MĂ„nad: februari 2014

28 februari, 2014

Underbar fredag idag och i morgon Ă€r det Ă€ntligen mars – den första vĂ„rmĂ„naden (ok hĂ€r uppe Ă€r det ju vĂ„rvinter men Ă€ndĂ„)! Det firar jag med en vĂ„rig kort kjol och klackar, Ă€ven om det egentligen Ă€r alldeles för halt ute. Idag turbojobbar jag med lite allt möjligt och ser fram emot i kvĂ€ll nĂ€r jag ska ta det vĂ€ldigt lugnt. Jakob har stĂ€dat huset sĂ„ det slipper jag ocksĂ„ den hĂ€r gĂ„ngen. Inte fy skam. Nu Ă„terstĂ„r bara att tĂ€nka ut vad jag ska laga till middag idag. Har sĂ„dan vansinnig abstinens efter att hacka, skĂ€ra och frĂ€sa efter att knappt lagat mat ordentligt pĂ„ flera mĂ„nader. Har ni nĂ„gra förslag?

Linnet Àr ett superskönt gravidlinne frÄn H&M och kjolen Àr frÄn samma stÀlle men nÄgot Är gammal. Kofta har jag fÄtt av min syster. FÄr sjukt mycket klÀder av henne nÀr jag tÀnker efter.

‱ InlĂ€gget Ă€r ett annonssamarbete med Beckers ‱
28 februari, 2014

MĂ„nga har önskat fler blogginlĂ€gg om husrenovering sĂ„ jag tĂ€nkte berĂ€tta lite om de projekt vi har pĂ„ gĂ„ng just nu. I vĂ„r ska vi ju Ă€ntligen införskaffa vĂ„ra efterlĂ€ngtade höns! Bromsklossen hittills har varit att jag inte haft nĂ„got hus för dem att bo i. Men nĂ€r vĂ„ra kompisar byggde nytt hönshus fick vi överta deras frĂ„n 70-talet och i höstas körde en granne hit det med traktor. SĂ„ nu ska det bara fiffas och mĂ„las – för det har nog inte gjorts pĂ„ 20 Ă„r i alla fall. Alla hus pĂ„ gĂ„rden Ă€r i behov av ommĂ„lning men hönshuset fĂ„r vara först ut. HĂ€r ovan ser ni hur det ser ut nu. Jag tycker mycket om det gamla plĂ„ttaket och stuprĂ€nnorna.

Jag Àlskar verkligen att titta pÄ hus och hur de fÀrgsatta. Speciellt Àldre hus som mÄlats med omsorg, de har ofta lite roligare fÀrgsÀttning. Och tÀnk vilka minnen en husfÀrg kan vÀcka. SjÀlv Àlskar jag gula trÀvillor eftersom bÄde farmor och mormors hus var gula. Extra fint Àr det nÀr man vÄgat vÀlja en rolig fÀrg pÄ spröjsen! Men vÄrt hus skulle inte göra sig i gult utan ska istÀllet fÄ fortsÀtta vara vitt och spröjsen och stuprÀnnorna ska vara engelskt röda. Matchar bra till det röda originaltaket. Hönshuset ska fÄ matcha huvudbyggnaden pÄ nÄgot vis men Ànnu har jag inte riktigt bestÀmt mig för exakt hur det ska mÄlas.

HÀr Àr i alla fall mina bÀsta tips pÄ vad man kan tÀnka pÄ nÀr man fÀrgsÀtter ett hus:

– Ni vet vissa hus som Ă€r sĂ„ skarpa i fĂ€rgen att man riktigt fĂ„r huvudvĂ€rk av att titta pĂ„ dem? Oftast beror det pĂ„ att man valt fĂ€rg bara genom att kika pĂ„ ett litet fĂ€rgprov. DĂ„ missar man lĂ€tt att en fĂ€rg blir mycket starkare och ljusare pĂ„ en stor yta. VĂ€lj smutsiga, gĂ€rna lite mörkare nyanser för att undvika att fĂ„ en fĂ€rg som verkar sjĂ€lvlysande.

– Kika gĂ€rna pĂ„ andra hus som Ă€r byggda under samma tidsperiod som ditt för att fĂ„ inspiration till fĂ€rgsĂ€ttning. Det Ă€r klokt att inte frĂ„ngĂ„ fĂ€rgsĂ€ttningen frĂ„n epoken allt för mycket. Ju Ă€ldre hus desto trognare mot fĂ€rgskalan skulle jag vara! Ta en promenad i grannskapet och knĂ€pp bilder pĂ„ hus vars fĂ€rger du gillar. Blir du riktigt förtjust kan du ju alltid plinga pĂ„ och frĂ„ga om de har fĂ€rgkoden. Att fĂ„ se fĂ€rgerna i verkligheten hjĂ€lper verkligen till nĂ€r man sjĂ€lv ska vĂ€lja nyans. Det var sĂ„ vi hittade rĂ€tt engelskt röda fĂ€rg!

– TĂ€nk ocksĂ„ pĂ„ att fĂ€rgen ska göra sig bra i grönskande juli likvĂ€l som vitaste januari. Vissa ljusa nyanser ser smutsiga ut bredvid kritvit snö och vissa gröna nyanser skĂ€r sig mot grönskande grĂ€s. Ta hĂ€nsyn till Ă„rstidernas vĂ€xlingar.

– MĂ„la upp fĂ€rgen du vill ha pĂ„ en stor MDF-skiva som du kan flytta runt. DĂ„ Ă€r det lĂ€ttare att fĂ„ en uppfattning om hur fĂ€rgen gör sig i olika ljus och vĂ€derstrĂ€ck. För övrigt ett lika bra trick nĂ€r det ska mĂ„las inomhus!

– Personligen gillar jag nĂ€r man vĂ„gar sĂ€tta fĂ€rg pĂ„ spröjs, knutar eller ytterdörr. Man kan lĂ€tt tro att det bĂ€sta Ă€r att kombinera fĂ€rg med vitt för en mer diskret kĂ€nsla. Men jag skulle sĂ€ga att fĂ€rg ihop med fĂ€rg Ă€r snĂ€ppet bĂ€ttre. Det skapar en harmonisk helhet pĂ„ ett annat sĂ€tt.

– Tycker du Ă€ndĂ„ att det Ă€r svĂ„rt att hitta rĂ€tt nyans till ditt hus – be din fĂ€rghandlare om hjĂ€lp. De Ă€r proffs pĂ„ fĂ€rgsĂ€ttning och har hjĂ€lpt mĂ„nga i samma situation. Det kan ocksĂ„ vara klokt att höra dig för med kommunen innan du mĂ„lar – pĂ„ vissa omrĂ„den Ă€r fĂ€rgskalorna som fĂ„r anvĂ€ndas bestĂ€mda i detaljplanen.

