Månad: december 2014

Hörni allihopa,  gott nytt år på er ! Hoppas ni får en fin nyårsafton ikväll. Och ifall ni inte har någon att fira den med eller något särskilt roligt att göra så tänk på att det faktiskt också bara är en sketen sista-dagen-i-månaden-dag. Man måste inte ha sitt livs roligaste fest ikväll eller kyssa någon på tolvslaget för att få finnas till. Man kan faktiskt se på teve och äta chips i ensamhet också. Och gråta en skvätt – inte av rörelse utan av ledsenhet – om man av någon anledning skulle känna för det.

Ett av mina nyårslöften (jag har flera i år – återkommer till dem längre fram) är att få ordning på mina tekniska prylar. Som ett led i det har jag nu lämnat bort min trötta, tröga macbook för ominstallering och kärlek. I samband med det tänkte jag ta ledigt två, tre dagar. Vi syns och hörs snart igen!

I intervjun i Family Living stod det mycket fint. Men en liten felaktighet hade smugit sig in i en rubrik. Där stod nämligen att vi renoverat färdigt vårt hus. Om det ändå vore så väl! Vi har massor kvar som behöver fixas även om 2014 bjöd på ett sällan skådat renoveringsrejs. Bland annat ska

– Golven på övervåningen slipas och linoljesåpas

– Gästtoaletten renoveras

– Huset målas om utvändigt

– En ny farstu/entre byggas. Kanske någon slags inglasad gammaldags historia. Vi får se.

– Taket renoveras

– Hallen renoveras och kläs i linoljemålad pärlspont och väggfasta skåp i pärlspont ska byggas.

Ja, listan är egentligen ännu längre och kanske låter det orealistiskt men med tanke på vad vi hann under detta år känns det inte helt långsökt:

– Vi slog ut fyra väggar och byggde en matsal

– Satte in ett nytt fönster

– Slipade och linoljesåpade alla golv på nedervåningen

– Byggde en barnkammare av en gammal klädkammare.

– Tapetserade matsal, vardagsrum, barnkammare till Bertil och barnkammare till Folke, samt vårt eget sovrum

– Byggt ett badrum

– Målade om hönshuset

Håhåjaja. Tur att vi har händiga pappor och syskon och duktiga hantverkare som hjälper oss med alltsammans. Och tur att inredning och hemmafix är ett av mina stora intressen. Hur skulle det annars gå? Förbered er på massa fina före och efterbilder på hemmet även 2015! Det är LÅNGT ifrån färdigt.

(Bilden är förresten hämtad från en av de där renoveringarna vi gjort och är glada över att ha bakom oss. Nämligen köket. Det fixade vi 2010, ganska precis ett år efter att vi flyttat in.)

Förr i tiden i bloggvärlden (dvs innan Instagram) var det helt okej att lägga upp sådana här bilder på sin blogg. Nonsensbilder på något man helt enkelt bara tycker är fint, rakt upp och ner. Utan förklaring eller vidhängande text. Som rönnbärsklasar med snö mot en egendomligt blå himmel som ser ut att ha skapats i en filmstudio.

Det är så spännande med instagram vs blogg tycker jag. Instagram har ju kallats för en bloggdödare. Fast det tror jag inte på. Många slutar visserligen blogga och går istället över till instagram. Men folk vill fortfarande läsa bloggar. Däremot är de sämre på att själva orka skriva dem och dessutom kommentera på andras. Och det skulle ju kunna vara instagrams fel eftersom det är så mycket lättare att skriva där! Eller så är det helt enkelt smartphonens fel. Men den är gör ju samtidigt en positiv skillnad på läsarantalet. Förr hade julhelgen knappt någon trafik alls. Men så är det inte längre! Folk (som jag själv) som förut inte läste bloggar under julen eftersom de var tvungna att starta sin dator – läser nu massor av bloggar då de kan göra det ifrån sin mobil, sittande i fjällstugan eller på mormors kökssoffa mitt ute i tjottahejti! Och det i sin tur gör det mycket roligare som bloggare att skriva!

