Den här årstiden är vår veranda som att vara innesluten i en stor iskristall.
Det glittrar och glimrar och våra tunna fönster känns som den första spröda isen på en vattenpöl.
Ibland går jag ut och sätter mig där, påbyltad med ytterkläder och dricker varmt te. Fast det är nästan lika kallt på verandan som utomhus. Bara för att det är så mysigt att ha en plats prick mellan ute och inne!
Extra vacker blir verandan klädd i ljusslinga. Ska sätta upp den så fort jag bara hinner.
I onsdags var jag bjuden på lunch hos Frida!
Så sanslöst god lunch. Som alltid. Någon slags älggryta (tillredd lite som pulled pork?) på en toast. Med ruccola, picklad lök, västerbottensost och lite annat smått och gott. Och en äggula.
Tur att Fridas hem är kittat med leksaker så Ulf hade något att roa sig med.
Till efterrätt åt vi chokladkaka med flagad mandel ovanpå. Och som vanligt hade vi alldeles för mycket att prata om på för lite tid.
Frida är inte det minsta lågmäld och ljuv som man kan tro av hennes intagram. Snarare full i fan och rolig så man gapskrattar. Precis som jag gillar mina vänner <3
Och så har hon så fint hemma att jag alltid tar med mig kameran för att kunna bjuda er på några fina godbitar.
Som det här!
Och det här! Tack för en fin lunch Frida. Kolla in hennes konto vettja.
Trasmattor har alltid funnits i mitt hem. Både mamma och mormor vävde vackra mattor och några av mina tydligaste barndomsminnen är hur jag klänger i mammas vävstol. För när hon inte vävde var den ett sjörövarskepp eller ett framrusande tåg.
Det finns någonting så sympatiskt med trasmattor. Att kläder och textilier efter att ha vårdats och nött på och lagats fem gånger om inte slängs utan remsas upp och sedan fortsätta sitt liv i form av en matta. Bästa sortens återbruk. De visste vad de gjorde förr i tiden!
Jag har trasmattor i mängder här hemma. Byter efter humör och säsong och använder dem både som golvbeklädnad och som överdrag på exempelvis en kökssoffa. Och om jag någon gång böjer mig ner för att ”slå ut” mattfransarna tänker jag på mormor. Hon gjorde detta varje gång hon gick förbi en trasmatta. Fransarna skulle vara raka och fina!
Tycker att trasmatta som sofföverdrag det ger en så lantlig fin känsla – samtidigt som det är ett smutståligt tyg där matfläckar inte syns. Perfekt för en kökssoffa alltså. Som ofta blir den plats där barnen tränger ihop sig och sitter vid middagen.
Men nu var det inte mitt hem och mina trasmattor vi skulle titta på utan några fina från mitt instagramkonto @underbaraboning!
Hur vackert är det inte med breda golvtiljor och tunna trasmattor i milda färger? Bra i gamla hus också där det ofta är golvkallt.
Jag älskar den här bilden och hur trasmattan är lagd i en sväng. Så här la min farmor ofta ut sina trasmattor nämligen. Undrar om det är farmor som ändå lagt grunden till min trasmattekärlek? Hemma hos henne låg trasmattorna så tätt på golven – i olika fasoner och färger – att man bara skymtade små springor av trägolvet under.
Titta vad viktig en trasmatta kan vara för att ge ”botten” åt ett rum! Speciellt ett ljust sådan med vitmålade trägolv.
Det är så fint hur en trasmatta kan plocka upp färgerna på andra möbler eller målerier i ett rum och samtidigt få helheten att poppa!
Klart man ska ha en rosarandig trasmatta som matchar ens rosa kök!
Jag gillar långa och lite ”tarmiga” trasmattor mest. Som här. Nytillverkade trasmattor är ofta lite för korta och breda för gamla hus. Men om man VILL ha en riktigt bred trasmatta – under ett köksbord eller så. Då kan man faktiskt skaffa två likadana trasmattor och lägga bredvid varandra och sedan laska ihop dem med varandra. Vips har man en bredare modell!
Avslutar med en grej jag gillar massor och det är att lägga trasmattor i trappen. Antingen nubba fast som halkskydd i en halkig trappa inomhus eller som här ute på farstubron. Har länge funderat på att göra så vid vår entré. Måste bara hitta en trasmatta som jag kan tänka mig att ”offra” först. Den håller sig nog inte ren och fin så länge….
Jag har gjort så många bra loppisfynd sista tiden! På olika loppisar. Sorgligt nog stängde min husloppis Bjurfors Antik för gott för några veckor sedan. Jag har varit stammis där i tio år och köpt så mycket fint genom åren. Vid stängningen knep jag i alla fall åt mig den här fina termosen jag kikat på många gånger. Betalade 225 kronor tror jag.
Senare fyndade jag också en fin osthyvel som inte stör när man dukar, ett fint silverkastrullunderlägg, ett durslag från Kockum och en flätad gammal picknickkorg.
Dessutom en stor vit duk med svarta broderier. Som om jag inte redan hade fyrahundra broderade dukar? Får aldrig nog! Köpte också underbara blåbroderade köksgardiner. De kanske får komma upp lagom till jul!
