Sista kryddsvängen

I början av sommaren skrev jag om hur jag murade en odlingsbädd för kryddor. Efter ett tag murade jag en precis likadan till bredvid.  Kryddorna har verkligen trivts i dessa bäddar och nu börjar ”pallkragarna” bli ännu mer patinerade och fina. Det är dags att skörda kryddorna men jag drar bara ut på det. Koriandern är överblommad och basilikan har frusit ihjäl men ytterligare en koriander och enorma mängder persilja har jag kvar att ta reda på.

Myntan – vad gör jag med den? Den är väl inte så god att torka och ha i mat. Kanske torkar och gör te istället! Te och ett härligt fotbad.

Det ska bli spännande att se hur kragarna klarar vintern – om de fryser sönder eller ej. Funderar på att täcka över dem med presenning när jag skördat – men vet inte om det bara bildas kondens under den? Jag har ju inte murat ihop stenarna utan bara lagt dem på varandra så jag hoppas och tror ändå att vintern ska gå bra!

Annons

Lockigt får och vågigt hår

I måndags klippte jag av mig håret hos Helen på WOW. Mitt eget hår går en bra bit nedanför axlarna och jag var sugen på kort igen. Jag har alltid haft spikrakt hår utan en enda liten lock, men till min förvåning har jag nu fått självfall! Hårets struktur ändras under livet beroende på hormonerna i kroppen – som för min mamma vars korkskruvslockar raknade när hon väntade barn.  Fast jag vet att hår kan förändras kändes det smått surrealistiskt att plötsligt kunna krama fram lockar i mitt raka hår.

Vi bestämde oss för att klippa en page. Men istället för en rak grafisk page så klippte vi fram massa busiga lockar.

Känner mig så himla nöjd med resultatet. Det lite ostyriga men väldigt naturliga.

Jag har förresten fått en del frågor om Uppdrag Gransknings program om hårextensions som sändes ikväll. Jag blev kontaktad av redaktionen innan publiceringen och fick se klippen. Det blev tydligt att det löshår som presenterats för mig som fairtrademärkt i själva verket är raka motsatsen. Jag har varit och är så otroligt arg och upprörd över det som framkommit i granskningen. Det slutade med att jag gick raka vägen till badrummet och hällde aceton i hela håret och plockade ut mina slingor. Eftersom jag på inget sätt kan stå bakom det här längre har jag också avpublicerat alla tidigare blogginlägg som rör saken.

• Inlägget är ett annonssamarbete med TRINE •

En god investering

Jag tycker att socialt företagande är suveränt. Affärsmodeller som hjälper oss kunder att göra gott här i världen!  TRINE är ett Göteborgsbaserat företag som låter privatpersoner investera pengar i solenergi på platser i världen där människor idag saknar el och får förlita sig på fossila bränslen. Idag lever en dryg miljard människor utan elektricitet och TRINE:s mål är att göra siffran noll. Hittills har 167 000 människor med deras hjälp fått solenergi – och jag är med på ett hörn av den resan.

När jag reste runt i  Zambia förra året såg jag hur vanligt det blivit med solenergi – det satt celler uppsatta på taket på alla hus där människor med bättre ekonomi bodde. Problemet är bara att de personer som är fattiga och som verkligen behöver solcellerna har inte råd att köpa dem. Så nu har jag gått in med en investering i Solar for Local Businesses i Zambia Men för att projektet ska bli fullfinansierat behövs mer investerare. Så jag uppmanar dig att ansluta dig. (Här på bilden ser ni Anna i Matero i Zambia som är en av de som numera har tillgång till solenergi)

Pengarna jag investerat i TRINE fungerar som ett lån till lokala företag som gör att de kan installera och sälja solenergi som befolkningen sedan kan betala av månadsvis.  Hittills har TRINE finansierat solenergi för människor i Kenya, Zambia och Tanzania (där bilden är tagen) – samtidigt som investeringarna ger möjlighet till avkastning för oss som bidrar till byggandet av solenergi.
Det är rackarns smart tycker jag. Vill du också vara med och bidra kan du gå med här och investera! Med kampanjkoden clara17 erhåller du €10 på sin första investering (minimumnivå på investering är €25).

Manhaftiga Clara

Är det inte sorgligt hur en skev kroppsuppfattning kan grundläggas tidigt och sedan hänga kvar hela ens liv? Som att jag alltid känt mig så otroligt okvinnlig. I förskoleklassen var jag mallig över att jag var längst av alla och dessutom hade störst fötter. Minns att vi mätte oss och jag stolt kom hem och berättade detta otroligt märkvärdiga för min pappa.