– NĂ€r man mĂ„lar Ă€r det viktigt att anvĂ€nda samma typ av fĂ€rg som anvĂ€nts pĂ„ huset förut. Exempelvis ska man inte mĂ„la med en linoljefĂ€rg ovanpĂ„ en plastfĂ€rg. Eftersom vĂ„rt hönshus Ă€r mĂ„lat med en akrylatfĂ€rg sedan tidigare kommer vi fortsĂ€tta pĂ„ det spĂ„ret. PĂ„ uppdrag av Beckers som jag samarbetar med sedan förut (mĂ„lade bland annat om Jakobs kontor sĂ„ hĂ€r) ska jag testa deras nya fĂ€rg. Beckers har tagit fram en helt ny fĂ€rg som de kallar Perfekt Akrylat Plus som vi ska anvĂ€nda! Det Ă€r deras mest hĂ„llbara fasadfĂ€rg nĂ„gonsin – sĂ„ hĂ„llbar att de lĂ€mnar en skriftlig kulörgaranti vilket verkligen lĂ„ter lovande! Det ska tydligen bli en renare och frĂ€schare fasad eftersom fĂ€rgfilmen blir hĂ„rdare och dĂ€rför stĂ„r emot smuts, som exempelvis sot och pollen. Trots en hĂ„rdare fĂ€rgfilm sĂ„ följer den trĂ€ets rörelser utan att spricka.

I juni sÀtter jag igÄng att mÄla och sÄ dÄ utlovar jag sÄ klart massa fler inlÀgg och en uppdatering pÄ hur det blir!

InlÀgget Àr ett annonssamarbete med Beckers

27 februari, 2014

Det finns vĂ€l inget roligare Ă€n att fĂ„ paket nĂ€r man Ă€r liten? Eller för den delen att ge paket till smĂ„ barn. Nu Ă€r min systerdotter Juni visserligen lite för liten Ă€nnu –  för att förstĂ„ konceptet post, men jag kan inte lĂ„ta bli att leta roliga saker till henne Ă€ndĂ„.

Gick pÄ loppis och hittade den sötaste röda vÀskan för en tia. PÄ samma loppis fann jag ocksÄ allt ovan. Pixiböcker (kan man ha för mÄnga?), smÄ fingerdockor, en hammare att reta gallfeber pÄ förÀldrarna med, en hÀst som vinglar roligt nÀr man trycker pÄ en knapp och sÄ bÀsta skallran i vÀrlden.  Perfekt att fylla vÀskan med och skicka pÄ posten!

27 februari, 2014

IgĂ„r var jag riktigt pigg för en gĂ„ngs skull – och orkade till och med locka hĂ„rtopparna och mĂ„la eyeliner inför ett möte. Inte fy skam, inte! KlĂ€nningen Ă€r ett secondhandfynd frĂ„n förra Ă„ret. Det Ă€r resĂ„r i midjan sĂ„ den gĂ„r utmĂ€rkt att ha pĂ„ sig nu. Rosetten i hĂ„ret Ă€r en barnfluga, Ă€ven den frĂ„n loppis, som jag köpte till Bertil att ha pĂ„ julafton. Stövlarna med snörning har jag haft i sĂ€kert tio Ă„r. Det roliga Ă€r att det Ă€r nĂ„gon halvtaskig kvalitet frĂ„n Din Sko ursprungligen som bara hĂ„llit och hĂ„llit Ă„r efter Ă„r. Precis lagom höga klackar för vad min kropp klarar av just nu. KĂ€nner mig vĂ€ldigt frikyrklig i den hĂ€r outfiten. I dess bĂ€sta bemĂ€rkelse!

Är det inte konstigt förresten – att man ska fĂ„ sin kropp recenserad sĂ„ mycket som gravid? NĂ€stan alla jag trĂ€ffar ska kommentera storleken pĂ„ magen. Men vilken liiiiiten mage du har. Är det verkligen en bebis dĂ€ri? Hatar den dĂ€r kommentaren eftersom den kĂ€nns som ett underkĂ€nnande av min graviditet. Och jag tror inte att det Ă€r ett dugg roligare att höra att ens mage Ă€r heeelt enorm heller. Man blir bara sĂ„ trött! Min mages storlek hör ganska lite ihop med sjĂ€lva barnet och ganska mycket ihop med annat. Som hur mycket mat jag Ă€tit just den dagen. Eller min lĂ€ngd. I förhĂ„llande till den sĂ„ ser magen inte sĂ„ stor ut men pĂ„ nĂ„gon som Ă€r 160 lĂ„ng kanske den skulle verka gigantisk. Sedan Ă€r det vĂ€l Ă€rftligt ocksĂ„. Min mormor berĂ€ttade att mĂ„nga inte ens visste att hon var med barn fram tills precis innan hon skulle fĂ„ min mamma, för att hennes mage helt enkelt var sĂ„ liten. Hon födde Ă€ndĂ„ ett helt normalstort barn! Önskar bara att folk skulle sluta storleksbedöma magar hela tiden som om det vore nĂ„got fel pĂ„ dem. MĂ„ste man prompt sĂ€ga nĂ„gonting om magen rĂ€cker det gott och vĂ€l att sĂ€ga att den Ă€r fin!

26 februari, 2014

Jag lĂ€ste en arg kommentar om min blogg nĂ„gonstans. Jag minns inte de exakta orden men andemeningen i tjejens kommentar var “Jag avskyr Underbaraclaras blogg. Maken till sjĂ€lvförhĂ€rligande person finns inte. Hon verkar tycka att hon Ă€r sĂ„ jĂ€vla bra jĂ€mt”. Jag tyckte att kommentaren var intressant, dĂ€rför att den pekade pĂ„ nĂ„gonting som Ă€r helt sant: Jag skriver mycket positivt om mig sjĂ€lv pĂ„ bloggen. Men framförallt undviker jag att skriva negativt. Och det Ă€r ett medvetet val.