Jag har varit på jakt efter ett sådant här litet string-nattygsbord (egentligen en gammal telefonhylla) att skruva upp vid överslafen vid barnens våningssäng. Att ställa vattenglaset på och lägga boken. Slog till när jag fann ett för 65 kronor.
Anna är ständigt på utkik efter loppisfynd hon vet att jag skulle vilja ha hemma. Efter en föreläsning på Erikshjälpen i Jönköping hittade hon dessa urgamla gröna majolikatallrikar till mig. Otroligt vackra! Plus det udda majolikafatet med en maskros på. Tror hon betalade 15 kronor per del eller så.
Jag har också slagit till på en hel trave med gamla och nya böcker ur serien ”En liten gyllene bok”. Några titlar var i dåligt skick och dessutom på finska så där tänker jag nog skära ut bilderna och göra tavlor till barnens rum. Om inte det räknas som helgerån förstås?
Slog också till på detta antika gamla pipskåp. Har aldrig sett något liknande förut. Det ska sitta i ett hörn. Och så ska piporna hänga där uppe. Och tobaken i lådan där nere. Jag tänker nog använda det för att förvara pjöller i sovrummet istället.
Ovanpå står tre små porslinsfigurer jag ska ha som juldekorationer. Jättegamla och jättesöta. Och så en cigarrlåda och en liten glasask jag köpte som blivande julklapp till Bertil som gillar lådor att förvara sina små samlingar i.
Jag avslutar med denna gräsliga fyrtiotalslampa med björkfot. Har aldrig sett något liknande och kunde givetvis inte leva utan den en sekund längre.
Ja, det var min senaste loppisskörd det!
Äntligen är det så kallt ute att man kan mata elden i vedspisen utan att riskera att huset förvandlas till en bastu. Ett hem med en eldstad – vilken som helst – är så otroligt mycket hemtrevligare än en utan. Det spelar liksom ingen roll om det är en modern täljstenskamin eller en vacker gammal kakelugn. Det blir en speciell luft hemma när man eldar. Som känns varm, torr, mjuk. Och så luktar det så gott också. Ja. Finns bara fördelar. Nu kikar vi!
Psst. Alla fina bilder kommer från mitt instakonto @underbaraboning!
Titta så torpargulligt och mysigt med det broderade kantbandet på sniskan på spiselkåpan och fotogenlampan på svaj på sidan av.
Precis så här möblerar jag själv ofta. Jag ställer korgstolen mitt emot spisen som ett bord. Och så värmer jag fötterna mot kanten och matar sedan i pinnar i jämn takt. Otroligt mysigt när man behöver värma sina kalla fossingar efter att ha varit ute.
Jag älskar den typ av rustika eldstad som anas här! Med rejäl murad kåpa och vedlagret uppepå.
Även om det blir en himla massa extra flyttande och bärande när man ska elda – tycker jag att det kan vara värt det för möjligheten att få ha någonting fint på spisen. Som hemma hos Nora!
Urgammal Gotländsk vedspis med en modern häll gömd i en tillbygd del bredvid (om jag ser rätt). Ganska fiffig och praktisk lösning – med köksfläkt gömd i spiskåpan.
Den här eldstaden i köket har så fantastiskt fina proportioner. Och med den blommiga tapeten till är det en fullträff.
Ytan ovanför eller bakom en vedspis kan lätt kännas lätt lite kal när spisen inte är i bruk. Då är det fint att antingen ha en stång i framkant på kåpan, eller längst bak mot muren. Och så kan man hänga upp gamla grytlappar, emaljredskap och kanske en fin kastrull.
Så härligt hur vedspisen i cremegulsenap går igen i tapetens blomma. Gillar också detaljen med den gamla kaffekvarnen på väggen.
Den här bilden fastnar alltid blicken på när jag scrollar igenom mitt eget flöde på Underbaraboning. En helt otrolig stämning! Tänk att sitta där med sin morgonkopp kaffe och sitt enda ensamma ljus och höra elden spraka.
Jag avslutar allt med något jag faktiskt aldrig sett förut. En murad spis målad i glada färger! Trodde det var något modernare hyss men en läsare upplyste mig om att detta inte är en helt ovanlig syn i trakterna kring Västergötland. Så himla underbart! Gult, grönt och så blågrå lister och trösklar. Färgglatt FTW!
Mitt mående kan mätas i matlagning. Jag riktigt njuter av att laga mat åt min familj. Testa nya recept, fixa mysfika och efterrätt. Och när jag mår bra så gör jag det. När jag inte mår bra, är stressad, trött och känner mig otillräcklig. Då blir det varmkorv med bröd.
Idag har jag bakat två kakor, gjort en vegetarisk lasagne, ett storkok köttfärsås och sedan bakat matbröd. Så ni kan ju räkna ut dagsformen. Är det snön som gjort det? Det är en bidragande orsak i alla fall!
Det är så mysigt nere nu sedan jag fiffade om. La ut vår mörkröda orientaliska matta. Plockade fram fårfällar och ullfiltar och hundra ljusstakar.
