
Ja till och med i gamla skor…
Glöm inte vattenblänket! Jag tycker att det är så vackert med vatten i en trädgård. En anlagd damm är inte fel men känns lite läskigt när man har småbarn. Däremot kan fågelbad, vattentunnor (med drunkningsskydd) och andra former av vatten vara oerhört vackert att se på.
Ska i sommar försöka få tag på ett stort men grunt zink/cortenstålsfat (minst 1 m i diameter – gärna mer) att gräva ner i gruset och skapa illusionen av en liten damm. I somras ställde jag också många låga fat och brickor i trädgården och fyllde på med småsten och vatten. Det blev naturliga vattenhål för alla insekter. Och stenarna gör att de inte drunknar utan lätt kan klättra upp ur fatet när de druckit. Jag ställde faten i närheten av de blomsterrabatter där flest pollinerare höll till. Faten var ständigt fyllda med törstiga humlor och bin! Faktiskt en livsnödvändig insats under en torr sommar.
Hellre få sorter och många exemplar än många sorter och få exemplar. När jag anlagt rabatter placerar jag sällan färre än sju av varje sort och färg på ett ställe. Men gärna ännu fler! Udda antal är bäst. Och så gäller det att låta dessa sorter återkomma på flera platser i varje rabatt. Sätt dem i grupper om tre, fem eller sju. I en rabatt på kanske fyra meter betyder det att jag i slutändan kanske planterade omkring 30 stycken av en och samma sort. Fast utportionerat på 3 olika ställen.
Plantera för att njuta av trädgården även inomhus. Trädgården ska förstås vara vacker att se på från husets fönster. Och under alla årstider. (Även om det är så mycket snö här uppe att vintergröna växter känns onödigt). Men att plantera för att njuta av trädgården inomhus handlar också om att vara generös med sånt som går att plocka in. Jag vill ha massor av blommor att snitta och göra buketter av. För mig är det en enorm lyx att ställa små ut små vaser runtom i huset. Så drömmigt att vakna till rosendoft från nattygsbordet eller fylla badrummet med syrenkvistar…..
Att komponera sommarbuketter är bland det härligaste som finns! Och en fin present att ta med sig när man är bortbjuden.
Kombinera raka former med runda. Tycker exempelvis om att alla rabatter hos oss är månformade. De passar bra till husets raka linjer. Rektangulära rabatter hade däremot förstärkt husets lådliknande form.
Addera ätbart. Även om du inte vill odla grönsaker är det trevligt med lite ätbart. Inte minst för barnen. Som smultronsnår eller jordgubbar som kantväxter i rabatterna. Bärbuskar som avgränsare eller äppelträd för skuggan.
Och såklart massa kryddor….
Slutligen. Satsa på en trevlig entre så att du blir glad när du kommer hem till din trädgård! Särskilt om resten av den inte är så mycket att hurra för. Hellre göra fint på ett ställe åt gången än att dutta runt och så blir det varken hackat eller malet. Och det gäller förstås inte bara entrén utan kan appliceras på alla projekt i trädgården.
Ute vid vägen, där man kommer in på vår grusplan brukar jag ha en jättestor mjölkhämtare stående. Den rymmer 50 liter och jag har fått den av min vän Erica. Den brukar jag fylla med enorma fång av lupiner som jag plockat från vägrenen. Och det är så effektfullt, vackert och välkomnande! Och inte minst gratis.
Ja, ja. Det var mina ledord för trädgården. Ska bli spännande att se hur långt jag hinner i sommar med alla mina drömmar och planer.
Nu har vi dansat ut julen. Men någon vidare dans blev det inte förstås. Mer ett eftertänksamt nedplockande och undansorterande i lådor. Med funderingar om vad nästa jul kommer bära med sig för något. 2018 blev på så många sätt ett helt annat år än det vi föreställde oss när vi skålade in det. Jag hoppas på ett 2019 som får bli precis så ljust som vi trodde att förra året skulle bli.
Efter julen har varit får jag alltid sådan lust att möblera om, rensa ut – ändra energin här hemma. Speciellt den här gången. För när jag går igenom något tufft kan jag verkligen känna hur hemmet behöver nya impulser. Så trots förkylning, ont i hela kroppen och extremt låg energi så har jag genomfört en rokad. Vardagsrummet och matrummet har bytt plats. Nu har vi en möblering som vi aldrig haft förut och det känns befriandet på något vis. Som att nya tankar får utrymme.
Samma möbler men mot en annan tapet ger en helt ny känsla.
En av favoritplatserna. Med en julklapp från min syster – nämligen den vackra handbroderade kudden.
Melker har funnit sig väl tillrätta och genast utsett sin nya favoritplats.
De sista julblommorna är undanställda. Gömde dem i barnens rum. Här nere vill jag hellre ha klorofyllgrönt mot det svala vintervita.
Några gulliga vita primula står som ett löfte om att ljusare dagar kommer komma. Den här blomman påminner mig så mycket om när Bertil föddes. För då översvämmades köket av sådana, från alla som kom och hälsade på. Den friska doften liksom andas liv!
Det står en vacker bukett mitt på matbordet…
Och nu känns allt lite ovant. Vi har nya platser vid matbordet, hittar nya ställen att umgås på. Ljuset faller annorlunda och allt hemtamt, vanligt känns nytt och obesudlat. Vilsamt på ett viktigt sätt.
