Månad: december 2015

Denna nyårsafton går i vilandets tecken. Precis som på julafton ligger vi sjuka och istället för att fira nyår med vännerna är vi hemma och kurerar oss. Hemskt tråkigt. Men nu får vi göra det bästa av situationen. Barnen är i alla fall piggare än mig så Jakob tog ut dem en sväng för att åka skrana. (Skrana – säger man det i resten av Sverige förresten? Skrana är alltså en sådan där madrass som man kan åka på i backar)

Så att jag fick ligga inne och vila och läsa en stund i lugn och ro. Har hunnit klämma fem böcker hittills det här lovet. Återkommer med ett inlägg om vilka.

Granen står lika fin som förut även om den barrar en aning.

Sedan kom de in igen, med röda kinder och kalla händer. Spanar ut ifall det råkar komma förbi någon på vägen.

Vår nyårskväll kommer spenderas i soffan med grillchips och Harry Potter-film. Är inne i ett sådant Potter-flow just nu och ser om alla filmer och läser om böckerna. Det blir nog en bra kväll ändå. På sitt sätt.

Gott nytt år allihopa och tack för att ni har hängt med mig här på bloggen!

Har en fråga till dig, utan någon förutfattad mening eller så, är bara nyfiken på hur du tänker. Jag undrar över att din stora pojke ofta har ” tjejkläder” som klänning eller rött nagellack, sådant som man traditionellt förknippar med kvinnligt. Undrar om det är din son eller du som föreslår detta – eller att det bara kommer sig naturligt utan några konstigheter.

För oss är det självklart att ha en mångfald av kläder att välja på för barnen. Hemma hos oss finns klänningar likväl som skjorta och byxor. Sedan får han välja fritt bland dessa plagg. För det är klart att en pojke aldrig kan välja en klänning om han inte ställs inför möjligheten att bära klänning. Precis som man inte kan säga ifall man gillar sushi utan att ha fått smaka det. Vad gäller nagellack så får han gärna prova det om jag ändå håller på och målar mina naglar.

Vi försöker alltid föreslå och visa på alternativ som kanske inte är så könsstereotypa. Därför att vi vill vidga världen. Ge hundra valmöjligheter istället för en. Att föreslå att man kan vara lucia likväl som stjärngosse eller tomte till exempel. Sedan har vi ju vuxna förebilder som gör det enklare att gå sin egen väg. Långt hår har både Jakob, farbror Jens och Albin haft i perioder så det är inga konstigheter. Och Jakob blev i en omröstning i tonåren vald till skolans lucia. Som gothare hade han förut både smink och kjol.

Jag sticker inte under stol med att vi gärna uppmuntrar hans intresse för dans, gymnastik och andra kanske tjejigt kodade intressen. Precis som jag verkligen peppar och uppmuntrar hans omvårdande, omhändertagande och empatiska förmågor. För att det är bra egenskaper som han kommer ha stor glädje av. Och man behöver uppmuntra detta extra mycket när resten av samhället jobbar stenhårt på motsatsen. Målet är att barnen aldrig ska känna sig begränsade i sina lekar, fritidsintressen, vänner eller personlighet på grund av sitt kön.

Som förälder har man ett ansvar att vidga sina barns världsbild. För att de ska bli mer accepterande mot andra barn. Men också mot sig själva.

Jag älskar att ha en fyraårig – snart femårig unge. Bebisar i all ära – men shitpommesfrites vad roliga denna ålder är! Vi har så himla skoj tillsammans. Vi har egna interna skämt och ligger och filosoferar i sängen om kvällarna. I vinter ska vi resa bort bara jag och Bertil och jag kan inte tänka mig någon person jag hellre skulle semestra med. Så glad, nyfiken, klok och omtänksam. Det är också så skönt att kunna resonera. Förklara varför vi kan göra si men inte så. Och fråga vad han tror om olika frågor. Vad är bäst att göra?

Han är också världen snällaste storebror och jag skulle väldigt gärna ha honom som min storebror. Så mycket roliga lekar som han hittar på och så snäll och omhändertagande som han är. Fyraåringen -snart fem – vilken ljuvlig varelse att ha boende i sitt hus. Alla som känner sig lite vissna och nedstämda inför världens allt elände borde få låna hem en då och då.