Alla innerfönster har äntligen kommit på plats. Så nu är det varmt och dragfritt dessutom…
Hyllan som hängt vid vedspisen har fått komma in i vardagsrummet. Med fotogenlampan ovanpå. Gillar också vägglampetten i porslin som Stina gav mig i present när jag fått barn. Den passar ju PERFEKT mot tapeten.
Idag var farmor på besök och byggde en snöborg och en jättestor snögubbe med barnen. Jakob skyndade sig ut för att byta till vinterdäck på Volvon. Behövs verkligen i veckan när jag ska upp till norrbotten. Men även här är ju isiga vägar är på ingång.
I fredags när vi städade huset möblerade jag också om i vardagsrummet. Det här bruna skåpet har stått i vartenda hör på nedervåningen tror jag. Men så fort jag flyttar det så känns huset som nytt igen! Så det får fortsätta åka runt. Jag flyttar det själv varje gång. Tungt som ett as är det och då kommer ju min egen höga vikt (tung som ett as) väl till pass för att trycka på.
Nu sover alla småttingarna sedan en timme tillbaka. Och jag ska gå ut och gå. Har försökt slippa undan hela dagen men nu är ursäkterna slut.
Sedan hägrar en stund i soffan innan sängen.
Och innan måndagen drar igång igen. Fy vad man blir trött av helg. Tur att det blir vardag så man får vila upp sig någongång!
Hade ju lovat fler bilder på vårt garage när det var färdigmålat. Men eftersom jag väntat på att det ska bli helt färdigt och nu slutligen inser att det kommer dröja tills våren – så bjuder jag på det här så länge.
Jag har försökt ta bilder i samma vinklar som när jag fotade garaget i våras. Men nu är det målat i röd slamfärg och har dörrar strukna med grön linoljefärg. Här tycker jag man ser hur bra det kommer bli när alla fönster är engelskt röda på bostadshuset – och det på så sätt ”pratar” med garaget.
Glad i att till och med vår häck pratar med vårt hus. Färgmässigt alltså.
Det som inte är klart på garaget är målning av fönster och foder. Just nu har bara halvmånens foder ljus färg – men sedan ska hela fönstrets foder också målas. Samt fönsterna ner mot åkern.
Visst är det knölig och gullig natur här förresten? En bit upp på berget där i bakgrunden bor Stina och Emil.
Det är något visst med hus där man kan se igenom. Hos oss kan man det i alla riktningar. Och jag älskar att åkern och skogen på andra sidan huset anas genom rutorna. Det känns syrerikt. Om ni fattar hur jag menar?
Jag är så glad för att äntligen ha ett falurött hus på gården. Känns inte som att vi haft en riktig gård innan vi fick det huset. Det ÄR ju liksom definitionen av landet.
Min dragon har förresten gått bananas. Den växer mig högt över huvudet.
Det är detaljerna det sitter i! Som skarprörsvinklar och skarprörsutkastare med tvära böjar. Då blir det gammalt med stil.
Mmmm…är så glad att Jakob byggde detta garage. Och att vår vän Albin som är arkitekt ritade det åt oss. Jag ville inte ha ett dussingarage utan något som faktiskt skulle vara en prydnad för gården. Då krävs lite finess i allt ifrån takets exaktalutning till fönstrets placering. Precis det tycker jag han lyckades så bra med. Och sedan hjälpte Ulrika på Marstorps Byggnadsvård till med färgsättningen. Och bistod med riktigt gamla fönster, för den rätta känslan. Jag vill gärna tipsa både Albin och Ulrika ifall du är på jakt efter arkitekter – som dessutom har kompetens inom byggnadsvård.
Men nu. Nu ska vi snart påbörja ett nytt husbygge på tomten. Men exakt vad det är får jag lov att återkomma till i ett senare inlägg.
Små nätta bord är mina favoritmöbler. Bara på nedervåningen i mitt hus kan jag räkna till sju stycken bord. Eller styling-ytor. För det är så jag använder dem. Som små ytor för fina stilleben som jag enkelt kan variera. Och de nätta borden är perfekta att flytta runt när man vill möblera om en smula.
Som en bonus går udda små bord ofta att hitta billigt på loppis. Kommer du över något bord målad i en färg som nötts ner – slipa för all del inte bort den. Och måla för guds skulle inte över gamla vackra träbord. Det skabbiga är det trevliga!
Runt, rektangulärt, trebent eller enbent – finns hur många fina modeller som helst av nätta bort. Jag är ständigt på jakt och har till och med kånkat hem ett litet bord på nattåget från Borås. Ett enbent björkbord jag inte kunde leva utan.
Här är några småbord som jag tycker är särdeles charmerande och som jag tidigare publicerat på mitt instagramkonto @underbaraboning
Den gröna kommoden med tvättkanna i porslin, kammarljusstake och hårborste med silverrygg. SÅ HIMLA VACKERT! Inte minnst ihop med de blå panelerna. Norrmän är bäst på färgkombos. Så ÄR det bara!
