Usch. Fick min mens idag efter några vidriga PMS-indränkta dagar. Tänk att det hjälper så pass lite att veta om att det är PMS man lider av? Man tycker ju att insikten borde hjälpa och lugna men ändå lindrar den bara besvären med kanske fem procent. Resterande 95 procent känns precis likadana som förut. Känslorna är lika verkliga. Det är samma sak som när man har panikångest. Att veta om att man har det kan lindra litegrann. Man kan läsa på 1177 om symptomen man upplever, och om att de inte är farliga. Och man kommer kanske känna lite lindring. Men 95 procent av känslan är ändå kvar. Som att man vill krypa ur sin kropp, att ryggraden förvandlats till gelé så att man inte kan vara upprätt. Att en elefant sitter på ens bröstkorg, att man kommer kräkas, att man aldrig kommer kunna bli glad igen i hela sitt liv, att ingen utväg finns, att allt är totalt mörker, att ens sista stund är kommen, att man vill dö och att man är livrädd för att dö på samma gång.
Idag har jag gått omkring som en zombie. Efter att jag ändå lyckades träna på morgonen tog min energi slut. Jag försökte jobba utan att få något gjort och till slut satt jag bara i bilen och blundade och väntade på att Bertil skulle sluta skolan så att jag kunde få skjutsa honom hem.
Direkt vi kom innanför dörren gick jag bara och tog en ipren och la mig under täcket och somnade. Sedan kom jag ner till middagen och klargjorde för familjen att jag inte skulle orka medverka på något fredagsmys eftersom min första dag på mensen gjorde mig oförmögen till trevlig samvaro. Så nu ligger jag i sängen och ser på The Office för att försöka skingra de kolsvarta tankarna. Medan resten av familjen kryper ihop i soffan nere och ser på film. Roligare fredag kan man ha, men jag hoppas denna PMS och ångest ska ha gått över lite till imorgon så att jag kan bli mig själv igen. Är så less på att vara kvinna.
Nästa vecka ska jag klippa mig och färga håret, men jag är lite i valet och kvalet för egentligen gillar jag när det är så här ljusorange. I alla fall när jag är solbrun! Men det är ju övergående förstås. Om två månader är jag nog likblek igen.
Längden gillar jag också och ibland blir jag sugen på att spara ut ännu lite till, bara för att det är så kul att kunna experimentera med frisyrer och sånt. Nu måste dock utväxten åtgärdas.
Idag hade jag en fotograf här till ett reportage om min bok Hemmets almanacka. Sedan började jag fota bilder till nästa bok som kommer i vår. Glömmer tid och rum när jag får styla, fota och skapa. Det är att vara i fullkomligt flow och jag blir så lycklig! Jag rotar djupt i mina rekvisita-vitrinskåp och blir euforisk över att just karaff 59 i samlingen var vad som behövdes på bilden. Jag skulle egentligen ha börjat fota redan i juni, men det visade sig att jag behövde vila lite och ladda om för att hitta inspirationen. Efter att precis ha lämnat manus till Hemmets almanacka så ekade det tomt på kreaktivitetskontot.
Jag får ibland frågan om varför jag har så mycket porslin? Men det är ju mina arbetsredskap! Jag behöver ha massor att välja mellan och kan inte direkt göra mig av med grejerna mellan fotograferingarna. Lika lite som en snickare slänger sin cirkelsåg eller målaren kasserar tapetseringsbordet mellan jobben. Jag behöver mina grejer – men oftast köper jag dem på spekulation utan att riktigt veta vad de ska användas till. Ibland dröjer det några år tills den perfekta situationen visar sig, men då blir jag å andra sidan verkligen glad!
(kjol loppis, kofta gammal från Zara, loppade skor och örhängen)
Jag älskar att läsa klassiker och klassiska författare som jag aldrig läst förut. Det är så spännande att upptäcka vilken stil de skriver i. Kommer Virginia Woolf tillåta ett lycklig slut? Är hon den sortens författare? Hur mörkt kan Dickens göra det för sina huvudkaraktärer och fick man verkligen skriva så fräckt som Henry Fielding gjorde 1749? Jaha, ja det var mer än jag visste!
Just nu är jag nyfiken på författaren George Eliot (pseudonym för Mary Ann Evans) och står i kö till Middlemarch på biblioteket. Men medan jag väntar in den boken läser jag Bror och Syster (ursprunglig titel The mill on the Floss, utgiven 1860). Det var den enda bok jag läste klart i augusti och det var underbar, medryckande läsning! Boken handlar om en bror och syster som under barndomen står nära varandra men till följd av sin uppfostran drivs isär. Han passar bäst för praktiskt arbete men får studera. Hon är intelligent och borde få läsa, men tvingas istället att arbeta hårt. Och mitt i allt utspelar sig ett slags Romeo och Julia-drama där olycklig kärlek, familjeheder och stolthet tvingar sig mellan syskonparet och gör livet till ett lidande.
Eliot är en rolig författare – som en lite mindre finstämd Austen, ständigt ironiserande över sina egna karaktärer. Personlighetstyper hon mejslar fram och får mig som läsare att känna igen från mitt eget liv. Jag förledes av detta att tro att det här är en lustig liten bok, med ett lyckligt slut och en författare som ställer allting till rätta för sina karaktärer. Så tolkar jag nämligen Eliots stil. Just därför blir jag så fruktansvärt paff och chockad över bokens slut. Den kvällen somnade jag grinande i kudden.
Åh, vad jag tycker om Bror och Syster! Och ännu mer sedan jag förstod att den delvis speglar en svår konflikt i författarinnans eget liv. Eliot levde med en frånskild man under mitten på 1800-talet, någonting som förstås var en stor skandal. Det orsakade i sin tur en splittring med familjen, och Mary Anns älskade bror försonade sig aldrig med sin syster medan hon var i livet.
Känslan av nystart är härlig! I september så väl som i januari ger den en skjuts i ryggen inför allt som komma skall. Jag tycker att man ska omfamna nystartskänslan och utnyttja den – för den verkar ju ha en slags psykologisk funktion. Flest människor börjar träna, spara pengar eller stiga upp tidigare på en måndag, i början av en månad eller i början av en ny säsong. Trots att man förstås lika gärna kan göra det vilken dag som helst.