Tack och lov har hemkomsten gjort underverk för lillens sömn – han sov gott och vaknade först efter åtta idag. Vi åt frukost – te och fruktsmoothie för mig – och sedan har vi ägnat oss åt jullovsaktiviteter

Som att dega med lera och pepparkaksformar

Någon ville mest äta leran…

Bara några minusgrader och soligt ute – perfekt väder!

Jag tog Bertil på sparken och drog ut en sväng för att rasta Melker

När vi kom in spelade vi julklappsspel och lyssnade på sagoband. (Alltså ej band utan Spotify – men här heter det fortfarande sagoband av någon anledning). Glömmer ofta hur lugna barnen blir av att lyssna på barnmusik eller sagor medan de bygger och pysslar.

När jag var relativt ny som bloggare fotade jag mig själv på jullovet i blond kalufs och svart spets. Här kan du se bilderna.

Folk brukar fråga vad som inspirerar mig stilmässigt. Ja, det kan jag enkelt svara på. För inte är det trendiga inredningsbloggare eller inredningsmagasin i någon hög utsträckning. Nej, det som verkligen får mitt hjärta att bulta snabbare är en riktigt snygg film eller teveserie. Där en bra scenograf varit i farten. Nu senast i Fröken Frimans krig i SVT.

Stilen från 1900-talets första decennie är så rasande snygg. Finns så mycket att inspireras av ( även om jag ingalunda vill kopiera allt rakt av). Här kommer exempel på sånt jag gillar lite extra och som sätter den där stilen. Och vill ni se fler inspirationstips av det här teveserie-slaget så kolla in detta blogginlägg jag skrivit på samma tema. Kan också tipsa om mycket rolig stilinspiration i årets julkalender – i avsnitten från 10, 20, 30 och 40-talet.

Fröken Frimans kök. Den stil som kanske är lättillgängligast för oss som inte råkar äga en paradvåning på Östermalm. Mörka, murriga tapeter. Ett runt köksbord med en broderad duk. En klassisk fotogenlampa från Karlskronas Lampfabrik. Och tunna spetsgardiner inuti fönsterna. Notera att kökssoffan är mörkbrun – inte vit. (Och murrigt är förövrigt inte längre ett skällsord när man pratar inredning!)

Kolla in detta löjligt snygga ljusa kök. Med grytlappar framför vedspisen och putsade kopparkastruller ovanpå. Koppar har varit ute så länge att det blivit inne igen (men är fortfarande typ gratis på loppis).

Tyvärr ska man vara försiktig med att laga mat i gamla kopparkastruller då de kan ge ifrån sig bly. Men kolla in det vackra smörkruset och spillkummarna.

Stilen under den här tiden (1890-1920 ca) brukar kallas för Jugend eller Art Nouveau. Under den här tiden var det väldigt populärt med exotiska växter  (och oerhört överlastade finrum). Palmer, kaktusar – ja allt grönt och spretigt gillade man. Och just sådana växter hjälper oss som vill återskapa lite av stilen. En äkta matta adderar lyx och förstås tunga, påkostade gardiner och draperier. Den här stilen är det inte många som vågar sig på hemma – men både på Hotell Pigalle i Göteborg och Stora Hotellet i Umeå har de återskapat något liknande. Maffigt och storslaget!

Fru Frimans sommarhus är en romantisk dröm. Notera den vackra boaseringen och den aningens mer rustika och folkloristiska tapeten. Jag tänker lite på Karin och Carl Larssons Sundborn faktiskt.

Runda bord verkade vara grejen på den här tiden. Samt skänkar och låga skåp att ställa allt pjöller på. Stort plus i kanten för vrålsnygga Selma Lagerlöf-frisyren. Skulle lätt sporta denna om jag hade nog långt hår. (Såg för ett tag sedan en tjej med modern Monki-stil som hade en Selma-knut mitt på huvudet. Supercoolt!) Tunna spetstyg hängde ofta för själva rutan och så hade man ett lite tyngre och robustare typ på sidan av. Som dessa vackra broderade paneler.

Ännu mer grönskande växter – maffiga murgrönor och runda bord med exotiska franskantade dukar. Samt fotogenlampor (den ni ser till höger är precis likadan som de jag har här hemma med grön och blå fot). Och så galet snygg nattrock i form av en kimono. Och återigen dessa fina draperier mellan rummen!

Här ser vi exempel på något väldigt snyggt och tidstypiskt – snickerier som har färg istället för att bara vara vita. Engelskt rött eller ockra är ju otroligt vackert! Är lite sugen på att måla snickerierna i min matsal i någon färg faktiskt.