Här vill jag sova. Och vakna. Så tjusigt med ådringsmålat litet nattygsbord med gullig läslampa ovanpå. Och bra med rejäl låda. Man vet att det är där snorpapper, öronproppar, lypsyl och udda knappar hamnar för att inte synas. Precis som det ska vara.
Bleka pasteller mot brun tapet. Hur fint? Väldigt fint! Hemma hos Nina.
Grönt gammalt glas mot gul gammal byrå. Och så lite zinkhink ovanpå det. Mmmmm…norrmännen gör det bäst av alla!
Leilas skamfilade hallbord skulle jag inte säga nej till. Så fin placering mitt på golvet – med härliga rosor och böcker ovanpå. Man vet att man har en lagom stor hall när det utan problem ryms ett omotiverat bord mitt på golvet. Bara som pynt.
Vet att jag nämnt det förut men jag MÅSTE ha sån här gul panel som Nordingården har. Tror det får bli i hallen nere när den renoveras. Men nu ska vi fokusera på det avskavda grå bordet med knöliga ben – och hur fint det är att låta citronerna och stearinljusen fånga upp färgen på panelen. Snyggt också med bruna stakar och gula ljus. Hade aldrig tänkt på att det funkar så bra ihop!
Slutligen kikar vi på Krickelins lilla runda, mörka lackade bord. Med charmigt plock ovanpå och gullig, spretig stickling. Så snyggt med mörkröda träslag mot blått. För att blått och rött är komplementfärger till varanndra! Såklart.
Eftersom inlägget där jag visade min karaffsamling blev så uppskattat tänkte jag fortsätta med att visa mina samlingar. Näst på tur är koppsamlingen. Jag har en jädra massa koppar nämligen!
De flesta av dessa koppar tillhör serviser som står instuvade i olika vitrinskåp här hemma. Men några är också udda koppar. När man fotar olika recept och gör kokböcker gör det nämligen ingenting att kopparna är udda. Oftast behövs bara en kopp för bilden. Samtidigt gillar jag också att duka med udda koppar. Det känns personligt och fint. Och varje morgon väljer jag med omsorg ut vilken jag vill ha just den dagen!
Flest koppar och serviser har jag i blått, med blomstermönster på. Från vänster syns en beige kopp med rosa blommor på och prickar. Den servisen har jag ärvt från min faster. Så mjuk och skön att dricka ur. Vintagekänsla. Men tror att den egentligen är köpt på typ Konsum på åttiotalet? Bakom den syns två vita koppar med blå blommor (har ett dussin) från Gefle. De är så härliga i sin enkelhet. Anspråkslöst fyrtiotal typ. Perfekt till röda pelargoner i solvarmt kök. Den vita koppen med blå blommor som står längst fram. Utan fat med med kantigt öra. Den är supergammal men saknar märkning.
Den låga vida koppen med fat, öggla på handtaget och en blomma i botten av koppen – är handgjord och handmålad. Men saknar stämpel. Den stooora tekoppen längst till vänster är min BÄSTA tekopp! Arden från Burleigh. Bredvid den syns en modern kopp med blomstermönster som jag också är svårt förtjust i. ”Charlotte” Från Alfred Meakin.
Den turkosblå buckliga kopp har jag fyra stycken av. Antingen är de supergamla eller så är de typ importerade från Kina. Älskar skirheten hur som. Bakom den står en ljusblå vågig kopp och fat med kantigt handtag. Den heter Menuett. Fick ett dussin av den plus en kaffekanna av min faster 2009. ÄLSKAR! Och längst bak syns Blå Blom från Gustavsberg. Vår kanske mest klassiska kaffeservis? Gudomligt fin!
Så går vi över till de gröna kopparna. På boktraven står koppar vi fick av Jakobs föräldrar när vi gifte oss. Har stått hemma i deras köksskåp. Hett eftertraktade frukostkoppar i vårt hem. Alltid i disken. Saknar tyvärr stämpel.
Traven med helgröna koppar köpte jag i vintras. Saknar också stämpel men är suveräna att dricka kaffe ur. Den helvita koppen längst till vänster, med fyrkantigt fat med avrundade hörn är en servis jag ärvt av mamma. Har ett dussin av allt i den. Otroligt vacker i sin enkelhet. Den heter Karlskrona och kommer från Uppsala Ekeby. Den blommiga koppen precis bakom är en del av en servis jag fick förra sommaren av en bloggläsare. Så söt! Mitterteich Bavaria står stämplat i botten.
De små blommiga kopparna längst fram kommer från Rörstrand. Har sex stycken med olika landskapsblommor på. Här syns Skåne och Bohuslän. Bakom dem står mina absolut vackraste koppar – och kanske några av mina äldsta? Har ett helt gäng av dessa superskira randiga koppar med grön glasyr. De är så delikata och vackra att jag sällan vågar använda dem. Har fått dem av min syster. I botten står det Württemberg.
Slutligen anas den lite oansenliga cremefärgade koppen med blomglasyr. Har tre stycken och älskar dem. Påminner mig om det porslin som finns i farmors köksskåp nämligen.
