Tänk vad några dagars ledighet kan göra! Jag känner mig alldeles varm och snäll och len inuti. Inte sådär vass som man blir när man haft för mycket att göra och sovit för lite och inte orkar vara generös och bjuda till. Jag vill köpa hem stora fång med färska blommor. Jag vill plocka ner gardinerna i köket och sätta upp nya. Jag vill ta fram alla målarfärger jag har och och täcka hela bordet med papper och bara sitta och skapa. Jag vill sätta ut en kruka med narscisser på bron och skriva ett brev till mormor och laga punkan på min cykel och vira in mig i en filt och läsa Allt om trädgård i solen. Jag vill fantisera om mitt hönshus och om grisarna vi kanske skaffar till sommaren. Jag vill putsa fönster, grädda våfflor, sy ett lapptäcke till lillen och leta fram trehjulingen från pappas vind. Livslusten pirrar i hela kroppen – jag måste bara sätta igång med något! Pyssla, fixa, påta – vad som helst!

Påskafton och jag är bara tvungen att titta in och säga hej hopp och vad bra livet är! Jag är med släkten och äter påskägg och vilar middag och går långpromenader i solen med Melker varje morgon. Idag är jag lite extra fin i den här klänningen som jag fann på halva priset på en secondhandaffär för någon vecka sedan. Perfekt snurr i kjolen och fin knäppning i ryggen. Snart kommer Jakob också – som jag längtat – han har varit på fjälltur några dagar med en kompis. Därefter väntar stor påskbuffe. Ska äta tills jag spricker – tur att det finna karuscha i midjan på klänningen!

Hoppas ni har en riktigt härlig påskafton!

Jag älskar påsk! Det är min favorithögtid näst julen -midsommar och nyår kan ta sig i brasan! Men den här påsken har liksom smygit sig på mig lite utan att jag hann upptäcka den. Jag brukar tänka att påsken är kring min födelsedag (20 april).

Jag är i akut behov av att tänka på annat än jobb och syresätta hjärnan med massa motion och påskgodis. Jag minns i alla fall en särdelse fin påsk och det var den när lillen var nyfödd. Vi hade 26 grader varmt i skuggan och han badade ute i en balja och jag solade bikini. Någon sådan påsk blir det inte i år är jag rädd. Men väl ett dopp i en isvak med efterföljande bastu. Det blir fint det med! Nu tar jag semester någon dag och så hörs vi sen igen!

Den här kärleksförklaringen till påsken är skriven 2013 – här kan du se hur jag påskat loss hemma rejält 2019!

Bakom veckans tävling står den underbara webbshoppen lillatussilago.se. De har färgglada kalasprylar, inredningsdetaljer och kläder för de allra minsta. I potten finns ett presentkort värde 500 kronor. För att vara med och tävla ska du gilla deras FB-sida eller anmäla dig till deras nyhetsbrev på info@lillatussilago.se Samt välja ut din favoritpryl i butiken och motivera varför just du ska vinna den.

*Tävlingen pågår tom 4/4-2013 kl. 23.59. Vinnaren utses av lillatussilago.se och deras beslut kan ej överklagas.  I potten finns ett presentkort värde 500 kronor. Ev vinstskatt betalas av vinnaren.

Grattis till Madeleine Bergman som vann presentkortet

Jeanskjol! Jag minns när jag fick mitt livs första jeanskjol. Gick på dagis och min kompis Cecilia hade precis fyllt år och fått en rosa jeansväst och en rosa jeanskjol och ett kasettband med Whitney Houston. Gissa om jag var avundsjuk? Inte långt därefter fick jag själv en stentvättad kjol och jag har nog aldrig känt mig tuffare. Det var nästan så att jag hängde cykelhjälmen på styret istället för att ha den på huvudet!