Idag har jag försiktigt börjat plocka bort julen. Allt får egentligen stå till tjugondag knut – förutom de små adventsgranarna som dött och bara barrar. De har kastats ut tillsammans med alla överblommade, döda julblomster. Mina söta små julstjärnor hade till exempel torkat och dött när jag kom hem från Jakobs mormor. Så de åkte på komposten. Hyacinterna sparar jag dock i källaren och planterar ut till våren! Förvaras de svalt och mörkt i förslagsvis en pappkartong så går det nämligen bra.
Så här gör jag för att övervintra hyacinter
Jag klipper först bort vissnande blomstänglar. Och sedan får lökarna stå tätt i pappkartongen så länge bladen är gröna. Vattnar gör jag då och då – så att de inte torkar bort helt. När de vissnat slutar jag vattna och låter dem vila i källaren fram till våren. Och kom ihåg – om du är petig med färgerna så sätt en liten frystejp på på blasten/löken där du skriver vilken färg hyacinten hade när den blommade.
Så snart jorden rett sig på våren går det att plantera ut lökarna i rabatten. Gärna med lite benmjöl i planteringshålet. Oftast blommar de inte förrän året därpå. Men jag har fått julhyacinter att blomma om flera år i rad på det här viset.
Det känns så hoppfullt att spara hyacinterna efter julhelgerna (amaryllis, julros och julstjärna kan du förresten också spara). Som ett löfte om en framtid efter vinterns oxveckor. Dessutom är det trevligt för plånboken att kunna fortsätta njuta julens blommor i flera år!
När man lever med jordbruket så närvarande som vi gör hela sommarhalvåret är det sköööööönt med några månaders paus. I slutet av oktober var det mesta kring odlandet äntligen färdigt. Våra sista grönsaksleveranser till 300 prenumeranter avklarade och resterande skörd tillvaratagen. Plötsligt hade jag en man som var lite närvarande igen. Som inte ständigt stod med ändan i vädret och fingrarna i jorden på åkern.
Jag ägnar mig ju huvudsakligen åt det dekorativa odlandet och kryddträdgården. Och även där blev jag klar med det sista i slutet av oktober. Och då var jag verkligen odlingmätt. Och lättad över att slippa vattna, rensa och gödsla på ungefär ett halvår.
Orkade dock inte tömma alla krukor och rengöra och ställa undan efter mig. Eftersom jag hade sådan foglossning inväntade jag assistans från Jakob. Men då han skött jordbruket, jobbat som sjukgymnast och byggt garage resten av tiden har jag väntat förgäves. Och nu står allt översnöat ute på gården. Skönt att slippa se eländet. Jag håller bara tummarna att inga krukor går sönder under vintern.
Det är så skönt att det inte går att göra någonting på odlingsfronten här uppe just nu. För det skapar utrymme för förutsättningslöst drömmande. Drömmandet är ju bästa biten! Vad vill jag göra till våren? Vad ska anläggas, ändras och göras bättre?
Jag har till exempel helt förlitat mig på Jakob och Albins odlande för husbehovet av grönt. De odlar ju sådana mängder – och så proffsigt dessutom! Men det speciella när man odlar för försäljning är att man måste välja bort sånt som inte är lönsamt att odla. Som tomater (som landar på typ 300 kronor kilot) och sockerärtor. Sista åren har odlandet av allt sånt uteblivit.
Därmed är det dags för mig att börja odla det själv. Tomater vill jag ju inte vara utan och fem, sex plantor i det 300 kvadratmeter stora växthuset borde rymmas utan problem. Plus några chiliplantor. Ska dessutom köra upp en liten plätt på gräsmattan för sockerärtor och annat jag vill ha nära till hands. Som ätbara blommor som krasse och ringblommor – som är vackra i sallader. Kryddorna har jag ju redan i murade odlingsbäddar bredvid verandan så där sker ingen förändring.
På självhushållningsfronten ska jag också ta ett omtag med höns igen. Förra året blev ju hela min besättning slaktad av räven, bara några veckor efter att den införskaffats. Men nu har jag en mycket bättre hönstraktor till dem och ska låta hönsen bo lite närmare huset och inte nere i skogsgläntan. Kanske avskräcker det räven? Tänker dessutom ställa hönsgården inne i fårens hage. Tror inte direkt att räven vågar mucka med Snabbaste Fåret I Ryssland!
Det bästa med januari är dock att drömma så här – och låta planerna bli storslagna. Men sedan inte behöva lyfta ett finger förrän om flera månader! Mmmmmm…
När vi precis köpt vårt hus kom en släkting och hälsade på. Han sa att vi skulle räkna med att vara färdigrenoverade tidigast om tio år. Vi skrattade och skakade på huvudet och intygade att han hade fel. Inom 2-3 år borde ju allt vara klart! Men självklart fick han rätt. I april har vi bott här i tio år och vi är inte ens nästan färdiga med husrenoverandet.
Tvärtom. Vissa saker börjar gå på andra och tredje varvet. Som barnrummet uppe som jag i vintras gjorde om för tredje gången. För att barnen skulle få ett stort lekrum. Om något år måste det dock göras om igen – den här gången till tre små barnrum. Men något jag har lärt mig den hårda vägen är att inte ta på mig för stora projekt. Och att inte stressa fram något. Vårt hus är tillräckligt trivsamt att bo i som det är och det vi hinner hinner vi. Drömma kan man ju däremot få göra! Så jag sammanställde en liten lista på saker vi hoppas kunna renovera under 2019. Om vi hinner och har råd med hälften blir jag jätteglad!