Affären är ju bara så vackert färgsatt. Ljus, med tunna spetsgardiner inuti fönsterna. Även så kallade café-gardiner. Och ser ni – ännu fler spretiga exotiska växter och ananasfrukter som dekoration. Snygga dubbla skomakarlampor är också väldigt tidstypiskt och fint! För att inte tala om de öppna hyllplanen med konsoller som vi ser i så många kök nu för tiden.

Slutligen – kolla in så fint det är med brunröda snickerier och dörrar. Samt mörka pinnstolar och enkla skomakarlampor. Ingen påkostad boasering i detta rum – men att väggen målats i två olika färgfält skapar ändå känslan av en just en sådan.

Det blev en lång bortavistelse över jul. Vi kom inte hem förrän idag. Vi har haft fina dagar men tyvärr har både jag och Jakob och Folke alla varit väldigt förkylda. Med dålig sömn och en massa hostande som följd. Men det var i alla fall en väldigt mysig julhelg. Nu ska jag vara hemma resten av tiden och få besök av släkt och kompisar.

Vi kom hem till ett kylslaget hus så nu eldar Jakob samtidigt som vi packar upp julklappar och försöker göra oss hemmastadda igen. Jag tänder varenda mysig smålampa och hundra olika ljus för att riktigt boa in mig.

Det enda som är bra med att ställa ner värmen en aning är att julgranen och blommorna trivs så bra. Den fina buketten jag fick innan jul från mitt förlag Raben&Sjögren står sig fint!

Bertils lilla snöglob som han fick av sin kusin

Nu ska vi krypa upp i soffan och kolla på Gomorra och njuta av att ledigheten fortsätter ett bra tag till.

Hoppas ni hade en fin julafton allihopa. Vi firade hos Jakobs mormor som bor en timme ifrån oss ungefär. Efter traditionsenlig kakfrukost gick vi ut på promenad. Magiskt vackert utomhus.

Sedan glömde jag bort att fota något mer från själva julafton. Jag hade fullt upp med att fira och umgås med familjen. Men det var i alla fall en himla fin julafton – och juldagen har inträtt med stor frid. Som den alltid gör när barnen fått en hel massa nya leksaker att roa sig med och man själv har bra julklappsböcker att hugga in på.

Nu är nog allting klart inför julafton. Och det som inte är klart får vara till ett annat år. Det är lite  som en kapplöpning på slutet – min favoritmånad december går så himla fort. Plötsligt stundar julafton. Och även den kan bli ganska hetsig med alla paket och all mat som ska inmundigas på rätt tid. Mellandagarnas sysslolöshet kommer sedan med oändlig frid.

I år firar vi en riktigt utdragen jul. Våra sista julgäster åker hem den tionde januari så jag ska verkligen gå in i den här bubblan ordentligt. Här plockas inga dekorationer bort förrän tidigast tjugondag knut. Förra året blev jag lite stressad av alla som började prata om vår och krispiga tulpaner redan dagen efter nyår. Jag vill ju dra ut på det hela. Så i år hoppar jag över alla instakonton och bloggar som skriver om det. Och grottar istället ner mig i julkänslan som jag älskar så mycket.

Hoppas ni alla får en himla fin julhelg. Alldeles oavsett hur ni väljer att fira, eller inte fira, denna högtid.

God Jul!

Nu har fåglarna fått sin julmat också. Julkärven i bollpilen brukar snabbt fyllas med hungriga middagsgäster. Så kan man stå där vid köksbänken och titta på dem, det är väldigt rofyllt. När det kommer Domherrar till fågelbordet vankas det snöfall. Det sa i alla fall alltid min mormor. Undrar om det stämmer?

Nu har jag slagit in de sista klapparna. Man kan ana temat “platta paket” den här julen. Mest ger jag bort en massa böcker. Finns ju så mycket bra litteratur som bara väntar på att läsas. Av stora och av små

Jag håller det enkelt i år och gör paket av naturfärgat papper, bomullssnören och etiketter jag klippt av vitt styvt papper.

Lukten av lackstång vill jag inte vara utan i december!

Här kan du höra när jag lackar paket i En Underbar Pod – varning för galet mycket julstämning i öronen!