Men efter bara något år förstod jag att lång inte var bra. Inte när man är tjej i alla fall. Alla killar var i brösthöjd när man dansade tryckare och på en bild från en skolföreställning stack jag upp ett helt huvud ovanför alla andra. Det såg inte klokt ut. Vi hade dessutom en gungbräda i skolan. Jag satt på ena sidan och på andra sidan satt det två kompisar för jämnvikten skull. Vilket fick mig att förstå att jag måste vara något slags monstrum. Jag hade dessutom en jättesmal syster och bredvid henne såg jag ju knubbig ut (i efterhand kan jag se att jag faktiskt var spinkig). Men min längd och min storlek var löjeväckande. Tanken slog mig aldrig att jag hade kunnat fnissa åt att alla andra var fånigt korta. Nej det var självklart att det var jag som var missfostret.

Den känslan har dröjt sig kvar hos mig. Jag är för lång. Jag skrattar för högt. Jag rör mig hastigt och klumpigt. Jag går rakt på sak och skräder inte orden. Och jag är tung. När folk skämtar och säger typ ”Herregud jag var så tjock jag vägde 70 kilo” –  då ska ni veta att det är en drömvikt för mig. Väger jag 70 kilo har jag verkligen legat i och bantat. Som kvinna ska man vara liten och nätt och inte ta plats. Helst ska killarna kunna plocka upp en och sätta en i fickan. Om jag nu försöker sätta mig i någon mans knä är risken stor att lårbenet går av på honom. I hemlighet har jag alltid tänkt att jag skulle kunna förväxlas med en man – jag som är så manhaftig.

Undermedvetet har det kanske bidragit till att jag dragits till allting feminint kodat. Långt hår, yppiga bröst, runda höfter, klänningar som smiter åt i midjan och förstärker kurvorna. Jag älskar målade naglar, smink och lenrakade ben. Och så älskar jag allt som har med matlagning och bak att göra, och att pynta med blommor och rå om min familj.

Är det inte jävligt sorgligt när man tänker efter? Jag är född till kvinna men det räcker liksom inte. För man föds inte till kvinna – man blir det. Genom socialisering och träning. Och genom att passa in i vad andra bestämt är kvinnligt. Men inte ens när man bockat av varenda jävla grej på den listan är det säkert att man är kvinna nog.

• inlägget innehåller reklam för mIss clarity •

Snart är Miss Clarity här

Åh det känns så pirrigt och roligt att äntligen kunna visa lite bilder från Miss Claritys höstkollektion som släpps på provrummet.se på fredag klockan 16. Tycker att det är den finaste kollektionen hittills. Som vanligt gäller det för er som vill ha en klänning att hålla er framme. Har du däremot handlar från oss tidigare får du möjlighet till VIP-shopping i lugn och ro redan på torsdagskvällen. Ett mail kommer till er inbox! Ni som prenumererar på Underbara Nyheter kommer också ges den möjligheten (så börja prenumerera om du vill få inbjudan)

Första kollektionen kom i våras och mottagandet från er har helt golvat oss. Suget verkar vara enormt efter smickrande klänningsmodeller för kvinnokroppar som har levt – i mönster som tar plats och av god kvalitet!  Det gör mig så stolt att se våra klänningar på alla typer av kvinnor och kroppar.

Vi har lyssnat på era önskemål och håller numera XXS-XXL i sortimentet. Och förutom massa vackra blommor har vi också adderat några mer grafiska och aningens mindre romantiska mönster. Samt några fler klänningar i fantastisk vävd kvalitet.

Miss Clarity har gått från att vara vårt guldkantade sidoprojekt till att bli en av mina största jobbpassioner. Det är så roligt att fundera på hur märket kan utvecklas här framöver. En sådan utveckling är att vi nu lanserar Miss Clarity i både Finland och Norge – så att de som vill kan få tag i klänningarna där!

Foto Kristin Lagerqvist, Styling och designansvarig Anna Lidström och Makeup  och hår Mia Persson. Stort tack dessutom till fina Hotel Eggers som lät oss fota hos dem.

Så stoppar du en energitjuv!

Poddlyssnaren Elin vill ha hjälpa att hantera energitjuvar. Jag och Erica klämmer ur oss alla knep vi kan komma på. Flera trix har vi testat själva,  andra drömmer vi om att prova på!

Lyssnaren Caroline vill höra när vi snokar i varandras skaffeier och vi börjar i mitt. Det visar sig då att gamla saftflaskor och mjölpåsar är som livet, där det finns skurkar måste man rensa!