-Bygga färdigt garaget. Det är inte så mycket kvar nu. I helgen lägger Jakob plåttak. Sedan ska stuprännor upp och fönster och dörrar monteras. Och sedan är byggandet i princip färdigt.
-Måla garaget. Det får bli ett majprojekt. Tror vi landat i mörkröd slamfärg. Och så kanske samma kromoxidgröna nyans runt fönster som vi har runt verandans fönster. Vi kommer måla själva, inte ta hjälp med det. Måla slamfärg är ju en ganska trevlig syssla.
-Renovera hallen. Göra platsbyggda garderober och sätta tapet. Det här är Jakobs uppdrag och det vi kommer ta tag i efter att garaget är färdigt. Med så många barn och så liten hall står man knappt ut med hur det är just nu. Alltid kaosigt, mörkt och trångt. Funderar på om den här 20-talstapeten från Borås kollektion Anno skulle kunna passa in.
-Sätta upp en grind mot tomtgränsen och grusvägen. Skönt när vi får småbarn igen. Gillar tanken på att hägna av och stänga in. Vill helst ha en grind som är ungefär så här. Samtidigt ska vi gräva upp häcken mot vägen och byta ut till en hög färdigvuxen häck. Vi planterade ju höga häckar på resten av gården i somras och då ”provmöblerade” jag med några av plantorna. Blev så här ombonat och fint vid entren!
-Fortsätta anlägga rabatter i gräsmattan och skapa små skyddade rum (är inte så förtjust i stora gräsmattor). Bärbuskarna och vissa av träden har tagit sig dåligt sedan de planterades. Förstår nu att jag satte dem i alldeles för lite och för dålig jord. Jag ska gräva upp dem, göra tre gånger så stora hål och fylla på med superjord och gödsel och gräva ner dem igen.
-Det största projektet (och det får nog vänta tills i höst) är att bygga badrum och tvättstuga på övervåningen. Just nu står tvättmaskinen i trapphuset/hallen där uppe och toaletten är orenoverad sedan sent sjuttiotal skulle jag tro. Rosa plasttapeter som är helt sönderrivna av katter, en äcklig gammal toalettstol som är missfärgad och inte går att få ren och så ett golv av masonitskivor. Vi skulle lätt vinna en tävling om Sveriges fulaste badrum! Men det här är ett stort projekt. För samtidigt som vi gör det måste vi renovera trapphuset, slå ut en vägg och bygga platsbyggd förvaring när den gamla försvinner till tvättstuga. Inget litet jobb med andra ord.
-Bygga en liten bastu nere på gården. Som jag och Jakob kan gå ut och basta i under kalla vinterkvällar eller ruskiga höstdagar. Den behöver inte vara märkvärdigare än den lilla bastu som finns vid mormors sjö. Det räcker gott med några enkla sittplatser och ingen elektricitet. Dock känns det här som en typisk sak vi kommer får stryka från listan till förmån för viktigare projekt.
-Nere vid bastun skulle jag också vilja ha ett sånt här utebadkar från Hikki. Så sjukt snyggt och mysigt att krypa ner i hela familjen. Fast det får vi drömma vidare om tills vi råkar ärva någon rik onkel eller så.
Nu ska ni få följa med hem till mig på en rejäl rundtur i mitt julpyntade hem. Förbered er på en julig bildbomb! Så här ser det ut när man kommer in på gården. Vår veranda är lika fin i snö som grönska. Kanske till och med finare nu.
På dörren hänger en granriskrans med en julröd klocka på.
Inne på verandan är det kallt. Här sitter vi inte vintertid, men använder verandan som en sval. På bordet ligger en handbroderad julduk jag köpt på loppis i Borås. Går man ut genom de röda dörrarna hamnar man på baksidan av huset. Vi har dörrar på båda kortsidorna av verandan. Ett par till framsidan och ett par till baksidan.
Granrisknippen är fina som snittblommor!
Skor och lite ved. Måste skaffa en ny och bättre vedkorg!
När man öppnat ytterdörren och kommit in i hallen ser man det här rakt framför sig. Vardagsrummet.
Vår gran som är nästan tre meter hög.
Rummet från andra hållet. Tycker så mycket om den antika mattan jag fått bytlåna med min syster. Allt här inne utom soffan är köpt begagnat.
Genom pardörrarna ser man in i matrummet.
Här sitter vi och äter och umgås. Utsikten vätter ner mot åkrarna och skogen.
En kökssoffa behövs för att göra varje hus till ett hem. Här ligger man och filosoferar och vilar och har det skönt.
Det gamla skåpet är extra fint i juletid. Och nu håller min novemberkaktus på att slå ut för fullt.
Ovanpå porslinsskåpet står en stor, gammal tomteparad.
Bredvid matrummet finns köket. I alla rum finns fönster i alla vädersträck. Det skapar sådan rymd och ett härligt ljus inne. Är svårt förtjust i mina redalådor i porslin, den handbroderade paradhandduken, julbonaderna och alla små plåtburkar.
Men det här är nog ändå min favorithörna i hela huset. Karmstolen bredvid vedspisen. När jag känner mig frusen sitter jag här och eldar, med radioapparaten trivsamt brummande ovanför huvudet.
Ciselerade nejlikoapelsiner i en gammal träskål från 1800-talet. Både vackert och väldoftande!
I köket finns en liten matplats, som vi mest bara fikar vid ibland – och som huvudsakligen används som köksö. Och så en till kökssoffa såklart! Kan aldrig få för många.