Vi kan väl säga att jag kör lite old school-bloggande när jag idag lägger upp den här nonsensbilden på någonting jag helt enkelt tycker mycket om: rönnbär, snö och blå vinterhimmel. Även om den faktiskt fick lite vidhängande förklaring och text ändå.

Igår åt vi middag hemma hos pappa, och passade på att hänga lite med min systers familj innan de reser hem igen. Knäppte den här bilden när barnen placerades framför Bamse för att lugna ner sig några hekto. Älskar dessa små hobbitar. Är så glad att mina barn har jämnåriga kusiner. Jag hade själv flera kusiner som jag stod nära som liten – men det var ju så himla stor åldersskillnad mellan oss! Och jag var länge yngst av allihopa. Det känns så fantastiskt att mina barn en gång kommer kunna sitta och käka middag med sina kusiner – när jag och syrran är gamla och döda – och skratta åt oss och våra egenheter. Och minnas oss tillsammans och vara varandras familjer! Släktskap är någonting väldigt fint.

Vid årsskiftet har jag drivit mitt företag i 3,5 år. När jag startade var jag barnledig med nyfödd Bertil. Nu är jag barnledig med nyfödd Folke. I övrigt är ingenting sig likt. Jag tvekade länge innan jag vågade ta steget och starta eget. Jag hade en fast och hyfsat välbetald anställning på ett jobb jag kunde sköta utan särskilt mycket ansträngning. Där jag fick betalt för att skriva. Ändå var det något som fattades. Jag ville mer, men rädsla och bekvämlighet höll mig tillbaka. Jag har aldrig sett mig som företagare. Pappersarbete och byråkrati skrämmer mig. När någon sa ” entreprenör” såg jag bara en medelålders man framför mig. Att starta aktiebolag var endast ett nödvändigt ont för att kunna hålla på med det jag egentligen älskar. Jag blev dessutom avrådd av många att avsluta ett så pass tryggt och bra jobb.

Och kanske hade de rätt. För tiden som följde var skakig. Som familjeförsörjare var jag minst sagt stressad över att få ihop allting. Vi fick sälja vår nyinköpta bil och min syster och pappa lånade ut pengar så att vi skulle få ihop allt rent ekonomiskt. Det fick vi knappt. Samtidigt motiverade det mig. Jag tvingades att bli kreativ för att få det att gå runt. Och sakta men säkert började saker snurra på. Förra hösten fick jag till och med utmärkelsen Årets Nyföretagare. Jag var väldigt, väldigt glad – samtidigt som jag också kände mig utmattad. Efter en arbetsam höst med en liten bebis på tillväxt i magen började jobbet kännas allt tyngre. Jag ägnade massor av tid åt administration och sälj och allt mindre tid åt att skriva, fota och skapa – det jag älskar mest!

Jag funderade länge och väl innan jag slutligen tog steget och flyttade min blogg till Amelia. Flera saker drev mig. Men den främsta var att jag ville få mer tid för att skriva och samtidigt möjlighet att nå ut till fler läsare, genom att ligga på en större plattform. Precis som förra gången avrådde folk mig. Många var också arga och besvikna och menade att de skulle sluta läsa och att det här skulle bli dödsstöten för bloggen som skulle tappa alla sina läsare. Ändå visste jag att jag fattat rätt beslut. För under det här året har jag kunnat vara så himla kreativ. Jag har inte bara bloggat massor utan också skrivit tre böcker.

Och något slags facit får jag nu när jag kollar besöksstatistiken för 2014 och ser att antalet läsare ökat med 52%. Ni som läser skulle kunna fylla Globen nästan nitton gånger om! Och jag hoppas ni vill hänga med mig under 2015. Jag är så glad för alla er som läser, kommenterar och delar vidare inläggen. Jag har bloggat i åtta år men tycker fortfarande att det är det roligaste som finns.  Tack för att ni gör mig sällskap!