Jag tror att alla mĂ€nniskor föds med en tillĂ„tande attityd till sig sjĂ€lva. SmĂ„ barn Ă€r fulla av rĂ€ttmĂ€tig sjĂ€lvkĂ€rlek. Men i tonĂ„ren nöts den kĂ€rleken bort – och kanske sĂ€rskilt för tjejer. Det beror sĂ„ klart pĂ„ en rad olika saker, men konsumtionssamhĂ€llet Ă€r helt klart en bov. Man tjĂ€nar nĂ€mligen dĂ„ligt med pengar pĂ„ nöjda, lyckliga konsumenter. SĂ„ ju mer missnöjd, osĂ€ker och sjĂ€lvföraktande nĂ„gon Ă€r  – desto mer kommer hen försöka att kompensera genom konsumtion. Patriarkatet Ă€r en annan faktor. Kvinnor som har fullt upp med att avsky sig sjĂ€lva hĂ„lls pĂ„ mattan och kan aldrig göra nĂ„gon verklig skillnad i samhĂ€llet.

I tonÄren tÀvlade vi  tjejer om att racka ner pÄ oss sjÀlva och hitta pÄ otÀcka termer för vÄra kroppar. Efter gympan satt vi i omklÀdningsrummet och diskuterade kesolliknande lÄr, hÀngiga bröst, armflÀbb och pizza-hy. Eller bara hur misslyckade och korkade vi var i allmÀnhet. Men jag minns sÄ vÀl tvÄ vÀnner, som aldrig deltog i det dÀr. De sa inte ett ont ord om sig sjÀlva. De vÀgrade liksom demonstrativt att gÄ med i sjÀlvhatarklubben. Och jag kommer ihÄg hur provocerad jag blev. För jag tyckte att de bröt en hemlig överenskommelse. DÀr hade jag gÄtt omkring och tÀnkt att sjÀlvförakt var en nödvÀndig del i att bli kvinna. En kvinnlig dygd rentav. Jag trodde faktiskt att sitta och beklaga sig tillsammans i grupp var en del av den kvinnliga gemenskapen. Och sÄ vÀgrade de delta! PÄ samma gÄng var det fascinerande. FÄr man vara accepterande mot sig sjÀlv? Trots att man inte Àr perfekt? Behöver man inte sjÀlvhata? Insikten slog ner som en bomb. Och eftersom det verkade ganska skönt att inte prata skit om sig sjÀlv började jag sÄ smÄningom att ta efter deras sÀtt att vara. Slutade recensera mig sjÀlv och min kropp pÄ det dÀr hemska sÀttet. Och Àven om tankarna fanns kvar, blev de mycket mindre sanna nÀr jag inte ideligen upprepade dem inför publik.

Idag pratar jag vĂ€ldigt sĂ€llan illa om mig sjĂ€lv. Varken IRL eller pĂ„ bloggen. Det beror inte pĂ„ att jag inbillar mig att jag Ă€r felfri.  Jag ser bara ingen poĂ€ng med att racka ner pĂ„ mig sjĂ€lv. Ingen förtjĂ€nar att höra skitsnack om sig sjĂ€lv – allra minst ifrĂ„n sig sjĂ€lv. SjĂ€lvklart kan jag diskutera komplex och osĂ€kerheter jag har. Men det gör jag med nĂ€ra vĂ€nner, i förtroende. Och inte med mobbar-termer som en gĂ„ng i tiden. Och eftersom jag vet hur lĂ€kande det varit för mig att umgĂ„s med kvinnor som inte hatar pĂ„ sig sjĂ€lva, tĂ€nker jag ofta pĂ„ vad jag i min tur förmedlar till andra. Att iaktta mĂ€nniskor som Ă€r snĂ€lla mot sig sjĂ€lva har lĂ€rt mig hur jag kan förhĂ„lla mig till den jag Ă€r. SjĂ€lvacceptans Ă€r lika smittsamt som sjĂ€lvförakt.

SĂ„ att jag i bloggen har en positiv instĂ€llning till mig sjĂ€lv och det jag gör handlar inte om att jag vill övertyga alla om hur perfekt jag Ă€r. Utan helt enkelt bara visa pĂ„ att det Ă€r ok att vara snĂ€ll med sig sjĂ€lv fast man inte Ă€r ett dugg perfekt. Att nĂ„gon kanske istĂ€llet uppfattar mig som avskyvĂ€rt sjĂ€lvförhĂ€rligande Ă€r smĂ€llar jag fĂ„r ta. Min förhoppning Ă€r Ă€ndĂ„ att hon som skrev sĂ„dĂ€r kanske smittas en dag. Om Underbaraclara kan vara nöjd – trots att hon Ă€r sĂ„ avskyvĂ€rd – dĂ„ kanske jag ocksĂ„ kan fĂ„r vara det? 

26 februari, 2014

HÀromdagen fick jag och Annakarin Àntligen se provtryck pÄ vÄr barnbok BAKA som slÀpps i maj! Provtryck Àr nÀr man trycker hela boken pÄ papper innan man skickar den pÄ riktigt tryck. Det gör man för att kunna granska alla bilder och fÀrgÄtergivningen sÄ att det ser bra ut i verkligheten och inte bara pÄ datorn. Det sÄg mycket mycket bra ut!

HÀr kommer nÄgra suddiga tjuvkikar pÄ hur boken kommer att se ut inuti. Egentligen vill jag ju visa allting för hela vÀrlden men fÄr jag ju inte!

Det har varit en lĂ„ng resa att göra denna bok. Jag och Annakarin hade en tydlig vision om hur hela serien skulle se ut – redan nĂ€r vi kom med synopsis till förlaget. Att sedan kommunicera det Ă€r inte alltid det lĂ€ttaste – men vĂ„ra illustratörer har gjort ett helt fantastiskt jobb!

Jag lÀngtar tills första boken slÀpps! DÄ kommer vi ha en stor slÀppfest bÄde i Stockholm och i UmeÄ (och jag kommer vara höggravid och rulla fram). Men jag har varit sÄ dÄlig pÄ att fira mina andra böcker sÄ den hÀr gÄngen ska jag ta i frÄn tÄrna. Men det kan man ju kanske unna sig nÀr man gör en hel serie pÄ en gÄng?!

BAKA finns att förhandsbestÀlla hÀr till det facila priset av 91 kronor. HÀr har jag skrivit mer om bokserien och tanken bakom ifall nÄgon Àr nyfiken.

25 februari, 2014

IkvĂ€ll medverkade jag Ă„terigen i SVTs Go’kvĂ€ll som nyhetsspanare tillsammans med supertrevliga Fransesca Quartey. Jag kunde inte lĂ„ta bli att fortsĂ€tta spaningen pĂ„ samma tema som gĂ„rdagens blogginlĂ€gg “Men vem ska Ă€ta tvĂ„ kilo godis, egentligen?“Jag tycker att det Ă€r sĂ„ otroligt roligt att medverka i Go’kvĂ€ll som  Àr ett av Sveriges mest sedda program. Och ett av de fĂ„ program dĂ€r kvinnor ofta Ă€r i majoritet. Idag vara alla i studion kvinnor! Hur ofta hĂ€nder det i valfritt annat program? Typ aldrig! Och hĂ€nder det ska det göras en stor grej utav det. Underbart att kvinnor fĂ„r vara norm ibland – utan att det Ă€r nĂ„gon big deal! Avsnittet gĂ„r att kika pĂ„ hĂ€r. Klicka pĂ„ klippet frĂ„n 25/2.

