Kategori: Matprat

Jag älskar ju gamla kokböcker och hittar mycket inspiration därifrån. Layouten är ju bara fenomenal. Och de säger så mycket om tiden som förflutit mellan nu och då.

Som dessa böcker. Kokböcker för elköket. Ja, såklart. För innan lagade man mat på vedspisen så det där med el var väl inte helt lätt.

Eller den här gamla godingen från 1928.

Med många lite oväntade ingredienser och moment. ”Tvättat smör”? Väldigt mesig kryddning också. Sällan mer än salt i någon rätt. Eventuellt ett halvt mått vit- krydd- eller svartpeppar. Själva recepten är ofta jättesvåra att följa eftersom de är anpassade efter en vedspis och innehåller begrepp som ”en lämplig mängd smör”. Hur mycket det är visste kanske husmödrar förr i tiden men idag är det lite svårare.

Matfotografierna var härligt symmetriskt stylade. Inga salladstrassel och sås-stänk här inte!

Landskapstårtor. Det är ju ett kul koncept! Man kan också se att den här trenden med små vimplar och flaggor i kakor och cupcakes har sisådär 60 år på nacken.

Jag lagar inte så ofta ur dem men sitter desto oftare och bläddrar och fascineras av alla lustiga namn på rätter och egendomliga smakkombinationer…

Igår bjöd jag hem min bästis Elina med hennes familj. Det blev mexikanskt  – tacos med Jakobs supergoda sextimmarskokta-chili (istället för den där lite sömniga färsen med tacokryddmix man annars gör)

Till det serverade vi olika grönsaker, koriander och mangosalsa samt och olika röror och picklad rödlök. Väldigt gott om jag får säga det själv.

Efter en väldigt arbetsintensiv höst har det ju lugnat ner sig för oss så äntligen har jag ork och lust att bjuda hem och umgås med vänner igen. När jag inte riktigt är i balans räcker energin inte till något annat än det mest nödvändiga. Den lilla tid jag får över har jag ett starkt behov av att bara vara själv. Men nu har jag äntligen lite mer energi för vänner och bekanta. En skönt känsla. Att få fylla sitt hem med mänskor man tycker om.

När man är gravid säger ju en del (rätt eller fel?) att det är helt i sin ordning med cravings och att man ska ge efter för dem eftersom de kommer sig av att bebisen lider brist på något ämne. Men i vanliga fall då – när man bara har cravings lite hur som helst? Vad är det då som river och sliter i en och tvingar en till att äta vissa saker? Under båda mina graviditeter har jag varit sjukt sugen på sura citrusfrukter och äpplen. Men nu till vardags kan jag få cravings efter

– Oliver fyllda med med ansovis eller vitlök

– Marinerad vitlök

– Surkå, kan stå och käka direkt ur burken med en gaffel  (hej hallå vad gott det är!)

– Chips

– Mjölkchoklad (ljus av dålig kvalitet)

– Surströmmingsklämma

Jakob fattar ingenting av min cravingslista för själv får han på sin höjd glassbegär. Men jag har aldrig i mitt liv fått cravings efter glass. Tycker egentligen inte att glass är så himla gott – inte jämfört med en god chokladkaka i alla fall, eller surkål för den delen.

Vad får ni cravings efter?

Idag har jag haft min kompis Erica (ni vet hon jag gjort Husmorsskolan i P1 med) och hennes barn på besök. Himla trevligt! Jag bjöd på mat och till efterrätt gjorde jag fruktsallad.

En vanlig sketen fruktsallad kan man piffa genom att servera den med vispgrädde med lite  florsocker och vanilj i. Dessutom strösslade jag torkade gojibär, mullbär och phsyalisbär över. Blev mycket bra. En rejäl gräddklick hamnade i kaffet också! Dricker alltid kaffe med grädde

Ungarna fick hälsa på kycklingarna vilket var väldigt populärt

Kycklingar och bäbisar är en ganska oemotståndlig kombination

Dagen avslutades med att köket fylldes med underbar kvällssol….samtidigt som jag blev smärtsamt medveten om våra oputsade fönster. Nå, utsidan är ju ingen idé att putsa eftersom hela huset ska målas om någon månad och då blir de ändå dammiga och fula. Men insidan den får jag ta itu med till helgen. Fy vale.

