Nu drar min potatisfestival igång!

Kanske hade du inte funnits om det inte var för potatisen! Kanske inte heller jag. Potatis har betytt så mycket för människans överlevnad genom århundraden och är i dag en av världens viktigaste baslivsmedel vid sidan av ris och majs. Potatis är den gröda som ger oss människor mest energi per odlad kvadratmeter. Den kan växa vilt utan vår omsorg, som i Sydamerika där den ursprungligen kommer ifrån. Jag tycker att potatis är något helt fantastiskt och därför ska jag fira den med en egen festival på bloggen nu i juni och du är bjuden att vara med!

När jag sett min man Jakob odla potatis genom åren har det slagit mig vilken häftig knöl det är. Den växer i mörkret under marken. En enda sättpotatis kan ge en stor planta som räcker för att mätta mig och hela min familj runt middagsbordet. Det här är en knöl som fått ta alldeles för mycket skit.  Visst kan potatisen ha ett högt GI-värde, men den mättar också otroligt bra, vilket gör att vi människor har överlevt och i dag inte behöver äta så mycket annat. Djur till exempel.

Vår historia är full av potatis! Potatis har varit politik, den har startat revolutioner, byggt upp trygghet och välstånd. Ibland också ett onödigt överflöd. Inte konstigt att potatisen fått en särskild plats i vår kultur. Det här vill jag grotta ner mig i de närmsta veckorna!

Det är ju egentligen helt fantastiskt att vi som lever i dag kan odla potatis i våra trädgårdsland  eller i en hink på balkongen. Så fort vi skördat kan vi koka den och en kvart senare har vi färdig mat. En vara som går att variera i det oändliga. Den blir allt från fluffigt mos, till rejäl palt och spröda chips. Det går faktiskt att överleva rätt bra på bara potatis. Det som fattas är aminosyror, fettsyror och en del vitaminer. Men jag hörde ett intressant radioklipp om det – att människan egentligen kan överleva på bara potatis och sill. Alltså precis det mina förfäder gjort. Och kanske dina.

Jag tänker satsa på lite smarrigare recept under temaperioden –  som jag hoppas att du kan bli inspirerad av. Mest av allt hoppas jag att du vill hänga med på den här potatisfestivalen och bli lika häpen över potatisen som jag har blivit.

Guide: Så odlar du potatis – steg för steg!

Världens bästa potatisgratäng!

Rädda våra stora härliga potatisnäsor!

Recept på raggmunk – galet gott!

Marstorps mat – så odlar vi utan bekämpningsmedel

Det här visste du inte om potäter…

 

Sorg i hönsgården

I eftermiddag var jag på körrep i kyrkan och hade hela tiden lite oro i kroppen för att jag inte hunnit hem och kolla till hönsen som behövde påfyllnad av mat. När jag till slut kom hem till hönsgården för att stänga in djuren så hittade jag bara tre förvirrade hönor. Tuppen och de andra hönorna var spårlöst försvunna. Men när jag kollade runt på gräset såg jag massor av fjädrar i alla möjliga färger. Något djur har varit här på eftermiddagen och haft ihjäl och ätit upp mer än hälften av vår fina besättning. Jag är så himla, himla ledsen. Vi hade inte haft dem mer än ett par veckor men som jag skrev senast igår kväll (!)  på bloggen är det ju en så fin flock och snäll tupp. Och nu har jag bara tre stackare kvar.

Det sorgliga är ju att det måste ha hänt under dagen. Det är ingen som brutit sig in i hönstraktorn utan det har skett utomhus när de gått fria. Jag tänker på den fina tuppen som måste försökt försvara flocken och själv strukit med. Och så hönorna. Så rädda de måste varit. Jag får så himla dåligt samvete att jag inte kunde skydda dem. Samtidigt vill jag ju att de ska kunna gå fria – ett liv i instängdhet är inte roligt.

Jag gissar att det är en räv eller en rovfågel som varit i farten. Barnen är jätteledsna förstås och grät sig till sömns.  Men jag försöker berätta för dem – men minst lika mycket för mig själv – att det är naturens gång. Jag vill skydda mina höns och känner ett irrationellt hat mot det där djuret som tog ihjäl dem. Men kanske var det en rävhona som fick mat till sin valpkull ikväll? Eller en hungrig rovfågel på jakt efter föda till sina nykläckta ungar?

Jag vet inte. Det är en klen tröst.  Är så himla ledsen bara och vet inte vad jag ska ta mig till med tre stackars hönor och ingen tupp. Nu kommer jag inte våga släppa ut dem igen utan att jag själv är i närheten.

Nya pullor

Nämen titta titta. Vad kan finnas i denna låda? Jo, någonting roligt! För ikväll efter jobbet åkte jag och hämtade dessa raringar:

Sex hönor och en tupp! Två hedemorahöns, tre blandraser, en svart kopparmaran och stor och fin blå marantupp.

