I måndags klockan 16.00 var det dags för ett nytt avsnitt av Pikant. Jag gjorde pipande påskkycklingar av marängsmet.
I måndags klockan 16.00 var det dags för ett nytt avsnitt av Pikant. Jag gjorde pipande påskkycklingar av marängsmet.
Ibland när man talar om våld mot kvinnor säger någon förnumstig människa “Gå efter första slaget”. Som om det vore ett rimligt riktmärke. Så naivt. Som att man bara går ifrån den som slår en. När en relation har urartat till den grad att man blir slagen är det inte lätt att gå. Gå istället vid första gliringen. När någon försöker manipulera dig. Gå när din partner är orimligt svartsjuk. Gå bara gå. Eller sök hjälp. Det är svårt nu men det är säkert ännu svårare sedan.
Att säga gå efter första slaget är lika konstruktivt som att be någon som drunknar att lära sig simma.
Jag slänger in en liten tävling så här i påsktider. Fem läsare vinner varsitt ägg innehållande pulvervaxet Styling Dust, från svenska märket Disp. Jag fick hem ett recensionsex i vintras och blev förtjust. Jag använder pulvret när jag vill styla till mitt hår på detta vis. Det ger massa volym och en matt look. Ibland kan ju hårpulver göra att håret känns smutsigt och tungt. Men mitt fiffiga knep är att applicera lite när man har duschat och handukstorkat håret. Då försvinner pulvret in i svallet och ger enorm volym utan att det känns som att man använt någon produkt.
Tävlingen pågår till klockan 24.00 inatt och om du vill tävla tycker jag att du ska berätta vilken frisyr som är tidernas finaste. Personligen älskar jag Brigitte Bardots sängkammarrufs.
( Ps, ni som tävlar måste ha tillgång till en mobiltelefon för att hämta ut paketet).
TÄVLINGEN ÄR AVSLUTAD.
Idag har pappa varit här och hjälpt oss ta in ved. Och jag har äntligen haft tid och ork att fixa med grejer här hemma. Typ spackla, slipa och måla över alla gigantiska skruvhål jag gjort i väggarna under det år vi bott här. Jag gör om hela tiden och ibland orkar jag inte sopa igen spåren efter alla förändringar. Men det gjorde jag alltså idag. Och möblerade om i vardagsrummet. Det är ett underskattat nöje. När jag verkligen vill ha roligt möblerar jag och stylar om. Arrangerar blommor och flyttar tavlor. Byter plats på soffan och pianot. Problemet är bara att jag har lite för få grejer. Så varje gång jag gör fint i ett rum blir det lite fulare i ett annat efter som att jag måste länsa det. Just nu är jag därför på jakt efter ett gammalt linneskåp och gärna också ett gammaldags serveringsskåp med glasdörrar samt en härligt stor öronlappsfåtölj från 40-talet som jag kan klä om. Plus lite skabbiga rottingmöbler till sommarens uteplats. Som jag kan spraymåla vita. Och gärna några rostiga ammunitionslådor som jag kan plantera blommor i….ja ni hör ju. Har många idéer i mitt lätt överhettade huvud.
– Hur mår hon nu egentligen?
– Jo men hon verkar ändå må rätt ok. Hon tar det bra.
Jag vet inte om jag bara talar för mig själv eller andra i samma situation. Men jag vill inte höra av någon annan att jag tar det bra. Detta fruktansvärda att min mamma är död. Hur fan kan man ta det bra? Det säger den som försöker intala sig att andras sorg inte är så farlig. Ibland får jag en sådan fantastisk lust att ta det dåligt. Riktigt dåligt. Slå sönder porslin. Skrika högt. Krocka med bilen. Men man ska inte vara för högljudd och besvärlig. Det finns en gräns för hur högt man får sörja. Och hur länge. I alla fall om någon annan redan har bestämt att hon tar det bra. Man vill skrika – ropa inte hej innan bäcken till mig! Jag vill själv vara den som säger att det är ok. Kanske inte imorgon. Men en liten stund idag. För det kan kännas som att dessa ord, hon tar det bra, när de kommer från någon annans mun är ett förminskande av ens egen sorg. Även om det inte var uppsåtet.
