Visst har du drabbats av utmattningssyndrom? Hur orkar du göra så mycket på en dag? Jag har ingen diagnos men jag orkar max en sak per dag (typ, det har blivit lite bättre nu men det är bara för att min snart 4-månaders sover så bra). Jag gör mycket mer nu när jag har fått barn än jag gjort innan. Men ändå är det i regel typ städa jag orkar på en dag. Eller åka in till stan. Eller åka pä middag. Inte alla tre. Så undrar bara hur du gör det? Hade gärna orkat mer
Skrev bloggläsaren Malin till mig. Den här frågan får jag ganska ofta. Så jag tänkte försöka besvara den i ett eget inlägg.
Men låt mig först påminna om att det är en enorm skillnad på barn och barn. Dels är barn olika arbetsamma att ta hand om. Dessutom är föräldraskap olika betungande beroende på vilket stöd man har omkring sig, hur man själv mår och vilken arbetsbelastning man har i övrigt. Dessutom är olika åldrar olika arbetsamma. Jag har barn mellan 5-13 och tycker att det är en dröm! Hinner och orkar så otroligt mycket mer nu än för bara två år sedan.
Och visst har jag varit utmattad. Kraschen kom 2015 och det tog sju år att bli helt frisk. Så nu har jag alltså känt mig fullt frisk sedan 2022. Obs, fullt frisk – men inte som förut. Det är en viktig skillnad och jag återkommer till det.
Vi människor är så snabba med att jämföra vår egen energinivå med andras. Även vårt livstempo. Men det är något högst individuellt och ganska medfött tror jag. Jag kommer till exempel från en familj av snabbisar. Både mamma och pappa var otroligt raska med allting. Min syster likaså. Och det snabba är genomgående i mitt liv. Jag går snabbt, tänker snabbt, pratar snabbt. (jag får också mycket kritik för att jag pratar för snabbt). Jag skriver snabbt och formar åsikter snabbt. Och det är därför jag kan ha en åsikt om nästan allting! Och om jag provar kläder vet jag oftast inom loppet av 30 sekunder om jag ska ha det eller ej. Ja, jag är snabb på nästan allt förutom huvudräkning!
Det finns en massa fördelar med att vara snabb (det går snabbt!). Men det finns också nackdelar. Jag har gjort många misstag när det gått för snabbt. Ibland blir det ogenomtänkt och ibland blir det tokigt. Men mest av allt är jag glad över mitt inre tempo. Kan nämligen inte göra så mycket åt saken. Tror på acceptans istället för självförakt oavsett vad man har för utgångspunkt.
Jag känner mig sällan särskilt snabb däremot. För jag jämför ju med innan jag blev utmattad. Och då kunde jag pressa mig mycket längre och få mer gjort på ingen tid alls. Men sedan dippade jag och var låg i flera dagar. Så frågan är om jag på totalen fick mer gjort då än nu? Tror faktiskt inte det. Med det sagt så tror jag vi är många som vill hinna och orka mer, bara för att få ut mer av livet! Så jag har funderat på vilka saker som gör att jag orkar. Här kommer en lista
Dagvila – jag älskar att lägga mig och läsa en stund mitt på dagen, eller slumra tio minuter på kökssoffan. Jag har lätt för att slappa av och komma ner i varv och det gör att jag också orkar mer efteråt. Vilan blir en omstart.
Träning – det kan verkligen vara som doping! Träning tar tid men ger också mycket tid tillbaka. Märker enorm skillnad på min ork när jag tränar regelbundet. Det ger mig dessutom energi till helt orelaterade saker som att använda tandtråd och städa bakom spisen.
Nattsömn – nu när alla barn sover bra på nätterna och jag bara ibland blir störd, så märker jag hur enormt det påverkar mitt mående. Tror man kan glömma bort det när man är småbarnsförälder och blir hemmablind inför sin situation.
Bra musik eller något roligt att lyssna på – då driver jag upp tempot på tråkiga sysslor. Som att städa och vika tvätt.
Good enough – jag försöker hålla en lagom hög nivå på saker och ting. Lagom städat, lagom bra mat, lagom med ogräs i trädgården. Om jag skulle vara för noga med allting så skulle jag inte få något gjort. Noggranna personer kanske får ett fint slutresultat – men hinner mindre. Och det ena är inte bättre än det andra. Det är bara olika!
Ett stillasittande jobb – det här är faktiskt en väldigt viktig aspekt. Jag har ett ensamt jobb där jag mest sitter stilla. Så på min fritid har jag ingenting emot att träffa folk, vara aktiv och röra på mig. Har man tvärtom en social arbetsplats där man arbetar fysiskt så förstår jag verkligen om man på fritiden vill ta det lugnt.
Och sedan ett sista viktigt kom ihåg. Det är så lätt att se vad alla hinner med och orkar – och missa att tänka på vad de valt bort. Och det ger en totalt missvisande bild av verkligheten. INGEN har obegränsad ork och energi och det är heller inte något att sträva efter. Tror i grund och botten att människan är en ganska trött varelse.