25 februari, 2014

Ett rum i huset som jag inser pĂ„ att jag aldrig visat pĂ„ bloggen Ă€r min klĂ€dkammare. Av förklarliga skĂ€l  – dĂ„ den Ă€r extremt svĂ„r att plĂ„ta. Pytteliten, utan fönster. Men vĂ€ldigt söt faktiskt! Och ett reslutat av ett sĂ„dant dĂ€r typiskt pysselinfall som jag fĂ„r ibland. DĂ„ jag egentligen borde ligga och sova men inte kan lĂ„ta bli att sĂ€tta igĂ„ng och skapa istĂ€llet!

Jag skulle gĂ„ och lĂ€gga mig en kvĂ€ll men som av en hĂ€ndelse rĂ„kade jag lyfta pĂ„ den murriga gröna plastmattan i garderoben och sĂ„g att den var enkel att plocka bort. Och nĂ€r jag vĂ€l plockat bort den sĂ„ kunde jag inte lĂ„ta bli att tömma garderoben samtidigt sĂ„ att golvet kunde mĂ„las vitt.. Sedan letade jag fram nĂ„gra blommiga tapetrullar jag fĂ„tt av min faster och som legat i en lĂ„da i flera Ă„r. Och sĂ„ Ă„kte de upp pĂ„ vĂ€ggen. NĂ€sta dag var klĂ€dkammaren inflyttningsklar! Hyllorna har jag gjort av konsoller och hyllplan frĂ„n ett byggvaruhus. NĂ„gra hade jag sedan tidigare och kunde Ă„teranvĂ€nda. PĂ„ hyllplanen trĂ€ngs vĂ€skor och skor. En liten stringhylla och ett stringbord fick ocksĂ„ plats – samt sĂ„klart en klĂ€dstĂ„ng för alla mina klĂ€nningar.

Boxar för sjalar, bÀlten och annat krafs

SmĂ„ turkosa skĂ„lar för udda smycken och sĂ„ mina fina aftonvĂ€skor pĂ„ hedersplats.  I min och min systers klĂ€dbok som kom i vĂ„ras finns fler bilder och en hel liten guide till hur man bĂ€st organiserar en garderob och vad man kan tĂ€nka pĂ„ nĂ€r man rensar och slĂ€nger.

Just nu gÄr det mesta som hÀnger i garderoben inte att anvÀnda pÄ grund av magen, sÄ de klÀnningarna har fÄtt flytta bak medan andra flyttat fram till en mer central plats! Man blir sÄ deppig av att ha klÀder i fel storlek i garderoben! Det ska undvikas till varje pris sÄ att man inte stÄr dÀr och tittar pÄ röran och blir frustrerad över att man trots hundra plagg inte kan bÀra nÄgonting.

Jag kommer ut ur garderoben!

24 februari, 2014

AlltsĂ„ vad Ă€r det hĂ€r? Kom igen! Jag kan med lĂ€tthet trycka ner tvĂ„ enkilos mjölpĂ„sar i en godispĂ„se frĂ„n Karamellkungen.  Det Ă€r ju för fasen helt absurt. Godisavdelningen i mĂ„nga butiker Ă€r dessutom ofta lika stor som hela frukt och grönsaksavdelningen. Och lösviktsgodis Ă€r ju vĂ€rst. Vilka andra saker i en affĂ€r köper man genom att ösa med en stor skopa rakt ner i en pĂ„se? Typ potatis och Ă€pplen. Eller grisfoder pĂ„ GranngĂ„rden. Godis borde inte vara en sĂ„dan sak. De dĂ€r jĂ€ttepĂ„sarna lurar ögonen. Även om man knappt tĂ€ckt botten av pĂ„sen Ă€r man ju uppe i ett hekto lösvikt. Och bitarna Ă€r gigantiska.

Minns ni nÀr ferrarribilar var den största godis som fanns? Nu Àr alla godisar sÄ stora. Och kundvagnarna pÄ stormarknaderna Àr sÄ enorma att man kan Äka och campa i dem. Inte konstigt att man blir lurad att lassa pÄ mer varor, nÀr det man skrivit upp pÄ inköpslistan skramlar runt sÄ fÄnigt i ensamhet pÄ botten.

NĂ€r min pappa var liten var han precis likadan som barnen Ă€r nu. Och han gillade precis samma saker.  Men pĂ„ den tiden var godispĂ„sarna pyttesmĂ„ och han valde pĂ„ sin höjd ut tre, fyra bitar – för mer rymdes inte. Och dessutom var det ju rĂ€tt dyrt. Idag har exakt samma pĂ„sar svĂ€llt upp till att rymma bortĂ„t tvĂ„ kilo karameller, samtidigt som dagens barn Ă€r mer stillasittande Ă€n nĂ„gonsin. Det Ă€r en helt orimlig utveckling!

Som förĂ€lder tycker jag att det hĂ€r Ă€r jĂ€ttesvĂ„rt att förhĂ„lla mig till pĂ„ ett bra sĂ€tt. Vem tusan vet vad som Ă€r rimligt nĂ€r grĂ€nsen för det “normala” har förflyttats sĂ„ mycket?

NĂ„gon kanske tycker att man Ă€r dum i huvudet som blir frustrerad över sĂ„dant hĂ€r. Det Ă€r vĂ€l bara att köpa mindre godis? LĂ€gga fĂ€rre saker i kundvagnen? Men det Ă€r ju just det som det inte Ă€r! Det spelar ingen roll hur utbildad du Ă€r eller medveten om onyttigheter. Dessa synvillor ser likadana ut för alla – och de fungerar! Det Ă€r dĂ€rför som butikerna och matproducenterna gör sĂ„ hĂ€r. Och nĂ€r Ă€ven vĂ€ldigt medvetna personer blir lurade – hur lĂ€tt Ă€r det dĂ„ inte för barn att dras med?