Något av det lyxigaste med att odla sin egen mat är det stora utbudet man får. Som att ha nio olika sorters tomater att välja på när man lagar mat. Några stora, biffiga som är bra till tomatsås. Några söta platta som är goda i sallader. Några små som vindruvor som smakar godis när de plockas solvarma ur växthuset. Några svarta, några gula, några djupröda och några helt ordinära som doftar så mycket i bladfästet att man nästan trillar baklänges.  I år odlar vi mer än någonsin – ungefär 40 olika slags grönsaker och närmare 85 olika sorter totalt. Vi beställer fröerna främst från Lindbloms frö och Runåbergs fröer.

Nu försöker jag också räkna på vad vi behöver av grönsaker och bär för att klara hushållet. Hur många liter blåbär ska vi plocka? Räcker hundra liter för ett helt år? Och hjortron då? Hur många liter hjortron vill man ha? Sånt tänker jag på nu när jag har tid att planera.

I höstas var jag inte supereffektiv med en nyfödd spädis – men i år tänker jag bli bättre på att ta vara på allting. Bevara alla tomater genom att koka en sjujäkla massa tomatsås inför vintern och göra saft och sylt och mjölksyrat och inläggningar.

Vi hade ju planerat för en jordkällare på tomten för att kunna vinterförvara maten. Men det är ett lite för stort jobb i dagsläget, så en kompromiss blir att vi inreder ett hörn av vår källare till jordkällare. Om vi isolerar väggarna in mot rummet så stänger vi ute värmen därifrån och stänger inne kylan som kommer ifrån ytterväggarna. Tror att det kan bli helt okej faktiskt om än inte lika charmigt som en jordkällare.

Så soltorkar du tomater

En finlandssvensk läsare frågade mig hur man egentligen uttalar fettisdag i Sverige. Jag säger ”fee-tissta” nu när jag tänker efter. Låter ju inte klokt egentligen. Hur säger ni? Alldeles oavsett hur man säger är det ju fettisdag och då måste jag absolut äta semlor. Tycker det är fint att spritsa grädden som små bollar på semlan.

Idag ligger fyraåringen hemma med skyhög feber och spädisen är fortfarande krasslig efter förkylningen han smittades av förra gången Bertil var sjuk. Så dagen vandrar sitt sakta mak och jag känner mig som Florence Nightingale när jag baddar pannor, kommer med glass på sängen, ger vatten att dricka och hjälper på toa och försöker att ha oändligt med medkänsla. Lite av en utmaning ärligt talat när två små är sjuka samtidigt och prövar sina röstresurser på en och samma gång.

Efter en stillasittande arbetsdag längtar jag efter att ta fram en lök ur skålen i skafferiet och dela den på mitten.

Plocka av de pappriga torra skalen och sedan finhacka.

Lägga en klick smör i en kastrull och låta den fräsa färdigt – för att sedan vända löken alldeles genomskinlig.

Jag kan bli sugen på att steka saker. Krydda. Stå vid kastrullen och smaka av på en sked.

Göra såsen, addera grädden och hälla kallt vatten i en varm gjutjärnspanna när jag stekt köttet. För att sedan vispa ur den för att få med allt det godaste.

Jag älskar att laga mat. Om jag får välja något att göra en ledig söndag så ställer jag mig nio gånger av tio vid spisen.

Jag vill inte ha bråttom. Helst ska det gå något bra program på radio också.

Köksbänken ska vara rentorkad och ingredienserna få. Jag ska helst ha det mesta hemma redan. Bara hämta upp en bit kött och lite rotsaker från källaren och inte behöva handla först.