Är det inte typiskt att man alltid går och blir sjuk när man är ledig? Tog dessa bilder strax innan kalasandet och frossbrytningarna slog till med full kraft. Tack och lov fick jag sedan sovmorgon till halv elva i morse. Vi tar varannan natt med ansvar för barnen ifall de vaknar och är ledsna. Den som har haft natten får sedan sovmorgon och det tycker jag är ett rätt så bra byte! Det känns som att livet med barn till stor del handlar om att lyckas lura till sig lite extra sömn. Kanske låter tråkigt men det är ju faktiskt rätt tillfredsställande när man väl lyckas.

(klänning Maria Westerling och kofta Vila)

Den här tiden för sju år sedan var min mamma döende. På juldagen var hon på väg in i koma, där hon låg på sängen hemma hos mormor och morfar. Vi var där precis som vanligt för att fira jul. Men det blev en väldigt ovanlig jul. På något sätt klamrade hon sig ändå kvar i livet och dog istället i en sjukhusäng efter fruktansvärda smärtor på dagen en månad senare.

Tre år innan den hemska julen inträffade tsunamin. Även den gången var jag hos mormor och morfar för att fira jul. Jag satt i trappen upp till övervåningen och lyssnade på nyhetssändningen. Rädd för att se bilderna. Men resten av familjen bänkade sig framför teven och försökte ta in det oerhörda.

När mamma dött läste jag ett stycke som tröstat mig många gånger sedan dess. Kanske tröstar det någon fler, som likt mig förlorat en närstående alldeles för tidigt. Som varje julhelg tänker på och saknar någon. Som alltid kommer känna att någon fattas dem.

När man har två småbarn och samtidigt har jullov blir det inte så mycket med det som jag tycker ÄR själva jullovet – att ligga på soffan och klämma ohälsosamt många böcker och äta massa julgodis samtidigt. Men jag försöker stjäla åt mig några sådana guldstunder ändå. När Folke sover och när Bertil är försjunken i någon film slänger jag mig på soffan och skyndar att läsa. Som jag nämnde läser jag Astrid Lindgrens biografi just nu och sedan tänkte jag läsa “Skitmat” av Jakob Gudiol som jag fick av Jakob i julklapp bland annat. Förväntar mig massa kost och träningspepp – så jag väntar med den tills jag ätit mig mätt på ischoklad och ingefärskola tänker jag. Hmm…

Jag tycker alltid att juldagen och annandagen är en sådan lättnad. Man kan göra lite som man vill och laddningen från julaftonen är över. Vi har verkligen tagit det väldigt lugnt. Med flera av både barnen och oss vuxna sjuka har vi bara gjort korta promenader i kylan och däremellan hängt inomhus. Idag gick vi dock ut och åkte skrana och pulka

Väldigt roligt! Tycker om när man kan få motion utan att knappt hinna märka det själv. I övrigt längtar jag mest efter att få ligga i soffan med Astrid Lindgrenbiografin “Denna dagen ett liv” och sträckläsa. Det får bli över nyårshelgen tror jag. Ser fram emot det!

Sicken fin julafton jag har haft! I år ordnade jag julaftonsfirandet och min syster och pappa med familj var här. Totalt nio stycken så det var ganska lugnt och skönt. På julaftonsmorgon inledde vi som vanligt med en kakfrukost  bestående av  – ja just det – kakor. Sedan begav vi oss ut på sparktur i den bitande kylan!

Väldigt kallt och väldigt vackert!

Det festligaste jag vet är min Västerbottensdräkt så i vanlig ordning åkte den på!

Hättan är så särskilt fin tycker jag!

Mitt på dagen åt vi julbord. Lax, ägghalvor, sill och massa annat gott

Vår julskinka från egna grisar var den godaste jag någonsin ätit!