Jag kan dock tycka att det är trist att nystart så ofta handlar om konsumtion. Inför en nystart ska man köpa en ny garderob, ett helt nytt bohag eller byta ut allt i sitt skafferi mot bättre alternativ. Men det är ju varken hållbart eller rimligt. Så här kommer några förslag på hur man kan omfamna och förstärka nystartskänslan – utan att belasta klimatet eller plånbok ett enda dugg!
Fixa nystartskänslan!
I hemmet
Plocka bort saker. När jag vill förändra brukar jag börja med att skala bort det jag är mest less på. Och sedan stuvar jag undan det i något skåp. Ofta kan avskalandet i sig själv räcka långt.
Lägg till saker. Jag har ju mycket i mina gömmor att variera med. Men lika ofta kastbyter jag textilier, mattor och gardiner mellan olika rum. Flyttar blommor, tavlor och dekorationer. Det ger en helt ny känsla och energi i hemmet!
Möblera om hemma. Det måste inte alltid bli bättre – ibland räcker det med att det blir lite annorlunda. Jag får så mycket ny energi av förflyttningar. Så fort jag känner att jag kört fast och inte trivs så brukar jag möblera om litegrann här hemma. Flytta ett småbord, vrida på köksbordet, flytta soffans plats till en annan.
Byt sovsida av sängen. Bra för kroppen då sidan vi sover på i sängen också brukar påverka vilken sida vi sedan ligger på med kroppen. Och kroppen mår bra av variation! Att vakna med en ny vy kan också ge en riktig nystartskänsla!
På kroppen
Öppna din garderob och testa nya kombinationer. Det är svårt att hinna göra på morgonen när man är stressad och ska iväg. Så gör det i lugn och ro någon ledig dag.
Rensa ut. Plocka bort allt sånt som inte är rätt för säsongen och lägg undan. Det kommer kännas så nytt när du tar fram det igen! Rensa också ut sånt som du är less på, som överanvänds och låser fast din stil. Kanske är det förekomsten av trygga långkoftor som gör att alla outfits känns likadana?
Pröva en ny sminkning. Bästa tillfället att öva är innan du sminkar av dig på kvällen. Och testa nya användningsområden för ditt smink. Kanske kan du applicera rouget som ögonskugga eller läppstiftet som rouge?
Styla håret på ett nytt sätt! Jag har plattång, locktång och papiljotter hemma och det ger enorma möjligheter. Att styla, locka och föna sin vanliga frisyr på ett annat vis kan vara oväntat kul! Youtube och IG-tutorials kan inspirera!
Bytlåna kläder med en vän, om du har möjlighet. Jag och Anna brukar låna från varandras garderober!
Sortera och kurera om. Häng andra kläder längst fram i garderoben, plockar fram dina färggladaste , oanvända örhängen och stryk kappan som du sällan kommer dig för att använda!
Rensa badrumsskåpet. Gå igenom och släng härskna ansiktskrämer eller flaskor som är tomma och bara tar upp hyllplats. Har du för mycket i ditt badrumsskåp men inte vill rensa ut något? Sätt ihop ett litet kitt med det du vill använda till vardags. Sätt undan resten och ta bara fram när du använt upp någonting! Då känns det nytt och fräscht.
Lägg till något litet nytt i din stil. Testa att måla naglarna i roliga färger om du är en sådan som sällan gör det. Eller bestäm dig för att börja bära halsband eller hatt!
Rensa ut handväskan. Dammsug, putsa upp den och sortera tillbaka med omsorg. En liten necessär påfylld med tamponger, alvedon, tandtråd, puder, lypsyl och andra bra att ha grejer – det är en trygghet i väskan!
Ta en skovårdsstund och ge alla dina dammiga, slitna skor lite kärlek!
Hälsa & rutiner
Promenera i ett område där du aldrig gått förut. Bra för kropp och roligare för knopp.
Testa ett nytt pass på gymmet, eller träna efter en video på youtube.
Testa en ny rutin. Byt ut frukostgröten mot smoothie eller smoothie mot varma mackor. Ring en vän du träffar sällan, istället för den du alltid ringer. Laga ett recept du inte brukar laga, köp en råvara du inte brukar köpa, gå en väg du inte brukar gå hem från jobbet.
Rensa skrivbordet på datorn och byt bakgrundsbild på både skrivbord och mobil. Strukturera upp apparna i olika mappar. Jag har till exempel en app för resor, en för hälsa, en för underhållning, en för pengar och en för att ladda elbilen. Så skönt att samla apparna i underkategorier så man slipper scrolla runt så mycket. Göm appar du vill använda mer sällan långt bak i telefonen. Jag brukar lägga instagram och min mailkorg på det mest svåråtkomliga stället.
Låna någon härlig bok på biblioteket, som inspirerar dig till nystart. Som Existensboosten av Siri Helle, eller Ta din tid av David Larsson Heidenblad.
Var social med folk du bara känner ytligt. Öva på att småprata med någon på bussen eller i affären och upptäck hur välgörande det är för hälsan. Det finns forskning på att småprat med främlingar är fantastiskt för humöret. Även när båda parter innan småpratet började kände sig skeptiska.
Testa att säga några ja där du vanligtvis skulle sagt ett nej. Det kan sätta igång spännande processer!
Dröm om framtiden och smid planer. Med dig själv, med din partner eller med en vän! Fantisera, visualisera och konkretisera. Gör det till en mysig aktivitet!
Och slutligen – ett blankt skrivblock och en skön ny penna är faktiskt något som kan vara värt att lägga en slant på. Kostar inte så mycket men ger en ren projektionsyta till dina drömmar.
Här sitter vi och flinar. För sedan i maj har Wollin & Claras betalande prenumeranter ökat med 75 %! Det är banne mig helt fantastiskt! TAAAAACK till alla er som prenumererar och som är med och sprider ordet om vår podd, tipsar om oss på instagram och skickar pepp i DM och kommentarer.
