Kategori: Claras självförsörjning & klimat

April i Västerbotten. Allt är så fult ute. Här har ingenting börjat grönska ännu och gräset är brunt och torrt. Men snart säger det pang och grönskan tar över världen. Själv längtar jag efter färska, egenodlade grönsaker. Sommardagar i gårdsbutiken.

Packa grönt åt kunderna och åt oss själva.

Tack och lov är det snart dags att sätta igång med växthusodlingen så att livet blir lite grönare. I vår källare står små plantor och strävar mot ljuset.

Albin och Jacob driver ju jordbruket Marstorps Mat tillsammans och de har varsin blogg. Albin skriver nördigt om jordbruket och Jacob mestadels nördigt om yogan. Två av mina favoritbloggar är de likafullt!

Att gå ut och hämta ägg på morgonen är lite som att gå på skattjakt. Äntligen har värpandet kommit igång ordentligt och vi får mellan 6-12 ägg om dagen. Imorse hittade jag två ägg som var helt gigantiska. På bilden ser ni vanliga ägg (de små) bredvid de stora äggen.

De var så stora att de inte ens gick att stänga äggkartongen. Som rejäla potatisar. Undrar varför hönsen värper sådana ägg hips vips? Lite charmigt är det även om man verkligen får tänka till när man bakar för att kemin ska stämma…

När hönan Lille Skutt värpte sitt första ägg

Har suttit och skrivit ett reportage hela dagen – om odling och självförsörjning till Amelia Vår som kommer ut om några veckor (jag är ny fast profil i deras specialtidningar – jippi!)  Jag har fram tills nu varit så trött och opeppad på allt som har med odling, gården och djuren att göra. Slutet av hösten och midvintern brukar oftast kännas så. Men långsamt, i takt med att ljuset så smått återvänder väcks den där pirrande känslan till liv igen. Att det kommer en sommar då jag ska plocka varma tomater från plantorna i växthuset. Att det kommer kycklingar, grisar, hässjat hö och ljusa middagar utomhus, med våra egna primörer.

Vi lever så olika liv på sommmarhalvåret och vintern. På vintrarna känns det inte alls som att vi är jordbrukare. Den identiteten känns långt borta – ja verkligen främmande. Odling? Vad är det? Ska det verkligen växa något här under all snö? Varje vår måste man återuppväcka den där lantisen under lager av snö, mörker och kyla. Och så plötsligt en vårdag står Jakob och Albin i sina blåställ och leriga stövlar och betraktar skeptiskt – men  ändå tjuvnöjt – den framtinande åkern.

Jordbruksåret som kommer

Underbart småskaligt

Att odla för självförsörjning

Gårdsdrömmar och ägg i överflöd

Vill bara visa en av de populäraste produkter vi tagit fram för Yawamas of Swedens räkning. Nämligen våra kuddar i batikteknik eller tie-dye som det också kallas.

De färgas av Africolor i Zambia och sys av Chikumbuso – en organisation som drivs till förmån för änkor i en av Zambias största kåkstäder.

Själv är jag extra förtjust i våra skålar, fat och flaskor tillverkade av trä. Och de fina förvaringsburkarna gjorda av recyclade vinflaskor. De sistnämnda hittade Anna och Nicola hos en lokal producent när de besökte en marknad i Lusaka, Zambia. Ett exempel på hur uppfinningsrikedomen blir stor när tillgången på nya material är begränsad. Nöden är alltings moder. Både miljövänligt och klimatsmart.

Nu till helgen har Yawama en popup-store i Stockholm, på Frejgatan 47. På fredag har vi öppet mellan 12-18 och lördag 12-16.  Kika gärna förbi oss och shoppa lite schysst producerade julklappar. Som gör skillnad på riktigt!

Och psst – har du handlat hos oss och länkar eller taggar #yawamaofsweden på din blogg eller Instagram får du 15 procents rabatt på nästa köp. Läs mer här. 

Jag vet inte om jag berättat om våra nya hönor? Min instagramkompis Nina hämtade i våras hem fem uttjänta hönor samt tuppen Kjelle från en ”äggfabrik” i stan. Efterom Nina inte har någon bra vinterbostad till sina hönor fick de flytta till mig i augusti. När de kom till Nina var de kala och eländiga och väldigt skygga. Nu är de fina i fjärdedräkten och verkar trivas. Skyggheten har gått över och jag har inget som helst problem med att plocka upp och undersöka dem – vilket förstås är väldigt skönt.