(Kjolen är från American Apparel (hatar deras reklamer men gillar att de verkar ha en vettig produktion) Blusen är second hand, skorna är gamla av okänt märke)

Jag har bestämt mig för att inte fatta beslut baserat på rädsla. Jag vill kunna tacka nej och fatta beslut i mitt liv baserat på tidsbrist, opepp, dåligt betalt, skittråkigt eller annat. Men inte på grund av att jag är rädd för vad som händer om jag tackar ja. Om jag gör något nytt och ovant. Med jobb tillexempel. Så många gånger jag har tackat nej, eller förhållit mig passiv för att jag varit rädd för vad som skulle hända om jag tackade ja. Men jag hatar att känna mig rädd. Hatar när det känns som att rädsla istället för lust styr mina beslut. Varenda gång jag upptäcker något som gör mig lite rädd ger jag mig sjutton på att testa det. För det gör mig så fruktansvärt provocerad att jag ska begränsas av rädsla. Känna mig mig feg.

Hur gör man då för att sluta fatta beslut baserade på rädsla? Jo, man övar. Övar i det lilla. På sådant som är bara lite läskigt. Eller så gör man som jag gör ibland nämligen att ta ett jättekliv och gör något SKITLÄSKIGT som får magen att vända sig och huvudet att snurra. Något som är så läskigt att man helst vill dö, eller bli svårt sjuk just innan – bara för att slippa. För när man gör något så pass läskigt – då hoppar man tio trappsteg upp på modighetsskalan på en gång och då har man liksom tjänat in flera år av velande.

Loppis och secondhand är bästa stället att hitta kläder på. Det är ju knappast någon nyhet att jag tycker det – men det slår mig varje gång jag köper nytt hur mycket mindre tillfredsställande det är än när jag hittar någonting begagnat. När jag köper nytt får jag dåligt samvete. När jag köper gammalt känns det som att jag vunnit på triss. Den här klänningen köpte jag på secondhand och den sitter som en schmäck! En powerklänning som framhäver kurvorna på precis rätt sätt.

Mer röd powerklänning

Roligt att se vilket intresse det finns för vår digitala bok Bloggskolan! Det vill vi fira genom att erbjuda boken till kampanjpris nu under våren. Från och med idag får du tillgång till boken på 100 sidor text och 10 filmer för 149 kronor! Inte nog med det. Vi har ett erbjudande till dig som har en blogg och som vill hjälpa oss att utvecklas! Att utvecklas och bli bättre är som bekant en process som aldrig tar slut…Därför söker dig som har en blogg och som är villig att testa och recensera vår produkt. Passar du in i beskrivningen? I så fall ser vi gärna att du blir en av våra testpiloter. Anmäl ditt intresse genom att skicka ett mejl till: annakarin.nyberg@creativecamp.se

Och så svar på några vanliga frågor…

Vad kostar kursen och hur anmäler man sig?

Köttfärsbiffar av olika slag går ju att piffa till på många sätt.

Jag äter mest bara viltfärs men även den kan behöva lite extra skjuts ibland.

Dessa ingredienser lyxar till vilken biff som helst. Parmesan, en kruka koriander, en kruka basilika samt sötpotatis.

Biffar av älgfärs

Print

Ingredienser

• Sötpotatis

• Smör

• Olja

• 2 deciliter parmesan

• 1 kruka koriander

• Basilika

• Köttfärs

• Salt

• Peppar

• Cayenpeppar

Print

Gör så här

• Börja med att skala och hacka sötpotatisen.
• Släng in den på en ugnsplåt med lite smör och olja och låg bakas.
• Riv sedan två deciliter parmesan och blanda ihop med en hel kruka koriander och basilika som finhackats.
• Arbeta ihop ordentligt med osten så att det nästan blir som en pesto.
• Blanda därefter ihop kryddblandningen med köttfärs av något slag.
• Salta och peppra, dofta över lite cayennepeppar. Forma sedan till biffar och stek i panna.
• Servera med den ugnsbakade sötpotatisen, lite sallad samt en dressing på creme fraische och pressad vitlök. Ät upp och njut!

Fyll piroger med älgfärs och smakrik ost!

Jag älskar att sova! Det är topp tre på min favoritlista över saker att göra. Innan jag fick barn hade jag alltid dåligt samvete när jag sov mycket. Men sedan jag fick barn känns sömnen aldrig bortkastad – tvärtom som en ren investering. Jag kan tänka på sömn som jag tänker på ett lyckat träningspass. Wow, nio timmar på en natt! Nu jäklar är jag högform! 