I veckans avsnitt av podden (som ligger ute i gratisfeeden) fortsätter Malin att klanka ner på mig som mamma-influencer. Men jag har läst en bok om psykologi och vill lösa Malins psykiska ohälsa. Oklart om hon är mottaglig för min hjälp?! Och vem är egentligen snyggast på fest?
Bra bärår får man fundera ordentligt över vad man ska göra av alla bär. Som i år då det finns otroliga mängder röda vinbär i trädgården. Tur då att min syster kom och lärde mig ett härligt recept på hur man gör sura remmar av bär. Tre ingredienser och resultatet är SUPERGOTT! Härligt syrligt segt med riktigt stark bärsmak. Banansmaken märks inte alls i slutprodukten.
Skölj och rensa bären. Kör i en matberedare tillsammans med bananerna, tills det blivit en jämn smet. Om du vill kan du också tillsätta lite vaniljsocker.
Bred ut smeten tunt på två bakplåtspappersklädda plåtar. Ju tunnare och jämnare lager desto lättare går torkningen. Sätt ugnen på 100 grader, sätt in plåtarna (båda samtidigt går bra i en varmluftsugn) och stoppa en slev i ugnsluckan så att det bildas en liten glipa där fukten kan smita ut.
Torka 2-3 timmar. Håll koll så att det inte bränns! Låt svalna och klipp sedan i remsor. Enklast är om du behåller pappret på medan du klipper, och därefter drar loss det. Lägg remmarna på en tallrik och vänd i lite strösocker. Servera och njut!
Vilken helg vi fick! Den bästa på länge. Nu ska jag berätta om allt vi gjorde.
På fredagen kom Elle och Ada hit och skulle se på film med pojkarna. Ungarna lagade tacos och tjattrade käkarna ur led.
Alldeles för spännande film. Vi lämnade dem med sitt fredagsmys och drog på bio!
Albin har ju köpt gamla Konsum i byn och det stora rummet har han förvandlat till Kooperativa Biografen. Albin är biografdirektör och Joakim maskinist och filmen som visades var Hajen! Man fick medta egen stol och så fick man poppa sitt popcorn i mikrovågsugnen. Vi träffades en timme innan filmen och minglade. Så jädra mysigt upplägg! Kändes väldigt Stars Hollow.
Mitt i filmen var det paus för att fylla på dryck och popcorn och gå på toaletten. Kapten Quint är ruskigt lik min morfar på sjuttiotalet! Samma polisonger, käkben och isblå ögon. Jag hade aldrig sett Hajen så det var väldigt spännande och roligt. Hem kom vi först vid halv tolv och då hade barnen borstat tänderna och gått och lagt sig.
Nästa morgon hade jag planerat att åka på byns ballongloppis efter frukost. Men istället fastnade jag under köksbänken där avloppet satt igen. Skruvade isär alla delar, diskade dem i badkaret och fick ut åtskilligt päckel ur rören. Tog över en timme att få ordning på alltihop och efter den pärsen orkade jag ingen loppis utan tog en dusch och vilade istället.
Vi väntade ju finbesök av moster Anna! Kärt återseende trots att det inte var många veckor sedan vi skildes åt.
Tacorester till lunch
Som intogs på verandan under hög stämning.
Till efterrätt lördagsgodis som Anna haft med sig. Efter maten skulle Jakob fortsätta garagestädningen och vi andra blev sugna på att plocka lingon.
Så vi beväpnade oss med plockare och hinkar och begav oss upp i skogen.
Men fast vi bespetsat oss på lingon kunde vi inte bara strunta i alla blåbär! Så först plockade vi fem liter av dem.
Alla hjälptes åt med glatt humör (och Malin Wollin kokar inombords av denna syn).
Bästa sättet att spendera en lördag med speedade och/eller trötta ungar är att ta ut dem i skogen.
Man kan inte undgå att känna lugnet bland lingonen.
Behöver plocka 30 liter för att få ihop till årsbehovet. Så här gäller det att plocka på!
Och lika mycket till av blåbär innan vi traskade hem igen.
Förbi grishagen och sa hej
Så var det dags att rensa
Dålig grej med att plocka blåbär sent på säsongen: blöta bär.
Bra grej med att plocka blåbär sent på säsongen: nästan inget löv kvar på riset.
Lingon är betydligt mer lättrensade än blåbär. Det går på ett momang-kick (som min kompis brukar säga).
Vi delade bären systerligt
Och medan Anna rensade det sista skrubbade jag potatis
Och gjorde lammgryta i ugn
Skördade tomater i växthuset
Samtidigt som barnen plockade in en liter röda vinbär, för Anna skulle lära dem att göra godisremmar.
Middagen var utan överdrift himmelsk god.
Fråga vem som helst som närvarade!
Fanns inte så mycket som en smula kvar efteråt. Vårt eget lammkött, ortens potatis, tomater från växthuset, sås av sky.
Satt sedan helt vimmelkantig av mättnad och smälte maten.
Efter maten påbörjades projekt godisremmar.
Det mixades och breddes på plåtar och medan det torkade i ugnen gick vi ut till bastun, där Jakob gjort upp eld.
Vi har börjat ta in en liten balja i bastun som vi fyller med kallvatten. På det sättet kan Uffe sitta där utan att behöva springa in och ut och släppa ut all värme. Utanför bastun har vi en stor badbalja där tiogradigt vatten spolas i.
De första doppen var snabba – men sista gången satt jag kvar i flera minuter och såg stjärnhimlen framträda och Karlavagnen stå rakt över mitt huvud.
När Jakob och barnen gått in låg jag och Anna kvar på varsin slaf och halvslumrade. Så glad att vara igång med bastusäsongen. Få saker ger större ledighetskänsla.
När vi kom in drack vi te och sedan gick vi och knöt oss.
Det var en harmonisk skara som vaknade nästa morgon. Att basta gör en ju helt fredligt inställd till livet.
Dukade fram lite frukost och snart dunsade barnen ner för trappen, ett efter ett.