Tänk vad befriande om någon sa om den som sörjer:
– Hon mår skit och hon tar det riktigt dåligt. Och vem fan kan klandra henne?
Det är svårt att förstå att utsikten från sovrummet snart kommer att se ut så här nattetid. Å vad jag längtar grönt! Jag längtar efter lukten av grönt. Gräs, björklöv och dagg.
Det har hänt något med mitt luktsinne sedan vi flyttade hit. Det har blivit skarpare. Nu känner jag nyanser på ett annat sätt. Och har blivit känsligare för avgaserna inne i stan. Det är i och för sig inte konstigt med tanke på att centrala Umeå har lika dålig luft som Stockholm och Paris! Speciellt på vintern när dubbdäcken river upp asfalten och små cancerframkallande partiklar hamnar i luften. Samma luft som sedan dras in i lägenheterna hos stadsboende. Det är hemskt att tänka på. Jag önskar att kollektivtrafiken kunde vara gratis i centrala stan. Det skulle göra stor skillnad!
En inbjudan till en killkompis bröllop i sommar damp ner i brevlådan. Åh vad spännande!
Vi åt plättar med grädde och banan till middag
Och Melker gick omkring i flera timmar med en snordroppe under näsan. När jag skrattade åt honom tittade han med undrande ögon på mig och fick droppen att dallra lite grann. Bedårande faktiskt. Med snor
Nu skymmer det i det Lidströmska hemmet.
och Pastor Carl mediterar på pianot
Jag är så kvällstrött att jag ofta sover när klockan slagit nio. Det är trevlig för då blir jag också morgonpigg. Trodde aldrig att jag kunde vara typen som orkar träna innan jobbet. Men idag for jag hemifrån klockan sju för att hinna simma. Hurra vad skönt det är!
Herregud. Det slog mig precis: Jag är nog vuxen! Jag är gift. Har hund. Bil. Hus. Fast jobb.
Hur hände detta? Jag känner mig inte en dag äldre än 17. När jag hör om folk som är 17 tror jag att vi är jämnåriga. Ha ha ha.
Om det är någon som har självinsikt får ni gärna skicka den till mig.
Idag i Pikant gjorde jag de godaste, lyxigaste frasvåfflorna som finns. Ja de är så frasiga att man tror att man äter cellofan. Obs ingen överdrift. Hemligheten har jag lärt mig av min mormor – nämligen vispad grädde i våffelsmeten.
Klicka här för att höra programmet och läsa receptet. Det går också bra att kommentera på hemsidan. Tycka till och önska pyssel. Alla avsnitt är inspelade hemma i mitt karamelliga kök.
Förresten. Det finns så många fantastiska stavningar av Våfflor. Favoriten i Umeå är cafét som skyltar med Vofflor året om. Voff Voff!
Igår väckte Jakob mig med te, nybakta scones och tända ljus. Min fina fina man!
Bakade med lite keso blir de extra nyttiga
Sedan gick vi på en lång morgonpromenad i solskenet. Klockan tio på morgonen var vi hemma igen och jag ställde mig och kokade sylt och förberedde vår utflykt.
På eftermiddagen kom nämligen Jakobs pappa och bror och vi tog hunden med oss och gjorde en liten picknick. Vi grillade äpplen och drack varm choklad
Och grillade korv förstås. Vegetarisk på ena sidan. Kött på den andra. När jag kom hem la jag mig med en tekopp och läste Fru Marianne av Viktoria Benedictsson. För tredje gången. Herrejemima. Jag är så förutsägbar.
Att göra sin egen sylt är sånt där som får vissa människor att dåna. VA? Gör du egen sylt? Men det är ju rekordlätt så det är ingenting att vara mallig eller förvånad över. Nu lär jag er:
Ta några bär ni gillar. Jag gillar krusbär och hallon. Frysta eller färska spelar ingen roll. Häll i en kastrull och låt tina på svagaste värmen med någon droppe vatten på botten. 