Det här är kanske den märkvärdigaste koppen i samlingen? Den vita med gröna palmer på. Köpte den för en tia på kyrkans loppis. På koppens kant står det ”Minne från Skandinaviska Kaffeförädlings Aktiebolagets serveringspaviljong å utställningen i Stockholm 1897”. Urgammal alltså. Och Den Perfekta Kaffekoppen. Får allt kaffe att smaka gott.
Vi avslutar med mina mest färgglada koppar. Den blågröngulblommiga längst fram till vänster saknar märkning tyvärr. Bakom den syns en Muminkopp jag fick i ett pressutskick i våras. Underbara färger! En blåmönstrad kopp står uppepå boktraven. Det saknas stämpel i botten men glaseringen avslöjar att den har några år på nacken. Har fått den av min syster.
Den vita med svart och rosa mönster är från Gefle. Och den ljusgröna bredvid står det Figgjo Flint Norway på i botten. Den vita med rosa blommor heter Rosa och kommer från Gustavsberg. Och den gula koppen heter Ceylon och är från Rörstrand. I den står en liten blårödblommig kopp som saknar märke.
Traven med utsökta moccakoppar är i benporslin från Gustavsberg. Har ett dussin av dem. Längst bak står två gamla cafékoppar med röd och blå rand kring överdelen av koppen. Söta i sin enkelhet.
Om jag ska kora vilja koppar som jag gillar mest att dricka ur – då blir det dessa fyra. Det är någonting med storleken, vidden på koppen, ljudet mot assietten som är så himla härligt!
Vilken kopp tyckte du var finast?
Ända sedan jag tapetserade om sovrummet förra april har jag letat efter ett vackert äldre linneskåp att ersätta mitt tråkiga IKEA-skåp med. Jag hade några krav. Att det skulle vara i ett mörkt träslag, eller målat mörkt. Att det skulle stå på ben och kännas lite luftigt undertill. Och att det skulle ha en oval spegel i dörren. Förstå så glad jag blev när jag hittade det här på annons förra veckan.
Inuti satt gammalt hyllpapper från femtiotalet och gulliga små kantband med volang. Och när jag lyfte på pappret hittade jag ettöringar och gamla knappar. Tror ingen bytt ut det där hyllpappret på sjuttio år i alla fall.
Nå. Jag ville ändå sätta min egen prägel och fräscha till skåpet inuti så jag tog bort hyllpapperet och städade hela skåpet. Sedan hade jag århundradets garderobsrensning. Nu känner jag mig så lätt och ren inuti!
Bredvid skåpet har ett annat loppisfynd fått komma upp. Nämligen den vita lilla fickan för borstar. Precis sådana här saker tycker jag sätter stämningen på rätt sätt. Får en sådan snäll, varm gammaldags känsla.
I samma veva fick Ulf ett eget litet hörn av sovrummet. Tänker att han så småningom ska få ligga i spjälsängen mer om nätterna (nu samsover vi) och då tycker jag att det är skönt att ha sängen en bit bort så vi inte väcker varandra.
Älskade gullhönor
Tycker att allting blir så vackert mot den här tapeten. Skönt också att den har en dov botten. Som gör sovrummet ombonat och varmt.
Nu finns det två fina skåp i sovrummet. Det stora är till mig och det lilla med spets innanför glaset är till för Ulfs alla små prylar och persedlar
Hejhej från nya, somriga sovrummet. Några filmer från hur det blev finns på instastory om ni vill kolla. Jag heter @underbaraclaras
Jag har en ny dyr möbel i mitt hus. En enda. Och det är min Norrgavelsoffa. Den älskar jag. Men har känt mig lite trött på sista tiden. Kommer aldrig göra mig av med soffan såklart – men jag har funderat på om jag ska beställa ett överdrag i en annan färg att variera med.
Så stannade jag på en loppis när jag körde hem från mormor och på textilavdelningen, bland sängkläder och gamla täcken, såg jag något rutigt sticka fram. En klassisk blå Gripsholmsruta. En sängkappa med rynk för 30 kronor. Vad ska jag ha den här till tänkte jag? Ingen aning. Men jag måste ha den. Kan säkert komma till användning någon gång.
Så kom jag hem och fick ett infall och slängde den över Norrgavelsoffan. Och tjöt av glädje. Det blev helt perfekt.
Kom direkt att tänka på målningen Lathörnet av Carl Larsson. Visserligen är den soffan randig. Men känslan är lik. Och rynket. Och eftersom armstöden är i trä så förvandlades soffan från någonting ganska modernt till en gammal (jätteskön) kökssoffa.
Blir så glad varje gång jag går förbi den! Den rutiga soffan ändrade karaktär på hela rummet.
Det bästa är att den också skyddar soffan från fläckar och slitage. Tyget är ju lätt att ta av och tvätta när det behövs.
Slängde på några gamla bolsterkuddar i dun, med grovt beige linnetyg på. Samt en blå bolsterkudde som jag tycker mycket om.
Hela rummet känns som en explosion av sommar!
Gick också en sväng i trädgården och plockade ihop brudslöja och jättedaggkåpa och band en skir och svävande bukett.