Jag är inte duktig. Skulle aldrig kunna söka till mästerkocken eller så och absolut inte stå i något restaurangkök. Jag tycker bara att mat är så himla lustfyllt, roligt, avkopplande och framförallt gott.

Jag älskar släcka ner, tända ljus och duka fram maten. Att någon som jag tycker om tycker om det jag har lagat.

Idag vill jag tipsa om min vän Susannes matblogg. Susanne är en av Sveriges bästa kockar som jobbat på trestjärniga franska restauranger och regelbundet är med och lagar mat i Go’kväll. Men framförallt är hon också en av de varmaste och härligaste människor jag känner. Varenda gång man är någonstans med Susanne blir hon stoppad av tevetittare som vill berätta hur mycket de tycker om henne! Och det är så välförtjänt – för Susanne är lika fin i verkligheten som man tänker när man ser henne i rutan! Hur som helst. På hennes matblogg hittar man världsgoda recept och tjusiga bilder. Det finns många bra matbloggare i Sverige – men ingen av de bästa kockarna bloggar mig veterligen. Utom Susanne då. Lästips!

På grund av foglossningarna blev det inget hjortronplock för mig i år. Som tur är finns det fortfarande hallon så det räcker och blir över. Och dessutom både blåbär och lingon så jag ska försöka bege mig ut och plocka. Det funkar fint att göra med bebisen i en sjal på magen.

Jag kommer ifrån en riktig bärplockarfamilj och för mig har det alltid varit otänkbart att köpa bär eller sylt i affären.  Jag minns när jag och Jakob flyttat ihop och han kom hem med köpt sylt på burk. Jag var helt chockad. VAD HAR DU GJORT? VAD TÄNKTE DU PÅ EGENTLIGEN!!? SYLT PÅ BURK?  Nä, ska man ha någon sylt får man allt plocka bär och koka den själv. Så har det i alla fall alltid varit under min uppväxt.

Men nu för tiden är jag något mindre överspänd kring sylten tack och lov.  Nu köper jag faktiskt sylt på burk ibland, även om jag oftast försöker plocka så mycket bär att vi istället kan göra vår egen.

Än är det mycket kvar av sommaren! Jag tar varje tillfälle i akt att njuta. Dukar en middag ute i kvällssolen.

Grillar kotletter från våra egna grisar och gör en enkel sallad på färskpotatis, majonnäs, crème fraiche och dijonsenap.

Och dricker  gärna denna fantastiska äppelmust/cider till. Ett supergott alkoholfritt alternativ som finns på Systembolaget. Bland det godaste jag har testat faktiskt och inte är det särskilt dyrt heller.

Den här augusti blir speciell för oss eftersom vi är barnlediga så mycket och länge som möjligt. Den här vanliga höstkänslan som börjar infinna sig när kvällarna blir skummare och solen mindre stekande – den har liksom inte infunnit sig alls i år. Ganska härligt faktiskt även om jag också gillar hösten.

Vi har en billig kosthållning denna sommar när i princip allting kommer från våra egna odlingar. Så här kan en vanlig middag se ut, den blir ett hopplock av lite allting som just då är redo att skördas. Kålrötter, fint skivade med en mandolin. Ett fat mangold, en skål tomater, sockerärtor, smörslungade brytbönor och små, delikata rödbetor med lite chevre.

Vitkålssallad med olja, äppeljuice, russin och mortlad spiskummin. Ett fat hackad grönkål med olja och salt. Rå squash hyvlad till spagettiliknande konsistens, uppiffad med lite riven parmesan ovanpå.

Morotsstavar, gurkstavar, yoghurtdipp och våra egna potatisar friterade till chips.