Några månader efter att jag blivit utmattad (under 2016) så sålde vi av vår hönsbesättning. Jag kände inte att jag hade orken att ta hand om mer än hunden. Till och med krukväxterna stressade mig. Men jag har sörjt det för höns bidrar så fint till gårdsbilden på landet och så är det underbart med egna ägg.

Därför känns det extra härligt att skaffa höns igen. Som en seger mot det där utmattningshelvetet som tog ifrån mig allt jag tycker är roligt.

Just nu sprätter pullorna runt i växthuset men i helgen ska jag göra iordning vår gamla hönstraktor för dem att vara ute i. Den brakade ihop under årets rikliga snömängd men jag ska nog lyckas laga till den igen.

Förresten – jag har skrivit en guide om att skaffa höns. Ifall det är någon som vill läsa!

Ett arbetsår för oss

Jag fick frågan om hur ett arbetsår ser ut för oss – både med vanligt jobb och jordbruket. Självklart kan jag skriva om det.

Den här tiden precis efter jul är det som lugnast för både mig och Jakob. Ännu går det inte att odla, annonsörerna har inte kommit igång, det är för mörkt för att fota böcker och få föreläsningar sker den här årstiden. Så de veckor som nu kommer är vår lilla “semesterperiod”. Även om vi båda jobbar varje dag är det i halvfart och med mer tid för kontemplation. Jakob håller i en del yogalektioner och just den här vintern jobbar han också halvtid som sjukgymnast. I januari försöker jag sätta mig med en kalender och blocka semestern för året. 10-12 veckor per år vill jag ha. Det kan låta väldigt mycket – men då är det ju ingen “riktig” semester jag tar. Bloggen, instagram och podd fortsätter i regel ändå. Men under den tiden försöker jag att inte ha några jobbmöten eller jobbresor och har mailen på autoreply. Det innebär ett betydande inkomstbortfall – men så får det vara.

Men sedan i mars drar det hetsiga arbetsåret igång igen. Fröer ska beställas, plantor dras upp, odlingsplaner läggas. Massor att göra med jordbruket för Jakob – och massor att göra för mig med fotograferingar och högsäsong för annonsörerna. Jag försöker dock boka in en tidig semester. På sommaren får jag ha huvudansvaret för barnen eftersom Jakob arbetar med jordbruket och jag är långledig. Jag älskar den tiden på året – sällan känner jag mig mer sammanlänkad med naturen. Att genom ett öppet fönster höra mumlet från Jakob och Albin som arbetar  ute på åkern, se hönsen sprätta nöjt i gräset och griskultingarna komma till gården. Det är lycka!

Under sommaren jobbar Jakob ofta från sex på morgonen fram till lunch. Då tar han en paus så vi kan umgås allihopa. Vi kanske åker och badar eller gör någon utflykt tillsammans. Sedan vid halv fyra börjar han jobba igen och jobbar ofta ganska sent på kvällen. Han ordnar även kvällskurser i yoga och yogaretreats. Jag fixar middagarna och sköter barnen och reser runt till släkten en hel del.  Jakob följer med i den mån han hinner. Den här årstiden lever vi närmare Albin och Ulrika som vi driver jordbruket med. Vi sladdar förbi varandra flera gånger om dagen, lånar någon grej, sitter och surrar en stund över kaffe eller äter middag ihop medan barnen leker. Det är så fint.

På sensommaren och hösten är det skördetid och våra matvanor förändras kraftigt. Vi försöker äta av allt färskt som finns på gården och aldrig är jag väl mer hälsosam. Nu börjar vi leverera våra matkassar på prenumeration till hungriga, hippa Umeåbor och restauranger. Jakob och Albin packar skåpbilen full och åker iväg på torsdagarna för att leverera.

För mig börjar en ganska hektisk men ändå skön tid eftersom barnen återigen går i förskola och jag får tid att jobba ostört. På senhösten börjar dock resesäsongen. Jag har som mest föreläsningar bokade i oktober och november så då rantar jag runt i Sverige. Jag tycker mycket om att se nya platser men jag gillar egentligen inte att vara hemifrån så det är en svårlöst ekvation. Året om arbetar Jakob också i mitt företag och hjälper mig med administration, att hålla ordning på mina saker, göra inköp och serva tekniken.

På senhösten jobbar Jakob i Spanien eller Turkiet, som sjukgymnast med rehabilitering av strokepatienter. Tre till sju veckor brukar det bli och jag och barnen försöker vara där i alla fall några av dem. Men egentligen vill jag inte vara borta så mycket från mitten av november fram till jul eftersom det är min favoritårstid. Dessutom infaller i december bloggens andra högsäsong med massor av läsare och massor av annonsörer som vill synas. Och då gäller det att passa på – för det är av de intäkter jag drar in under den här perioden som jag sedan ska leva under stillsammare januari och februari.