Eftersom stora delar av landet verkar få en grön jul rycker jag ut och visa lite snöglimtar härifrån. Från i år men även från tidigare vintrar.  Något vitt måste man ju få vila ögonen på i juletid!

Så. Hoppas det stillade den värsta snöabstinensen. Och må flingor falla över hela långa landet inom kort.

Häng med på en promenad i skymningen!

Nu har jag gått på julledighet. Så otroligt skönt. Tog en julavslutningslunch för att fira året som gått, tillsammans med Annakarin. Sedan gjorde jag några sista klappinköp innan jag begav mig hem igen. Till lugnet.

Familjen som tittar på julkalendern. Och Melker som tittar på familjen…

Sedan kom några av mina kära tjejkompisar hit på lite fika och mycket prat.

Melker låg som vanligt och dåsade i fåtöljen

Han sover räv

Imorgon ska jag slå in paket, sätta ut julkärven, och förbereda det sista inför julafton. Som jag längtar till den 24e!

Hittade ett sådant fint gammalt nothäfte på loppis som jag bara var tvungen att köpa med mig. Otroligt fina illustrationer på omslaget. Jag kan inte spela piano men det kan ju Jakob så jag räknar iskallt med att han står för användningen av detta onödiga plock. (Onödigt plock är det bästa jag vet!)

Är förresten så himla förtjust i julkalendern i år. Fyraåringen älskar också. Jag gillar att man blir smartare av den. Vi har ju pratat en del om fattigdom sista tiden, med tanke på världsläget. Och jag har försökt förklara svält och krig och allt det där. Abstrakta saker för en liten kille. Men i avsnittet där ett av barnen får äta ett gammalt skärp i brist på annan mat blev det väldigt tydligt alltihop. Tänk att det bara var ungefär 150 år sedan norra Sverige drabbades av svår missväxt sista gången och vi fick göra just det – äta gamla skor och skärp,  mossa och bark. Fruktansvärda perspektiv. 150 år kan kännas väldigt långt bort – men när jag betänker att min gammelfarfar faktiskt levde då – känns det obehagligt nära.

Glad fjärde advent! Det är alltid lite högtidligt att tända det där fjärde ljuset i staken. Julen kryper närmre. Imorgon gör jag några sista inköp – bland annat gott julkaffe från Costas i Umeå och en extra laddning glöggte från Tehörnan. Men sedan är jag klar med allting. Känns så fridfullt.

Jag köper alltid blå hyacinter eftersom de doftar mest. Ett tips är att köpa dem på blomsteraffären istället för mataffären. Lägg några kronor extra så får du blommor som doftar mer!

Den här Majolikakrukan fyndade jag på loppis för ett tag sedan. Fullkomligt älskar dessa gamla färgstarka krukor, som nuförtiden går för bortemot tusenlappen på antikaffärer och tradera.

Det känns lite ovant med matbordet i köket igen men samtidigt mysigt att sitta och äta i samma rum som vedspisen. Nu har vi förresten fått vår nya spis på plats också, till höger i bild. Vi köpte en gasspis från Smeg för ett och ett halv år sedan men har inte installerat den förrän nu. Vår gamla spis hade säkert femton år på nacken och gräddade så ojämnt att halva plåten var bränd och halva var ogräddad.

Nu är det färdigpyntat överallt här hemma. I princip allt mitt julpynt är köpt begagnat – precis som det mesta i vårt hus. Tomtegirlanden, plåtburkarna, kulljusstakarna…jag tycker ju om gamla grejer lite extra mycket när det är jul! De grå ljusstakarna fick jag dock från en snäll bloggläsare.

Sött och salt är supergott. Därför firar jag julen med smörig kola som fått salt från havet. Här är mitt bästa recept.

Igår gjorde jag lite olika sorters julgodis. Dels favoriter från min och Annakarins julbok – men jag provade också ett nytt recept jag hittade i Året runt. Det speciella med dessa kolor är att man gör dem på brynt smör, vilket ger en liten annorlunda smak. Och förstås bidrar också flingsaltet.  Här får ni receptet

Smörkola med havssalt

Print

Ingredienser

• 200 gr smör

• 2 dl vispgrädde

• 1 dl farinsocker

• 2 dl strösocker

• 1 dl glykos

• 1/2 dl vatten

• 2 tsk havssalt

Print

Gör så här

• Bryn smöret i en kastrull. Blanda ner vispgrädden och farinsockret. Ställ åt sidan.
• Koka upp socker, glykos och vatten i en kastrull. Låt koka tills blandningen ändrar färg och mörknar något. Tillsätt gräddblandningen, lite åt gången och rör runt i kastrullen. Koka till den klarar ett kulprov.
• Häll upp i en form klädd med bakplåtspapper (typ lasagneform 25×30 cm) och strö sedan genast över havssalt.  Låt stelna i rumstemperatur under några timmar. Skär i mindre bitar och förvara svalt.