Jag är ju mycket inne på olika lantraser men blev faktiskt lite förälskad i dessa värphybrider. De är sociala och trevliga och värper fantastiskt bra. Vi har haft ett äggöverskott ända sedan de kom. Tuppen Kjelle är också väldigt omtyckt här hemma då han inte låter så överdrivet mycket. Däremot var de alla lite yra och snurriga när de kom – och man märker att deras hönsinstinkter inte är vad de borde vara. Men här syns i alla fall en av damerna – dammig av sandbadande och maskletande ute i det fria.

Imorse när jag vaknade visade termometern på sex kalla minusgrader och ute var världen täckt av frost. Men så fort solen kommer fram så tinar det upp och blir riktigt skönt ute. Den här veckan inskolas Folke på förskolan så på förmiddagen var jag där med honom och på eftermiddagen hängde vi hemma. Tog en skogspromenad med Melker och var ute och donade en del på tomten

Han är så fin i jackan och hättan som min mamma sydde när jag var liten. Önskar jag hade kunskap (och tålamod!!) att sy lika bra som henne!

Sedan var det dags att ta hand om tomaterna och koka tomatsås. Allt hann inte mogna ute i växthuset så de gröna tomaterna har vi plockat in så får de mogna eftersom. Det blir många storkok av tomatsås dessa veckor. Att spara i frysen till mitt i vintern.

Tycker så mycket om utsikten från vår arbetsbänk även om den just för tillfället inte är så upplyftande pgav att halva tomten är uppgrävd.

Älskar att ta rätt på skörden och fixa konserver och inläggningar att ha stående i jordkällaren. Ännu är vår jordkällare inte helt färdig men Jakob hinner förhoppningsvis klart till helgen så att vi kan få lite bättre ordning på allt vi plockar upp från landet. Någon ”riktig” jordkällare är det kanske inte  – snarare en del av vår vanliga, kalla källare som vi isolerat och byggt hyllor till. Där kommer det vara lagom svalt att vinterförvara rotsakerna hoppas vi.

Mitt recept på god tomatsås

Så tänker jag om att odla för självförsörjning

Imorgon har vi öppet Marstorps Mat för sista gången denna säsong. I år blev det en kort sådan – tack vare den dåliga odlingssommaren. Men nästa år satsar vi stort och odlar mer och ämnar hålla öppet längre. Kundunderlaget har det i alla fall inte varit något fel på och vi hoppas femdubbla skörden nästa år.

Det fina med trädgården och odlingarna är att de går i dvala. På våren är det alltid så underbart när det börjar spira och man känner sig nipprig av minsta pärlhyacint i rabatten. Allt är möjligt – allt hoppas man på! Men på hösten är det så skönt när säsongen tar slut. Att arbetet avrundas. Att man kan göra bokslut och pusta ut och glömma sina misslyckande – och inte minst ta nya tag inför nästa säsong.

Vi har öppet mellan 11-14 och vägbeskrivning till gårdsbutiken finns här.

Idag var det dags för ännu en intensiv teveinspelning till Claras Gård. En stor del av inspelningen skedde i mitt växthus. Det är lååånga dagar när man spelar in. Idag avrundade jag och stökade bort det sista vid halv tio på kvällen – efter tolv timmar av förberedelse och fotografering. Men bra blire! Och resultatet kan ni se på tisdagkvällar i Go’kväll – eller då jag lägger ut klippen här på bloggen.

Min gula klänning är en favorit från min garderob  och var ursprungligen tänkt att vara med i min kollektion för Jumperfabriken. Den föll dock bort eftersom fabriken som tillverkade just det tyget gick i konkurs. Klänningen finns med andra ord bara i ett enda exemplar så jag är väldigt rädd om den!

Nu ska jag skynda mig i säng för att få några timmars sömn – för imorgon reser jag bort för att göra en föreläsning.  Så roligt att vara igång med föreläsningarna på allvar igen.

Lördagen började med sovmorgon för mig då Jakob steg upp och skötte pojkarna. Melker bekantade sig med gunghästen

Sedan öppnade vi gårdsbutiken Marstorps Mat

Och vilken anstormning! Hela första timmen var det lång kö. Känns så fantastiskt att se att det finns en marknad för småskaligt, närodlat och grönsaker fria från bekämpningsmedel

Det känns också väldigt roligt att så många från byn och grannbyar kommer och handlar. Vår önskan är ju faktiskt att göra något för bygden vi bor i! Det är bland annat därför vi valt bort att stå på Bondens Marknad inne i Umeå, även om jag har förstått att det är väldigt bra att stå och sälja där.