Ja, så ser ett jobbår ut för min familj på ett ungefär. Upp och ner och jag älskar varje årstid!

Sex fynd på höstpromenaden

Jag har för vana att ta med mig en korg eller en påse på mina promenader med hunden – för ofta hittar jag något ätbart att ta rätt på. Det känns som rena skattjakten att gå skogspromenad i september!

Kantareller plockar jag och torkar på tidningspapper. Gott till höstens alla grytor.

Alla former av svampsoppar plockar jag med mig hem och gör svampstuvning utav. I norrland finns inga giftiga soppar (men en och annan som inte är så smaklig – eller lätt giftig om den äts rå). Jag plockar med mig lite av varje hem och hoppas på det bästa.

Sprängticka är en typ av svamp som växer på björkar och som anses vara väldigt hälsosam. Jag plockar och torkar och gör chaga-te utav den. Svampen ingår inte i allemansrätten så du behöver markägarens tillstånd.

Rönnbär tar jag alltid rätt på för att göra gele. Det bästa är att vänta med att plocka tills första frosten slagit till.

De sista blåbären plockar jag i september och kokar sylt av och smaksätter med kardemumma eller vanilj. Burkarnas får sedan stå i mörkt i jordkällaren under vintern.

Lingon är det bär som vi äter allra oftast här hemma. De kan plockas ända fram tills snön lagt sig.

Att odla vinbär – en liten guide

Få saker är så gott som färska bär och har man odlat dem själv är njutningen ännu större. I vårt svenska klimate trivs de flesta bärbuskar och hösten är en utmärkt tid att plantera dem. Mitt absoluta favoritvinbär är de vita som har en milt syrlig smak och dessutom är rackarns snygga på bakverk.

Mina bästa tips för att odla vinbär 

Vinbärsbuskar är ett måste i trädgården. Dekorativa, lättskötta och kan fungera som rumsindelare. Men de måste inte växa som stora dominerande buskar. Beskär du sidoskotten och behåller de som strävar rakt upp rymmer du många buskar på liten yta och de kan ge en rejäl skörd.

Vinbärsbuskar kan du enkelt föröka själv. Vik ner en gren mot marken och fäst den med en sten. Strö över jord. Snart har skottet rotat sig och så småningom kan grenen klippas av.

I många villaträdgårdar finns äldre vinbärsbuskar som slutat ge bär. Oftast går det att få nya skördar enbart genom kraftig beskärning. Gallra ut de äldsta grenarna i busken. Ungefär en fjärdedel av busken kan gallras bort varje år. Då uppmuntras den till att skjuta nya skott. Buskarna vill stå i väldränerad men något lerig jord som behåller fukten. Ett soligt läge är viktigt för en bra skörd. Vinbärsbuskar behöver däremot inte särskilt mycket gödsel, lite träaska räcker.

Det viktigaste att tänka på när du köper nya plantor är att välja en sort som är resistent mot mjöldagg och trivs i din växtzon. Den bästa tiden att plantera buskarna är sent på hösten eller tidigt på våren. Täck sedan marken runt busken med flis eller bark och låt inte gräsmattan växa in under busken eftersom den stjäl näring från jorden. När jag planterade mina nya vinbärsbuskar förra sommaren blev jag tvärsnål och la dit för lite bra jord i hålen – och det får jag betala för nu med buskar som knappt växt alls under sommaren. Gör alltså inte som jag när du planterar! Var generös med bra jord i planteringshålet.

Även bladen på svartvinbärsbusken kan man äta.  Torka dem och använd till te. Eller plocka bladen färska och gör svartvinbärsbladssaft. Det påminner om flädersaft i smaken. Svarta vinbär är nyttigast –  de är rika på vitaminer och antioxidanter. Vita vinbär är en muterad variant av röda vinbär och de är extra dekorativa på tårtor, bakverk och i fruktbål.

Vinbären kan plockas och styckfrys på en bricka och sedan läggas över i påsar. De färska vinbären kan också mixas med lite honung och frysas in i iskuber. Ta fram och låt en tärning smälta ner i frukostfilen. En riktig vitaminbomb! Vinbär passar bra i alla bakverk och är gott i smoothies, glass och efterrätter. Har du mycket bär är det också tacksamt att göra saft och gele av dem. Jag tycker att röda vinbär är så goda att jag gärna plockar fram dem djupfrysta och äter med sked…

Mina tre favoritsorter

Öjebyn har stora, mörk bär och ger rikliga skördar. Busken växer upp till zon 6

Hildur är en svensk sort som trivs bäst i norra Sverige men går sämre i zon 1-2.  Skörden är generös och bären stora och aromatiska.

Vit Jätte är en kraftigväxande sort som ger goda vita bär med frisk smak.

Röda vinbär på min topplista – här är de bästa bären!