På bordet står amaryllis, tomten med julnötterna och så min urgamla ljusstake med bjällra och allt.
Stora pepparkakshjärtan pryder fönsterna. De luktar så gott!
Och utanför fönstret skymtas verandan.
Ännu mer granris…
Gulliga gamla hyllremsor med julmotiv vill jag inte vara utan. Alla plåtburkar används som förvaring för ingredienser – ingenting är enbart för dekoration. Som grytunderlägg använder vi de här gjorda i luffarslöjd.
Och åt andra. Det är detaljerna som gör det. En gammal flugsmälla på en spik, en sliten liten julbonad. En plåtburk med rostfläckar och en tygficka för kork och snören.
Men nu lämnar vi köket och går upp på övervåningen. Genom hallen och upp för trappen.
Till barnens rum. De har störst rum i hela huset med stora, härliga fönster ner mot åkrarna.
Så här är utsikten.
I kammaren innanför sover de tillsammans. Och bakom ryggen på mig (när jag fotograferar den här bilden) finns Folkes gamla sovrum som nu är mitt kontor. Dock är det så stökigt att jag inte ens iddes öppna och försöka fota. Det får jag visa en annan gång.
Allting är så pyttigt och gulligt i den lilla sovkammaren.
Går man ut i trapphuset igen (som jag glömde fota – men tro mig ni missar inget, den ska renoveras efter jul) och väljer en annan dörr så kommer man in i vårt sovrum.
Min fristad. Här är det enda stället i huset där barnen inte får leka och härja. Har ska lugn råda!
Utsikten från sängen går inte av för hackor. Tycker om att bo där det är så kuperat.
I fönstret hänger en loppisfyndad julstjärna som tydligen är från 1940-talet någon gång. Den här julstjärnan har jag legat och tittat på varje skymningstimme i december. För det är i sovrummet jag spenderar mest tid nu när jag har så ont i kroppen. Då är det skönt med ett fridfullt vackert sovrum och något fint att fästa blicken på.
Och nu när vi fått jullov, all julmat är klar, alla paket inslagna och huset städat och pyntat klart. Nu kan julgästerna komma! Eller rättare sagt – imorgon kommer de. Som vi längtar!
Nu har jag gjort alla julinköp och behöver inte åka in till stan en enda gång förrän efter helgerna. Det känns sååååå skönt. Det sista jag gjorde var att köpa med mig fina julblommor. Hyacinterna hade blommat över så jag ersatte dem med nya, fräscha i julgrupperna. Och så slog jag till på amaryllis. Så vansinnigt vackra! De är ståtliga med sina långa stjälkar – men när man sätter dem i en tät, låg bukett är de mer lättplacerade. Och så syns överdådet bättre. Så binder du en jättekrans av granris
Ljusrosa amaryllis ihop med julröda tulpaner pryder köksbordet.
Ett knippe röda tulpaner står också på kistan i vardagsrummet.
När vi får gäster tycker jag om att placera ut små knippen med blommor runt om i hela huset. Det känns både välkomnande och lite lyxigt. Men jag väljer sånt som är billigt och står länge. Som vaxblommor och nejlikor och kanske en kvist jag knipsat från min murgröna i fönstret. Ett sådant arrangemang pryder sin plats vid badrumsspegeln.
Nu ska jag bege mig ut på tomten och knipsa in julens ALLRA vackraste snittblommor. Nämligen gran, tall och enbärsris. Stora fång vill jag ha, som doftar gott i hela huset.
Igår åkte Jakob och barnen in till stan för diverse julbestyr. Jag stannade hemma och tog mig an barnkammaren. Ungefär var tredje månad måste man göra en sådan där totalrensning. När allt de pysslat och skapat samlats i sådana drivor att det inte längre går att få översyn. Rensningen måste ske när barnen inte är hemma och kan protestera mot det som rensas bort. Varje gång blir det säckvis av skräp jag gör mig av med. Så renande och skönt! Jag bestämde att jag skulle storstäda, rensa och sortera i alla lådor. Och avsluta med att julpynta. Som en fin överraskning när de kom hem.
Det är så mysigt i barnens rum. De har störst ytor i huset. I det stora rummet finns ribbstol och yogaklossar och roliga gummiband och rep att leka med. Men också böcker och pysselytan. I den lilla kammaren innanför sover pojkarna tillsammans i en våningssäng som Jakob byggt.
En söt liten adventsgran måste man ju ha! De kitchiga julbonaderna på väggen har jag fått av en snäll bloggläsare som kom förbi mitt kontor med en stor påse med massa retrojulpynt. Sånt blir man ju superglad av. Att det finns så snälla människor!
I sovkammaren sorterade jag upp barnens vardagskläder och utklädningskläder och rensade ut sånt som blivit för smått. Skönt att få överblick!
Där kom också den fyrtio år gamla och väldigt söta kalendertomten upp på väggen. Med 24 fickor på magen att lägga ner något gott eller fint i. Fast jag har den bara som dekoration.
I påsen med julpynt som jag fick låg också dessa tomtar. Söta och oerhört läskiga på en och samma gång! I alla fall den stora.
I fönstret fick luciatåget komma upp och en rosa julstjärna i en plåthink från min mamma när hon var liten.
Ni skulle ha sett minerna på pojkarna när jag visade dem runt. Obetalbart! Från ratigt, stökigt och dammigt. Till julpyntat med stjärnor och gran och gulliga bonader i varje vrå. I den här barnkammaren kommer de trivas!