Jag tycker vi lÀgger alldeles för stort ansvar och skuld pÄ individen nÀr det gÀller kost och hÀlsofrÄgor. Alldeles för lite görs genom lagstiftning. Varför kan man inte höja skatten pÄ det onyttiga sockret? Och sÀnka skatten pÄ frukt och grönt? OhÀlsan i samhÀllet som bottnar i felaktig kost Àr en enorm utgift. Det borde ligga i alla politikers intresse att pÄ nÄgot sÀtt reglera det hÀr.

Det Àr otroligt svÄrt att handla förnuftigt nÀr vÄra affÀrer Àr riggade för att vi (och sÀrskilt vÄra barn) ska köpa mycket mer Àn vi egentligen tÀnkt oss. Framförallt av onyttiga saker. Det sÀger sig sjÀlv att det Àr HELT ORIMLIGT att pÄsarna för godis kan vara lika stora eller större Àn pÄsar för basvaror som mjöl, potatis och morötter. Godis Àr ingen basvara. Raffinerat socker ska inte tillhöra det dagliga födointaget. Framförallt inte i de mÀngder som det gör idag. Hur kunde det gÄ sÄ hÀr snett?

24 februari, 2014

 

Jag Àlskar att leta barnklÀder pÄ loppis. Alla snitt var sÄ fina förr och alla sömmar sÄ noggranna sydda. Som skjortorna jag ofta hittar som sitter hur bra som helst och sÀllan kostar mer Àn en guldtia. (Alla gifter frÄn tillverkningen garanterat urtvÀttade för en sisÄdÀr trettio Är sedan). Den hÀr fina rutiga skjortan fann jag pÄ secondhand förra veckan! SÄ fina till hÀngselbyxor i denim och hans röda smÄ converse. Skulle lÀtt kunna tÀnka mig den outfiten pÄ mig sjÀlv, rakt av.

Förresten spanade vi pÄ herrklÀder senast jag var med i P4. Jag tippar den breda brallans Äterkomst. Lyssnar pÄ spaningen gör man hÀr

23 februari, 2014

Idag har jag bakat nÀstan hela dagen. Det Àr sÄ trÄkigt att inte ha mjukt bröd hemma och i affÀrerna finns det sÀllan nÄgot som jag vill köpa. Jag Àlskar att baka men hatar att diska sÄ vi har gjort en deal att nÀr jag bakar sÄ stÀdar Jakob upp efterÄt. Win-Win. Jag fÄr baka. Alla fÄr efterlÀngtat, gott bröd. Men jag slipper det jobbiga efterarbetet som gör att jag annars undviker att dra igÄng storbak.

Vanligtvis tycker jag om att baka utan maskin och arbeta degen med hÀnderna. Men idag bakade jag dubbla satser av sirapslimpor, morotsbröd och tekakor sÄ dÄ körde jag assistenten istÀllet.

Morotsbrödet kan jag rekommendera – bland det godaste jag vet! StĂ€nker alltid saltvatten pĂ„ brödet i ugnen för en krispig, salt skorpa. Sirapslimpor delar jag alltid i tre eller fyra stumpar som jag fryser in var för sig. DĂ„ kan man ta fram en stump om dagen och slipper att hela limpan blir torr och trĂ„kig.

Nu har jag bakat fÀrdig och ska jag lÀgga mig pÄ soffan, med ett varmt bröd med en klick smör och en god ost pÄ. Och jag ska inte kliva upp pÄ flera timmar.

23 februari, 2014

Lat söndag i sÀngen. Hela familjen, inklusive hunden i ett hav av kuddar. Bertil ligger med örat mot magen och pratar med bebisen och hÀlsar att vi ska fixa rummet fint lagom tills den kommer ut. Han berÀttar om alla leksaker hen ska fÄ och barnstolen som ska stÄ i köket. Och ingen mÄste ivÀg nÄgonstans och inget sÀrskilt ska göras. Det Àr min favoritstund det!

Jag tycker sÄ mycket om vÄr gamla sjömanskista som Jakob Àrvt av sin gammelmormor. Den stÄr vid fotÀnden och har rum för alla tÀcken och extra kuddar och sÄ kan Bertil anvÀnda den för att ta sig upp i vÄr sÀng som Àr rÀtt hög.

Visst Ă€r lakanen fina förresten? FrĂ„n ÅhlĂ©ns! Man kan mixa och matcha mönstret pĂ„ kuddarna med pĂ„slakanen lite som man vill. Allt sĂ€ljs för sig. LĂ€ngtar dock tills jag tvĂ€ttat dem ett trettiotal gĂ„nger. Finns inget mysigare Ă€n riktigt urtvĂ€ttade och mjuka lakan mot kroppen.

Kolla – mer pastellfĂ€rgat sĂ€nglinne!

22 februari, 2014

Jag har alltid varit lĂ„ng. Bra mycket lĂ€ngre Ă€n alla tjejer och (killar) och i lĂ„gstadiet sĂ„ fick jag heta FlaggstĂ„ng och LĂ„ngben och andra trevliga saker. Det kom mig att sĂ„ smĂ„ningom hata min lĂ€ngd och önska att jag var sĂ„dĂ€r söt och kort som tjejer ska vara. I gymnasiet vĂ€xte Ă€ntligen mĂ„nga ikapp mig men jag fortsatte vara lĂ„ng och avstannade slutligen pĂ„ 178 cm i strumplĂ€sten. Men strumplĂ€st har jag inte sĂ€rskilt ofta – utan gĂ€rna klackar sĂ„ jag blir Ă€nnu lĂ€ngre! För idag har jag kommit sams med mina lĂ„nga ben och tycker att de Ă€r riktigt bra att ha! Jag kan gĂ„ jĂ€ttesnabbt och nĂ„r överallt och det dĂ€r otĂ€cka nĂ€r karlar ska lĂ€gga armen om en med Ă€ganderĂ€tt, som kortare kompisar rĂ„kar ut för dĂ„ och dĂ„. Det hĂ€nder aldrig mig för det Ă€r aldrig nĂ„gon som nĂ„r upp. Mohahaha.

Men nu var det inte det som inlĂ€gget skulle handla om. Utan dagens outfit som Ă€r nĂ„got sĂ„ enkelt som en klĂ€nning köpt pĂ„ loppis (men ursprungligen Ă€r det en Frk frĂ„n ÅhlĂ©ns). Fladdrig och bra och med gott om plats för magen och sĂ„ framhĂ€ver de LĂ„ngbenen. Och sĂ„ till det en krage av kedjor som jag mĂ„lat röd. Syntes i min senaste bok om jag inte minns helt fel.