En sådan här måltid känns det verkligen som att jag äter liv! Och det bästa är att Bertil också äter med god aptit. När han får välja själv och plocka fritt (och dessutom varit med och hjälpt till med odlingarna) då slinker det mesta ner. Tror att det är ett bra tips ifall man vill få barnen att äta mer grönt. Alla har givetvis inte möjlighet att odla som oss – men lite kryddor och grönt på fönsterblecket kan de flesta ordna!

Det här är grejer! En middag med enbart saker ifrån gården. Vårt eget griskött, egen gurka, sallad och sockerärtor. När jag kan ställa fram en sådan här tallrik till middag – då är jag så stolt att jag nästan spricker!

Snart är det midsommar och då behöver man förstås en riktigt smaskig tårta att bjuda på. Här är några av mina favoritrecept. Jag börjar med det enklaste:

Hullerombullertårtan!  Briljant i all sin enkelhet. Baka en god rulltårta eller köp färdig på affären i eller konditoriet. Skiva den i bitar och varva med favoritingredienserna. Tex bär, grädde eller chokladsås.  Servera genast.

Faster Ingers chokladtårta med nougatfyllning och syltade apelsinskal brukar också göra succé! Vansinnigt mäktig och vansinnigt god. Receptet hittar du här

Min supersnabba och löjligt smarriga citronfromagetårta med bottnar av mandelmassa kan man typ inte misslyckas med. Den ambitiösa gör egen citronfromage. Den bekvämt lagda köper på påse. Receptet finns här.

Eller så kan du testa pavlovan – den är himmelsk! Jag använder Norrmejeriers recept till bottnarna och så fyller jag tårtan med lite vad jag känner för!  Tex grädde, bär eller flagad mandel. Något syrligt är gott till den söta marängen.

Den klassiska pannkakstårtan får vi inte heller förbise! Den behövs det inget recept till – det är bara att steka pannkakor och varva dem med sylt, grädde och färska bär. Avsluta med att dofta över florsocker. Mums!

Och faller inget av detta er på läppen så får jag avsluta med ett säkert kort – Schweizerkakan! Nötbotten med schweizernötschoklad. Ljuvligheters ljuvlighet. Receptet finns här

Förlåt om jag tjatar hål i huvudet på er med min bok BAKA. Men jag är bara så himla stolt och nipprigt glad. Nu ligger vi etta på både Bokus och Adlibris försäljningslistor. På bara två veckor har boken sålt mer än min debutbok (som sålde riktigt bra) gjorde hela första året. Vi har redan fått trycka upp fler tusen nya ex! Det känns fantastiskt och jag är så glad för alla fina bloggrecensioner av boken. Att få mejl med bilder och berättelser om barn som bakar ur den är helt enkelt toppen! Det är det som hela tiden varit vår dröm – att stimulera barns skaparlusta och kreativitet.

Tyvärr har vi ofta en ganska tråkig syn på barn och barns behov av litteratur. När vi sa att vi skulle göra en bakbok för barn var det flera som sa att ”Vadå det finns ju redan bakböcker för barn?” Det är lika dumt som att påstå att vi inte behöver ge ut fler kokböcker för vuxna eftersom att Vår Kokbok redan finns. Klart att barn ska ha litteratur att välja på – dessutom bra litteratur som passar för deras ålder och som är så pedagogisk att vuxna i det närmaste blir överflödiga.

Boken finns förutom som vanlig pappersbok också som digital bok att köpa hem till läsplattan. Dessutom har vi spelat in instruktionsfilmer till boken som ligger insprängda här och var i den digitala boken om man till exempel vill lära sig att göra sitt eget strössel eller sina egna dekorationer i choklad.

Tack till Ennui och Isabelle Pedersen som bloggat fint om boken och även tagit bilden samt bloggarna Barnboksprat och Mellan skog och gård för era fina recensioner. Har DU bloggat om boken i något sammanhang? Skicka gärna länken till mig så att jag får läsa! Jag uppskattar verkligen att höra berättelser om alla barn som bakar ur den.