Men nu börjar det skymma ute och snön har singlat ner sedan i förmiddags. Det är det alldeles vitt och vackert. Ska ta in min andra adventsgran som står på verandan – och ställa iordning lite mer jul nere i vardagsrummet. Men först ska jag kolla till Folke som är hemma sjuk idag och vilar upp sig.
Det är så mysigt att det är advent och dags att ta itu på allvar med julstöket. Pepparkaksbak och knäckkok. Äntligen har jag fått tag i ett sådant där smart plåtställ som gör att plåtarna ryms bättre på köksbänken. Bra när man ska baka dubbel sats pepparkakor och lussekatter och behöver all yta man kan få. En bra slickepott, brödpensel och en mjölksikt är inte heller dumt att ha när man ska baka.
Jag har varit utan mandelkvarn i många år och istället mixat i matberedare när jag gör mandelmassa. Men nu har jag fått tag i en ny mandelkvarn från Clas Ohlson. Mandeln blir jämnare malen i en kvarn än i maskin. Plus att den gammaldags kvarnen är en fin detalj. Bredvid ser ni någonting supersmart – nämligen en doseringstratt till knäck och julgodis. Häll smeten i tratten och dosera med den genom att öppna och stänga till hålet på med spaken på handtaget. Inget mer knäckkladd och spill på sidan av formarna!
Till en julig grötlunch är det fint att dekorera med en enfärgad duk, valnötter och röda julkulor ihop med vita blockljus.
De svarta tallrikarna, glasen och mjölkflaskan kommer alla från Clas Ohlson. Istället för pappersservetter kan man ha rutiga, juliga kökshanddukar som servetter. Det känns rustikt och fint. De rödrutiga finns bara i Clas Ohlsons fysiska butiker men liknande svartrutiga kan man klicka hem online.
Bordet är pyntat med en dekorställning som är höj och sänkbar. Vacker att dekorera med ris, ljusslingor och hänga upp pepparkakor på. Eller varför inte julkulor som dekoration?
Ja. Nu är december välkommen tycker jag! Med massa god mat, härligt umgänge och mysigt hemmafix.
På Clas Ohlson finns produkterna som gör hemmet vackert, underlättar i julstöket – och såklart sånt som kan bli perfekta klappar för stora och små!Å
För mig är nog växtligheten den viktigaste dekorationen i juletid. Enbärsris inklippt i stora knippen, den doftande gröna julgranen, misteln, hyacinterna och julstjärnorna i alla de färger. Att fylla hemmet med julig växtlighet är både vackert och stämningsskapande. Jag tror att jag har fått med mig det från mamma som varje år gjorde vackra juluppsättningar och gav bort till släktingar. Med mossa, kottar, julblommor och annat vackert grönt.
Det är härligt att skapa uppsättningar med växter – men också underbart att få som present. Och det behöver verkligen inte vara svårt. Tvärtom! Det enkla är ofta det vackra. Och mängdeffekten ska man inte underskatta. En stor skål med flera röda julstjärnor är magnifikt i sin enkelhet.
Hyacinten är dock min särskilda favoritblomma, med sin ljuvliga doft som fyller huset december igenom. Saknas julstämning räcker det långt att blunda en stund och insupa doften av en hyacint. Dessutom är blommorna enkla att dekorera med, eftersom de kräver så lite vattning. Man kan plantera dem i korgar, vaser, gamla bakformar eller trälådor…
Här har jag satt två stycken i en liten såssnipa. Bara att dra ut ur krukan och trycka ner i snipan. Om du vill kan du lägga lite mossa, halm eller gröna kvistar runtom.
I en stor bålskål fylld med fönsterlav stoppade jag ner tre hyacinter. För att inte behöva fylla hela skålen med mossa la jag en upp och nedvänd plastkruka i botten på skålen. Den fick hyacinterna stå på och sedan lät jag fönsterlaven maskera plasten. Vartefter hyacinterna vissnar kan de bytas ut mot nya lökar. Så håller uppsättningen ända in i januari!
Det är också väldigt gulligt att stoppa ner en lök i en liten tekopp eller sockerskål och ställa på en hylla eller i ett fönster. Vill du få blomningen att vara längre är det smart att ställa lökarna svalt och mörkt om natten.
Om du istället försiktigt sköljer jorden av rötterna kan du placera lökarna i vaser. Här har jag samlat ett gäng pressglasvaser, sockerskålar och koppar köpta på loppis. Arrangemanget har jag ställt ovanpå en spegel och de små ljusen är fästa genom att jag försiktigt smält stearinet i botten på dem.
Hyacinter trivs utmärkt att stå så här – så länge rötterna är i kontakt med vattnet och själva knölarna har torrt om fötterna.
I ett gammalt tråg satte jag ner några vita hyacinter och en julstjärna av sorten Pearl. Fönsterlav runtom fick klä in arrangemanget. Och jag tycker nästan att det här är den vackraste kombinationen. När man parar ljuva, skira blommor med ruffiga material som slitet trä eller rostig metall. Kontrasten mellan materialen gör det till något alldeles extra!