Usch vilken vecka det blev. Folke gick från frisk som en nötkärna till galet hög feber som slutade i att han fick feberkramper, förlorade medvetandet (två gånger) och fick åka till akuten med ambulansen i torsdags. Nu är dock Folke och Jakob hemma igen och lillen börjar bli sig själv. Mamman däremot – hon är inte som hon borde. Den där upplevelsen tog nästan knäcken på mig. Den lilla ork jag hade fes ihop till ett ingenting.  Ändå vet jag att feberkramper i regel är ofarliga och att det inte är en anledning till att få panik. Men det verkar som att hjärtat inte fattar hjärnans logik.

Men nu är i alla fall jullovet inlett. Barnen skulle ha gått även nästa vecka men vi vågar inte skicka dit dem så att de blir smittade av magsjukan som härjar. Idag försöker jag bara vila och återhämta mig och njuta av att Den Stora Julstädningen är gjord och golven är linoljesåpade.

En liten ommöblering har jag också slagit till på. Matbordet har fått flytta in i köket igen och i matrummet har jag ställt in fåtöljer och gjort mer utrymme för umgänge. Blir bra till julhelgerna när vi har många på besök.

En tredje gran har införskaffats också. En gles liten sak. Levande ljus i granar är ju livsfarligt (men fint) så här tänds bara när jag sitter bredvid.

Vår gamla julkyrka står också framme. Jag har pillat in en ledslinga i den för att få ljus.

Har ni förresten sett vårt nya gamla skåp? Från tant Märta och åtminstone 150 år på nacken har det!

Här ser ni lite bättre! Ljusstaken har jag ärvt från min farmor, fatet från min mormor. Draperiet är ett gammalt broderat lakan och den gamla draperistången fann jag på en antik. De stora tomtarna är loppisfyndade!

Folke ligger nu och sover, Bertil är ute och åker pulka med sin kompis och jag ska till att koka lite julkola. Såklart ett recept ur min nya bok God Jul – kakor, knäck och karameller!

Nu doftar det jul i varje vrå.

Gran, hyacinter, apelsinfyllda nejlikor och pepparkakor. Underbart stämningsfullt! Som jag längtar till jul. Hoppas ni får en fin fjärde advent allihopa.

Emma von Brömssen är alla inredningsbloggares älskling. Hon är framförallt känd för dina fantastiska mönster – så när Eco Wallpaper bad mig tolka en tapet från den kollektion hon gjort för deras räkning blev jag väldigt glad. Kollektionen är rakt igenom fantastisk och det bästa är att den känns så tidlös. Den passar lika bra i ett modernt, avskalat hem som i ett äldre. Då jag själv föredrar den äldre stilen stylade jag tapeten Dancing Crane med murriga äldre möbler, för att få en härlig jugendkänsla.

Kolla in de dansande tranorna! Så vackert.

Tapeten finns i fyra färgställningar – rostbrun, blå, ljusgrå och mörkgrå. På bilden ser ni den rostbruna som är min personliga favorit.

Tillsammans med Eco Wallpaper anordnar jag nu en liten jultävling där ni kan vinna 6 rullar av valfri tapet ur kollektionen Eco Simplicity. Allt du behöver göra för att delta är att motivera vilken av alla tapeter du gillar mest och var i ditt hem du skulle välja att tapetsera med den.

Tävlingen pågår till den 22/12 kl 23.00. Eco Wallpaper utser vinnaren och beslutet kan ej överklagas. Ev vinstskatt betalas av vinnaren. Inlägget är ett samarbete mellan Underbaraclara & Eco Wallpaper.

Grattis till vinnaren Kylie Larsson

Så har det blivit dags för den årliga årssammanfattningen! Brukar ju göra den här varje år. 2014, 2013, 2012 och 2011 och 2010. Känner er fria att låna listan till era bloggar och själva svara på om ni har lust!