På julbordet hade vi massa saker framställda på gårdens råvaror så som brunkål, grönkål, köttbullar, revbensspjäll, kryddiga korvar och så skinkan förstås! Men min julbordsfavorit är ändå dopp i grytan. Egentligen en grymt ofestlig mat men så himla god bara! Men det ska doppas tunnbröd och inget annat.

Juldukningen

Jag och den lite krassliga och yrvakna treåringen

Efter middagen var jag tomte hemma hos Bertils bästis Ada. Sedan kom tomten hem till oss för utdelning

Trots en ganska stor och mullrande tomte med den läskigaste sortens mask var ungarna hur coola som helst.

När tomten hade gått utbröt ett juklappsinferno som varade i många timmar. Mest var det barnen som fick saker och de vanligaste klapparna hos oss var strumpor av olika sorter samt böcker, böcker och ännu fler böcker!

När det var klappat och klart tände vi tomtebloss på bron och upptäckte norrskenet på himlen.  Vi blev stående ute i mörkret en lång stund för att huttra och beundra.

Kvällen avslutades med skinksmörgåsar och mandelmusslor med grädde och hjortronsylt till efterrätt. Och ett sent samtal vid köksbordet innan vi allesammans stupade i säng av trötthet.

Dagen före julafton är speciell för mig. När man var liten var det ju världens absolut längsta dag. Ofta spenderade vi den i bilen för att åka de fyrtio milen upp till mormor och morfar vid polcirkeln. Längs krokiga vägar och snötyngda granar rullade vi fram – min syster och jag. Inklämda i baksätet mellan klappar och resväskor. Jag saknar både mamma och morfar så mycket i juletid. Båda är borta nu. Ändå är de med på sätt och vis. Fast jag inte längre firar jul i Stenträsk där jag firat närmare 20 jular känns den tiden lika verklig och nära som om det var igår.

Och minnena är en tröst. Jag har alltid trott att det är en floskel. Varför skulle man bli tröstad av minnen – man borde ju bara bli ledsen av att tänka på det man haft och förlorat? Och, jo, visst blir man lite ledsen. Men om jag sluter ögonen så sitter jag på vedlåren i mormors kök igen och ser på när hon rullar köttbullar. Känner värmen från vedspisen stråla mot benen och hör morfars snarkningar från soffan i vardagsrummet och ekonyheterna i radion. Och samma känsla av absolut trygghet uppfyller mig nu som då.

Jag smyger in en liten jultävling årets sista skälvande dagar! Den här gången ligger presentcheckar på valfri målarfärg från Beckers värde 2000 kronor i potten! Kanske något för ett renoveringsprojekt under jullovet?

För att vara med och tävla ska du motivera vilken nyans du skulle vilja måla med från Beckers färgkarta med deras mest populära nyanser – och varför du skulle vilja göra om just med den! Här på bilden syns nyansen Mossa som jag själv är väldigt förtjust i! Grå i vissa ljus, grön i andra. Som en skiftande mossa med andra ord.

Tävlingen pågår tills 1/1-2015. Beckers utser vinnaren och beslutet kan ej överklagas. Ev vinstskatt betalas av vinnaren

Grattis till Anna med vinnarkommentaren “Lillebror ska flytta in till storebror I vår lilla lägenhet. Med fem år mellan dem och Olika intressen och behov blir det en utmaning att få ett barnrum som passar båda. Vi har bara råd med att köpa Nya möbler till barnen men väggarna är Verkligen I stort behov av ny färg då den gamla flagnar och har hål. Färgen Honungsmelon skulle skapa en varm och positiv atmosfär I rummet och göra så de Nya möblerna kommer till sin rätt. Jag är övertygad om att ny härlig färg skulle vara pricken över i:et och få pojkarna att älska sitt ” Nya” rum!”

Här kommer recept på två bra sista minuten-godisar.

Först ut är gräddkolan. Halva satsen kryddade jag med färsk ingefära och halva satte jag piff på med hackad mörk choklad så att den blev mer som en tunn fudge.