Det viktigaste att tänka på när du köper julblommor är att höra efter så att de är svenskodlade! Vissa hyacinter har märkningen ”Från Sverige” – men inte alla – så kom ihåg att fråga i butiken! Svenskodlade blommor har kortare resväg och kommer ofta från närområdet. Som mina norrlandsodlade hyacinter och julstjärnor. Att välja svenskodlade blommor är bra både för klimatet och för de lokala odlarna! Blomsterfrämjandet arbetar för att vi som älskar blommor ska välja växter från Sverige och samtidigt få plantor av högsta kvalitet! På deras hemsida finns både vackra tips och smarta skötselråd. Kika in för inspiration vettja!
Och psst! Kom ihåg att inte slänga dina hyacinter när de blommat över. Klipp bort blomsterstängeln och låt knölen vissna ner. Sluta vattna och förvara mörkt och torrt fram till våren då löken kan planteras ut i rabatten. På så sätt får blomman ett längre liv. Klokt för både miljö och plånboken!
Jag har samlat på Kockumgrejer sedan jag flyttade hemifrån – och ni bloggläsare har sett otaliga loppisfyndade grejer därifrån flimra förbi i mitt kök. Men många gammaldags Kockumgrejer på loppis kan vara skadade i emaljen – stora flisor fattas – och då ska man inte använda produkterna för matlagning. Istället kan man ha dem till dekoration, plantering eller förvaring av torra ingredienser.
När jag sprungit benen av mig på loppis efter Kockum har jag i mitt stilla sinne undrat varför ingen längre tillverkar Kockums fina kvalitet och design? Den är ju så klassisk och tidlös! Så när jag fick höra att Kockum Jernverk återuppstått blev jag ärligt talat helt nipprig. Nu är det alltså tillbaka och det med besked. Deras serviser och kastruller finns i flera fina färger – men särskilt gillar jag den klassiska cremévita med grön kant. Så underbara att man kan ställa dem direkt på bordet – utan omvägen via snofsiga serveringskärl.
Emaljprodukter funkar på alla typer av spisar – men man får vara försiktig med metallredskap i dem, för att de inte ska repas. Min personliga favorit i den nya kollektionen är tekannan! Helt underbar gammal modell som också är fin att servera glögg i tänker jag mig. Gillar det höga, nätta och smala utseendet.
Emaljmuggarna är mysiga att dricka ur men även bra för barnen eftersom de är mycket tåligare än porslin och bättre än plast. Och de går utmärkt att ta med exempelvis på utflykten. Det lilla halvlitersmåttet funkar fint både till matlagning och bak men även till mjölk eller saftkanna.
Den lilla rundmagade kastrullen med lock är perfekt att koka marmelad i – eller för att göra såser och andra tillbehör.
En riktigt bra kastrullgarderob består av en halvstor panna lagom för att koka gröt, varm choklad eller värma soppa i. Sedan behöver man en något större kastrull för pasta och potatis. Gärna med öron som den som syns här i bakgrunden som heter Bellied Pot. Ovanpå den står durkslaget Colander i emalj – som gör att man dels kan ånga maten om man ställer den ovanpå kastrullen, men också bara hälla av vätska i.
Jag har helt plockat bort alla durkslag av plast här hemma. Jag vill inte hälla kokande varmt pastavatten rakt ner i en plastbehållare. Emalj är både vackrare och bättre!
I en komplett kastrullgarderob behövs också ett par rejäla lasagne eller gratängformar. Som den Stew Pan som skymtar här till vänster. Jag gör ju storkok ibland – av lasagne och moussaka. Då lagar jag till det i en sådan här form och fryser sedan in hela formen. När det är dags att äta ställer jag bara in den i ugnen på långsam uppvärmning och maten smakar som nylagad! Den här typen av form är också perfekt för pajer och kladdkakor av alla slag.
Kockums fina kastruller är en perfekt julklapp både att ge och få och på Kockums webbshop kan du klicka hem dem! Här finns också en förteckning över alla återförsäljare i butik.
Men nu har fem personer möjlighet att vinna enormt fina priser från Kockums Jernverk.
Själva tävlingen hålls på instagram och för att delta ska du
-Följa @kockumsjernverk på Instagram.
-I mitt kommentarsfält på instagram (under posten om Kockum) motivera vem du skulle vilja laga en härlig julmiddag till och vilken som är just din favoritpryl från Kockums nya sortiment.
(Tävlingen avslutas den 19 november och vinnarna presenteras hos @kockumsjernverk tisdag den 20 november kl 10.00. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren)
Vinsterna är
Första pris: Creme Lux sortimentet (Bowl, Stew Pan, Bellied pot, Mug och Teapot, värde 2895 kr.
Andra pris: Kockums White sortimentet ( Bowl, Stew Pan, Bellied pot, Mug och Teapot, värde 2895 kr.
Tredje pris: Kockums Green Orion Stew Pan, Kockums Green Orion Bowl ,Yellow Citrine Teapot och Yellow Citrine Mug, värde 1996 kr.
Fjärde pris: Kockums Blue Stew Pan, Kockums Grey Mug with vernier scale, Kockums White Bowl och Kockums White mug värde 1696 kr.
Femte pris: Yellow Citrine Stew Pan, Kockums White Mug with vernier scale och Kockums Blue Bowl, värde 1497 kr.
För sju år sedan publicerade jag inlägget Underbaraclarifierat – med bilder och tips på hur man skapade ”min stil” i hemmet. Läsaren Erika önskade att jag skulle göra ett nytt sånt inlägg, med vad som är typiskt Underbaraclarigt idag. Det lät kul och när jag skrev upptäckte jag att jag kunde använda i princip samma tips – men med vissa reservationer.