Älskar när man för trettio kronor kan lösa något man gått och irriterat sig på i månader och inte riktigt lyckats få till på ett bra sätt. Hade ingen aning om att det var just en rutig sängkappa som skulle fixa problemet!
Ja det får ni här. En liten tjuvkik alltså. För det är inte färdigt ännu. Men visst blir det fint?! Vi har målat med röd slamfärg och det gifter sig helt perfekt mot vårt grå putshus med röda spröjs.
Nu återstår bara att välja fönsterfärg till spröjs och foder. Just nu ser fönstret lite tokigt ut eftersom det nedre fodret är rött och det övre är grått. Men det ska alltså få samma färg. Vilken det blir återstår att se. Kanske gråvitt? Själva spröjsen ska förhoppningsvis bli kromoxidgröna. Och eventuellt matchas med dörrar i samma färg. Hoppas Ulrika håller med. Tänker nämligen överlåta bestämmandet på henne. Hon är oöverträffad på det området och den person som föreslog att göra vår veranda rosa. Något jag själv aldrig kunnat tänka ut eller våga.
Återkommer med fler bilder när det är målat och klart.
Här är vad jag fann på gårdagens loppistur! Allra mest nöjd är jag över bordet. Man kan aldrig få för många av den här varianten. Perfekt litet avställningsbord bredvid öronlappsfåtöljen, framför fönstret eller under hallspegeln.
Bästa loppisguiden – 15 tips för att fynda!
Hittade också tre tallrikar i serier jag samlar på. En asiatisk fasan i lila och två grönrosa som jag inte vet namnet på men som jag tror är jugendtallrikar. Slog också till på den stora terracottakrukan. Köper alltid när jag får syn på den här gamla varianten på loppisar. Pelargonerna trivs så bra i dem.
Sedan blev det lite husgeråd. Flera teskedar (de försvinner en tesked i månaden typ) och en ny potatisstomp då den gamla gått sönder. Letar alltid först på loppis när jag måste komplettera något i köket och behöver typ en osthyvel, potatisskalare eller en sil. Tips, tips!
Fyndade papperslanternor åkte rakt upp i taket!
Det sista var inget loppisfynd men något jag bara behövde som dessutom var fint. Tvättlinan gick av i vintras så nu köpte jag en i lin istället för i plast. Sedan ett gäng gamla klädnypor av bästa sort. Varför fult i plast när man kan ha fint i naturmaterial? Så tänker jag!
Jag samlar ju på många saker. Broderade bonader, majolikakrukor, karaffer, gräddsnipor och olika kaffeserviser. Kom på att det kanske kan vara roligt att se någon av samlingarna? Vi börjar med karafferna. Det här är mitt karaffskåp. I detta skåp finns fler karaffer än vad som är hälsosamt.
Men jag gillar ju att variera mig och häller gärna över mjölken i en fin kanna för att det ska vara lättare för barnen att servera sig själva. Och för att det ser så mycket trevligare ut. Karaffer med ängsblommor eller överdådiga syrenkvistar är dessutom en svårslagen syn. För att inte tala om en skir gammal kanna full med jordgubssaft.
Jag har inga planer på att sluta införskaffa karaffer. De jag tröttnat på skänker jag bara tillbaka igen. I loppisens förlovade kretslopp.
Hejhej karafferna! Här står alla kannnor förutom de som jag använder just nu och som är utplacerade runtom i huset. Torde vara omkring femtio stycken ungefär. Bara tre av dem är inköpta nya. Resten är begagnade.
Har försökt sortera dem efter färg. Glaskaraffer för sig, silverkannor för sig.
Gula på sin egen hylla och blå med varandra.
Allra flest har jag av vita med olika sorters blommor på. Svulstiga, kitchiga, diskreta, strama. Jag älskar min samling. Blir så glad av allihopa.
Några är mer som kaffepannor än karaffer. Men de får räknas ändå.
Mina fem favoritkannor just nu är de här. Den blå med sin knalliga färg och bokmärkesrosorna på. Den gröna tycker jag om för den ovanliga färgen och formen på handtaget. Den vita med blått blommönster på gillar jag för enkelheten. Den känns anspråkslös på något sätt. Alla tre karaffer saknar märkning i botten så jag har ingen aning om var de kommer ifrån.
Men kannan framför med beige botten och brun blomma heter Pyro och kommer från Gustavsberg. Samlar på den här serien, som tillverkades mellan 1929 och 1955. Bulligheten är ju underbar! Den här serverar jag gärna mjölken till frukostgröten i. Och bredvid den syns en gulrutig karaff med blomsterbård. Lite egen i stilen och vacker i sin enkelhet. Brukar duka med den när jag kört på gult tema. I botten på den karaffen står det Arthur Wood Made in England. Lite osäker på tillverkningsår. Någon som vet om det finns fler delar i serien?
Det här var mina favoritkaraffer. Var det någon du gillade särskilt i samlingen?
Nu är vi hos min syster några dagar och pustar ut. Barnen är överlyckliga för kusinhäng och jag för att få vara med syrran. Allting är så fint och roligt här. Inte minst hemmet. På väggen hänger ett cykeldäck som blivit spegel. Underbar gröngrå väggfärg och aprikosa fönsterbågar och spröjs.