Och sedan kom farmor med morgontåget, lagom tills Anna skulle säga hejdå och åka.
Medan farmor och barnen underhöll sig vräkte regnet ner.
Jag tog på mig regnställ och cyklade till affären för att veckohandla. Jag var blöt in till underkläderna när jag väl kom hem igen.
Då satte jag igång att baka morotsbröd och laga linssoppa efter gammors bästa recept.
Farmor och barnen pysslade figurer av skräp
Visst blev de fina?
Så åt vi linssoppa med mozzarella och nybakt mjukbröd. Och direkt efter maten somnade jag i soffan – helt däckad av trötthet. Vaknade tjugo minuter senare och insåg att om jag inte gick en promenad skulle jag aldrig kunna sova igen på natten. Dessutom hade regnet dragit förbi och kvällen solat upp.
Promenerade länge med Elina i solen, när jag plötsligt överraskades av ett åskoväder, med de otäckaste blixar jag någonsin upplevt (i Sverige). Sprang hem vettskrämd och kröp in under täcket.
Och det var den helgen i bilder, det. Och vilken helg det blev!
Är så förtjust i den här skjortan som jag fått av min syster. Hon designade den och ett helt gäng andra för Gina Tricots räkning, för ett par år sedan. Av återvunnet textilavfall. Älskar den stora rosetten och de rejält långa armarna. Har dock inte burit den så mycket senaste året, men drog fram den ur gömmorna nu under mitt köpstopp.
Bär den gärna till min loppade blå kjol och klackskor. Secondhand från topp till tå.
Någon undrade hur det går med mitt köpstopp nu när augusti snart har passerat? Ärligt talat har jag knappt märkt av det. Det har varit noll procent svårt. Har bara fått stoppa mig ibland från att kolla annonser på instagram eller att öppna typ & Other Stories när jag har tråkigt. Det har verkligen fått upp mina ögon för hur snabbt uppmärksamheten vandrar till konsumtion, när jag inte har något annat för mig. Men det är inte som att jag lider när jag klickar mig ut därifrån. Tvärtom.
Min garderob är ett smärre bombnedslag så jag tänkte ta någon dag denna vecka och gå igenom den. Sortera ut sommarplagg och tänka ut lite fler roliga klädkombinationer. Det var mer kreativitet jag ville hitta i min garderob – men då måste jag faktiskt också få lite ordning. Köpstoppet fortsätter åtminstone september ut!
Jag ska precis börjat fota min nästa bok som kommer i vår – och till den behöver jag lite rekvisita. Imorgon ska jag utsätta mig för elddopet att gå på loppis utan att få köpa något till mig själv utan bara leta efter det jag behöver till boken. Känns svårt. Och roligt!
Vaknar 05.45 av att det går i dörren till barnens rum. Det är Bertil som är först uppe och gör sin gröt. Jag drar kudden över ansiktet och vänder mig om. Sovrummet badar i ljus, trots mörkläggningsgardinernas försök att hålla tätt. En kvart senare tassar också Jakob upp – och vid halv sju tar han cykeln till tåget till stan. Bertil cyklar till affären och tar bussen som går ut till E12. Där byter han till ytterligare en buss och sedan tar han cykeln den sista biten till skolan. Varje morgon känns det som att han gör en resa till månen.
Min väckarklocka ringer vid sju. Då är Folke redan vaken och brer sig en smörgås. Uffe och jag klär på oss, tar en vitaminbjörn och borstar tänderna. Jag gnuggar bort tandkrämen som hamnat på hans kind och borstar bak luggen som blivit så lång.
Kvart över sju går vi ut på gården. Daggen är tät och den soliga morgonen kylig. Med en handduk torkar jag av hans sadel och cykel och tar på de rosa fingervantarna.
Snart sitter vi på våra cyklar och trampar de två kilometerna till skolan. Men vi stannar ideligen för att inspektera överkörda daggmaskar och paddor. Betraktar med äckel och förtjusning den tillplattade huggormen med sitt intorkade skinn. Uffe cyklar med högsta fart genom vattenpölarna och övar på att hålla i styret med bara en hand, när han vinkar till grannarna.
-Det är så härligt, mamma!
Ja visst är det härligt. En fridfull måndagsmorgon med hög, klar himmel.
Vi kommer ner på byn och passerar storvägen som ligger helt stilla.
Glider förbi dammen där fontänen gör små krusningar på en annars blank vattenyta.
Parkerar cyklarna utanför förskolans staket och hänger upp hjälmen på styret. Hälsar på Ylva-Karin, Klas och Ulrika som kommer samtidigt som oss, fast från ett annat håll. Puss i dörren till avdelningen Svalan, precis lagom till förskolefrukosten börjar. Och sedan cyklar jag hem igen.
Möter Dahlia och Folke när de passerar tågrälsen. Folke klädd i shorts och kortärmad skjorta i den kalla morgonen.
-Är du inte klok unge?!
Jag bromsar cykeln vid vårt hus och springer upp för grusgången.
Stannar och nyper lite vissen tagetes i farten
Beundrar det som fortfarande prunkar.
Och så öppnar jag dörren åt Essa som står beredd.
Jag får trampa allt jag har för att hålla hennes tempo. Bort till sjön och tillbaka.
Kvart över åtta är jag hemma igen. Huset är guldigt varmt och tyst. Fyller på Essas matskål, kokar en kopp kaffe och sätter mig ner i min korgsto. Blundar, smuttar och njuter av stunden.
En regnig dag vill Essa vill knappt gå ut. Hon ligger på rygg i soffan med alla fyra ben i vädret och tycks njuta av vetskapen om att hon får kura inne. Men ut måste hon ändå till slut! Och efter att vi promenerat så att jag är dyngsur är det skönt att ta på sig tjockröjan och sitta på verandan och läsa.
Den här verandan har varit räddningen många gånger. När småbarnskaoset ätit sig genom huset har det varit underbart att bara stänga dörren hit. Få vara ifred men ändå i barnens närhet – om det skulle hända någonting.
