Kategori: Claras hem & trädgård

Phu vilken natt. Det här lilla monstret bestämde sig för att härja och vara vaken natten igenom. Minns inte sist det hände, vanligtvis sover han 19-07 utan ett pip. Men denna vaknatt gav mig ruskiga flashbacks till hur det var ett drygt år sedan. Tack och lov att detta nu är undantaget istället för regeln.

När jag äntligen kvicknat till imorse kände jag mig så glad för att det nu är maj. Och vilken ljuvlig majdag. Ljummet och solig ute. Bertil är hos en kompis, jag och Folke pysslar på här hemma.

Lekte ni med klippdockor när ni var små? Det gjorde jag. Mamma hade en fin uppsättning från sent femtiotal som jag fick leka med om jag var försiktig. Funderar på om denna plansch ska få sitta kvar eller klistras upp på tjockare kartong och förvandlas till leksak?

Nu sover Folke middag och jag ska byta om och gå ut i trädgården och tvätta av utemöblerna och tömma krukorna på gamla, förruttnade växter. Något demonstrationståg blev inte av för oss idag – men heja alla som är ute och marscherar. Glad första maj!

Så skönt med helg och att vakna till vårvärme och sol.

Finncrisp med brie och jordgubbsmarmelad från Bonne Maman smakar fantastiskt. Serveras med fördel med en stor balja te och några citrusfrukter.

Medan vi åt frukost byggde Bertil och Folke en djungelkoja.

Här råder regeln att man får leka och riva ut hur mycket man vill så länge mamman och pappan får äta frukost ostört.

Nu ska vi in till stan. Bertil har danslektion, jag ska  köpa vårskor till barnen, prova ut glasögon till Bertil och ta en fika. Valborg brukar vara en favorithögtid men i år tror jag faktiskt att jag hoppar över att bli en rökt böckling till förmån för att sitta inne och ha det skönt.

Ha en fin kväll allihopa!

Ikväll hade vi ett litet enkelt firande av min födelsedag. Med närmsta familjen.

Överpeppade ungar stod och väntade på gästerna

Jacob hade fixat middagen. Ett långkok (med betoning på lång, tror den stod i ugnen i 18 timmar) på vårt eget griskött. Det blev sjukt gott!

Vi serverade köttet i pitabröd med massa grönsaker, röror och fyllningar.

Till efterrätt hade min pappa bakat en tårta

Och jag öppnade massor av paket. Känner mig så firad!

Såklart togs inte en enda bild utav mig. Glömmer alltid bort det – för det är ju jämt jag som har kameran i handen. Men lika bra var väl det för håret var på ända och ansiktet trött och osminkat. Får inte sminka ögonen förrän en vecka har passerat efter ögonoperationen. Märkligt hur mycket man kan sakna sin mascara. Trodde inte jag var så fäst vid mitt smink men uppenbarligen är jag ju det.

Ett ljust, fräscht och vitt hem. Klanderfritt. Ett tecken på god smak. Eller kanske bara dålig fantasi? Jag har i alla fall alltid tyckt att det låter bakvänt när folk hävdar att de älskar naturliga färger och sedan bara inreder med vitt, beige och grått.

En vanlig missuppfattning om inredning är att det är enklast att inreda med en vit bas. Speciellt ges det rådet till oerfarna inredaren. Jag skulle vilja säga att det är precis tvärtom. En vit bas är oerhört krävande. Det är inte enkelt att få ett helt vitt hem att kännas hemtrevigt. Utan vackra möbler, sköna textilier och ambitiös ljussättning blir resultatet ofta sterilt och platt. Mönstrade tapeter däremot – de ger känslan av att ett rum är inbott. Med en riktigt fin tapet kan man ha nästan hur skruttiga möbler som helst. Tapeten gör jobbet. Och den som är för feg för att tapetsera ett helt rum kanske kan satsa på en eller två väggar. Eller varför inte sätta tapeten i taket?