Rök, stök och fiskbesök

Förra årets fiskevecka hade vi fullkomligt drömväder! Soligt och hög klar luft. I år har regnet vräkt ner varenda dag. Kan inte minnas sist jag såg sådana regnoväder. Men vad hjälper det – ska man fiska så ska man. Det värsta som kan hända är ju att man blir blöt.

Vi har lagt ut nät nästan varenda dag och ägnat hela förmiddagarna åt att vittja näten, rensa fisken, rengöra näten och sedan röka fisk. Barnen har varit superpeppade!

En sik blev en handväska

En annan blev Simba

Så skönt att skrota runt i arbetskläder en hel vecka och lukta rökt fisk och ganska mycket armsvett.

Att trassla ut nät som någon gädda trasslat in sig i är så fruktansvärt frustrerande. Och maximalt belönande när det väl har trasslats ut igen.

Anna gjorde eld under röktunnan.

Bertil täljde med sin nya kniv.

Han fick den av sin morfar och satte fast den i min morfars gamla bälte som han virade två varv runt magen. Bonnapojken min <3

Rökt fisk är bland den godaste maten jag vet.  (Så här gör man förresten!)

Efter någon timme i tunnan är de färdiga.

Vi satt bredvid och höll koll. Och min systerdotter kelade med Melker. Han är så barnkär. Speciellt med riktigt små barn. Han sätter sig alltid bredvid dem och har fullt fördrag med att bli petad i öron, näsa och ögon. Allt utstår han för en stunds närhet.

Nu har jag vaccumförpackat några hundra abborrar och sikar så nu har vi fisk så vi klarar oss över vintern i alla fall. Sådan tillfredställelse att skaffa sin egen mat!

Odla krusbär – en liten guide

Jag tycker väldigt mycket om krusbär och minns hur jag som barn stod hemma i trädgården och rev upp sår på armarna för att komma åt de sötsyrliga bären bland de stickiga taggarna. Krusbäret är ett sorgligt förbisett bär – många tycker att det är surt och träigt. Krusbärskarten är mycket riktigt både stenhård och sur. Men när den får sitta kvar utvecklas sötman – särskilt på gula och röda sorter. Det finns någonting gammaldags över krusbäret som jag tycker väldigt mycket om.

Hösten är en perfekt tid att plantera bärbuskar. Morgondaggen gör att de inte torkar ut lika snabbt som på försommaren – och dessutom finns buskarna ofta på rea på plantskolorna.  För hundra år sedan fanns det ett enormt utbud av krusbärssorter i Sverige. Men mjöldaggen drabbade beståndet och idag finns tråkigt nog bara ett fåtal sorter kvar. De plantor som säljs i butik i dag är tack och lov resistenta mot mjöldagg.

Mina egna krusbärsbuskar är taniga och små än så länge men hemma hos pappa plockade jag idag det här på bara en liten stund. Krusbärsbuskar kan faktiskt köpas uppstammade och stå i kruka på balkong om du inte har en trädgård. Men buskarna vill stå varmt och luftigt – blir det för instängt finns risk för sjukdomar. Och en riktigt torr sommar kan buskarna behöva vattnas.

Krusbär trivs i mullrik jord i soliga lägen. Plantera buskarna tidigt på våren eller sent på hösten och ge en näve kogödsel varje vår. Odla gärna ett par olika sorter ihop – så kallad korspollinering ger mer bär. Buskarna beskärs på samma sätt som vinbär och de är lika enkla att föröka.

Omogna krusbär innehåller mycket pektin och kan med fördel blandas ner i jordgubbssylten. Omogna krusbär är också goda i att använda i krusbärschutney. Eller i en sötsyrlig krusbärsbkräm. Eller testa min rabarberpaj med krusbär. Fullmogna är de godast att äta precis som de är. Testa att blanda ner dem i en fruktsallad.

Två av mina favoritsorter

Hinnonmäki gul är en medeltidig sort med stora bär. Den är motståndskraftig mot mjöldagg och de mogna bären är mycket söta. Busken trivs långt upp i Sverige, till zon 6

Lepas är en finsk sort med röda, sötsyrliga bär. Den trivs upp till zon 6 och är resistent mot mjöldagg.

Så odlar du olika sorters vinbär

Bästa bären – min röda topplista!

Hjortronfeber

Jag har mer än en vecka kvar av min semester så jag tog igår barnen och åkte upp till min mormors hus utanför Jokkmokk. Ja, mormor är gammal och lite dement så hon bor inte i huset längre (bara när vi kommer dit och ställer iordning allt). Så det är mer som en sommarstuga. Och jag ÄLSKAR att vara här uppe. Axlarna sjunker ner, pulsen sänks och jag känner mig bara så himla ledig. Min pappa följde med också så nu är vi här ett par dagar och bara plockar bär, fiskar och spelar yatzy.