Fick förresten hem en sådan fin andaktsbok – Själens längtan efter Gud. Med böner för ett orolig hjärta. Precis vad jag behöver, som blivit så ängslig senaste åren.
Något som verkligen hjälper mig med min oro i vardagen är lovsång och bön.
Lovsång kan verkligen sätta mig i kontakt med min tro och min förströstan. En av de bästa lovsångsskivor jag vet är fortfarande The Mess – Lyft din blick. Det är extra fint för det är ju Emil som gjort den med sin vän Johan!
Denna regniga söndag ska jag veckohandla, laga en god söndagsmiddag och eventuellt baka lite bröd till veckans alla frukostar. Om jag orkar tar jag kanske ett träningspass också. Eftersom det var flera av er som uppskattade min veckomatsedel förra veckan tänkte jag att jag kan publicera även denna.
Veckans meny
Igår lördag åt vi: Långbakat lamm i lergryta med rosmarin och citron. Samt klyftpotatis.
Söndag: Gammors goda linssoppa med mjukt bröd
Måndag: Oxpytt med rödbetor och ägg. Morotsstavar och vitkålsbitar som grönsak. (Denna maträtt är överflyttad från förra veckan eftersom den middagen uteblev). Bra snabbmat på måndagar när jag slutar jobbet sent.
Onsdag: Fisk och potatis samt sallad på färsk vitkål. Tror det blir fiskpinnar till barnen och någon godare panerad fisk till mig och Jakob.
Torsdag: Ärtsoppa och pannkaka! Köper ärtsoppan på tub och om jag orkar blir det småplättar. Annars en ugnspannkaka. Morötter innan maten serveras så att barnen får i sig grönt.
Blev SÅ glad imorse när jag fick se att min bok ligger etta på Bokus för andra dagen i rad. Och jag vill bara säga tack, tack, tack till alla er som köpt hem den! Det betyder så otroligt mycket. Böcker är ju min huvudsakliga inkomstkälla nu för tiden och att då få detta gensvar från er som läser bloggen känns fantastiskt.
Flera har önskat bilder från inlagan och kalenderdelen – och det kommer! Jag lovar. Tror jag får mitt eget, riktiga exemplar hem i brevlådan på måndag eller tisdag och då kommer jag fota och visa. Stor kram, nu ska jag ut i solen och plocka in lite blommor!
Till min stora förvåning (!) var ni flera som tyckte om att höra om mina specifika träningsprogram. Några av er tränade till och med samma sak efteråt. Och det är ju superkul. Omväxling förnöjer och jag försöker variera mig bara för att lura hjärnan lite.
Här kommer passet jag tränade igår fredag. På fredagarna kör jag dubbelpass med fokus på styrka och sedan lite lättare kondition (20 minuter). Och det är ett bra tips att koppla ett konditionspass på ett styrkepass – det blir ett sätt att få det gjort när man ändå är ombytt och på plats. Även om man såklart inte orkar lika mycket som under ett eget konditionspass. Men kondition känns helt enkelt inte så jobbigt efter ett styrkepass, utan snarare som en skön omväxling.
Uppvärmning Varvar airsquats och goodmornings med käpp. 10 av varje, 3 set utan vila.
Knäböj med skivstång 10 reps, 3 set, 90 sek vila. Jag älskar knäböj! Är stark i benen så det är en självförtroendeboost att inleda med.
Utfall bakåt skivstång 8 reps, 3 set, 90 sek vila.Här kan man också ta hantlar om det känns enklare än skivstång.
Bänkpress 8 reps, 3 set, 90 sek vila.
Latsdrag i maskin 10 reps, 3 set, 60 sek vila. Skönaste övningen när man suttit vid skrivbordet en hel vecka och börjar likna en ostkrok i hållningen.
Sittande rodd med V-handtag 10 reps, 3 set, 60 sek vila. Även denna aktiverar skulderblad, rygg och armar på ett härligt sätt.
Knees to elbow 6 reps, 3 set, 60 sek vila. Man hänger alltså med armarna i en stång och drar upp knäna mot armbågarna så långt man orkar. Jättejobbigt om man är tung. Avskyr denna övning.
Ryggresning bänk med viktplatta vid bröstkorgen 10 reps, 3 set, 60 sekunders vila. Alltid en sån härlig aktivering av coremusklerna!
Detta tog cirka 55 minuter i anspråk. Sedan gick jag direkt iväg för ett kort konditionspass på tjugo minuter. Körde först tio minuter rodd och sedan tio minuter stakmaskin. Orkade inte hålla någon jättehög fart, utan fokuserade bara på att försöka bli flåsig. När detta väl var klart var jag tämligen mör i kroppen. Skyndade mig att svepa min medhavda proteinshake för att inte dippa för mycket. Efter detta fredagspass kände jag mig väldigt redo för helg!
Jag är så glad denna morgon efter det fantastiskt fina gensvaret för boken! SÅ MÅNGA SOM BESTÄLLT! Den åkte direkt upp på Bokus förstaplats. Wow och tack för det!
Ser så mycket fram emot den här helgen. Ikväll ska jag och Jakob gå på bio och pojkarna ska få besök av Elle och Ada och ha myskväll. Sedan kommer min syster hit imorgon. Hon är på jobb i stan och ska spendera ett dygn hemma hos oss. Känns världslyxigt att hon bara kommer sådär apropå ingenting.
Jag planerar att laga lamm till middag imorgon, för frysen är full av kött. Och då tänkte jag att det vore gott med någon slags svartvinbärschutney till, för att ta tillvara på alla bär.
Så jag plockade in en liter bär ungefär. Repade av och sköljde i durkslag. Frysta bär går förstås också bra! Gissar att svartvinbärssäsongen är över i södra delarna av landet?
Sedan hackade jag en rödlök, lite ingefära, och slängde i några kvistar rosmarin.
Sedan på med råsocker och rödvin och så fick det koka på låg värme tills vätskan reducerat till hälften.
Doftade himmelrike!
Man får röra om då och då under kokningen så att det inte bränner fast bara.