Själv älskar jag att missmatcha färger och mönster. På något sätt känns det lugnande för ögat. Jag älskar rutigt ihop med prickigt och randigt tillsammans med blommigt. Det gifter sig så bra. Förut skämdes jag när mer stilrena typer klev in i mitt hem. Jag blygdes över min färgglada mönstermix. I minimalistens sällskap blev jag som den flamsiga, överpyntade och överförfriskade kvinnan på en stel fest. Smaklös och på tok för mycket! Så hopplöst långt ifrån den lågmälda skandinaviska stil som är signumet för god smak.

Det var en sorglig känsla. Och är det någon känsla som inredning inte ska inge så är det sorg! Inredning ska vara livsbejakande. Så jag bestämde mig för att förekomma allt näsrynkande och stolt deklarera att jag älskar att inreda med naturliga färgskalor. Brandbilsrött som pelargoner, chockrosa som rallarrosor och illande grönt som löven om våren. Och när det gäller pynt är lagom för lite och för mycket aldrig nog.

Det finaste hem jag vet är min farmors. Så långt ifrån vad som betraktas som god smak som man kan komma – men hundra gånger härligare än det mesta jag har sett.

Jag blir alltid så glad när jag surfar runt på Pinterest och hittar bilder som folk pinnat från min blogg. Bara känslan att någon läser och blir inspirerad och vill spara bilden till sitt arkiv – det får det att pirra lite i magen på mig. Att inspirera är det jag lever för. Här är några av min bilder som pinnats lite extra mycket. Som den här på Melker i vårt trapphus.

Eller Folkes spjälsäng med egentillverkad sänghimmel

Eller den här gamla godingen från vårt gästrum

Vårt trapphus innan vi slipade av och linoljesåpade golven. Väggen till höger om trappen ska vi för övrigt plocka ner så småningom så att ljuset från trappfönstret kommer in i hallen.

Köket i dess nuvarande form med tapeten Josefina från Boråstapeter.

Vårt vardagsrum när det var sprillans nyrenoverat för två år sedan.

Somrigt kök med karamelliga trasmattor

Favorittapeten från Boråstapeter (Karlslund)

Jag med nyfödd Bertil i vagnen. Sicken chic mamma jag var ändå!

Vardagsrummet goes orangeri

Kvällssol i matsalen

Bertils nyrenoverade barnkammare

Och så jag på morfars gamla moped. Fullt med rallarrosor i bakgrunden. Det här är nog min favoritbild alla kategorier eftersom den är tagen hemma hos mormor och morfar där halva mitt hjärta bor.

Att komma hem känns lite som att hoppa ner i en isvak. Mailboxen är ett kaos, kontoret är ett kaos. Hjärnan är ett kaos. Så många intryck att sortera. Jag somnade vid åtta igår och vaknade sju imorse lika trött. Mitt bagage blev kvar i Paris dessutom så jag har inte riktigt koll på mig själv. Det bästa när man varit borta brukar annars vara att snabbt packa upp och göra sig hemmastadd och försöka få bort den där kladdiga resekänslan med sand i väskorna och sur bikini.

Så idag gör jag precis det. Gör mig hemmastadd. Genom att jobba, jobba, jobba, skicka hundra mail och försöka leta upp alla tappade trådar…måndag med besked. Och ute skiner solen och lockar på mig.

Jag är väldigt glad att kunna berätta att jag under våren, tillsammans med IKEA och Världsnaturfonden WWF, kommer vara med och försöka lyfta miljömedvetandet i hemmen. IKEA är ju ett av världens största inredningsföretag så det är glädjande att se att de kraftsamlar i miljöfrågorna. Sedan i höstas kommer exempelvis all deras bomull från mer hållbara odlingar – och sedan ett år tillbaka har de varit självförsörjande i hela Norden på främst vindenergi. Under våren driver de projektet HÅLLBARA IHOP där de ger tips och knep för en klimatmässigt hållbarare vardag. Och det är där jag kommer in.

Det är ju ingen hemlighet att jag är en loppisräv av stora mått och just att loppisfynda är ett bra sätt att spara på miljön. Något jag alltid håller utkik efter är roliga textilier och udda stuvar som jag köper för en billig penning och syr om till något nytt. Som här där jag kombinerat tre olika tyger till en fin kudde. Den kan ni nu vinna. Vilket är det smartaste DIY-tipset du har sett? Kommentera på facebooktävlingen här så deltar du i tävlingen. Lycka till! Bästa förslaget vinner min kudde.