Vår lärdom till nästa år är att försöka femdubbla skörden. Vi behöver helt enkelt mycket mer grönt för att kunna möta efterfrågan!

Som vanligt bakade jag och sålde sockerkaka på våra egna ägg

Folke lekte med pinnar och jagade höns

När det lugnat ner sig en aning tog vi en kaffepaus i solen

Och när butiken stängt för dagen gick Bertil och Ada runt och ”köpte” grönt för egna slantar. Väldigt populärt.

[svtplay id=”3255304″ size=”large”]

Igår var det då äntligen premiär för min nyinspelade serie Claras Gård för SVTs Go’kväll! I första avsnittet gör jag en vacker mormorsrabatt  – mitt i byggkaoset – och får hjälp av självaste Gunnel Carlsson.

Jag lovar att fota mer när rabatten vuxit på sig lite och cortenstålet och gruset kommit på plats på rätt sätt. Allt är ju som ni märker halvfärdig på tomten än så länge…men i sista avsnittet kan jag förhoppningsvis visa det fina färdiga resultatet.

Hoppas ni ska gilla och att vi ska kunna göra fler och längre avsnitt så småningom!

I augusti när gårdsbutiken är öppen handlar allt om Marstorpts Mat på helgerna. Det är väldigt mysigt att hänga där hela lördagen och prata med kompisar och kunder

I lördags var Folke med och knaprade morötter

Annakarins underbara mormor Greta, 98 år gammal, kom också och hälsade på. Tänk att det skiljer nästan ett sekel mellan dem.

Två skäggiga bönder på en bänk i solen. Jakob och Albin. Vi skrattar lite åt hur lika de har blivit varandra sista året.

Jag fikar nonstop på lördagarna – i utemöbler Ulrika fyndat lite varstans. Hon lyckas alltid fynda så bra grejer.

Nu har fönsterna på gårdsbutiken målats senapsgula. Väldigt fint ihop med det grå!

Och när butiken stänger för dagen plockar vi ihop den del av skörden som ska levereras till de två restauranger vi säljer grönsaker åt, nämligen Granö Beckasin och Älvtåets gröna. 

Den här soliga augustihelgen har vi hängt i gårdsbutiken

Lika trevligt som alltid!

Massa fina grönsaker…

Folke stod utanför och käkade jordgubbar

Jag hade bakat citron – och vallmokaka samt en chokladsockerkaka

Hönsen solbadade och hade det skönt

Folk shoppade loss och vi åt samma sak tre dagar i rad…

Nämligen sånt vi har mycket av i landet. Som ugnsbakade rödbetor, gulbetor och lök med fetaost eller chevre samt honung och valnötter ovanpå!

Åh, förlåt tystnaden här på bloggen sista dagarna. Är så överhopad av arbete att jag inte hunnit kika in. Vad har jag då gjort? Jo jag har spelat in en miniserie för SVT Go’kväll med avsnitt från gården. Programmen kommer sändas i höst med start om bara några veckor. De kommer handla om livet här på gården med odlingarna, renoveringarna och djuren. I första avsnittet kommer underbara Gunnel Carlsson och hjälper mig att planera och plantera en riktigt mormorsrabatt. Jag och mamma brukade se på hennes program Gröna Rum tillsammans när jag var liten. Det var min mammas favoritprogram och jag tycker att det är så roligt att tänka på att nu 20 år senare kommer Gunnel hem till mig och hjäper mig med min trädgård! Jag kan säga att jag hade en helt fantastisk inspelningsdag igår med Gunnel som är en otroligt inspirerande och varm kvinna!

Jag hojtar när programmen börjar sändas. Och så håller jag tummarna för att SVT fattar att de ska låta mig göra riktiga långa program nästa sommar. Entimmesavsnitt från Claras värld. Vore inte det roligt? Det är ju på tok för lite höns, norrlänningar och ekologiskt jordbruk i rutan…

Idag kom Anna och Juni hit och så packade vi en matsäck och gav oss av för att plocka blåbär! En hel massa blev det…

Folke placerades på en tuva och satt och smaskade. Juni och Bertil hjälpte till att plocka men framförallt att äta.

När vi blev trötta tog vi en stunds fika

Och efter några timmar åkte vi hem och rensade hela rasket.

När man varit duktig och plockat blåbär måste man belöna sig med något gott så då gjorde jag den här smarriga blåbärskladdkakan! Mycket enkel att göra men ohemult god

Jag och Anna har plockat bär varenda sommar sedan vi föddes: hjortron, blåbär och lingon – så det känns fint att få ta med våra barn ut i skogen och föra det vidare till dem.