2011 älskade jag femtiotal, pasteller och klatschiga färger. Jag målade över (!!!) bruna vackra skåp med vit färg och gjorde decoupage på dem. Hemska tanke! Idag gillar jag snarare 20-40 tal. Mörkare färger, murrigare möbler. Mer riktig byggnadsvård än låtsasreto. Och om Lotta på Bråkmakargatan var min stora inspiration för sju år sedan är det snarare Tant Bergs hem som är mitt stilideal idag.
Så. Nu ska ni få se hur man gör hemmet Underbaraclarifierat 2018!
Jag älskar blommor och krukväxter. Inte bara i fönstret utan ovanpå byråer, linneskåp, soffbord, pidestaler, köksbänken. Men medan jag för sju år sedan helst bara hade pelargoner gillar jag idag många gröna växter som monstera och olika slags palmer.
Jag gör fortfarande små stilleben av sånt jag gillar. Vare sig det är plåtburkar, parfymflaskor, kaffekoppar eller porslinsfigurer. Arrangerar man pjöllret i små grupper blir det som små installationer som är trevliga att vila ögonen på.
Jag matchar färg med färg och inte alltid bara med vitt. Att vitt skulle vara en så himla bra bas som funkar till allt köper jag inte riktigt. Det är en utmaning att få ett helt vitt hem hemtrevligt och ibland tenderar färgerna man kombinerar med vitt att se väldigt hårda ut. Så skrev jag 2011 – men när jag kollar på inlägget från 2011 var det ändå väääldigt vitt hemma hos oss. Sju år senare har vi inte en enda vit vägg kvar. Tapeterna har tagit över. Gärna stormönstrade, men helst inte i flera olika färger samtidigt. Och så klart inte fondväggar – utan hela rummen är tapetserade.
Precis som förut göms teknik undan. Skrivaren i vitrinskåpet, routern i en fin låda.
Att jag blandar mönster och älskar att kombinera rutigt med blommigt och randigt med prickigt stämmer fortfarande bra.
Jag använd mycket textilier, plädar och mattor. Jag älskar trasmattor i alla dess former! Quiltar, lapptäcken och filtar slängda i möbler ger hög mysfaktor och dämpar ljud och slammer.
Jag blandar gärna högt och lågt. Det romantiska porslinet passar bra till vardags och arvegodset kan vara fint i barnrummet!
Jag låter vackra gamla bruksföremål stå framme. Plåtburkar, en rostig våg, en gammal fungerande kaffekvarn.
Jag inreder med böcker och tidningar. Ett hem utan litteratur är dött! I bokhyllan ska de stå såklart – men inte bara i bokhyllan. Jag gillar att trava tidningar och böcker på bord, i fönster, på hyllor och på golvet.
Jag gillar visserligen pasteller och romantiska prylar – men för att det inte ska bli för puttinuttigt blandar jag med rustikare grejer. Som mitt slagbord, mitt ruffiga linneskåp eller den här gamla rejäla karmstolen. Här ser man också exempel på det jag skrev tidigare – om att det är fint att mixa färg med färg. Stolens färger kommer fram extra fint mot den gröna dörren och grå bröstpanelen.
Jag förvarar alla pryttlar i dekorativa lådor. Omklädda skokartonger, rostiga plåtburkar eller resväskor.
Jag inreder gärna med ätliga saker. Men medan det 2011 mest var strössel, skorpor och karameller jag dekorerade med är det nu snarare äpplen och vackra olikfärgade hönsägg.
Jag använder gärna speglar i inredningen. De skapar rymd och ljus och riktigt gamla och dimmiga speglar är som vackra tavlor nästan.
Jag gillar att förändra med tavlor. Gärna världskartor och skolplancher. Så skrev jag 2011 och det stämmer visserligen fortfarande, men det är färre skolplanscher. Det var ju väldigt hett 2011 och nu är jag less på det hemma hos mig. Även om jag fortfarande tycker att det är fint. De flesta planscherna hänger på vinden i väntan på att tas fram igen när jag börjat längta.
Jag tycker man ska våga använda färg på oväntade ställen. Listerna runt en dörrportal till exempel. Det menade jag 2011 – men idag är jag nog mer för att använda oväntad färg, på helt vanliga ställen. Som att måla verandan rosa, grön och engelskt rött. En lite otippad kombo som dock verkligen lyfte hela vår veranda.
Jag gillar när det är lite hoven droven här hemma. Ett skönt hopplock liksom. Att man inte har råd att köpa en matchande möbelserie är bara bra!
Man behöver inte ha gardiner. Jag är ofta utan.
Men har jag gardiner får det gärna vara gamla spetslakan. Och jag ersätter inte gardinerna med vimplar som jag gjorde 2011. Vimplar känns väldigt 2011.
Jag gillar material som är “ärliga” som Ernst skulle säga. Massivt trä som är trä och sten som är sten. Inte plast som ska likna trä. Då väljer jag hellre vanlig plast som inte låtsas vara något annat än just plast. 2011 var jag dock mycket mer förtjust i femtiotal och hade en hel del plast här hemma. Nu gillar jag betydligt äldre grejer och då blir det också mer rustika material.
Slutligen är jag en riktig ljusfascist som kan tända och släcka i en halv evighet innan jag är nöjd. På den här punkten har ingenting förändrats sedan 2011. Jag älskar små lampor som ger mysbelysning. Mellan sex och tio olika lampor är lagom i ett vanligt rum. Och så massor av tända ljus förstås!