22 februari, 2014

Jakob och Bertil bakade scones till lördagsfrukost som vi Ă„t varma med ost och blĂ„bĂ€rssylt (jodĂ„ – sylt pĂ„ macka Ă€r supergott!). Jag hade tĂ€nkt mig ut pĂ„ en skidtur men har lite ont i fogarna sĂ„ jag ska testa i morgon istĂ€llet. Blir nog mest att ligga inne och vila kroppen idag för att orka Ă„ka ivĂ€g en svĂ€ng i eftermiddag och hĂ€lsa pĂ„ Jakobs familj. Är sĂ„ less pĂ„ att behöva planera in alla aktiviteter och vilan dĂ€remellan för att överhuvudtaget klara av att göra dem.

Jag och Jakob har i alla fall börjat se Bordwalk Empire efter nĂ„got Ă„rs uppehĂ„ll och den Ă€r sĂ„ vansinnigt bra! Plus att vi nu ligger efter och har en massa avsnitt att ta igen. Älskar den dĂ€r stunden vid sjutiden pĂ„ kvĂ€llen nĂ€r Bertil sover och vi har tre timmar av serietittande tillsammans i soffan framför oss. Det Ă€r min största lyx! Jag Ă€r verkligen en serieknarkare. Filmer Ă€r jag inte mycket för – men serier – oboy!

21 februari, 2014

ÂŽ

Det Ă€r söndag och jag Ă€r pĂ„ mitt kontor och stĂ€dar bokhyllorna. Dammtorkar, sortera papper, organiserar och gör fint. Irritationen Ă€r stor – det Ă€r trĂ„kigt att stĂ€da nĂ€r alla andra Ă€r lediga. Ilskan gör mig hastig och ovarsam och nĂ€r jag ska flytta en papperssamlare rĂ„kar jag stöta till en skokartong som rasar i golvet. Ur den flyger vykort, kĂ€rleksbrev, bokmĂ€rken och gamla bilder. Jag rafsar ihop alla papper i lĂ„dan, men en bild förmĂ„r jag inte lĂ€gga undan. Jag blir sittande och tittar pĂ„ den, med ögon suddiga av tĂ„rar. Bilden förestĂ€ller ett gult hus alldeles inbĂ€ddat i rosa rallarrosor. Det Ă€r morfars barndomshem. Platsen dĂ€r jag spenderat alla mina somrar. Ibland var jag och min syster dĂ€r flera veckor i strĂ€ck, eftersom mamma jobbade pĂ„ sjukhus och hade kort semester.

Mormor och morfar bodde precis dĂ€r skogen slutar, uppe vid trĂ€dgrĂ€nsen innan fjĂ€llet tar vid. Inte lĂ„ngt ifrĂ„n skylten som markerar var polcirkeln gĂ„r. Fyra mil till nĂ€rmsta affĂ€r och flera kilometer till grannarna. Men jag och min syster Anna roade oss sĂ„ gott vi kunde. Vi badade tills kroppen tappade kĂ€nseln, rodde pĂ„ sjön, plockade blommor, klappade katten, gick pĂ„ promenader, byggde kojor och klĂ€dde ut oss. Morfar tog med oss för att meta, och mormor för att plocka hjortron. Under de ljusa sommarnĂ€tterna kom renar in i trĂ€dgĂ„rden och gjorde sig hemmastadda. DĂ„ for vi ut pĂ„ gĂ„rden iklĂ€dda nattlinnen, min syster, mormor och jag. Och sĂ„ skrĂ€mde vi bort dem med skramlande grytlock. Det var höjden av spĂ€nning – men mycket annat hĂ€nde inte dĂ€r. I sjĂ€lva verket var det otroligt hĂ€ndelsefattigt och lugnt. Det enda som verkligen fanns hos mormor och morfar var ett överflöd av tid. De hade alltid tid för oss. Och bristen pĂ„ ordnade nöjen i kombination med massor av tid gjorde att vi blev tvungna att aktivera oss sjĂ€lva. Anna sydde om mormors gamla klĂ€der till nya fantasifulla kreationer och jag stĂ€ngde in mig och skrev dikter, noveller och gjorde egna radioprogram med morfars kassettbandspelare.

Ibland undrar jag vem jag blivit om jag inte haft de dĂ€r somrarna hos mormor och morfar? Hade jag upptĂ€ckt och odlat mina intressen pĂ„ samma sĂ€tt? Min syster som körde mormors symaskin sĂ„ att det skallrade i fönsterrutorna Ă€r idag designer och stylist. Och jag som skrev och gjorde radioprogram Ă€r nu författare och skribent. Hade jag trott sĂ„ mycket pĂ„ mig sjĂ€lv om de inte haft tid att verkligen se mig? Jag Ă€r inte sĂ€ker pĂ„ det. Och jag beklagar alla de som aldrig fĂ„tt uppleva att nĂ„gon har oĂ€ndligt med tid för dem. Barn som kanske har ett överflöd av nöjen och underhĂ„llning – men saknar lugn. Och jag kan inte hjĂ€lpa att undra vad som blir av den egna fantasin om den inte ges utrymme – tomrum – att existera?  Hur ska man upptĂ€cka vem man Ă€r och lĂ€ra sig att uttrycka sig sjĂ€lv om man inte fĂ„r möjlighet att skapa sjĂ€lv?

För tre somrar sedan besökte jag och Anna mormor och morfar igen, som vi gjort varenda sommar sedan vi var smÄ. Det var i slutet av juli och det gula huset stod Äterigen inbÀddat i rallarosor. Det var otroligt vackert. Men ocksÄ vemodigt. För vi var dÀr för att hjÀlpa dem att packa ner hela hemmet i flyttlÄdor. NÀrmare nittio Är gammal fick morfar slutligen lÀmna sitt barndomshem, för en fin liten lÀgenhet inne i samhÀllet. Men hur praktisk den nya bostaden Àn var, fann sig morfar aldrig helt till rÀtta. Han som var van att leva vid skogen och sjön. Innan han hunnit bo dÀr ett Är gick han bort i cancer.

Jag saknar min morfar oerhört mycket och tĂ€nker pĂ„ honom varenda dag. Saker han sagt, sĂ„dant han brukade göra. En av de stora förlusterna nĂ€r en nĂ€rstĂ„ende dör Ă€r att man sjĂ€lv blir mindre Ă€lskad. Det Ă€r ingen Ă€del kĂ€nsla, tvĂ€rtom Ă€r den nĂ€stan skamlig. ÄndĂ„ kĂ€nns det precis sĂ„. En person som Ă€lskade och brydde sig om mig Ă€r borta. Och för varje sĂ„dan förlust blir jag lite mera vuxen och lite mer ensam. NĂ€r jag var liten hade jag en hel flock med mĂ€nniskor som Ă€lskade mig. Men med tiden tunnas flocken ut. IstĂ€llet fĂ„r jag egna barn och barnbarn. Men sĂ„ mycket som jag Ă€lskar dem kommer de aldrig att kunna Ă€lska mig tillbaks. Deras uppdrag Ă€r att i sin tur Ă€lska sina barn och barnbarn.