Så många fina saker i en och samma bild. VI har helt olika stil och det gör det ännu roligare.
Fåglar i bur över matbordet
Och världens mysigaste utsikt
Avancerade legobyggen framför tavelväggen.
Sån härlig blandning av porslin och keramik. Loppat och sånt som min syster gjort.
Det minimalistiska pianot Anna ärvt av vår faster och som åkt hela vägen ner från Storön utanför Kalix.
Loppad tavla
Min favorit är den röda soffan
Men trots designklassiker och fina stilleben får barnen leka överallt och vara kreativa.
Det finns ett pysselrum model XXL där barnen har hängt i flera timmar i sträck.
Bertil och Juni pysslade en säng till Ulf av en skokartong, limpistol och diverse bjäfs.
När alla fyra barn somnat för kvällen får Ulf följa med ner och hänga i eken och titta på sjön.
Mysigaste stället på tomten.
Ja. Sånt pysslar vi med just nu.
Idag ska vi på loppisrunda och förhoppningsvis fynda lite grejer hem till mig.
Vilken fin morsdag det blev. Väcktes av frukost på sängen av Jakob och barnen. Sedan använde jag exakt hela resten av dagen åt att städa. Nå, det låter kanske inte så roligt. Men i städningen ingick också att göra sommarfint. Och det är ju det bästa jag vet!
Jag möblerade om lite på nedervåningen. Hivade ut den stora antika röda mattan, bytte foder till krukorna, spikade om alla tavlor, bytte gardiner, kuddfodral och plädar. Ändrade färgskala helt enkelt. Så att vardagsrummet känns sådär sommarkrispigt som jag vill ha det under den ljusa årstiden. Det är tur att jag har skåpen fulla med porslin, textilier och mattor i olika färgskalor. Så att det går enkelt att variera sig och inte kostar ett korvöre.
Hade fint sällskap av den här gullhönan.
Plockade också in flera fång med hägg som blommar som allra vackrast just nu.
Jag är så glad för min vägglampett i porslin som jag har fått av min kompis Stina. Matchar tapeten perfekt. Och på piedestalen står en majolikakruka jag fått av min vän Frida. Hur snälla kompisar har jag?
Trasmattor på såpskurade trägolv känns himla somrigt. Den här trasmattan har mamma vävt.
Men den gamla blå fåtöljen som mamma klätt om sjunger på sista versen. Tyget har spruckit över hela sitsen. Därav filten som ligger slängd ovanpå. Jag vågar inte klä om fåtöljen själv utan tänker lämna in den och samtidigt laga fjädringen. Men först måste jag besluta mig för något tyg.
Det är så härligt att det äntligen är säsong för hägg och syren. Och att man kan fylla hela huset med buketter – alldeles gratis.
Det tar jag fasta på!
Tänk att nu går vi in i den sista veckan i maj! Pang poff kommer det säga så är det sommarlov.
I torsdags packade jag in Ulf i bilen och drog till farmors hus. Pappa, farbror och faster med man var där och ställde iordning inför sommaren. Jag har velat passa på att åka hit när släkten är här, men sista gångerna har det kommit det något emellan. Föreläsningar eller andra jobbresor som omöjliggör det. Men nu passade det perfekt! Så underbart med en lugn maj, när jag har möjlighet att göra sånt här.
Så mycket fint att titta på här. Och den speciella doften i huset, ljuden när man går över linoleumgolvet eller stänger farstudörren. Allting är hemma och barndom för mig.
Lille Ulf fick träffa stora Ulf för första gången. Och i köket sitter en bild på min farfar Bertil.
Så mysiga färger och milt ljus.
Hyllor över dörrarna ska jag apa efter hemma. Särskilt fint i köket ju!
Vi gör samma som vi alltid gör här. Eldar, går en promenad, äter Byskekarameller, läser kvällstidningar och diskuterar politik. Det var ju av samtal som dessa som mitt politiska intresse en gång väcktes. Sedan tar vi en sightseeing med bil runt i alla grannbyar och ser om det hänt något sedan sist.
Jag tycker så mycket om att vara med min släkt. Det är både roligt och vilsamt. Och så blir jag påmind om mina rötter. Får mina egenheter förklarade. Som att jag är så dålig på matte. ”Det finns inte en Lidströmare genom tiderna som kunnat räkna matte”. Och så är det med det. Tur att vi kan mycket annat istället.
Farmors hus är hundra år, har bubbliga fönster och knarrande trägolv, med mjuka linoleummattor på.
Det är fullt av trappor och prång och konstiga vinklar och vrår…
En alldeles egen färgsättning. Och loppisfynd, antikviteter och skrot om vartannat. I en underbar blandning,
Jag var alltid så rädd för den här fågeln när jag var liten. Och nu är mina barn rädda. Den ser ju inte snäll ut precis.
Kakelugn och småmönstrade tapeter.
Eller stormönstrade.
Blå rummet är mitt favoritrum
Så vilsamt vackert här
Ulf kände sig som hemma och var nöjd precis hela tiden.
Precis som jag kände mig.