Det är verkligen en alldeles fenomenalt underskattad syssla att bara krypa ner i en säng och försvinna bort. När jag får gå och lägga mig på kvällarna känns det lyxigare än att gå på spa. Fast sömnen är helt gratis och sängen bara står där – redo att omfamna mig. Och när jag vaknar utsövd är jag så himla smart och presterar så bra. All sömnforskning visar ju på nyttan av att sova mycket. Vissa kvällar somnar jag vid nio bara för att jag får och för att jag kan och för att det ger lika stor tillfreddsställelse som att äta en gorumetmiddag, gå på massage eller kissa när man är riktigt riktigt kissnödig. På morgnarna får jag sällan sova ut men på kvällarna lyxar jag till det och unnar mig en extra timme här och där som om det var frågan om riktigt dyr choklad.

Klockan är 20.30 en söndagkväll. Nu slocknar jag. Because I’m worth it!

Även om jag står till etthundra procent för allt det där pyssliga, härliga som Underbaraclara är så är det så viktigt för mig att också få göra andra saker. Mitt engagemang i samhällsfrågor och min nyfikenhet på fenomen i tiden är en viktig del både av min blogg och mitt ”riktiga” jag. Tyvärr är det så att man väldigt lätt fastnar i ett visst fack när man blir offentlig vilket förhindrad att man utvecklas. Därför är jag så glad när jag får göra andra saker än just pyssla. Som att vara en återkommande Nyhetsspanare i Go’kväll. I tisdags var jag med igen. Titta kan man göra här.

Efter föris igår hade vi målarverkstad här hemma. ”Måla påskkort gammelmormor” var det uttryckliga önskmålet. Ett stadigt staffli är bra för ändamålet.

Pappret var inte det enda som fick sig en omgång med färg – även händer fötter och kinder!

Sedan målade vi påskägg. Det är helt otroligt hur länge barn kan sysselsätta sig med målarfärger. Han satt knäpptyst i en timme försjunken i sitt måleri.

Pilligt värre för en tvååring att måla påskägg – men väldigt kul!

Min tvååring jobbar och står i hela dagarna och vet att utan honom skulle världen sluta snurra. Om han inte väcker oss på morgonen så kommer vi aldrig upp. Slänger någon en strumpa på golvet lägger han den i tvättkorgen. Glömmer jag att torka munnen efter jag ätit så kommer han med papper. Han säger tack med lycklig röst när jag bytt en blöja eller ger honom tandborsten eller räcker honom duploklossar med order om att städa upp. Och när jag kom hem igår kom han springade med öppna armar och ropade -Älskade barn! Vad vi än gör så har vi världens bästa hejarklack. Den här morgonen när jag var alldeles ovanligt seg och knappt orkade upp stod lillen på golvet och hoppade och ropade -blavo mammaaa, blavo! Vem kan vara trött då?

Hemma igen efter två dagars travande i huvudstaden på olika möten. Roligt har det varit och snabbt har det gått! Morgonens event på Saltå Kvarn gick fina fisken och jag fick träffa massor av trevliga människor. Nina Åkestam var tyvärr sjuk så underbara Natasja (aka Lady Dahmer) fick hoppa in och agera expert istället och det gjorde hon med den äran! Hela morgonen filmades och mitt och Natashas samtal går att lyssna på här. Tack alla ni som kom <3

Veckans tävling sker i samarbete med webbshoppen AgnesAmelia som säljer doftljus, hudvård och härliga rengöringsprodukter för hemmet. I potten finns två stycken överraskningspaket från AgnesAmelia värde 2000 kronor resp 1000 kronor.

För att delta i tävlingen ska du motivera vad ditt önskepaket från AgnesAmelia skulle innehålla om du fick välja. Samt anmäla dig till deras nyhetsbrev eller gilla deras facebooksida.