Äntligen, äntligen är den här! Signalexet av min nya bok BAKA damp ner i brevlådan för någon dag sedan. Det är alltid fruktansvärt pirrigt när man får se sin bok för första gången. Allt jobb och all kärlek man lagt ner – förpackat mellan två pärmar. Men jag behövde inte vara orolig – för boken motsvarade verkligen visionen jag haft i huvudet! Det är alltså en bakbok för barn mellan 6-9 år (fast den passar egentligen för alla) med pedagogiska recept så att även den som precis knäckt läskoden ska kunna följa instruktionerna.BAKA släpps kring den 14e maj men finns att förhandsboka på Adlibris för endast 93 kronor.

Just nu håller vi på att förbereda inför den tredje boken i serien, nämligen ODLA, som vi ska plåta i sommar. Den andra delen FIXA gjorde jag och Annakarin i februari så den jobbar de duktiga formgivarna för fullt med just nu. Alla böcker följer en liknande uppbyggnad och tanken är att man ska kunna ha hela serien i bokhyllan och bli inspirerad till att Baka, Fixa och Odla. Det känns så roligt att göra någonting direkt riktat till barn, för att stimulera deras kreativitet och skaparlusta! När Bertil fick se boken satt han och klämde på den en lång, lång stund och förhörde sig sedan noggrant vad alla redskap heter och vad alla förpackningar innehåller.

Vi äter mycket vegetariskt här hemma och många middagar består enbart av matiga sallader. Så om min son inte åt grönsaker skulle han ha svultit ihjäl vid det här laget. Men jag tror att de allra flesta föräldrar vill att deras barn ska äta mer grönsaker, så även jag. Här är några tips jag vill dela med mig av;

– Sluta kalla grönsaker för grönsaker. Oftast lägger vi upp den ”riktiga maten”  först för att sedan addera lite grönt på sidan av. Det ger känslan av att grönsakerna på något sätt är underordnade. Samt att en så diffus term som grönsaker inte direkt känns inspirerande. Typ som om man själv alltid bara blev serverad ”kött” helt ospecificerat. Utan att veta om det är det köttbullar, oxfile, kycklingbröst eller vad? Nämn grönsaken vid dess riktiga namn. Då kan barnet också lära sig att uttrycka vilka grönsaker hen gillar och inte. Kanske är det paprikan som är äcklig men blomkålen går bra?

– Många barn vill känna konsistensen på saker. Så en bricka med råkost i skurna bitar kan vara bättre än en hopblandad sallad som de flesta vuxna föredrar.

– Låt barnen vara med och laga mat. Bertil har fått hänga med vid matlagningen sedan han lärde sig sitta i barnstolen bredvid köksbänken. En bordskniv utan taggar och några gurkpinnar och tomater att dela på funkar fint och stimulerar aptiten. Självklart får man småäta under tiden man gör salladen!

– Tänka på alla rätter där extra grönsaker går att smyga ner utan att det märks (eller bara gör det roligare) Lite spenat mixad i potatismosen gör den vackert grönspräcklig. Morotsbitar eller bönor i köttfärsen är en bra utfyllnad. Var lite kreativ!

– Hitta på roligare namn på maten. Broccoli kan vara sommarträd och blomkål kan vara vinterträd! Potatismos med spenat kan heta drakmos istället. Jag är evigt tacksam till den som uppfann termen ”spökvatten” om det vatten som blir i glaset efter att man druckit upp mjölken och sedan tar vatten. Det där dimmiga vattnet (som jag personligen tycker påminner om diskvatten) slinker ner utan knot hos oss under namnet spökvatten.

– Ett supertrick mamma alltid körde med oss var att innan hon ens började laga middagen gjorde iordning morotsstavar, gurkstavar eller bitar av vitkål och ställde fram på bordet. Då lurades vi att knapra på det medan vi väntade på maten. Och hon slapp samtidigt det otroligt enerverande ”mamma, mamma jag är huuuungrig”

– Många rotsaker, samt vitkål och morötter är billiga och lätta att få tag på som ekologiska. Morotsstavar är perfekta ekosnacks som kostar typ gratis. Efter ett tag blir stavarna man skurit upp lite svampiga så jag brukar lägga dem i en skål med iskallt vatten. Då hålls de fräscha och äts upp på nolltid.