Testa också gärna min goda sockerkaka med blåbär!

Idag var det då äntligen dags för säsongsöppnandet av gårdsbutiken Marstorps Mat. Det är alltid lite extra roligt och spännande med premiär – speciellt denna kalla sommar. Skulle det finnas nog mycket att skörda?  Men jo, vi hade mycket att skörda men kommande helger blir det mycket mer!

Ulrika har jobbat på helt fantastiskt med den byggnadsvårdsmässiga renoveringen av vår gårdsbutik – för att få den duglig för affärer.

Jag misstänker att de stora vackra fönster hon satt in har suttit i något gammalt kapell någon gång.

Jag hade bakat en kaka och vi sålde förutom grönsaker också lite enkelt fika

Tycker att det är så himla mysigt att hänga vid gårdsbutiken och prata med grannar och kunder och hälsa på ungar och hundar och dricka kaffe med dopp. Tyvärr kunde jag inte vara med hela lördagen den här gången då jag skulle jobba i stan på eftermiddagen – men de kommande lördagarna ska jag stanna ända till stängning

Smaklig gurka.

Och ägg från synnerligen frigående höns. Gröna, bruna och cremefärgade.

Vår fina gamla våg samt kassarna jag stämplat. Såklart tar vi kort.

Paprikorna är fina i år. Delikatesspaprika som jag gärna skivar och lägger på ostmackan.

Och så färsk vitlök som är himla mycket mildare än torkad och väldigt god i matlagning

Inläggningsgurka har vi enorma mängder av. Måste göra en rejäl sats med inlagda gurkor någon dag.  Vi har öppet gårdsbutiken mellan 11-14 varje lördag. Läs mer här!

Efter några timmar på gårdsbutiken tog jag mig in till stan där jag och Annakarin skulle prata på Noliamässan om vår bokserie för barn. Det var tvära kast men väldigt roligt. Jag kom hem först när barnen skulle lägga sig för kvällen och då stupade vi nästan av trötthet allihop.

Fast imorgon blir det upp och hoppa igen för då kommer min syster och min systerdotter hit och då ska vi dra ut och plocka en massa blåbär tänkte vi.

Idag stämplar jag ett par hundra påsar till vår gårdsbutik Marstorps Mat med vår logga. En liten del i förberedelserna för nästa helg, lördagen den 8e augusti när vi öppnar gårdsbutiken.

Jag är så himla stolt över att ha en del i den här gårdsbutiken. Över det Jakob och Albin har byggt upp på bara två år och över det vi försöker göra med jorden här. Att vara småskalig grönsaksodlare är inte helt enkelt – speciellt inte denna eländiga odlingssommar. Men på något vis går det – till och med bra! Och Ulrika har kämpat på och byggnadsvårdsmässigt renoverat soldattorpet som vi har gårdsbutiken inrymd i så den har blivit superfin. Det känns med andra ord väldigt roligt att ha premiär nästa helg.

Vi har öppet mellan 11-14 varje lördag i augusti och september och säljer vår skörd. Ren mat från jordiga händer – fem mil utanför Umeå. För vägbeskrivning och nyhetsuppdateringar – följ oss på Facebook eller vår hemsida Marstorps Mat. Eller läs om vår väg till en mer självförsörjande vardag på Albins blogg. Hoppas vi ses där!

Igår hade vi tuppslakt här på gården. Hia-Hia, Bamse och Stor-Pappa nackades och plockades ur och ligger nu i frysboxen i väntan på att bli middag.  Lill-piraten iakttog alltihop. Han är väl införstådd med att djuren ska bli mat en dag. Vi har haft tre tuppar i vår lilla hönsflock och de stackars hönsen har inte alls mått bra av det utan tappat fjädrarna av allt parande. Nu får dem det lugnt och skönt.

Men samtidigt som vi har nackat tre tuppar har det kläckts en massa kycklingar! Femton stycken närmare bestämt. Ulliga och vansinnigt gulliga. Det är skiftningarna i ett jordbruk. Liv och död.

Obeskrivligt söta är de i alls fall

Och piper som små kanariefåglar. Vi tar upp dem en del för att de ska bli handtama. Bra om man ska kunna undersöka hönsen eller fånga in dem av någon anledning. Samtidigt vill man inte göra det för mycket då tama tuppar kan bli aggressiva då de tror att man tillhör flocken och därför ska domineras.