Resultatet blev denna ljuvliga, syrliga rosmarinchutney som jag tror kommer vara suverän även till en bit getost på en finncrisp. Testa vettja! Mitt recept nedan är skrivet lite på en höft – och det är för att det inte är så himla noga. Det brukar bli gott ändå!
Lägg allt i en kastrull. Addera några kvistar rosmarin och slå på socker, vin, vatten och lite salt. Om bären är väldigt mogna kan man behöva byta ut lite av sockret mot syltsocker för att den ska tjockna ordentligt. Alternativt tillsättaren ren pektin.
Låt koka på svag värme tills vätskan reducerat till ungefär hälften. Rör om då och då. Justera syran och sötman efter tycke och smak genom att addera mer vin eller socker.
Diska burkarna och locken noggrant och fyll dem med kokande vatten. Häll bort vattnet och häll över den varma chutneyn i burkarna, sedan du plockat upp rosmarinkvistarna. Skruva på locket och förvara svalt.
Hurra, fanfarer och fyrverkeri! För idag släpper jag första boken i min nya storsatsning Hemmets Almanacka!
Jag är ju uppvuxen med Husmoderns Köksalmanack och älskade att bläddra i mammas, mormor och farmors exemplar. Användbarheten, hjälpsamheten och tilltalet i dessa böcker lockade mig och jag har länge drömt om att göra någonting liknande. Fast för en modern publik på ett modernt sätt.
Och nu är det verklighet! Det här är en almanacka för hemmet och för våra arbetande händer. För det praktiska i livet och för alla de dagar som ska fogas ihop till en fungerande helhet. En hjälpsam vägvisare vid årets alla skiftningar, årstider och högtidsdagar. Hemkunskap för vuxna.
Husmoderns köksalmanack utkom första gången 1933 och blev en omedelbar klassiker. Den innehöll främst recept, måltidsförslag och allehanda husmorstips. Men min bok innehåller mer än så! Givetvis finns en kalender där varje vecka har ett eget uppslag. Där du du anteckna vad som sker där hemma, vad du hunnit uträtta och vad du helt hoppat över. Väderlek, födelsedagar eller milstolpar. Använd den som en dagbok eller en planering framåt.
Men utöver det finns här också recept och smarta ideer för hemmet som följer årstiderna. I januari ligger fokuset till exempel på plånboksvänlig mat och spartips – medan septembers fokus är på att safta, sylta och ta ett omtag inför höstterminen. Här får man smarta tips för en miljövänligare vardag, livsmedelskunskap, husmorsknep, bondepraktika, huskurer, pyssel och dekorationer. Kort sagt är detta en handbok i hemmets skötsel, att hålla i handen för ett härligare år! Planen är att ge ut en kalender för varje år så att man kan samla dem och få ett slags uppslagsverk i många delar.
Formen på boken är bland annat inspirerad av den härliga formgivningen som syns här i Husmoderns köksalmanack från 1959. Och vem skulle bättre än Lotta Kühlhorn kunna förverkliga min bokidé och ta den in i nutiden? Så glad att ha henne med på tåget!
Bokomslaget här är bara en dummy – den riktiga boken har ännu inte hunnit fram från tryckeriet. Men jag kan avslöja att bokens pärmar har samma vaxduksliknande struktur som Underbara Vinter och som gör att du kan använda den i köket utan rädsla för kladd. Och mina böcker gör jag som vanligt tillsammans med mitt fantastiska förlag The Book Affair.
Hoppas verkligen ni ska tycka om denna första del i bokserien!
Jakob och jag har under flera års tid haft ett dokument där vi lägger in vår planering och arbetsfördelning. Både för oss och för barnen. Det är så bra att ha det på pränt så att man vet vad man ska göra när. Allt är inte reglerat förstås, men saker som ska göras regelbundet är nedskrivna. Sedan justerar vi sysslorna inför olika tillfällen. Om jag till exempel ordnar Folkes kalas så kanske Jakob tar extra ansvar för städningen den veckan. Eller om Jakob måste lägga helgen på att fixa något trasigt på huset så kanske jag tar mer ansvar för städningen. Vabb, föräldramöten och optikern tar vi varannan gång så det är heller inte nedskrivet. Vi minns bara i huvudet vem som gjorde det sist.
Man behöver inte specificera allting i detalj eller göra uppdelningen onödigt krånglig. Jag tror däremot på att bestämma tex vad det innebär att ”ha disken”. I vår familj innebär det att den som har ansvar för disken ser till att köksbänken varje dag blir totalt rensad, avplockad och avtorkad. Helst kvällstid så att man börjar från scratch nästa morgon.
Exakt vad som ingår i att till exempel städa huset, det har vi kommit överens om tillsammans. Vem som gör vad under själva städningen varierar. Men vi börjar ju städa samtidigt och slutar städa samtidigt så tiden vi lägger ner är samma.
Vitsen med att ha det uppskrivet är att man inte själv behöver hålla på och undra om man gjort tillräckligt. Och man kan aldrig i stundens hetta hävda ”det visste jag inte!” eller ”så sa vi inte sist!”. Men vi byter uppgifter också. Dels finns en flexibilitet kring att man kan behöva byta roller lite när som helst i vardagen. Men sedan byter vi också ansvarsområden efter några månader. Nu har vi precis bytt igen eftersom Jakobs arbetstider i stan innebär att han inte längre kan hämta, lämna eller laga middag.
För oss passar det väldigt bra att ha det tydligt på pränt, medan de flesta av våra vänner har lite mer vilda västern kring sitt upplägg. Inget är förstås fel, så länge alla är nöjda.
I veckans avsnitt av Wollin & Clara pratar vi om att vara en ”girl’s girl” och hur kvävande den trenden är (tack för det, Taylor Swift). Om min eviga avsky för fenomenet Blake Lively (podden spelades in innan hela cirkusen kring hennes nya film, men jag har en pålitlig magkänsla) samt om ett ökänt gammalt poddbråk med Billgren & Wood. Och så gör jag ett test på Malin för att se var hon faller på skalan kvinnohatare/girl’s girl. Du kan aldrig ana vad som hände sedan!