– Glöm inte att salta. Nej, små barn ska inte äta massa salt (det ska ingen) men enligt en fransk studie jag läste om i Vi Föräldrar fann forskare att grönsaker lättare slank ner om de innehöll lite salt. En liten klick normalsaltat smör som får smälta på den ljumma broccolin gör den betydligt godare. Uteslut hellre saltet från sådant som ändå slinker ner som pastan och riset till exempel.

– Slutligen; finns det möjlighet att odla – låt ungarna vara med och odla. Det  är roligt att äta det man själv drivit upp. Och även om man bor i lägenhet kan man ju faktiskt odla krasse på fönsterbrädet. Eller solrosfrön!

– Och funkar det dåligt med grönsakerna – addera frukt istället! En finskuren fruktsallad som fått stå och safta till sig är en supergod efterrätt. Det gjorde min mamma nästan varje dag hela min uppväxt. I tonåren var jag spyless på fruktsalladen klagade mest, men nu som vuxen bara önskar jag att någon skulle orka hacka fruktsallad till mig varje dag!

Idag var det stora köttbulledagen! Det mest utmanande med att ha egna djur och odlingar är att förädla allting. Det blir sådana mängder av vissa saker att jag känner mig lite handfallen, trots att jag är  så intresserad av matlagning.  Men idag slog vi oss ihop med våra grannkompisar för att göra en jättesats köttbullar. Drog fram köttkvarnen och hushållsassistenten och hela baletten.

Först får man fördela köttet i mindre bitar

Så att det ska gå att köra genom kvarnen

Sedan ut till hönsgården och plocka in lite ägg

En hel korg närmare bestämt!

Så vägde vi färsen (det på bilden är bara en bråkdel av vad som blev) och så blandade vi med ägg och ströbröd.

Inspekterade hur chilin vi planterat artar sig. Den artar sig riktigt bra tror jag! Blir förhoppningsvis en fin skörd i sommar

Sedan följde timtal av rullande. En del köttbullar stekte vi i långpanna, andra i stekpanna. Det senare funkade bäst!

Barne hjälpte till förstås. Sprang i och ut i leran och däremellan ner i jordkällaren för att langa upp potatis

Några köttbullar blev lite brända – men på det hela taget blev det en väldigt lyckad arbetsdag! Och nu har vi eget supergott eko-halvfabrikat från gården att plocka fram när hungern kniper i magen. Mamma Scan kan ta sig i baken! Jag känner mig rik som en kung gånger som dessa!

Häromdagen fick jag och Annakarin äntligen se provtryck på vår barnbok BAKA som släpps i maj! Provtryck är när man trycker hela boken på papper innan man skickar den på riktigt tryck. Det gör man för att kunna granska alla bilder och färgåtergivningen så att det ser bra ut i verkligheten och inte bara på datorn. Det såg mycket mycket bra ut!

Här kommer några suddiga tjuvkikar på hur boken kommer att se ut inuti. Egentligen vill jag ju visa allting för hela världen men får jag ju inte!

Det har varit en lång resa att göra denna bok. Jag och Annakarin hade en tydlig vision om hur hela serien skulle se ut – redan när vi kom med synopsis till förlaget. Att sedan kommunicera det är inte alltid det lättaste – men våra illustratörer har gjort ett helt fantastiskt jobb!

Jag längtar tills första boken släpps! Då kommer vi ha en stor släppfest både i Stockholm och i Umeå (och jag kommer vara höggravid och rulla fram). Men jag har varit så dålig på att fira mina andra böcker så den här gången ska jag ta i från tårna. Men det kan man ju kanske unna sig när man gör en hel serie på en gång?!