Jag längtar så fruktansvärt efter den här sommaren! Efter att växthuset ska bågna av grönt igen och att vi ska äta våra egna ägg, grönsaker och kryddor och bara addera lite av vårt eget fläskkött för en komplett måltid. Jag längtar efter att äta middag utomhus med Albin och Ulrika. Efter att ligga vid byns damm en hel dag och småprata med kompisar och sedan doppa sig med barnen. Jag längtar efter loppisturer och långa skogspromenader. Jag längtar efter mitt syskonbarn som kommer vara nyfödd och gullig. Jag längtar efter att sticka ut och jogga, skörda rabarber och plantera sommarblommor i zinkhinkar och gamla vattenkannor.

Det är så fint att ha hela detta bästa framför mig. Som en stor påse godis jag gömt i skafferiet och ska ta fram när barnen gått och lagt sig. Så känns sommaren i början av april.

Sommarens härligaste projekt ska bli att anlägga en fruktträdgård! Jag tänker mig äppel-, plommon- och päronträd, vita, röda och svarta vinbär. Några olika sorters krusbär. Hallonbuskar, ett jordgubbsland och smultronsnår. Och härlig, kraftig rabarber! Ja massa underbara grejer.

Jag har en stor gräsmatta/slänt så platsbrist råder inte – däremot funderar jag på hur jag ska plantera på bästa sätt för att skapa vackra rum och göra fruktträdgården vacker även inifrån huset? Har ni några tips på riktigt bra trädgårdsböcker som avhandlar det här med trädgårdsanläggning lite mer ur ett ”arkitektoniskt” perspektiv eller hur jag nu ska uttrycka det  – det vill säga inte bara rabatter och sortval? Jag är tacksam för alla tips jag kan få.

Ligga  på soffan och låta ögonlocken värmas av solen, för första gånger på månader. Det hör mars härligheter till.

Allt känns så enkelt och annorlunda när huset badar i ljus och det plötsligt går att ta en bild till bloggen klockan fem på eftermiddagen. Eller tio på morgonen.

Alla växter vänder sig lyckligt mot solen och jag får vrida på krukorna varannan dag för att de inte ska växa helt snett.

Så härligt med sol, mars och fredag. Gnistrande snö och begynnande skare! Hoppas ni får en fin helg allihopa.

Åh vilken grå dag. Himlen tung av snö och kroppen öm efter helgens röjande och rensande. Fast ganska fint mitt i allt det grå. Jag har hunnit jobba undan en hel del från detta soffhörn. Med Melker som umgänge samt en extrastor tekopp.

Älskar alla gröna växter som gör att det känns lite som en djungel i vårt vardagsrum. När det är vitt ute är det extra fint med grönt inne.

Slöfock…

Imorgon ska jag plåta tre smörgåstårtor till ett jobb (mums!) och fixa vaccinationen inför Kenyaresan och beta av alla de där mailen jag inte hann med idag. Men just precis nu ska jag inte uträtta något mer utan bara krypa ner i soffan, dra filten över benen och läsa lite bok innan jag somnar.

Åh hjälp vilken helg! Det har varit fullt ös sedan i fredags morse och nu till söndagkvällen är jag lite som en urvriden trasa. Mest av allt har jag ägnat mig åt att städa och rensa. Jag vet inte hur många sopsäckar med skräp jag har slängt och kört till tippen. Massor av saker har skänkts bort också. Dessutom har jag möblerat om hela nedervåningen. Jag har flyttat tillbaka möblerna som jag hade dem innan jul – med köksbordet i matrummet istället för i köket. Efter några månader av att äta i köket längtade jag tillbaka till att ha ett matrum med gott om plats där vi slipper se på kastruller och disk när vi sitter och äter.

Jag passade på att byta ut kuddar och gardiner och tyger och gjorde det lite marsfräscht när jag ändå höll på.