De sista skälvande sommarlovsdagarna går mot sitt slut. Igår började Bertil högstadiet i stan och imorgon börjar Folke och Uffe. Och som vanligt med sommarlovet (trots att jag ofta tvivlar när det pågår) så känner jag mig så redo, klar och nöjd när det väl är över. På slutet brukar jag ofta hinna klämma in sånt som jag längtat efter men som inte har hunnits med. Och det blir ofta pricken över i:et!
Som i fredags. Albin bjöd spontant in oss på middag.
Och barnen som inte setts på flera veckor var överpeppade.
Fint i Albins nya hus
Mycket att prata ikapp om
Tacos med efterföljande…
…surr på verandan
Här berättar Albin något intressant för mig om att röka pipa. Sedan fick jag prova. Och det gör jag aldrig om.
Så otroligt härligt att ses en hel kväll och bara prata ikapp
Medan barnen härjar loss i trädgården.
På lördagen vaknade jag 05.50 och kunde inte somna om. Så jag gick upp och drack kaffe i min ensamhet. Så fridfullt i huset.
Pelargonerna stora och frodiga och små buketter från trädgården på varje bord.
Efter att ha rest runt hela sommaren är det så skönt att vara hemma i sin egen vardag, i sitt eget hus och märka hur mycket man tycker om det!
Morgondimman låg tät, som den gör tack vare augustidaggen.
Vi skulle få besök på eftermiddagen så jag bakade vegansk brownie
Med valnötter och mandlar i.
Sedan hängde jag tvätt och plockade ihop lite i röran i trädgården.
Och därefter svidade jag om och tog ut papiljotterna!
Kära familjen Harju skulle komma och spendera hela eftermiddagen med oss. Världens mysigaste familj! Vi har inte setts sedan oktober förra året så det var hög tid att göra det nu.
Fruktfat dekorerat med blommor
Brownien gick bananas i ugnen och blev jättekonstig. Nötterna åkte in mot mitten och resten av smeten karamelliserades ovanpå. Men det blev gott i alla fall!
Uffe ville visa sin korksamling
Och vi ville prata om likriktande skolgång och menlösheten i betyg.
Därefter tog papporna alla barn och stack och badade och då hann jag och Malin prata ikapp på egen hand.
Till middag gjorde jag vegansk palak paneer med friterad tofu. Succé!
Och till dessert en gino. Hade glömt hur god denna retroefterätt är. Jisses! Hemligheten är att aldrig snåla med den vita chokladen.
På söndagen städade Jakob min bil. Invändigt och utvändigt och det tog närmare fjorton timmar av helgen i anspråk. Den var så snuskig! Vi hade också familjeråd med överlämning och byte av arbetsuppgifter. Jakob fick överta tvättansvaret, efter att jag tvättat färdigt allt och städat tvättstugan. Och jag fick överta matlagning och handlingsansvaret efter att Jakob haft det i ett år. Jag gjorde en meny för veckan och sedan hojade jag och handlade.
VECKANS MENY
Söndag rotsaker i ugn med fetaostcreme och nötter
Måndag vegetarisk köttfärssås och spagetti med syrlig vitkålssallad och krusbärskräm till efterrätt
Tisdag Ramen med kylskåpsrens
Onsdag Färdig oxpytt med ägg och rödbetor
Torsdag Barnvänlig pastasallad
Fredag Tacos som barnen får laga
Söndag Surströmmingsklämma!
Vid middagstid kom nästa gäng gäster och hälsade på. Gammor och Felicia
Och som ni ser – rotsaker och fetaostcreme med nötter till middag.
Efter middagen gick jag en promenad med Essa. Hade upptäckt att lingonsylten var slut och Bertil äter ju lingon till sin gröt vare morgon. Så jag rafsade ihop lite bär i skogen
En dryg liter, som räcker till två veckors grötätande.
Tog tjugo minuter utan plockare. Sedan gick jag hem och rensade…
…och kokade sylt.
Gammor och Felicia skulle stanna två nätter för att fira ut barnens sommarlov.
Vi tog ett kyligt kvällsdopp
Hur kyligt? Tre dubbelhakor kyligt vatten!
Så fint sätt att fira ut på. Och fira in att Felicia nu flyttat upp från Stockholm till Umeå, för att plugga till lågstadielärare. Så vi kommer kunna ses mycket oftare! När jag blev ihop med Jakob var hans kusin Felicia nyfödd. Nu har hon tagit studenten och flyttat hemifrån. Känner mig hemskt, hemskt gammal.
Efter det ruskigt kalla badet åkte vi hem och värmde oss
Tände ljus och drack varm choklad
Och sedan skyndade vi oss i säng för morgonen därpå skulle Bertil börja skolan!
Jag var uppe med tuppen och skjutsade till den första skoldagen. Och när vi kom hem igen åkte vi och badade.
Sedan spelades det kort
Felicia och Folke fick plocka in bär så att jag kunde koka en kräm.
Och så åt vi spagetti och köttfärsås på verandan. Och sedan gick jag en kvällspromenad som slutade med att jag famlade mig fram genom en kolmörk skog. Det är augusti med besked! Mörkögda augustinatt…
En häromdagens outfit. Samma gamla vanliga Arket-kjol och rosa Adidassneakers. Men med en blommig skjorta till, som jag fick i present av min syster när jag fyllde år i april. Och scarfen i håret är ärvd av farmor.
Att visa lite midjeglip känns risky när man är ovan, men funkar bra när man är solbränd! Å vad jag ser fram emot sensommaren och september i klädväg – som bekant den bästa tiden på året. Spännande också att uppleva hur det röda håret tar sig ut mot solbränd hy. Känslan blir ju en helt annan.
Har för övrigt bestämt att jag ska ha rött hår i ett helt år så att jag hinner testa det till hela min garderob och under alla säsonger. I februari tidigast kan det alltså förekomma ett färgbyte. Undrar vad jag ska hitta på då?!
Det kom så många intressanta kommentarer i gårdagens inlägg om städning. Jag fastnade särskilt för den här av Marie, med efterföljande kommentarstråd.