Det är ett enormt hjortonår i år. Sist jag såg så här mycket bär var för typ 10-12 år sedan. Myrarna är helt röda och bären stora som små jordgubbar. Kolla bara ovan!

Älskar att dra med mig barnen ut och plocka. Visst kan de knorra litegrann över att traska över blötmyrar. Men så plötsligt hittar de en tuva bär, börjar leka och glömmer tiden. Vi följde ofta med och plockade bär när vi var små – mamma och pappa och mormor och morfar var mycket ute i skogen. Det känns så rejält på något vis. Och som en sak jag vill att mina barn också ska få med sig.

Jag körde motorbåt ut till den bästa hjortronmyren.

Sedan körde morfar och Folke värmde handen i hans stora.

Nu är det bara att rensa och paketera. Kommer kännas så fint när vi på julafton serverar mandelmusslor med grädde och vår egen hjortronsylt. Det är tradition både i min släkt och Jakobs.

Bad Bertil ta en bild av mig och detta är vad han lyckades med på första försöket. Sjukt nöjd unge tänker nu bli fotograf. Utöver yogalärare och bonde som han redan planerat för.

• Inlägget innehåller reklam för Marstorps Mat •

Marstorp <3

Vi driver ju sedan ett par år tillbaka Marstorps Mat tillsammans med våra grannkompisar Albin och Ulrika. Ett småskaligt jordbruk med respekt för naturen – vi odlar utan bekämpningsmedel eller konstgödsel.

Vi levererar matkassar till Umeå och Vännäs (och såklart även till byn där vi bor). Varje kasse innehåller ungefär sju sorters grönsaker till ett värde av 229 kronor. Vi ser till att du får nyskördade grönsaker av högsta klass –  både färgsprakande och varierade. Utlämningen sker en gång i veckan. Men du också kan få matkassen hemcyklad till dörren.

Det känns fint att kunna erbjuda detta och gensvaret har varit överväldigande! Vi har bara några få platser kvar för de som ännu inte har hunnit teckna en prenumeration.

Här ser ni bönderna i egen hög person. Jakob och Albin.

Vill du läsa mer eller prenumerera på en grönsakskasse från oss så kolla in vår hemsida Marstorps Mat! 

Odla kål – en liten guide

Kål är både gott och nyttigt – och att odla kål är en spännande utmaning för nybörjaren.  Bra och lättodlade nybörjarsorter är grönkål, spetskål och palmkål.

Själva kålodlandet är inte särskilt svårt – däremot älskar skadedjur kål lika mycket som vi människor gör. Kålfjärilens larver kan på någon dag äta upp en hel odling. Men det finns smarta knep att tillgå för att minska risken.

Odla kål

Så här gör du för att odla kål på bästa sätt

  • Kål trivs i mullrik och näringstät jord.
  • Förså kålplantorna inomhus under våren och skola om 1-2 gånger innan de planteras ut på friland. Stora kålplantor som sätts ut är starkare och klarar ett eventuellt angrepp från skadedjur mycket bättre än en direktsådd.
  • Håll trädgårdslandet övertäckt med en bit svart presenning tills du planterar ut kålen. Det gör att jorden värms upp fortare på våren – samtidigt som duken förhindrar att ogräs får fäste.
  • Kålen ska inte odlas på samma plats mer än vart fjärde år, för att förhindra uppkomst av sjukdomar.
  • Täck kålplantorna med nät och mata bäddarna med täckmaterial hela säsongen. Bäddarna kan med fördel täckas med gräsklipp som skyddar mot uttorkning och ger näring. Kål är beroende av värme och mycket näring.
  • Kålen växer sakta i början – så snabbväxande grönsaker som rädisor och sallad kan med fördel planteras mellan raderna och skördas innan kålen vuxit upp.
  • Kålen måste skördas innan frosten kommer men grönkål och brysselkål kan stå ute hela vintern och skördas ända fram till jul.

Bekämpa skadedjur i kålodling

  • Håll kålen täckt med duk ända till slutet av sommaren. Hjälper både mot jordloppor, kålfjärilar och kålflugor.
  • Lyft varje dag på duken och kontrollera odlingarna så att inga skadedjur hinner få fäste. Kläm alla larver och äggsamlingar du hittar
  • Det finns ett KRAV-godkänt bekämpningsmedel som heter Turex som man kan spruta på plantorna. Förpackningarna är dock stora och ganska dyra, så för hobbyodlaren kan det vara en bra ide att gå ihop och köpa förpackningen med andra odlare.

Mina kålfavoriter

Grönkål – som chips, stuvade, i en paj eller soppa. Grönkål kan ersätta spenat i alla recept.

Svartkål – delikat att fräsa med olja och vitlök

Blomkål –knippen lika goda att äta råa som tillagade. Rårivna kan de ersätta ris i måltiden.

Rödkål –  stuva  eller gör en härlig asiatisk kålsallad

Själv lagar jag gärna grönkålschips, grönkålspaj, asiatisk rödkålssallad eller vitkålssoppa.