På min roadtrip genom Sverige gjorde jag en radda bra fynd. Som allt på dem här bilden. En vacker gammal spillkum för en tjuga. Längst fram ligger en grön ”vas” eller rättare sagt luftfuktare. Tror det är jugend. En sådan som man hängde på gamla element och fyllde med vatten för att inte inomhusluften skulle bli så torr. Bra i vårt vardagsrum där vi har flera instrument som inte mår bra av torr vinterluft. Betalade sextio kronor för den.
Hittade också detta söta, gamla glasfat. Lite för shabby chict men funkar fint i mitt sovrum med parfymflaskor ovanpå. Betalade 25 kronor.
Älskar skåla i form av stora blad – som den här gröna jag betalade tio kronor för på en Ölandsloppis. Den gamla gaffeln i trä köpte jag till matstyling – letar alltid udda bestick och tallrikar att använda i mitt jobb. Den lilla gulliga servetthållaren att ha på matbordet har jag letat efter en länge. Tio kronor betalade jag.
Hittade också en fin trasmatta för trettio kronor, ett extra stort örngott med broderi för trettio kronor. En vas som ser ut som Upsala Ekebys gröna serie men som inte är det. Fin ändå. Tror den kostade fyrtio kronor. Och så en grön karaff för en femma. Eftersom att jag lider sådan brist på karaffer. Heh. Hittade också den här gulliga gamla porslinstomten och slog till direkt. Den låg i en GRATISLÅDA på en loppis. Dog. Sådana här brukar kosta kulor.
Ni vet ju att jag sagt att man ska leta saker i fel säsong. Då kan man verkligen fynda. Som jag gjorde. I en gammal skokartong från fyrtiotalet låg dessa ljuvliga gamla julsaker försiktigt nedpackade. ÄLSKAR ju sådana här gamla grejer till julen. Enkelt, rappligt och hemmagjort ska det vara. Fina gamla bokmärken på smällkaramellerna och halmstjärnor gjorda med omsorg. Nu längtar jag till jul! 20 kronor kostade alltihop. Köpte också Flickornas Julbok för 20 kronor för jag tänker att jag ska läsa den i december för att komma i stämning.
Fyndade ytterligare en karaff för en tjuga, ett par fina spetsgardiner i äldre modell samt det mörka tyget som anas där bakom.
Fick tag i två riktigt långa längder för fyrtio kronor styck. Återstår att se vad jag ska göra av dem. Kanske klä in stolsitsar eller sy kuddfodral? Tyget är väldigt gammalt men helt felfritt.
La även vantarna på denna bonad (jugend?) som kommer vara så fin i vardagsrummet. 100 kronor kostade den.
Hittade också dessa två fyrkantiga porträtt som passade perfekt in i sovrummet.
Älskar!
På Öland hittade jag också dessa två fina piedestaler i rotting. 110 kronor fick jag betala för paret. Passar perfekt in i sovrummet de med!
Är så glad för att sommarens sista loppisfynd blev så osedvanligt bra och billiga.
Det är så flott när Anna är här för hon hjälper mig med olika projekt. Vi brukar röja, rensa och möblera hos varandra och nu var det min tur att få hjälp med en del av trädgården. Nämligen kortsidan på huset. Den har jag ju inte visat upp förut och det finns en anledning till det – nämligen att allt skräp och alla saker som inte ryms någon annanstans stått just där.
Gjorde ju ett försök att få iordning förra året – men med klent resultat. Planteringsbordet jag byggde har jag inte använt en enda gång. Så jag insåg att det var bättre att göra en mysig uteplats på den husväggen istället. Fokus låg just på en plats som man kan hänga på. Finsitta och duka trevligt har vi redan en plats för – det gör vi ju i den gröna gruppen. I den här delen av trädgården ska det vara lite mer avslappnat.
Kruxet är att jag inte har några pengar att inreda för – det fick alltså inte kosta en krona.
Men något sånt har ju aldrig hindrat mig och min syster. Anna kom på att den gamla brandstegen som suttit på husfasaden innan takbytet kunde komma till användning som en sittbänk! Vi ställde stegen på marken och turligt nog var plankorna från planeringsbordet precis lagom långa och breda för att räcka som sittyta hela vägen. Ska bara bättringsmåla här och var.
Av tre lastpallar som låg på tomten gjorde vi sedan ett bord. Helt enkelt genom att trava dem på varandra. Och mellan spjälorna tryckte jag sedan ner ett parasoll. Det fyndade jag på loppis förra veckan för 40 kronor – egentligen för att kunna ha med när vi åker och badar. Men plötsligt såg jag att det ju passar fint in här.
Vi ställde fram krukor, kuddar, vaser och zinkbaljor. Och vek dynor av trasmattor. Så enkelt och så fint!
Runt hörnet på huset arbetade vi bort den fyrkantiga känslan genom att låta krukor mjuka upp runt knuten.
Och samtidigt dölja gastolubsskåpet som måste stå där och som inte är särskilt vackert. Men genom stora krukor lyckades vi får det att smälta in rätt bra.
Klockan 01.3o på natten var vi äntligen klara. Så himla nöjda att av ingenting ha kunnat göra någonting.
Och plötsligt skapat en mysig hänghörna på tomten för hela familjen.
Finare än snus
Det blev genast den nya favoritplatsen – med den allra bästa utsikten. Och bäst av allt – det kostade inte en krona att fixa och vi kunde återbruka sånt som annars bara skulle slängas!
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.