Jag tar kortet som förestĂ€ller morfars barndomshem och nĂ„lar upp det pĂ„ anslagstavlan. Det ska inte ligga dĂ€r, i botten av en skokartong. Med tröjĂ€rmen torkar jag bort de svarta mascararesterna frĂ„n kinden. Snart reser jag dit igen. Öppnar fönstren, vĂ€drar ut vinterlukten och slĂ€pper in vĂ„ren i huset. Den hĂ€r gĂ„ngen har jag min son med mig. Det som mormor och morfar har gett mig gĂ„r inte att betala tillbaka.  Jag fĂ„r istĂ€llet ge det till honom. Och jag ska visa honom hur vĂ€rlden kan vara nĂ€r man verkligen har tid att begrunda den. Och det har man dĂ€r. I det gula huset inbĂ€ddat i rallarosor.

‱ InlĂ€gget Ă€r ett annonssamarbete med Nyblom KollĂ©n ‱
21 februari, 2014

Det rum i huset som just nu fungerar som gĂ€strum har fĂ„tt sig en rejĂ€l vĂ„rpiffning i veckan. Det Ă€r nĂ€stan sĂ„ att jag har lust att flytta in dĂ€r sjĂ€lv. Bertil var med nĂ€r jag satte upp gardinerna och nĂ€r vi var fĂ€rdiga slog han ut hĂ€nderna och utbrast “Helt perfekt, mamma. Bravo!” Ett rĂ€tt ok omdöme frĂ„n en snarstucken treĂ„ring Ă€ndĂ„.  De fina textilierna kommer frĂ„n Nyblom Kollen och Ă€r produkter jag valt ut som favoriter frĂ„n deras vĂ„rkollektion. Vi samarbetar numera och vi kommer att göra flera saker ihop framöver – det kĂ€nns superkul! Nyblom Kollen Ă€r ett familjeföretag som hĂ„ller till pĂ„ slĂ€ktgĂ„rden Stora Holms SĂ€teri i Tuve. I höstas besökte jag gĂ„rden med anor frĂ„n 1600-talet och trĂ€ffade Ă€garen och designern Anna och fick se hur hon jobbar och hur designprocessen gĂ„r till. Nyblom KollĂ©n Ă€r kĂ€nda för sina uppdaterade svenska klassiker; randiga och rutiga mönster med lantlig kĂ€nsla.

Ripsmattan Mira Àr en favorit. Speciellt för barn verkar det som (mattan fungerar som en ÄngbÄt hÀlften av tiden).

Ranunkel och tulpaner i ett vattenglas – sĂ„ enkelt och fint! Och smĂ„ primula som doftar svagt och sött av vĂ„r – det  kan jag inte fĂ„ nog av den hĂ€r Ă„rstiden!

Se bilder frÄn mitt eget sovrum!

Fina kuddarna Marit och Ditte fyller upp gĂ€stsĂ€ngen. Gardinerna har jag sytt av metervaran Marit. Det lite slitna och rostiga loppisbordet Ă€r egentligen ett blomsterbord för utomhusbruk. Men det Ă€r fint som nattygsbord ocksĂ„! Det Ă€r ett bra inredningstips – att plocka möbler och detaljer frĂ„n trĂ€dgĂ„rden och stĂ€lla inomhus.

PÄ köksbordet pryder rosa tulpaner och löparen Herbert sin plats!

Alla mina favoritprodukter finns listade pĂ„ Nyblom Kollens hemsida och finns att köpa i Butik Stora Holms webbshop. Priset pĂ„ produkterna ligger pĂ„ mellan 179 – 600 kronor. PĂ„ Nyblom Kollens sajt finns ocksÄ en guide jag tagit fram, med skötselrĂ„d och tips för hemmets alla textilier. Hur man hĂ„ller skadedjur borta, tar bort flĂ€ckar utan starka kemikalier och tillverkar sitt alldeles egna lyxiga strykvatten.

InlÀgget Àr ett annonssamarbete med Nyblom Kollén

20 februari, 2014

 

För nĂ„gon dag sedan skrev Aftonbladet en artikel om sexismen mot kvinnor i restaurangbranschen, eftersom siffror visar att sju av tio kvinnor uppger att de blivit sextrakasserade. För att ta reda pĂ„ mer fick den kĂ€nda kocken Leif Mannerström uttala sig. Han konstaterade att han “aldrig upplevt sexstrakasserier som nĂ„got allvarligt problem” och “lite humor mĂ„ste man ju ha. Tonen i branschen Ă€r rĂ„ men hjĂ€rtlig.”

Och det har ju Leffe all rĂ€tt att tycka. FrĂ„gan Ă€r bara varför Aftonbladet överhuvudtaget tillfrĂ„gar honom? Varför Ă€r det sĂ„ att nĂ€r man diskuterar jĂ€mstĂ€lldhet Ă€r alla plötsligt experter? Hips vips har statistik och fakta ingen tyngd utan jĂ€mstĂ€lls med rena spekulationer och löst tyckande frĂ„n vem som helst. GĂ€rna frĂ„n alla utom de som drabbats av ojĂ€mlikheten. NĂ€r nĂ„gon lyfter statistik som visar att kvinnor utför mer arbete i hemmet Ă€n mĂ€n, kan nĂ„gon annan kontra med  “Fast det dĂ€r stĂ€mmer ju inte. Min farsa tar typ jĂ€mt disken”.  NĂ„gon annan lyfter hur mĂ€n Ă€r överrepresenterade som vĂ„ldsbrottslingar i BRÅs statistik och bemöts med “Ameh, jag har faktiskt en tjejkompis som alltid ska slĂ„ss pĂ„ fyllan”.  Som vore det tvĂ„ jĂ€mbördiga och fullt jĂ€mförbara argument.