Musik: Himlen över Hedlunda av Olov Antonsson.

Veckans avsnitt är alltså efter önskemål från poddlyssnare. Fler sådana kommer under hösten och för att inte missa något kan du prenumerara på En Underbar Pod via din poddapp. Här hittar du alla avsnitt samlade.

Äppelpaj med knäckigt täcke och vit choklad

Äntligen en dag när dimman inte hängt över himlen precis hela tiden. Tog en lång skogspromenad med Melker och därefter badade jag badkar med barnen. Medan de byggde kojor i vardagsrummet bakade jag paj eftersom jag skulle få besök.  Det blev en äppelpaj  – och har du inga egna äppelträd så passa på att köpa mycket svenska äpplen nu. Det är som allra godast i oktober.

Till den här äppelpajen behöver man 6-8 små äpplen. Gärna fasta och syrliga.

Jag steker alltid äpplena i lite smör när jag gör paj, tycker att smaken kommer fram så mycket bättre!

Finessen med pajen är att den har ett täcke av vit choklad som gör den extra festlig.

Nu ska ni få receptet på underbart god Äppelpaj med knäckigt täcke och vit choklad!

Du behöver

6-8 små syrliga äpplen

200 g smör

1 msk hela kardemummakärnor (mortla dem lätt)

2 dl ljust muscovadosocker/råsocker

1 1/2 dl vispgrädde

1/2 dl vetemjöl

1/2 dl potatismjöl

1/2 tsk bakpulver

4 dl havregryn

100 g vit choklad

Så här gör du

Skär äpplet i skivor och stek lätt med lite smör. Smörj en pajform och lägg ner äpplena. Smält smöret i en kastrull och avsluta med att blanda ner kardemummakärnorna. Häll i socker och grädde. Blanda alla torra ingredienser och häll ner dem i kastrullen. Bred blandningen över äpplena och riv vit choklad över hela pajen. Grädda i ca 30 minuter på 200 graders värmen.

I’m not afraid of who I used to be

Jag har en tendens att haka upp mig på en och samma låt och under en period inte kunna lyssna på något annat. Förra sommaren var det Ryan Adams cover på Welcome to New York som gick på repeat. Varje promenad och varje tur i bil. Pulsen i den talade till mig och känslan av nystart harmonierade med den känsla jag själv gick runt med i kroppen.

Nu är det Miley Cyrus Younger istället. Jag har inte lyssnat på henne förut och det var bara av en händelse jag hörde låten. Men nu kan jag inte höra på någonting annat. Älskar trummorna och texten som sätter ord på hur jag känner just nu inför mig själv och mitt liv. Jag vill bara dansa när jag hör den! Dansa för att jag är fri.

Feels like I just woke up
Like all this time I’ve been asleep
Even though it’s not who I am
I’m not afraid of who I used to be

No one stays the same 
You know what goes up must come down 
Change is a thing you can count on 
I feel so much younger now 

Vilka låtar har du hakar upp dig på? Som du tvångsmässigt haft på repeat under en period i ditt liv för att de kändes som soundtracket till allt du går igenom? Dela gärna med dig <3

En vanlig vecka

Åh vilken vecka! Igår och idag har jag varit hos Erica och vi har färdigställt och skickat in vårt bokmanus. Känns som en enorm lättnad att ha fått iväg det. Det var precis den här helgen förra året som vi kom på iden för boken så det var ett bra datum att knyta ihop säcken på.

För första gången på fem år är jag inte med på Bokmässan i Göteborg och det känns otroligt skönt! Det brukar alltid vara roligt men oerhört krävande. Fint att istället hänga hemma och ha det lugnt och skönt.

Det är så gulligt när barnen tränar yoga med Jakob.

De vill verkligen vara med precis överallt.

Mathållningen är enkel och billig den här tiden på året. Potatis och löksoppa med persilja och vitlök. Allt kommer från odlingarna och brödet jag gjort till krutonger är dumpstrat.

Typiskt bra utsikt att laga mat till!

Jag steker krutongerna i mycket olja och smör och strör över lite salt. Supergott och sätter verkligen piff på den enklaste soppa!

Inatt var det den första frostnatten och jag är så glad att jag hann plocka in alla mina pelargoner från trädgården.

Sent igårkväll låg jag på verandan till Ericas sommarhus och tittade upp i den mörka, stjärnklara natten och beundrade norrskenet som spelade över himlen. Hejhej det var alldeles för länge sedan sist!