Snabb gräddkola

Print

Ingredienser

• 100 gram smör

• 1 dl sirap

• 3 dl strösocker

• 2 dl vispgrädde

• En bit färsk ingefära eller 100 gram mörk choklad som smaksättning

Print

Gör så här

• Smält smöret och blanda ner övriga ingredienser.
• Koka utan lock i ca 20 minuter tills smeten klarar ett kulprov.
• Riv då ner en bit ingefära i smeten, eller hackad mörk choklad.
• Blanda väl och häll upp kolan på ett bakplåtspapper.
• Ställ kallt och skär sedan i bitar med kniv.

Det här julodiset har min vän Charlotte lärt mig göra. Riktigt enkelt och väldigt gott!

Julgodis med kakao och kokos:

Portioner: ca 40 kolor Tid: ca 45 minuter

Print

Ingredienser

• 100 gram smör

• 1 dl sirap

• 1 dl strösocker

• 2 msk kakao

•   1 1/2 dl  havregryn

• 1/2 dl cornflakes

Print

Gör så här

• Smält smör i en kastrull och blanda ner sirap och socker och låt koka en minut.
• Addera havregryn, kakao och cornflakes.
• Blanda och häll upp på en plåt klädd med bakplåtspapper.
• Platta till och strö över kokos.
• Låt stelna och skär sedan i bitar.

Så gör jag knäck och ischoklad

Det blir mycket julstök på bloggen nu men det är för att julstök typ är vad jag ägnar dagarna åt! Julkärven kom upp idag för att småfåglarna ska få något juligt att äta också. Plus att det är så kallt ute nu så de behöver verkligen stödutfodring! Ska bli omkring -20 hela julhelgen verkar det som.

Julkärven känns som själva sinnebilden av jul! Jag ser Jenny Nyströms tomtar framför mig…

Sedan bakade jag en jättesats av mitt morotsbröd för att ha något frukostbröd nu när vi får gäster!

Lättgjort och väldigt gott!

Receptet finns här!

Så kokade jag två sorters kola också. Recept kommer sedan

En med massa ingefära och en med mörk choklad som blev nästan som en fudge

Dessutom har jag kokat skinkan. Lite spännande för det har jag faktiskt aldrig gjort förut! Skinkan från våra grisar är ju inte rosa utan grå eftersom vi inte tillsatt något nitrit.

När det började skymma la vi oss i soffan och lyssnade på Astrid Lingrens Julberättelser på Spotify. Bertil och Folke passade på och tog sig en tupplur!

Herrdome och hackipett – på fågelspaning med Ulf

Jag har ju bloggat om det här förut men varje vinter känns det lika aktuellt igen – fönstertittandet! Sjukt mysig syssla. När jag bodde i stan kunde jag förlägga hela promenadslingor för att pricka in de bästa fönstrena när jag och Anna eller mamma var ute och gick på helgerna. Älskar att kolla in och fantisera om de som bor där. Det knepiga är bara att gå i precis lagom tempo för att hinna se något – utan att framstå som creepy om de som bor i huset i fråga just då skulle råka kika ut.

På landet finns inte så många fönster att kika in i och de flesta hus ligger en bit ifrån vägen så möjligheterna till kvalitativt fönstertittande minskar drastiskt. Jag fönstertittar däremot en hel del i mina egna fönster eftersom det ger mig så bra uppslag och idéer till hur jag kan inreda. Mycket bättre än när jag står inuti huset. Jag ser sitt hem ur en annan vinkel helt enkelt.

Därför kan det också komma sig att man en mörk vinterkväll blir ertappad av en granne när man står utanför sitt eget hus och fotar in genom fönstret som ett annat pervo. Och att att man framstår som sinnessjuk – trots att det enda man ville var att bli inspirerad.