Gjorde du något 2015 som du aldrig gjort förut? Gjorde om trädgården, spelade in en teveserie och hämtade och lämnade två barn på förskolan vilket är dubbelt trubbel jämfört med en.

Genomdrev du någon stor förändring? Ja, i trädgården. Fy satan vilken långbänk. Vill jag aldrig göra om.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Nej inte av mina nära vänner men många jag känner blev föräldrar vilket alltid är lika skoj!

Vilket datum från år 2015 kommer du alltid att minnas?  Den 17 december. Alltså idag. Den kommer jag minnas för det var dagen när Folke fick kramp och förlorade medvetandet och fick åka ambulans till akuten. Han mår okej nu men det var en fruktansvärd upplevelse.

Dog någon som stod dig nära? Tack och lov nej, däremot fick en av mina bästa vänner bröstcancer. Fruktansvärt.

Vilka länder besökte du? Höll mig inom Sveriges gränser

Bästa köpet? Den gamla glasverandan som ska bli ny entré hos oss och soffan från Norrgavel jag suktat efter i flera år.

Gjorde någonting dig riktigt glad? När min kompis fick reda på att cancern inte spridit sig. Samt när jag kort därefter gick på mitt livs första mammografi och fick veta att knölen i armhålan jag gått och oroat mig över inte var någon cancertumör utan en helt ofarlig knuta.

Saknar du något under år 2015 som du vill ha år 2016? Glädje. Jag har varit ganska låg och trött sista halvåret, vilket har att göra med att jag varit utmattad. Ja, centimeter från att gå in i den där jäkla väggen. Nu har jag dock tänkt om, bokat av och kommer slå av på arbetstakten ända till i februari. Så att jag får återhämta mig och hitta bättre strategier för framtiden. Känns som att detta är ett återkommande tema i mitt liv. Balansen mellan broms och gas. Måste hitta ett sätt att hantera detta.

Vad önskar du att du gjort mer?  Sovit och varit ensam mer. Sånt som jag återhämtar mig av.

Vad önskar du att du gjort mindre? Oroat mig för sånt jag inte kan påverka.

Favoritprogram på TV? Gomorra, Narcos och gamla repriser av Vänner. Fast framförallt The Fall. Sjukt bra serie!!!

Bästa boken du läste i år? Lena Anderssons Utan personligt ansvar. Läsnjutning. Älskar när man kan läsa en bok där allt är så perfekt skrivet och inget i dialogen haltar eller skorrar falskt.

Största musikaliska upptäckten? Att den bästa löplåten i evighet amen är Timbuktus låt Resten av ditt liv.  Älskar att springa till den och tänka på oförätter jag fått utstå och folk jag är arg på och dumma saker jag själv har gjort. Så jäkla peppig och bra låt! Blir harmonisk efteråt och vaccinerad mot bitterhet.

Vad var din största framgång på jobbet 2015? Mina och Annakarins barnböcker får jag nog säga. Som sålts till en massa länder och gått fantastiskt bra. Skriva barnböcker ska jag göra tills jag är åttio år gammal.

Största framgång på det privata planet? Att jag orkat med det här året. Det var bra jobbat av mig!

Största misstaget? Att jag inte tagit mer hjälp med olikas saker.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Ledsnare på grund av trötthet och stress och för lite tid för återhämtning. Men nu har det börjat vända.

Vad spenderade du mest pengar på? Huset och gården

Något du önskade dig och fick? Göra en egen miniserie för SVT

Något du önskade dig och inte fick? Ett punschveranda. Det hanns helt enkelt inte med i höstas – men i vår sätter vi igång!

Vad gjorde du på din födelsedag 2015? Hade ett enkelt kalas för närmsta familjen

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Mindre stress och oro

Vad fick dig att må bra?  Att springa! Jag har löptränat nästan hela barmarksperioden och det har gett mig mycket ork och glädje.

Vem saknade du? Mamma. Sedan min faster Inger som jag träffar alldeles för sällan.  Och såklart att vara i huset i Stenträsk och Glommerstäsk. Det är platser som ger mig energi.

De bästa nya människorna du träffade? Kan inte komma på att jag träffat så många nya människor. Det bästa har väl helt enkelt varit att jag återigen fått känna hur bra människor jag redan har i mitt liv.