Nu är det bara arbetsrummet på övervåningen som är i kaos. För där har jag nämligen också möblerat om. Byrån som stod i hallen står nu på kontoret medan garderoben från kontoret fått flytta ner.

Helt sinnessjukt hur rörigt och skitigt det var på mitt kontor. Men om åtta timmar till kanske det börjar arta sig i alla fall…fast nu orkar jag faktiskt inte göra någonting mer. Nu ska jag äta vindruvor och se ett avsnitt av Shameless – en serie som jag inte vet om jag gillar starkt eller ogillar. Får pröva några avsnitt till innan jag bestämmer mig.

Jag älskar gamla pappkartonger och chokladaskar och cigarrill-lådor och hittar jag några på loppis måste jag slå till!

Totalt onödiga men himla trevliga för att förvara småpryttlar man är rädd om, smycken, fina underkläder, brev eller gulliga födelsedagskort.

Små bord att ha i barnens rum tycker jag brukar vara lite knepigt att hitta. Därför blev jag så glad när jag såg att Panduro Hobby som jag samarbetar med börjat sälja brickor och ben som man kan göra sina egna små bord av. Här har jag monterat tunna metallben på en upp och nervänd bricka för att få en bordsskiva. På bordet står ett kakfat, gjort av en rund bricka och ett svarvat bordsben som jag skruvat fast ovanpå.

Av trolldeg tillverkade jag småkakor som jag sedan målade med hobbyfärg. Brickan är målad med möbelfärgen Antique Green.

På bordet målade jag också en rutig bordsduk. Bordet är målat i nyansen Antique Pink och duken är målad i Folk Green och Skye Blue.

Det finns även träben i olika utformande. Konformade och kulformade, som jag monterade på de runda brickorna. Skruvar och fästen följer med så det går lätt som en plätt. Båda borden målades i Folk Green med detaljer i Antique Pink. Jag målade borden två varv med en bred pensel och detaljerna på frihand med en akvarellpensel – men är man inte så stadig på handen kan det vara klokt att tejpa kanterna med maskeringstejp.

Perfekta lekbord eller nattduksbord blev resultatet! Och väljer man att montera brickorna upp och ner så får man en helt slät yta som gör att bordet enkelt kan avvändas som arbetsyta för att exempelvis rita.

Recept på trolldeg till småkakorna

5 dl vetemjöl

2,5 dl salt

2,5 dl vatten

2 msk olja

Blanda till en smidig deg och forma till fina figurer. Grädda på en smord plåt i ugnen på ca 100 grader i 2-4 timmar lite beroende på figurernas tjocklek. För att skynda på gräddningen kan man vända på figurerna efter någon timme i ugnen.

Inlägget är ett annonssamarbete med Panduro Hobby

Det är intressant att se hur trenderna svänger även vad gäller loppis och antika grejer. Strindbergslampor till exempel. Dessa klassiska lampor har väl aldrig direkt varit omoderna men sista åren har de gått från att vara en dammig klassiker till att bli både hippa och dyra.  Har fyndat flera för omkring hundralappen tidigare år men nu går de inte att få för under tusenlappen knappt. Kan förstå varför då de är himla fina och ger ett väldigt mjukt sken.

Sedan glödlamporna fasades ur tycker jag att det är svårt att hitta fina lampor med lagom många ”watt” till fönster och bordslampor. Blev därför glad när jag hittade lampor från Clas Ohlsson med motsvarande 11W som är precis lagom starka för all mysbelysning. Köptips!

Denna regntunga onsdag åkte jag och Annakarin hem till vår kompis Nina för att fika och spåna företagande och affärsidéer.

Ninas hem är så harmoniskt och vackert. Känner ni igen tapeten? Edgar från Sandbergs – samma som jag har i vårt vardagsrum fast min är i grönt.

Nina bjöd på fika…

Smarriga semlor från Nisses kondis (bäst i stan)

Och som vanligt när jag är här kan jag inte låta bli att fota några av alla fina detaljer!

Det blev en peppig och fin onsdagseftermiddag med massa bra idéer och tankar för framtiden. Nina kan ni förresten följa på Nina.elisabeth på instagram.