TĂ€nk om vi skulle resonera likadant nĂ€r det gĂ€llde andra frĂ„gor? “Allt snack om judeförföljelsen under andra vĂ€rldskriget kĂ€nns sĂ„ överdriven. Min farmors kompis bodde granne med en jude och han var minsann inte förföljd.”  eller “Folk svĂ€lter inte alls ihjĂ€l i krigets Syrien. Jag kĂ€nner en snubbe som bor dĂ€r och han Ă€r ju överviktig” eller “Jag fattar inte vad folk snackar om nĂ€r de sĂ€ger att det Ă€r ekonomisk kris i Grekland? Jag var ju dĂ€r i somras och sĂ„g en grek som körde mercedes.” eller “Jag tror inte alls att opinionslĂ€get Ă€r dĂ„ligt för Centerpartiet, jag vet faktiskt flera stycken som tĂ€nker rösta pĂ„ Annie.”

Alla har rĂ€tt till sina upplevelser och sina personliga berĂ€ttelser. Men om det finns statistik och fakta i en frĂ„ga – bör man inte debattera den dĂ„ – istĂ€llet för att blanda in en massa helt ovidkommande motargument? Varför jĂ€mstĂ€ller vi vem som helsts lösa tyckande med experterers utlĂ„tande i frĂ„gan? Varför vĂ€ger Ă€r ett enskilt exempel lika tungt som rakt motsatt fakta och statistik?  Det behöver ju faktiskt inte vara sĂ„ himla mycket tyck och Ă„sikter nĂ€r det gĂ€ller jĂ€mstĂ€lldhet. Statistik finns tillgĂ€nglig. Kika pĂ„ den. Har du upplevt nĂ„got som motsĂ€ger faktan? Det har jag med. Men det betyder inte att den Ă€r felaktig.

Och vill Aftonbladet veta hur sexuella trakasserier mot kvinnor i restaurangbranschen ser ut. FrĂ„ga dĂ„ en kvinna i restaurangbranschen. Att frĂ„ga Leif Mannerström Ă€r lika relevant som att be mig uttala mig om situationen för Sveriges synskadade. “NejdĂ„, jag upplever inte att det Ă€r problem att röra sig i Stockholmtrafiken. Lite humor mĂ„ste man ju förstĂ„s ha men höga trottoarkanter och övergĂ„ngsstĂ€llen utan ljudsignal utgör aldrig problem. Det Ă€r rĂ„tt men hjĂ€rtligt i innerstan!

20 februari, 2014

Jag trodde tiden dÄ det gick att fynda pÄ Myrorna var förbi sedan Är tillbaka. Men ibland blir man glatt överraskad! Sist jag var dÀr och letade rekvisita till ett jobb hittade jag den hÀr röda, fullt fungerande köksvÄgen i plÄt frÄn australiensiska mÀrket Dulton.

60 kronor fick jag betala och det tyckte jag var alldeles jÀttebra! Som ett fÀrgglatt utropstecken i köket! Perfekt med den lilla kökstimern pÄ ocksÄ, dÄ vÄr andra timer varit trasig i ett halvÄr.

Fler favoriter frÄn mitt kök

19 februari, 2014
Köttsoppa frÄn Nikkaloukta i randig soppskÄl.

Nu ska jag ge er recept pĂ„ en vardagssoppa som vi ofta gör hĂ€r hemma och som alla Ă€lskar,  nĂ€mligen Nikkaluoktasoppa.

VĂ€ldigt god, enkel och inte alls dyra ingredienser.

Jag gör den pÄ flÀskfÀrs frÄn vÄra egna grisar eller sÄ viltfÀrs.NötfÀrs tror jag annars Àr standard.

Gör jag en laddning i början av veckan brukar den rÀcka till flera mÄltider för mig och Jakob. Servera gÀrna med en klick grÀddfil och en mjukmacka för extra mÀttnad!

Nikkaluoktasoppa

Portioner

ca 4 – 6

Tid

ca 40 minuter

Ingredienser

  • 500 g köttfĂ€rs

  • 1 msk smör

  • 1 gullök

  • 2 vitlöksklyftor

  • 1 purjolök

  • 200 g vitkĂ„l

  • 1 1/2 liter vatten

  • 2 tĂ€rningar köttbuljong

  • 2-3 msk soja

  • 2 msk tomatpuree

  • 1 msk stark senap

  • Salt och peppar

Gör sÄ hÀr

  • FrĂ€s fĂ€rsen i lite smör i en kastrull.
  • Finhacka lök, vitlök och purjolök.
  • Strimla vitkĂ„len fint.
  • FrĂ€s alltsammans i kastrullen med köttet.
  • SlĂ„ över vatten och lĂ„t koka upp.
  • TillsĂ€tt buljongtĂ€rningar, soja, tomatpuree och senap.
  • LĂ„t koka i ca 15 minuter och smaka av med salt och peppar.

Soppan Àr Ànnu godare dagen efter!

19 februari, 2014

Man kan tycka att utbudet av mammaklĂ€der Ă€r i skralaste laget (jo men det Ă€r det ju faktiskt. Tror att H&M bara hade ett uppslag mammaklĂ€der i sin senaste katalog pĂ„ flera hundra sidor). Men vem har sagt att man mĂ„ste köpa just mammaklĂ€der bara för att man vĂ€ntar barn? Det Ă€r klart – jeans och sĂ„dant kan ju vara svĂ„rt att anvĂ€nda vanliga modeller utav. Men mĂ„nga vanliga klĂ€nningsmodeller och kjolar gĂ„r alldeles utmĂ€rkt att ha fast man Ă€r gravid. Köp dem i en storlek större bara! Och vĂ€lj omlottmodeller eller varianter med mycket vidd i kjolen som tillĂ„ter magen att svĂ€lla under.  Som den hĂ€r röda som jag fann pĂ„ loppis billigt men som ursprungligen Ă€r frĂ„n Monki. Perfekt nĂ€r magen vĂ€xer. Blir sĂ„ glad av fĂ€rgen ocksĂ„.

HĂ€r hemma har magsjukan gjort sitt Ă„tertĂ„g och jag hĂ„ller bara fingrar och tĂ„r knĂ€ppta och ber till Gud att jag och Jakob slipper smittas igen. Har Ă€nnu inte Ă„terhĂ€mtat mig frĂ„n förra svĂ€ngen. Är det fler Ă€n jag som Ă€r sĂ„ hĂ€r totalt motstĂ„ndslösa mot infektioner och baciller nĂ€r de Ă€r gravida? Inte bara att jag blir sjuk lĂ€tt – men jag blir ju för tusan jĂ€ttesjuk och inte riktigt Ă„terstĂ€lld igen. Om det gick att snabbspola förbi vabruari och komma till mitten av mars skulle jag gĂ€rna göra det!

Sök pÄ underbaraclaras.se

KundtjÀnst

Har du frÄgor kring din order eller nÄgot annat som berör min butik, vÀnligen hör av dig till:

Eller anvÀnd formulÀret nedan.