När bären tinat ska de koka häftigt i några minuter med socker. Syltsocker finns på alla affärer och underlättar betydligt. Annars kan man ta vanligt socker och köpa pektin separat. Pektin behövs för att sylten ska tjockna. Sockra efter tycke och smak. Ju mer pektin och socker desto bättre konservering.
När sylten kokat några minuter är den färdig. Här snackar vi omkring 5 minuter. Det är viktigt att burk och redskap är väl rengjorda. Häll därför kokande vatten i burken. Töm sedan ut och fyll med den kokheta sylten istället. Förslut burken omedelbart och låt svalna. Sedan är det bara att äta.
Varför ska man då göra sin egen sylt? Jo för att det är betydligt billigare. När man köper sylt betalar man mest för vattnet som de drygar ut sylten med. I hemlagad sylt behövs ingen vätska annat än den som är i bären. Och så tycker jag att det är roligt att komponera egen sylt. Krusbär och hallon är en ljuvligt frisk och syrlig sylt.
Ps. Frysta bär innehåller nästan lika mycket vitaminer som färska bär. Så låter man dem tina i kylskåpet och rårör dem med socker istället för att koka blir det en riktig vitaminbomb. Dock är hållbarheten sämre och bären bör ätas inom några dagar. Ds
Jag älskar förmiddagar när köket badar i vårsol. Då lyssnar jag på Cassandra Wilson och bakar
Och den här lilla snorvalpen. Han lägger sig ner och lapar.
Några av mina fina kompisar kom hit på lunch.
Och Melle parkerade i den skönaste famnen
Jag bjöd på pizza. Med halloumi och svamp.
De bjöd på Ben & Jerry Half baked.
Sen drack vi te och diskuterade melodifestivalen. ( Salem vann allas bifall)
Pannkakor till frukost. Jag älskar helgmornar. Att bara ta det lugnt och umgås. Jag gillar att stiga upp vid åttatiden. Men Jakob är alltid uppe före sju. Men det är faktiskt lite väl hardcore för mig. Melker som är en sömntuta sover gärna till klockan tio
Igår kväll var jag sugen på att pyssla. Så då kokade jag hallonsylt. Har frysen full efter att jag i somras plockade över 20 liter.
I morse bestämde jag mig därför för att göra amerikanska pannkakor till frukost. Så att vi fick äta av sylten.
Amerikanska pannkakor är superlätta att göra.
Mycket lättare och snabbare än den svenska sorten. Och så smakar de nam nam.
Den här smeten räcker till ca 20 små pannkakor, med diametern 10 centimeter
ca 20 st pannkakor
ca 30 minuter
3 dl vetemjöl
1 1/2 tesked
1 krm salt
1 tsk strösocker
3 dl mjölk
2 ägg
3 msk smör
Gott tillbehör, t.ex lönnsirap eller grädde och sylt
Enkla varianter på den här smeten ger toppengoda desserter, kolla här!
En av mina absoluta favoritbloggare är Keiko Lynn
Hon bor i New York och förgyller hela staden
Hon har en alldeles egen stil
Med massor av roliga detaljer och udda styling
Väldigt flickigt och feminint
Och alltid massor av färger
Hennes blogg andas glädje och livslust
Och som grädden på moset har hon en supersöt pojkvän
Trender sprids i bloggvärlden som pesten på medeltiden. Ta bara de fantastiska väggord som sitter i alla inredningsbloggares hem; Amor vincit omnia…Carpe diem…Fides Spes Caritas. Dessa vackra ord är givetvis oerhört trevliga men även det trevligaste blir tradigt i längden. Varför inte testa några andra latinska visdomsord på väggen? Jag har i min godhet sammanställt en lista:
Först ut är klassikern Praetera censeo Chartaginem esse delendam – För övrigt anser jag att Khartago bör förstöras.