• Inlägget är ett annonssamarbete med Santa maria •

Sätt krydda på livet





Jag tycker väldigt mycket om att laga mat – men precis som med klädstil eller frisyr är det väldigt lätt att fastna i ett manér där man bara gör på samma sätt som man alltid gjort. Inte för att det känns kul men för att det känns tryggt.

Jag kan bli lite oinspirerad när jag står där i köket och ska svänga ihop vardagsmaten. Därför var det himla härligt att få träffa tevekocken Jessica Frej som är en fena på snabblagad vardagsmat. Jag gav henne en riktigt utmaning – kunde hon med hjälp av kryddor från Santa Maria och deras kampanj #älskakrydor sätta piff på den goda men lite tråkiga ugnsbakade sejen med potatismos? Det är en vanlig rätt hemma hos oss som jag själv verkligen tröttnat på. Kravet var att göra den på ett sätt som samtidigt fick mina barn att fortsätta äta det med god aptit. För mer härlig receptinspiration från Santa Maria kika här!

Just fisk tycker jag är ganska svårlagat – bara för att den lätt blir lite torr och smaklös. Många fiskrätter med vit fisk påminner tyvärr också om skolbespisningens otäcka fiskanrättningar. Därför kändes det härligt att göra någonting helt annat av sejen.

Jessica kryddade upp potatismoset med saffran (hade jag själv aldrig kommit att tänka på) och sedan fick hon fart på sejen med kryddblandningen Seafood & Fish från Santa Maria –  som bland annat innehåller saffran, dillfrön, vitlök och fänkål.  Tänk att lite kryddor så enkelt kan förändra upplevelsen av råvarorna!

Resultatet blev gudagott och jag har redan passat på att laga det hemma till barnen som slevade i sig i väldig fart. Se hur Jessica kirrat den goda ugnsbakade sejen med saffranspotatismos. Och kolla in hos Santa Maria för fler smarriga recept och kryddpepp!

Missa inte heller tävlingen jag har tillsammans med Santa Maria på min instagram där du har chans att vinna ett kryddpaket till ett värde av 400 kr.

Lärdomar av utmattningen

Min impuls om jag hinner göra färdigt något tidigare än jag trott på jobbet är att fylla på med ännu mer jobb (har ju alltid saker att göra i mitt företag). Men igår hade jag en ganska lugn förmiddag så jag tog en mils promenad och skrev sedan färdigt nästa Expressenkrönika. Eftersom den gick ovanligt fort att skriva blev jag klar redan till lunch. Nä, bestämde jag mig. Nä nu åker jag och hämtar barnen och drar till badhuset. Sagt och gjort. Så peppade barn när jag kom i bilen packad med badkläder.

Vi blev kvar på badhuset i flera timmar och storebror lärde sig dyka efter ringar, dyka mellan mina ben och försiktigt flyta på rygg. Fantastiska framsteg efter att ha varit vattenrädd under många år. Det kändes så himla bra att släppa tanken på min bokdeadline på fredag och mina föreläsningsförbededelser (föreläser idag 07.30). Att strunta i att klämma in mer jobb i luckan och istället göra något vilsamt med barnen. Det får mig att tro att jag ändå lärt mig att fatta lite bättre beslut tack vare den här jäkla utmattningen.

Som att

– Stress inte är farligt. Men bristen på återhämtning är det. Så jag måste se till att lägga in vilsamma aktiviteter mellan allt som är ansträngande.
– Vila innan jag blir trött istället för efter jag redan blivit trött (har man varit utmattad så har man inga extra resurser att ta av)
– Tänk i motsatser. Efter mycket intensiv familjetid är det skönt att jobba. Efter mycket jobb är det skönt med extra mycket familjetid. Vad har du gjort mycket av sista tiden? Gör tvärtemot det.

Vadå en idolbild av Mao?

I senaste poddavsnittet nämner jag att jag växt upp i en politiskt djupt röd släkt. En släkting hade till exempel uppe en bild av Mao, den kommunistik politikern och diktator i Kina.

Enligt tidningen Världens historia/Illusterad vetenskap  kan 70 miljoner människor mist livet under hans tid som ledare.

Det är förstås många år sen bilden sattes upp och min släkting levde i en annan politisk tid. Men när Erica lyssnade på det färdiga avsnittet reagerade hon på att vi inte stannade upp en stund vid det här med Mao. Så nu har vi gjort det, och här är ett kort extraklipp där vi pratar mer om frågor du som lyssnare kanske undrar över.