Vissa saker samlar jag på aktivt. Vissa saker verkar samla på sig själva. Som när jag hipsvips upptäcker jag att jag har hur många små resväskor och koffertar som helst. Men jag kan liksom inte få nog av dem. Det värsta är bara att de inte ens är särskilt bra förvaring – tvärtom är de för för små för att rymma någonting och så minns jag inte vad jag stoppar i vilken väska. Men fina är de i alla fall. Det kan man inte förneka!

Andra saker i mitt hem som samlar på sig själva

– Udda, fina assietter

– Gamla ursköljda glasflaskor som kan vara fina som vaser någon gång

– Hundra missmatchande strumpor som verkar sakna partner

– Dammråttor

Älskar att titta på före och efterbilder av renovering. Dumt nog har vi inte fotat alla rum före och efter, för det hade ju varit väldigt roligt att nu kunna titta tillbaka. Några rum har vi dock gjort det med. Här ser ni det som idag är vårt vardagsrum, precis när vi rivit väggarna.  Det här rummet bestod av fyra små opraktiska skrubbar och inget fönster fanns det heller – trots att vår finaste utsikt är här.

Vi tog upp ett fönster och upptäckte att det en gång suttit ett precis här. Plockade bort dörren och alla väggar och gjorde det till ett härligt vardagsrum att hänga i. Är så galet nöjd med den här renoveringen.

Just nu är jag fantastiskt renoveringstrött men till sommaren ska vi ÄNTLIGEN bygga punschveranda samt garage. Garaget förstås i gammal stil med smal panel och gamla fönster. Kommer bli så fint.

Jag stannar uppe sent så ofta jag kan – fastän jag är för trött. Bara för att få vara själv en stund i huset och känna ensamheten. Skriver lite i mitt anteckningsblock. Plockar bland mina böcker. Läser en bit ur den ena eller andra gamla favoriten. Porten vid Johannes, Statt opp min älskade, Längtans blåa blomma, Den blå rullgardinen.

När man kan en bok så bra att det är som att ringa till en gammal vän. Man vet historien utan och innan – men man vill få höra rösten igen. Så är det med riktigt bra böcker man läst hundra gånger.

Tycker mycket om att gå runt här hemma när barnen är på förskolan och Jakob jobbar. Med en kopp kaffe i handen och Satie i högtalaren. Det känns som att tiden står stilla. Jag trivs verkligen i det hem jag omsorgsfullt skapat. Alla lampor, burkar, tyger och möbler jag letat rätt på på loppisar och antikaffärer under åren. Eller sånt jag fått av släktingar. Allting har en tanke. Allt är besjälat. Ja, det låter säkert fånigt men så är det för mig.  När jag var liten och reste bort gick jag runt och sa hejdå till alla möbler och saker i huset. Och när jag reste från farmor eller mormors hus var jag tvungen att gå runt i rummen och säga hejdå även där. I vartenda rum. Det kunde ta ett tag….

Det gamla vardagsrummet har efter ommöbleringen fått bli lite mer av en salong eller gammaldags rökrum om man så vill. Minus rökandet förstås. Älskar den röda pianosjalen från 1800-talets slut och fåtöljen från min faster som jag klätt i ett gammalt blommigt draperi jag fyndade på Tradera.

Den fina gamla ampeln fick jag i julklapp av min storasyster. Hon håller alltid utkik efter saker till mig när hon går på loppisar.

Jag minns att farmor hade en nätt gammal matmöbel vid ett fönster där man kunde spela spel eller lösa korsord och samtidigt hålla koll på förbipasserande. Där satt jag som liten och spelade löjliga familjen. Och nu har jag en likadan plats och det känns märkligt viktigt för mig. Det roliga är att Anna förstod precis när hon såg möbleringen ”Det känns ju som hemma hos farmor”. Ja, vi är lika på det sättet min syster och jag. I vår nördiga kärlek till att bygga små altare, stilleben och världar som påminner oss om platser som är viktiga för oss.

Därför är det nyttigt att möblera om