Idag ordnade jag ett litet minijulfirande med Jakobs familj eftersom vi inte firar ihop i år. Tycker att det är väldigt kul när man kan dra ut på julfirandet lite.

Jag dukade upp ett litet julbord (ja deras julbord brukar ha typ trettiofem rätter så detta var verkligen jul i miniatyr)

Grönkålspaj, korv, köttbullar, rödbetssallad potatis och kålrotslåda och lite tillbehör

Julmat alltså! Så gott och så sjukt mycket kalorier. Tror jag förbrukat typ tre liter grädde den här veckan…

Till efterrätt hade jag gjort en laddning saffranspannkaka med hemkokt blåbärssylt! Så gott. Receptet finns här

Spegelselfie

Efter maten lekte vi kurragömma och alla gömde sig. Kul att leka med en treåring! Man kan liksom ställa sig i hallen med en halsduk hängande över huvudet och inte bli upptäckt! Gulligt. Sedan bytte vi julklappar och jag somnade nästan på soffan

Hips vips – lika snabbt som det blev ljust blev det mörkt igen på årets allra mörkaste dag. Nu ska jag vila på soffan en stund medan Jakob tar disken. Om några timmar kommer  några kompisar hit på julmys så jag måste vila pratmusklerna ett tag för jag misstänker att jag kommer överanstränga dem ikväll.

Första dagen på jullovet vaknade hela familjen klockan nio. Gud är god. Ute lockade solen och massor av pudrig nysnö

Vi åt frukost och förundrade oss  (och nästan förfasade oss) över den enorma granen

Efter frukost tog jag med mig småpojkarna på en sparktur! Folke i sparkpulkan och Bertil med sin lilla röda spark som jag hade som liten.

När han blev för trött i benen ordnade vi sparktåg istället

Falurött mot vitt är så himla fint!

När vi kom hem igen plockade vi fram bob och skrana och åkte i den lilla backen på gården.

Hus i vinterskrud (och stort behov av ommålning)

Sedan tog världens matlagningseftermiddag vid. Jakobs familj kommer förbi på jullunch en sväng i morgon så då gjorde jag några rätter till det. Det blir ett julbord i miniatyr. Köttbullar och korv har jag redan färdigt men idag gjorde jag grönkålspaj, kålrotslåda, två sorters julgodis samt saffranspannkaka till efterrätt! Det tog nästan hela dagen men jag gillar verkligen att stå vid grytorna om jag inte har någon tid att passa som stressar mig.

Dagens hit var för övrigt den ohemult fula men roliga hoppgungan! Aldrig sett en nöjdare unge än när Folke fick prova den för första gången. Önskar att de gjorde dessa gungor i vuxenstorlek så att man kunde hoppa själv för det verkar ju superkul!

Äntligen har vår gran fått komma in! Utomhus har vi ju en söt liten gran vi fått av våra snälla grannar. Vår innegran däremot, den fick vi hugga på några vänners mark. Mitt granhuggarsällskap undrade om jag verkligen skulle välja en SÅ stor gran att ha inomhus? Ja, tänkt för det skulle jag! Tre meter hög och näsan två meter bred. Dock är det svårt att fånga på bild!

Och det här är liksom mina drömmars gran. Den där granen jag fantiserade om som liten. Som skulle stå i min fina salong och räcka ända upp till taket och som man skulle behöva stå på en stege för att klä! Och nu är den min! Dock är den VÄLDIGT stor. Då har jag ändå kapat den på längden och även en aning på bredden och pyntet räckte inte riktigt till. Men fin blev den! Som fot har jag en stor plåthink fylld med massa stenar som gör att den håller balansen.

Mina gamla glaspumlor köpta på loppis har fått komma fram

Och så tunna strängar av glitter och papperspynt i olika former.

Den är helt enkelt magisk! Tyvärr syns det inte riktigt hur stor den är eftersom den faktiskt inte fick plats i kameran!