Perfekt på toaletten är: Optime olere occisum hostem – En dödad fiende luktar alltid gott.
Detta blir ett vackert välkomstord i hallen: Ferme acerrima proximorum odia sunt – Inget hat år så bittert som hat mellan släktingar
Och föreställ dig denna text i ett sovrum fullt med madonnastatyer, lavendelkuddar och avskavda shabby chic attiraljer: Non amo te, nec possum dicere quare: hoc tantum possum dicere – Jag tycker inte om dig, men jag kan inte säga varför.
Som avslutning sticker jag in ett svenskt ordspråk ur vår rika kulturskatt. Som får oss att stanna upp och manar till eftertanke: Bara slaktaren och vår herre vet vad som finns i korven. Som gjort för köket eller matsalen.
Alex Schulman skrev så bra på sin blogg:
Jag kom att tänka på när man var barn och mamma och pappa ropade från vardagsrummet: “Alex, kan inte du sätta på lite kaffe till oss?” Uppförsbacken då. Herregud. Man kunde nog inte komma på något tråkigare än att sätta på kaffe till mamma och pappa. Det var på något sätt oöverstigligt. Så ofattbart jävla skittråkigt var det. Och man lufsade till köket, vatten från kranen i kannan – hata livet! – i med filtret – fy fan fy fan! – och ner med sex släta skopor kaffe – skjut mig i huvudet!
Jag känner igen det där. Hatade att hjälpa till när jag bodde hemma. När pappa bad mig att diska såg jag förorättad ut – Ska JAG diska? Sedan diskade jag slafsigt och spelade martyr. Om jag blev tillfrågad om att laga middag (hände kanske 2 ggr om året) svarade jag sårat – Men va? Ska jag laga middag? Det är väl ändå jag som är barnet här?
När jag tänker på det har jag god lust att örfila mig själv för den snorunge jag var. Samtidigt njuter jag av hur skönt det är att vara vuxen och slippa känna så där. Att kunna diska, städa, handla och laga mat utan att tycka synd om mig själv. För att allt jag gör gör jag för mig själv.
Vilken ära att bli avritad! Här följer några porträtt
Orchidpussy gör en Muchapastiche av mig
Anna Ileby ritar mig i vinterskrud
Den här illisen kommer från Kreativitet
och den här är gjord av illuströren Karin på Kakansfoton
Riktigt rödtott hos Thejuicebox
En till illis från Anna med bloggen Kreativitet
Nezzla ritar mig och Melker
Och Tovelisa ritar min frisyr
Jag blev väckt av ett sms från min syster. Hon stod i ett pysselvaruhus i Tokyo och undrade om jag ville att hon skulle shoppa lite roliga baktillbehör till mig
Jag fick besök av trevlig journalist+fotograf och blev fotad för ett tidningsomslag
Jag tränade och medan jag väntade på att Jakob skulle hämta mig fick jag tid över att sitta i en varm pool och sedan i bastun. Precis vad jag behövde.
Och när jag vaknade i morse var det soligt och ljust i rummet. Jag trodde att jag försovit mig. Men det är bara vår i luften.
Den som säljer smulpaj som halvfabrikat måste vara snurrig. Det är nämligen lika onödigt som att sälja snö till eskimåer. Hemmagjord smulpaj är ju exakt samma sak som köpt (minus tillsatserna). Vanligtvis brukar halvfabrikat underlätta. Men det finns ju inget lättare än att göra smulpaj.
Fast det kanske man inte vet om man aldrig gjort en egen paj? Därför får ni här ett fint recept att använda er av. Jag lovar att det är lika enkelt som att köpa dyrt från Ekströms. Och ingredienserna har man nästan alltid hemma.
Det finns bara två saker att tänka på när man bakar smulpaj:
1, Snåla inte med smör och socker.
2, Använd en liten pajform. Då blir smulisen saftig och tjock.
ca 8 – 10 bitar
ca 40 minuter
Har du frågor kring din order eller något annat som berör min butik, vänligen hör av dig till:
Eller använd formuläret nedan.
Print