Det här tycker jag var så intressant. Att vi idag inte bryr oss så mycket om våra hem annat än när det gäller att renovera eller konsumera nya prylar till det. Men inte när det handlar om att vårda, sköta och laga det vi redan har. Och sedan står vi där med våra dammiga, smutsiga och röriga hem och undrar varför vi vantrivs?
Förvånansvärt många människor vet idag inte hur man gör vardagliga saker som hör till allmänbildningen. Som hur man avfrostar en frys, plantorkar en tröja, får bort envisa fläckar från en bordsduk eller hänger tvätt på lina så att den inte skrynklar.
Och detta är visserligen ett högst anekdotiskt exempel: men när min syster tog sin kandidat i modedesign för femton år sedan, var det vanligt att studenternas mammor kom till skolan och hjälpte till att sy. Idag kommer ingen mamma till skolan, för ingen mamma kan sy. Att sy har gått ifrån att vara en allmän kvinnlig kunskap till ett särintresse. Trots att både kvinnor och män skulle ha stor nytta av att kunna enkel sömnad och att laga sina egna kläder. Samtidigt får skolämnen som slöjd och hemkunskap allt lägre status – trots att det är en typ av kunskap som vi alla borde besitta.
Det är en massa viktiga erfarenheter som har gått förlorade senaste åren. Som traditionellt sett har överförts från mor till dotter, men som nu inte överförs mellan någon alls. Kanske för att det i ett kapitalistiskt samhälle inte finns några pengar på att tjäna på att människor vårdar vad de har istället för att köpa nytt? Och att bry sig om städning och vård av hemmet anses mossigt och ofeministiskt. Men jag vill påstå att det ofeministiska är att låtsas som att sådan kunskap (oftast buren av kvinnor) inte har något värde. För vi märker ju dagligen vilket oerhört värde det har. Inte minst för klimatet!
Städning och hemvård är osynlig kunskap som märks först när den uteblir. Och jag tycker förstås inte att det ska ligga på kvinnor att ensamma utföra sysslorna eller överföra all kunskap till nästa generation. Det sorgliga är att kompetensen värderas så lågt. För att vårda det man har och vara rädd om sina saker – det är helt central för den som vill leva ett hållbart liv.
Jag har tänkt på det här med att träningen efter fyra år faktiskt har blivit riktigt kul. Det finns specifika övningar jag längtar efter att få utföra och jag ser ofta fram emot själva träningspassen. Inte minst för känslan som jag vet kommer efteråt. Känslan av att ha gjort något snällt mot mig själv.
Mitt förändrade förhållande till träning har fått mig att fundera på det här med städning. Precis som de flesta kan jag per automatik sucka ”Åhneeej, imorgon måste vi städa”. Men när jag bryter ner känslan och studerar den närmare har jag märkt att det egentligen inte är städningen jag ogillar. Utan att det under städning ofta uppstår känslor som ”åh, nu har vi låtit det gå för långt igen” eller ”varför får jag aldrig in rutinen att plocka upp efter mig själv?”. Det är mycket skam inblandat i dessa känslor och en upplevelse av att liksom vara en otillräcklig människa.
Men själva städningen i sig är faktiskt inte så jobbig. Den kan till och med vara härlig! Har jag pulsklockan på mig är det peppande att se hur många steg jag får ihop. Och medan jag håller på känner jag att jag gör någonting snällt, hjälpsamt och meningsfullt för både mig själv och min familj. Och efteråt är det ungefär samma härliga känsla som efter att ha tränat. En säregen kombination av lugn och energi.
Jag tror kanske att jag gillar städning? Och att jag borde skifta mindset och prata om städning på ett nytt sätt. Sannolikt skulle det hjälpa mig i vardagen att inte ha en sån negativ inre dialog. Min mormor Rut hade fantastiskt rent och fint hemma och hon sa alltid ”inte mår jag dåligt av att städa, inte” medan hon gnodde runt och nöjt polerade diskbänken och sköljde ur plastpåsar för att återanvända. Min mormor är ju som ni vet en stor förebild för mig. Och tanken på att känna sådär inför städning den är väldigt lockande.
Dock var mormor en i grunden ordningssam människa, medan jag är en tankspridd person med många kreativa ideer som gör att det snabbt blir rörigt runt mig. Men jag ska öva på att uppmärksamma det som faktiskt är roligt med att städa. Och prata om mig själv som någon som gillar att städa. Lovar att återkomma i frågan när jag praktiserat denna nya inställning ett tag och kan utvärdera den.
Med det sagt kommer här några saker som jag tycker gör veckostädningen trevligare.
Att lyfta upp alla stolar, pallar, småbord och tidningskorgar från golvet innan man dammsuger. Det tar en liten extra stund, men sedan är det ju bara att flyga fram med dammsugaren! Och så slipper jag bli rasande när den trasslar in sig i diverse stolsben. Ett rationellt städande som hjälper mig att vara effektiv.
Att hänga ut sängkläder på vädring medan städningen pågår. Byter jag inte i sängen just den veckan brukar jag dessutom ta ut och skaka lakanet och lägga i det igen efteråt. Då får man bort smulor, hundhår och damm. Och sängen känns typ renbäddad efteråt.
Att vädra korsdrag. Svårare på vintern – men på sommarhalvåret är det så skönt att städa med vidöppna fönster och låta vinden blåsa igenom huset och blanda sig med doften av linoljesåpade golv.
Att alltid damma alla kuddar, filtar och småmattor och låta dem ligga ute några timmar och vädras. Doftar gott när man tar in dem sedan – särskilt om de legat ute en riktigt kall vinterdag.
Att städa i rätt kläder. Här finns två spår att välja mellan för mig: Antingen tar jag på mig träningstights, sport-bh och sätter upp håret i en tofs och ser städningen som ett träningspass. Eller så tar jag på mig en stadig bomullsklänning, knyter huckle runt håret och bär förkläde. Och sedan leker jag mormor Rut och putsar och gnor som en riktig liten gumma. Båda sätten är effektiva för mig och gör städningen bättre än i vanliga kläder.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok
Print