Här hittar du veckans senaste poddavsnitt i sin helhet.

Skäringer-Löwengrip gate

Jag hade egentligen inte tänkt skriva något om det som utspelat sig på instagram senaste dagarna mellan Blondinbella och Mia Skäringer (där Skäringer  parodierat Blondinbella som blev upprörd). Men jag känner ändå att jag måste ge mina five cents i frågan.

”Det är osysterligt att driva med andra tjejer” säger kritikerna, inklusive Blondinbella.

Herregud. Mia Skäringer är komiker. Är det inte minst lika osysterligt att ta ifrån en annan kvinna sin försörjningsmöjlighet när man förbjuder henne att driva med ena halvan av mänskligheten? Får kvinnor inte driva med kvinnor bör det ju verkligen vara helt förbjudet för män att driva med kvinnor? Vem får då driva med kvinnor? Ingen?

Jag har också blivit parodierad och folk har drivit med mig. Bland annat Alex Schulman, Tankesmedjan i P3 och HejSonja i en episk film som blev viral (men som jag tyvärr inte hittar igen att länka till). Jag blev inte ledsen av filmen. Däremot öppnade den ju upp för en hel del anonyma kommentarer av typen ”Fy fan va skönt att någon trycker åt den präktiga tönten. Hatar henne”.  Och det är ju värdelöst. För att:

  1. Ska du kritisera någon kan du ge fan i att vara anonym. Stå för vad du tycker. Är jag en präktig tönt som du hatar kan du väl i alla fall själv låta bli att vara så töntig att du kommenterar anonymt.
  2. Ska du driva med någon ska det väl i alla fall försöka vara kul och ha en poäng? Inte bara ett påhopp (som också följde bland en del kommentarer hos Blondinbella och Skäringer).

Måste man som ”offer” för en parodi tycka att det är roligt? Nej. Måste man bli smickrad av att bli parodierad? Nej. Är det osysterligt att driva med andra tjejer? Nej. Är man skyldig att rensa upp lite sitt kommentarsfält om folk skriver ren dynga om den man parodierar? Ja. Inte för att man är kvinna utan för att det är att vara en hygglig människa.

Med det sagt. Kvinnor är inga ömtåliga blommor. Driv på bara!

Sex sätt att ta rätt på skörden

Det finns många sätt att bevara höstskörden på. Förr tvingades man konservera både kött och ägg – idag gör tack och lov frysboxarna jobbet åt oss (just konserverat kött är ju inte jättegott…). Men att veta hur man ska förvara sin skörd bäst är lika viktigt nu som då.

  • Mjölksyrning passar för de flesta typer av grönsaker så som lök, kål, morötter, tomater och gurka. Det är också mitt favoritsätt att bevara grönt på. Vanligtvis tillsätts endast salt och vatten i processen och mjölksyrebakterierna som bildas är en riktig hälsokur för magen.
  • Konservering används idag oftast som metod för frukt och bär som kokas med socker och töms upp på desinficerade burkar. Smidigast är ju att göra ett storkok på hösten och kunna ta fram färdiga burkar allt eftersom. Men ofta förvarar jag bären i frysen och tar fram och kokar lite åt gången. Då är det inte lika noga att burkarna är perfekt desinficerade.
  • Syltar gör man med ättika, socker och vatten. Passar bra till lök, squash, svamp och pumpa.
  • Infrysning passar grönkål, spenat och kryddor så som dill, basilika och persilja. Och förstås även kött och bär. Styckfrys bären på en bricka och töm sedan ner i en bytta så går det lättare att ta upp en liten mängd åt gången. Äger du en vakumförpackare går jobbet ännu enklare. Fisken vi fångar vakuumförpackas  och sedan fryser vi in den. På det sättet håller den länge och tar lite plats i frysen.
  • Torkning är en utomordentlig metod för att bevara tomater, bär, svamp, kött, frukt, kryddor och fisk. Speciella torkapparater är en bra investering om du torkar stora mängder. Annars fungerar ugnen utmärkt – eller en luftig plats i köket.
  • Vinterförvaring i jordkällare passar framförallt rotfrukter av alla slag. Temperaturen ska vara kall, omkring fem grader, men det får aldrig frysa. Luftfuktigheten ska vara hög, dock inte så hög att det droppar från taket. Man kan också förvara rotsakerna i sand för att ytterligare förlänga hållbarheten. Vi har en enkel jordkällare byggd under vår källartrapp men drömmen vore ju att bygga en på gammalt vis eller varför inte installera en sådan här.