Odla morötter – liten guide

Morötter äter vi nästan som godis här hemma. Kanske inte så konstigt då morötterna vi odlat själv är otrolig söta, spröda och goda. Långt ifrån de träiga rötter man kan hitta på påse i mataffären.  Den som odlar själv kan dessutom få dem i många vackra färger.

Morötter är en bra gröda att odla för nybörjaren. Allra enklast är att sätta morötterna med såband. Då hamnar de små fröna på rätt avstånd på en gång och du slipper gallra.

Odla morötter

  • Morötter trivs i mullrik sandjord utan stenar och klumpar.
  • Morötter kan odlas i krukor och blomsterlådor. Kravet är att lådan är minst 20 centimeter djup och bred, med hål för dränering.
  • Vänta med att så tills jorden rett sig på våren och fått upp temperaturen
  • Mät upp och dra rännor i jorden för morotsfröna. Radavstånd på 20 cm räcker bra. Viktigt är dock att inte sätta fröna för tätt. De må se små och eländiga ut – men de växer snabbt. Har du slarvat med avståndet får du ett hemskt besvär med att gallra resten av sommaren. Följ noga anvisningen på påsen.
  • Blanda gärna tidiga och sena sorter så förlänger du skörden. Viktigast för smaken är vilken sort du väljer – men en solig och varm augusti gör såklart morötterna extra söta och goda
  • Morötter vill gödslas med kogödsel. Undvik allt för kväverikt gödsel då det främst gynnar blasten.
  • Håll morötterna övertäckta med duk som skydd mot morotsflugor
  • När du skördar – skörda varannan morot så får de som står kvar mer utrymme att växa.
  • Skala inte utan skrubba rötterna rena innan du äter. Många näringsämnen sitter i skalet.

Goda morotssorter – här är några av mina favoriter.

Aneta – slät, smal och riktigt god morot

Deep purple – precis som namnet antyder är den lila i färgen med en tydlig morotssmak

Yellowstone –  en gul morot med mycket smak och som är fantastisk fin i sallader, tack vare sin vackra färg.

Juwarot – robust morot som är  god att lagra

Early Nantes – ger stor skörd och klarar även svåra år

Jag använder mycket morötter i matlagning och bakning. Här är mina bästa recept – på morotsbröd, kanel och honungsglaserade morötter, smarrig morotskaka med glasyr och morotsjuice med apelsin.

Tips! För att hitta lite mer ovanliga sorter och gamla svenska klassiker – beställ ekofrö från Lindbloms Frö och Runåbergs fröer. De har ett stort sortiment!

Odla potatis – en liten guide

Att stå på åkern en vårdag och omsorgsfullt stoppa ner sättpotatis i jorden ger en känsla av sammanhang. Generationer före oss har gjort på precis samma sätt och tack vare potatisen kunder våra förfäder undkomma den värsta svälten.  Kanske hade jag inte ens funnits om det inte var för de små knölarna? Ja, sådana storslagna tankar kan man tänka när man sysslar med odling.

Och idag känns potatisen viktigare än någonsin, då vi behöver äta mer närodlad och gärna ekologisk mat. Konventionellt odlad potatis sprutas upp till sex gånger per säsong. Det finns med andra ord stor anledning till att odla sin egen. De flesta sorter funkar fint hemma i trädgårdslandet. Tyvärr är den delikata mandelpotatisen känd som en ovanligt svårodlad knöl, om man inte besprutar den.

För övrigt var det en kvinna som introducerade potatisätandet i Sverige – grevinnan Eva Ekeblad tyckte att det var synd att bra spannmål som potatis enbart skulle användas till brännvin. Så hon experimenterade för att hitta ett sätt att baka bröd av potatisen, och såg sedan till att sprida kunskaperna om den ätliga grödan runt om i landet.

Odla potatis steg för steg

  • Potatis kan odlas överallt. I alltifrån en hink på balkongen, till en stor åker.
  • Potatis trivs i lucker sandjord och kräver lite gödsel.
  • För att undvika sjukdomar är det viktigt att varierar platsen potatisen odlas på. Sätt inte potatis på samma plats oftare än vart fjärde år.
  • Köp bara kontrollerad sättpotatis som inte har några sjukdomar.
  • Välj motståndskraftiga, tidiga sorter. De hinner växa på sig innan eventuellt bladmögel slår till.
  • Låt potatisen förgro två veckor inomhus. Gärna i tomma äggkartonger på en ljus och sval plats.
  • Vänta tills jorden reder sig på våren och går att bearbeta. Gödsla upp och plocka bort ogräs.  Gör fåror i marken och sätt utsädet med ca 30 cm avstånd. Var rädd om potatisens ömtåliga groddar.
  • Vattna och rensa ogräs vid behov.
  • Så fort bladen börjar visa sig ska jorden kupas upp kring plantorna. Då växer de bättre och potatisen skyddas från solljus som gör den grön och giftig.
  • Strax efter blomningen brukar potatisen vara redo att skördas. Prova att sticka ner en hand och känn efter. Om potatisarna fortfarande är små – väntar 7-14 dagar ytterligare innan skörd.