BAKA finns att förhandsbeställa här till det facila priset av 91 kronor. Här har jag skrivit mer om bokserien och tanken bakom ifall någon är nyfiken.

Idag har jag bakat nästan hela dagen. Det är så tråkigt att inte ha mjukt bröd hemma och i affärerna finns det sällan något som jag vill köpa. Jag älskar att baka men hatar att diska så vi har gjort en deal att när jag bakar så städar Jakob upp efteråt. Win-Win. Jag får baka. Alla får efterlängtat, gott bröd. Men jag slipper det jobbiga efterarbetet som gör att jag annars undviker att dra igång storbak.

Vanligtvis tycker jag om att baka utan maskin och arbeta degen med händerna. Men idag bakade jag dubbla satser av sirapslimpor, morotsbröd och tekakor så då körde jag assistenten istället.

Morotsbrödet kan jag rekommendera – bland det godaste jag vet! Stänker alltid saltvatten på brödet i ugnen för en krispig, salt skorpa. Sirapslimpor delar jag alltid i tre eller fyra stumpar som jag fryser in var för sig. Då kan man ta fram en stump om dagen och slipper att hela limpan blir torr och tråkig.

Nu har jag bakat färdig och ska jag lägga mig på soffan, med ett varmt bröd med en klick smör och en god ost på. Och jag ska inte kliva upp på flera timmar.

Fick en tänkvärd kommentar förut ”Clara, du som verkar vara bra i köket och gör roliga recept hela tiden. Hur gör man? Ja vill också men ja suger på matlagning”.

Ja, hur lär man sig laga mat egentligen? Jag lagade aldrig mat när jag bodde hemma och kunde till nöds koka lite spagetti. Min mamma hade nog tappat hakan om hon fått se hur huslig jag är idag. Hur har jag då lärt mig? Ja, här är mina knep.

– Hitta en bra kokbok att laga ur. Jag kikar gärna på recept på nätet men för riktigt bra recept som är provlagade flera gånger och pedagogiskt skrivna skulle jag verkligen rekommendera en riktig kokbok. Och inget fancy schmansy utan något basalt. Vår kokbok är föga upphetsande men den är förbenat bra. Och sedan gäller det att läsa receptet och följa det. Experimentera kan du göra så snart du lärt dig grunden i rätten. Då kommer också det roligaste!

– Laga mat med någon duktig.  Mormor, pappa, en kompis? Be att få vara med och laga en maträtt med någon som är duktig och som kan visa dig alla moment och steg. Det är många saker som kan kännas förvirrande när man är novis vid spis. Med en trygg person bredvid dig lär du dig dubbelt så fort. Eftersom jag själv var en bortskämd snorunge tog jag aldrig tillfället i akt att laga mat med mamma eller pappa utan var bara sur när de bad mig om hjälp. Bredvid mormors kastruller har jag dock stått frivilligt många gånger och lärt mig rulla köttbullar, göra brunsås, ungsomelett, koka palt, klimp och köttsoppa. Dessa stunder glömmer jag aldrig!

– Lär dig 1-3 rätter riktigt bra och utgå sedan därifrån. En av de första rätter jag lärde mig laga var pizza. Pizza är en perfekt rätt att börja med. Den är nog god för att få dig att vilja laga den ofta och därigenom verkligen nöta in receptet och principerna. Och kan du göra en pizzadeg kan du snart baka matbröd också. En god tomatsås till pizzan behöv så klart och vips har du lärt dig att laga en sås som funkar lika bra till pizza som till lasagne och pasta. I själva verket har du alltså lärt dig 3-4 rätter i en enda pizza.  Paj är också himla bra att kunna! Lär dig att göra en pajdeg och en äggstanning så kan du freestyla med fyllningarna och behöver aldrig gå hungrig igen i ditt liv

Ja, det var nog de tips jag kommer på rent spontant. Har ni fler?