Mest stolt över? Att jag vill så himla mycket och vågar drömma stort i mitt liv. Även om det också gör det besvärligt och arbetsamt ibland…

Högsta önskan just nu? Är så himla ledsen och nedslagen över läget i världen och människor som bär på så mycket hat och rädsla. Det har verkligen varit svårt att känna sig glad den här hösten. När världen ser ut som den gör. Så min önskan är något slags gudomligt ingripande i hela den här krisen.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år?  Vila mer, be mer och lita på min förmåga.

Jag bjöd på en sillunch härom dagen. Roligt att något så enkelt kan vara så gott. Med ett par olika egna inläggningar på bordet blir det genast festligt.

Jag serverar såklart sillen med vår egen kokta potatis. Allra bäst tycker jag det är att lägga sill på ett tunnbröd tillsammans med potatis. Så himla enkelt och smarrigt. Det var sådana mackor jag åt när jag “lärde” mig äta sill för några år sedan – så det kan vara ett bra tips ifall det finns någon annan därute som vill lära sig.

Fetaostsill. Det låter lite annorlunda minst sagt – men är hur gott som helst. Jag ville testa en ny smakkombination så jag bjöd på ett sillrecept jag hämtade från Abba receptsida på Allt om Mat.

Fetaostsill

Print

Ingredienser

• 1 lime, saft och skal

• 2 dl matyoghurt

• 1 grön chili

• 1 knivspets spiskummin

• 150 gram fetaost

• 1 knippe salladslök

• 1 pkt 5-minuterssill från Abba

Print

Gör så här

• Riv ner limeskal och saft i en bunke och tillsätt yoghurten. Skiva chilin tunt och blanda ner. Ta bort kärnorna om du vill ha det lite mildare. Tillsätt spiskummin och smula ner fetaosten. Skär sillen i önskad storlek och blanda ner. Häll upp i en burk med lock och låt stå i kylskåpet i en till två dagar innan serveringen för maximal smak.

I egenskap av bloggare får jag ibland frågan om hur jag har det med näthatet? Jo tack bra. Jag är extremt förskonad. Näthatad blir jag nog inte alls skulle jag säga. Ja, några genomvidriga mail och kommentarer får jag förstås med jämna mellanrum. Men de flesta är ganska snälla. Fast sedan finns det ju en grupp som älskar att raljera över sånt som mina äckligt präktiga livsstil, mina ungar i sina vidriga stickade koftor, att jag har folkdräkt på julafton, att jag klär mig som en tant, att jag är en dålig låtsasfeminist, att jag stoppar korv, att jag är så jävla äckelhelylle…ja listan kan göras lång på saker man kan förakta mig för.

Jag är ganska fascinerad av det faktum att 90 procent av de som hånar mig, min livsstil, min blogg och mina fina bloggläsare är andra kvinnor som i sociala medier profilerar sig som framsynta feminister. Nu vill jag för sakens skull bara tillägga att 99 procent av de som stöttar och peppar mig också är kvinnor – vilket är viktigt att komma ihåg. Och jag är inte alls av den åsikten att kvinnor inte får kritisera varandra för att det skulle vara ofeministiskt. Det får vi visst göra. Jag är bara så fascinerad att vissa människor orkar de lägga så mycket energi på att raljera över just mig och mitt liv? Visst är jag präktig på många sätt. Men jag tycker också att min blogg är så himla tydligt feministisk. Som om det nu skulle vara någon slags motsättning.

Dock blir jag inte ledsen över raljerandet. Tvärtom tar jag det som ett kvitto på lyckad varumärkespaketering. Alla tweets, blogginlägg, krönikor och hånfulla kommentarer om Underbaraclaras outhärdliga präktighet stärker bara varumärket, märkligt nog. Och de gånger jag blivit uppriktigt sårad har jag hört av mig till personen i fråga och gett dem mitt telefonnummer och bett dem ringa upp mig. Så att vi kan prata IRL.  Tror ni att någon vågat ringa upp mig? Det har faktiskt aldrig hänt. Och sådana fegisar kan jag ju inte öda energi på!

När jag var liten och blev retad brukade mamma trösta mig med att jag i alla fall “inte sänkte mig till samma låga nivå”.  Att citera sin morsa är väl precis vad en töntig husmorsbloggare som jag kan förväntas göra. Så nu gör jag det. Och vill ni raljera, håna och driva med mig så kör hårt. För jag får tack vare bloggen betalt för att leva mitt drömliv – och det ni skriver hjälper till att göra det möjligt!