Några favoritsorter

När du ska välja sättpotatis – fundera på hur du ska äta den? Vill du främst äta potatisen färsk under sommaren? Välj då en primörpotatis eller färskpotatis. Vill du istället kunna lagra den är det viktigt med en vinterpotatis som mognat och fått fast skal vid skörden. Då klarar den lagringen bättre.

Här är mina fyra favoritsorter

Asterix är en tålig, fast och vackert röd potatis som sällan får fula fläckar och trots en hel vinters lagring knappt får en enda grodd.

Amandine är en smakrik och härlig delikatesspotatis

Maria är en gammal svensk sort som är tålig mot manga av de vanliga skadejuren

Satina är en rund potatis som går bra att lagra och ger stora skördar.

 

Välj sort efter rätt

Att välja rätt typ av potatis till den mat du ska laga är halva hemligheten för att det ska bli gott. 

Koka – välj färsk, fast eller mjölig sort

Råsteka – välj en fast sort.

Ugnsrosta – välj en fast sort

Ugnsbakning  – välj en mjölig sort

Gratinera – välj en fast potatis

Mos – Både mjölig och fast fungerar bra.

Vill du ha fler tips? Här har jag satt ihop mina egna budord för odling.

 

Odlandets 7 budord

1. Gödsla.  Inget växer bättre än jorden som det står i. Gödsla både i krukor, rabatter och land. Då förlänger du blomningen och ökar skörden. Gräsklipp kan läggas som näring i trädgårdsland. Du kan också  regelbundet vattna med nässelvatten eller guldvatten – för en extra skjuts till växtligheten.

2. Gallra. Ingenting växer på för trång yta – se till att gallra noga. Och plantera med omsorg så slipper du ägna onödig tid åt att glesa ut när det väl börjat växa. Följ angivelsen på förpackningen och vill du göra det enkelt för dig när du odlar grönsaker så använd ett såband.

3. Vattna. Hellre sällan och mycket än ofta och lite. Det tvingar växtens rötter att söka sig ner i jorden och plantan blir mindre känslig för torka. Bästa tiden att vattna är sen kväll eller tidig morgon. Mitt på dagen avdunstar vattnet.

4. Rensa. Var noggrann med att rensa ogräs i början av säsongen, annars kväver ogräset de späda plantorna. Med en stor arbetsinsats i början av säsongen kan du dessutom ta det lugnare med ogräset på sensommaren. Ogräs som ska dras upp med roten är lättare att få loss om det precis regnat så att jorden är blöt.

5. Skörda. Ibland blir jag nästan lite snål om grönsakerna jag lyckas driva upp. Men se till att njuta av det du skördar – och njut i rätt tid! Så att du slipper se kålen ätas upp av fjärilar, spenaten gå i blom och salladen blir övervuxen och besk. Skörda varannan grönsak så att skördandet samtidigt gallrar ur raderna. Och unna dig att klippa in rabattens blommor i stora fång. Så att du får njuta dofterna även inomhus under den korta blomningen.

6. Kontrollera. Gå en sväng varje dag i trädgården och kika på växtligheten. Verkar plantorna pigga och välmående? Ser du någon ohyra? Att upptäcka objudna gäster i ett tidigt skede besparar dig mycket arbete. Bladlöss kan utrotas med såpvatten. Blanda 1 liter vatten med ½ dl såpa och 1 matsked rödsprit i en sprayflaska. Gå över växten på kvällen så att bladen inte bränns av solen.

7. Så igen. Rädisor och sallad kan man så mellan raderna i trädgårdslandet. De växer snabbt och kan skördas under hela sommaren. Så dem i omgångar för att alltid ha något skördeklart! Har du inte hunnit så på friland i rätt tid eller förså plantor under våren för utplantering till sommaren? Köp salladsplantor, squash och kryddor direkt från handelsträdgården och stoppa ner i pallkragar eller krukor. En enkel och smidig genväg. Har du blommande växter – nyp av vissnande blommor så förlänger du blomningen i rabatten!

Bonustips – fixa naturligt gödsel

Konstgödsel har ingen plats hos den ekologiska hemmaodlaren. Använd dig istället av kompost eller gödsel från ko, häst och höns. Eller varför inte dig själv? Guldvatten är rikt på kalium och fosfor men framförallt kväve som växterna behöver. Guldvatten består av 1 del urin och 9 delar vatten. Det finns till och med speciella vattenkannor att köpa som man kan kissa direkt i.