Vi håller ju på att byta ut vårar hopplock av lantraser och värphybrider till att bara ha australorpington. Det är en ras som både värper bra och får en hel del kött på kroppen. Våra första australorpar kläcktes ju i våras och de börjar nu komma i målbrottet och går runt hemma hos Albin och Ulrika och kacklar som de värsta trettonåringar!

Jag får en värkande vemodig känsla när jag åker genom byar med övergivna hus och förfallna gårdar. Där åkrar täcks av sly och resultatet av äldre generationers umbärande nu växer igen. Där endast något gammalt rabarberstånd skvallrar om att det en gång bodde någon här som brydde sig. Som odlade och tog hand om.

Folk trängs i våra storstäder och människor flyr krig och nöd och kommer till Sverige på jakt efter tryggheten. Och här har vi ödegårdar, odlingsmark, enorma arealer som inte används. Och dessutom ett skriande behov av inhemsk livsmedelsproduktion. Och att folka ska välja svenskt när de handlar. Den ekvationen går inte ihop för mig. Hur kan det få fortsätta så här?

Jag önskar att vi än en gång kan få se en levande landsbygd. Där byar får blomma igen och där människor från alla delar av världen får komma och rå sig själva. Visserligen enkelt. Men absolut tryggt och fredligt. Ett liv i frihet. Det kanske låter vansinnigt naivt men går vi tillbaka fyrtio år så levde större delen av Sveriges befolkning så här.

Det enda som lindrar vemodet jag känner vid åsynen av norrländsk avfolkningsbyggd, är att vi faktiskt är en slags motkraft. Vi driver ett småskaligt jordbruk, inte så olikt förr i tiden. Fast uppgraderat och enklare. Vi bor på landsbygden  och samverkar med våra grannar. Vi bidrar med våra odlingar till biologisk mångfald i vår närmiljö och gör våra klimtavtryck mindre. Vi håller åkermarken öppen och erbjuder närproducerad mat till människor i vår närhet. Jag lever på många sätt det liv jag drömt om ända sedan jag var liten. Då jag ville rädda varje fallfärdig gård jag såg och drömde om massa ungar, djur och odlingar.

Fast nu är det här knappt avfolkningsbyggd längre. Det är babyboom i vår lilla by och folk står i kö för att få tag i ett hus här. Så just i mitt sammanhang känns landsbygden inte vemodig eller som en skärva historia. Utan som alldeles modern framtid.

Denna helg, precis som alla helger nu på våren går i arbetandes tecken. På söndagen jobbades det med jordbruket.

I år har vi sju griseknoar. Hemskt söta

Albin, Jakob och min svåger Jens byggde ett nytt grishus nere vid bäcken. Tanken är att grisarna ska få bo där så att de kan dricka direkt från bäcken och vi slipper kånka så mycket vatten

Och så här ser kycklingarna som kläcktes i påskas ut nu! De bor ute i den hönsinredda husvagnen. Hälften blev hönor och hälften tuppar. Till hösten åker tupparna i grytan. Ser ni den vita tuppen? En enda vit bland alla svarta. Jag la nämligen ner ett befruktat ägg från vår egen hönsgård i kläckaren tillsammans med de renrasiga orpingtonhönsen.

En isbarhöna (tror jag) som lägger turkosa ägg!

Bertil och Ada lekte och arbetade utomhus. Egenstylade outfits FTW!

Lill-Folke fick mest hänga med oss på trappen och klappa katten Måns

Här ser ni vår gårdsbutik. Ulrika håller på att renovera den just nu. Plockar bort den fula gamla fasaden, sätter i tidstypiska fönster och städar och fixar invändigt. Kommer bli så bra när det är färdigt!

Ulrika och Albin bjöd på middag. Pulled pork i pitabröd med coleslaw. På kött från våra egna grisar från förra året

Löjligt gott var det!

Albin och Ulrika har väldigt fint hemma hos sig och man möts alltid av en svag doft av linoljefärg när man kommer in, från något av alla projekt de har i görningen.

I ett minitält av fiberduk – inuti det stora växthuset – står våra strävsamma plantor och väntar på varmare tider. Här växer paprika, tomat, chili, gurka och lite annat smått och gott. Har ni luktat på en tomatplanta någon gång? Doften är berusande. Det finns några saker jag får sådant där doftsug utav och vill inhalera i stora mängder. Dit hör tomatplantor, fuktig jord, bensin och vattenfasta tuschpennor. De där två sista sakerna låter ju inte helt sunt men de två första ska jag i alla fall frossa i till sommaren.