*Tävlingen pågår tom 28/3-2013 kl. 23.59. Vinnaren utses av agnesamelia.se och deras beslut kan ej överklagas. Ev. vinstskatt betalas av vinnaren. I potten finns två vinster värde 2000, resp 1000 kronor styck

Stort grattis till vinnarna Emilia och Rebecca.

Fina barnkläder är något jag samlat på i många år. Blev så glad i helgen när jag fann dessa två klänningar. Den prickiga är någon slags nyare grej men den ljusblå är från 50/60-tal och supersuper fin! Femton kronor styck betalade jag! Pangpris minst sagt…

Torsdag den 21/3 – allts nu på torsdag – håller jag i något som jag kallar Min Drömfrukost i Saltå Kvarns butik på söder i Stockholm. Morgonen innehåller precis det som min drömfrukost ska innehålla: God ekologisk mat och så något intressant att lyssna på. Så på torsdag bjuder jag alltså både på frukost och ett spännande samtal mellan mig och en av mina favoritbloggare, doktoranden och framgångsrika reklammakaren Nina Åkestam. (För några är hon kanske mest känd som Niotillfems vapendragare i NY). Jag har bjudit in Nina för att hon är klok som en bok och för att jag vill fråga henne massa saker jag undrar över. Kring hur kvinnor och män porträtteras i reklam, hur det är att vara ung kvinna i en mansdominerad reklambransch, varför man alltid säljer grej med tjej och massa andra spännande saker. Ämnen som  betyder något helt enkelt. Frukosten går av stapeln nu på torsdag 07.55. Den håller på i en timme och jag har glädjen att erbjuda fem bloggläsare en plats på frukosten (alla får ta med sig en kompis dessutom) så vill ni gå får ni gärna dra iväg ett mejl till Linda ( linda@prontocommunication.se) Först till kvarn…

Jag gör så många olika saker i mitt jobb och ofta hinner jag arbeta upp en rejäl nervositet inför de nya sakerna eftersom de är just nya. Men att gå omkring och vara nervös för sitt jobb varje vecka är ingen hållbar strategi. Är det så jag ska känna är det nog läge att byta jobb. Men det vill jag ju inte. Så jag har börjat hota mig själv på olika sätt –  för att inte bli så himla rädd utan våga mer. Och vad hotar jag mig med då? Jo, pengar. Money talks!

Jag brukar säga till mig själv att det där jobbet som tar tre timmar i ren arbetstid och är ganska bra betalt, blir skitdåligt betalt om jag ska ägna tio timmar åt att oroa mig över det. Och om en hel vecka ska förpestas av nervositeten över ett jobb – vad fasen blir det för timpenning på jobbet då? Då snackar vi ju inte minimilön ens en gång. Inte om man ska slå ut lönen på alla timmar som jobbet tagit i anspråk rent mentalt.

Det är märkligt hur bra det där hotet om dålig timlön funkar på mig. Varenda gång.

Under min graviditet med min son gick jag två veckor över tiden. Då var det som att jag – på fullaste allvar – tänkte att det aldrig skulle bli något barn. Magen skulle börja krympa och efter nio månader skulle den ha gått tillbaka helt. Allt skulle bli som förut igen. På samma sätt brukar jag känna varje vår. Jag måste verkligen anstränga mig, för att våga tro. Tro att våren kommer att betvinga vintern och värmen betvinga kylan. Tilll slut kommer träd att slå ut och blommorna kommer blommar. Jag kan inte alls tro på det, denna marsdag med isande vindar. Med det finns bara en riktning att gå. Den vi går just nu.

Jag har lite semester dessa dagar. Mormor har varit här på besök och min syster är hemma i stan. Eftersom mormor bor 40 mil från oss och hon är lite för gammal för att åka buss så långt skjutsar jag och Anna hem henne och hänger med henne några dagar. Det är precis vad jag behöver just nu. En stor trave Hemmets Journal, vetebullar till frukost, lugna stunder i soffan och att dega framför Nordnytt. Mikropauser, miljöombyte, frånvaro av stimulans. En lisa för själen är vad det är.

Medan jag har lite semester kan ni ju lyssna på min senaste radiospaning, vettja!