Har du mycket nässlor i trädgården kan du istället klippa ner dem och lägga i en tunna med vatten. Rör om då och då. Efter någon vecka plockar du upp nässelbladen och använder vätskan att gödsla växterna med. Blanda 1 del nässelvatten med 9 delar vatten.

Kolla här – min guide för att odla potatis!

Skaffa höns – en guide

Här kommer en liten skaffa hönsguide  – efter önskemål från bloggläsare.

Höns är ett måste i jordbruket. De är fantastiskt mysiga, nyttiga och lättsamma djur – och det går utmärkt att också hålla dem i en villaträdgård. Däremot brukar tupp inte tillåtas inom tätbebyggt område. Med fem hönor får du 3-5 ägg om dagen under sommarhalvåret. Våra höns betar gräs men får även pelleterat foder och självklart våra matrester. Som tack ger de oss gyllengula och smakrika ägg. Dessutom framställer hönsen världens bästa gödsel till odlingarna.

Höns behöver är en rejäl rastgård där de kan gå runt och sprätta. Där en del av rastgården är under tak. Det är toppen om hönorna kan få gå i frihet när du är hemma på gården – då sliter de inte på hönsgården lika mycket (den tenderar att bli väldigt lerig med tiden).

Hönsen behöver också ett hus som skyddar mot oväder och rovdjur. En gammal lekstuga är perfekt för ändamålet. På vintern räcker det med några plusgrader i lekstugan för att vattnet inte ska frysa. Några sittpinnar, värpreden (en trygg, mörk plats med mjukt underlag i form av halm) och ett sandbad behövs också. Hönsen behöver tillsyn åtminstone gång om dagen. Men svårare än så är det faktiskt inte!

Vill du ha billiga ägg ska du inte ha egna höns. För billigt är det inte. För att hönsen ska lägga mycket ägg behöver de ett bra foder och det är inte gratis.  Vill du däremot äta goda, guldgula ägg med gott samvete så ska du ha egna hönor.  Som får gå ute och sprätta och sandbada och ha det härligt. På vintern behövs tilläggsbelysning. Annars slutar hönsen lägga ägg halvårsvis. Vi har låtit våra höns ha en mörk viloperiod under vintern men börjat med lampa i typ februari. Då kommer äggläggandet igång.

 

En sak du ska fundera på när du skaffar höns är vilken ras du vill ha. Det är fantastiskt kul att ha rashöns. Men också härligt att blanda olika hönsraser så att du får alla möjliga sorters färger på äggen.

Vi har haft hedemorahöns och australorpar. Australorp är en storvuxen ras som både värper bra och ger mycket kött. De klarar vintern bra och trivs i vårt kalla klimat.  Vi har också haft hand om uttjänta värphöns från industrin och de gav fantastiska mängder ägg. Men trivdes inte så bra med klimatet och så fort det blev lite kallt så slutade de gå ut. De betedde sig också lite “störigt” kring de andra hönsen och förstod inte riktigt de sociala koderna.

Har du en hönsflock där du låter hönsen ruva fram kycklingar så får du flera tuppar med tiden. Det kan bli bråkigt i hönsflocken med flera jämnåriga tuppar som hackar varandra blodiga. Så du måste vara beredd på att decimera antalet höns regelbundet. Då kan en köttras som exempelvis Australorp vara att föredra – eftersom du får bra kött på köpet.

Det besvärliga med höns är när de blir sjuka. Vi fick löss första året (som sög blod från hönsen som slutade lägga ägg). Jag trodde att jag skulle bli tokig! Vi rev ut all inredning, kalkade väggarna, använde Smite (organiskt lössmedel) och sedan fick jag tvätta alla hönsen i såpa, torka och föna dem. Fy fan rent ut sagt. Varenda dag var jag inne och rensade och städade i hönshuset.  Men slipper du kvalster och andra sjukdomar så är det ganska lättsamt att ha höns.

5 snabba hönstips

  • Vissa som äger höns hyr ut dem över sommaren. Testa att hyra en liten besättning några månader på prov innan du bestämmer dig.
  • Rädda uttjänta industrihöns, som annars skulle gått till slakt. När man hämtar dem är de skygga och eländiga och saknar fjädrar. Men efter bara några veckor har de blivit pigga och glada och värper i regel massor av ägg. Funkar bäst i inhägnade hönsgårdar – i alla fall till en början. Annars är de lite virriga och rymningsbenägna.
  • Gå med i någon hönsgrupp i ditt närområde på Facebook. Där kan du få goda råd, köpa ägg att kläcka fram – och hitta utrustning till ditt hönshus.
  • Du behöver absolut inte ha en tupp. Saknas tupp tar en av hönorna på sig ledarrollen. Men skaffar du en tupp kan du så småningom ha turen att få kycklingar och det är ju nästan halva nöjet med höns!
  • Kolla in på Alternativ.nu – där finns många bra trådar om hönsskötsel

(första bilden i inlägget – fotograf Emil Nyström)