Då jag ogillar ledslingor och det tyvärr inte går att få tag i något annat nu för tiden köpte jag en lite äldre begagnad ljusslinga på loppis med riktiga mjuka glödlampor som ger guldigt ljus istället för gulgrönt eller isblått.  Jag är så nöjd med min pampiga gran! Blir ingen dans runt granen på grund av hörnplaceringen – däremot propsar jag på långdans runt huset på julafton!

Jag är så glad att jag börjar med julförberedelserna så tidigt! December är alldeles för kort för att hinna njuta på och jag är lika paff varje år när jag plötsligt upptäcker att det bara är några få dagar kvar till julafton! Var sjutton tog tiden vägen?  Vi har i alla fall gjort det mesta julstöket färdigt – nu återstår bara en del paketinslagning och piff och fix. Men inga jobbiga saker egentligen! Inte efter idag när vi gjorde bort Den Stora Julstädningen.

Vi brukar inte julstäda så där överdrivet i vanliga fall – bara göra en helt vanlig städning –  men i år blev det så ändå. Det var nämligen hög tid att linoljesåpa golven som vi inte skurat sedan i somras. Så vi tömde varje rum på nedervåningen och Jakob linoljesåpade dem noggrant. Och jag tror jag torkade varenda list i hela huset under tiden. Vi konstaterade att vi aldrig städat så noggrant någonsin. Jobbigt värre. Men nu luktar det vansinnigt gott här hemma! Linoljesåpa är det bästa som finns. Efter en dag med händerna i skurvattnet är de alldeles lena och mjuka! Ångrar inte en sekund att vi valde skurgolv. Visst är det lite jobbigt att skura så noggrant två gånger om året. Å andra sidan skurar vi aldrig golvet i vanliga fall utan dammsuger bara så det jämnar ju ut sig.

Här kommer recept på två julkakor som är populära hemma hos oss.

De må verka oenseliga på bild men de är makalöst goda!

Först ut är sötsalta jordnötskakor med nougat. Receptet har jag lärt mig av Susanne som är kock, även om jag tror att jag ändrat lite i det från originalet.

Jordnötskakor

Print

Ingredienser

• 200 gram smör

• 2 dl strösocker

• 2 msk ljus sirap

• 2 dl havregryn

• 3 dl vetemjöl

• 1 dl osötat jordnötssmör

• 3 dl hackade salta jordnötter

• 50 gram grovhackad nougat

Print

Gör så här

• Sätt ugnen på 175 grader.
• Rör rumsvarmt smör och socker krämigt.
• Häll i i sirap och blanda ihop.
• Tillsätt övriga ingredienser och rör till en smet. Den ska vara lite kladdig.
• Forma till bollar och grädda på bakplåtspapper i tio minuter i mitten av ugnen.

Dessa härliga kardemummadoftande chokladkakor är ett omarbetat recept ifrån Leila som också är en storfavorit!

Chokladkakor

Portioner: ca 30 kakor Tid: ca 90 minuter

Print

Ingredienser

• 100 gr mjölkchoklad

• 75 gram smör

• 1 1/2 dl strösocker

• 1 ägg

• 1/4 dl mjölk

• 2 dl vetemjöl

• 3 msk kakao

• 1 tsk bakpulver

• 1 tsk kardemumma

• Strösocker

• Florsocker

Print

Gör så här

• Smält chokladen över ett vattenbad.
• Vispa rumsvarmt smör och socker krämigt.
• Blanda ner chokladen, ägget och mjölken.
• Blanda de torra ingredienserna och vänd försiktigt ner i smeten.
• Ställ skålen kallt en timme.
• Sätt ugnen på 175 grader. Ta fram degen och använd en tesked för att ta bitar ifrån den.
• Rulla till bollar.
• Blanda strösocker och florsocker i en skål och rulla bollarna i blandningen.
• Lägg dem på en plåt med bakplåtspapper och tryck till dem lätt
• Grädda i mitten av ugnen i ca 12 minuter.