På kvällarna är det här obligatorisk läsning. Letar alltid fram den och ryser. ”Polisen lägger pussel”. En samling svenska kriminalfall från 1900-1950. Det är rafflande läsning.
Döden i säcken, Fasadklättraren på Grand Hotell, Kolapappersmördaren… Visst blir man sugen att läsa? Det är ruskiga berättelse och ruskiga fotografier. Med svartvita bilder av kallblodiga mördare, av gärningsplats och mordvapen. Och ibland några stackars offer också.
När jag var liten var jag livrädd för att sova ensam här. Livrädd för allt knäppande och knarrande. För det läskiga porträttet av fiskargubben som hängde över sängen. För tanken på att det en gång i tiden var en begravningsbyrå på bottenvåningen. Men nu tycker jag att det är mysigt. Och jag sover hur bra som helst.
Men nu är det dags att pipa hem till familjen igen. Lite mer uppvilad.
Äntligen börjar vårt garage bli färdigt. Det är Jakob som byggt det och jag är så himla glad över resultatet! Garaget har fått en fint avvägd gammaldags känsla som hör i hop med boningshuset. Bara lite småsaker kvar att göra nu. Som fönsterfoder, stuprör och dörrhandtag. Sedan ska det målas.
Tror det får bli röd slamfärg, kanske med kromixidgröna spröjs på de gamla fönstren. Deras formspråk talar så fint med verandan på huset.
I linje med garaget ska vi anlägga en ny häck (finns en skruttig liten häck där just nu). Men vi ska flytta på den och istället plantera en färdigvuxen som ger omedelbart insynsskydd. Längtar tills allt är på plats – då kommer fler bilder!
Precis som på vårt boningshus har vi valt tak från Plannja. På stora huset sitter ett tak i klassisk profil som kallas Plannja Trend, i färgen ärggrön. Till garagetaket ville vi ha ett lite mindre iögonfallande tak men i liknande äldre stil. Valet föll på profilen . Istället för att välja en plåt med färgbeläggning valde vi en ytbehandling i aluzink. Plåten är belagd med zink och aluminium och ytan kommer med tiden patineras och få en vacker grå nyans som vi tror att kommer passa perfekt till stilen på garaget.
Takavrinningen till huset kommer även den från Plannja och är i stilen Tradition. Det fina med det här taket är de skarpa stuprörsvinklarna i äldre stil – kallade och Dessa görs inte i maskin utan tillverkas hantverksmässigt för hand. Dock har vi inte hunnit få stuprören på plats ännu. Men de kommer inom kort!
Jag är så nöjd med vårt takval – det är verkligen en prydnad för huset!
Det roliga är att Jakob själv gjort alla moment med garaget – med lite handräckning från våra hjälpsamma vänner med att resa takstolar. Han har varken byggt garage eller lagt tak förut men det gick fint ändå…
Ett tak från svenska Plannja känns som en trygg investering. De är ett företag som funnits länge och som helt enkelt kan plåt. Det fanns många stilar av tak och kulörer att välja mellan – och av en kvalitet som håller lääänge. Dessutom är plåt 100% återvinningsbart – den dagen man ändå måste lägga om taket. Och det lär inte vara jag eller Jakob som gör det utan snarare våra barnbarn eller barnbarnsbarn..
Står du i takbytartankar kan jag rekommendera Plannjas och deras instagramkonto med fler bilder på fina tak! Och kan du läsa mer om när vi bytte tak på boningshuset.
(För tydlighetens skull vill jag påpeka att jag valde taket innan jag inledde ett samarbetet med Plannja – och att jag har betalt taket med egna pengar och utan minsta lilla rabatt. )
Nu har vi påskpyntat lite. En sådan efterlängtad påsk det är i år! Med tre rara påskkärringar här hemma.
Den lilla kycklingparaden har fått komma fram igen. Den köpte jag på loppis i Borås samma vår som vi flyttade in i huset. Tio år sedan. Mitt första påskpynt. Ställde den i köket som på den tiden var ett åttiotalskök med laminatluckor och dalablå bröstpanel. Minns att den var som ett löfte om framtiden. Om huset som mer och mer skulle förvandlas till vårt hem.
Tre barn senare och den står fortfarande i köket och är en lika fin påminnelse.
Ägg i olika färger är ju den finaste dekorationen av alla. Inte ett dugg färgade. Helt naturliga. Visst är det häftigt med höns!
Till jul gillar jag äldre rustika grejer men till påsk tycker jag att det är ganska härligt med knalligt gult, kitchiga porslinstuppar från sextiotalet och färgglada äggkoppar fyndade på loppis.
Min stilförebild är påskköket hemma hos Lotta på Bråkmakargatan.
Lycka är att hitta gamla hyllband med påskmotiv på loppis. Och gulliga små påskkycklingar. De står utställda lite överallt. Men plockas ständigt ner för att lekas med.
Älskar min gamla påskbonad också. Den kommer upp varje vår!
Precis som den här nyproducerade varianten av en gammal bonad. Köpte den i en liten butik i gamla stan.
Jag har lovat barnen att vi ska påskpyssla till helgen. Kort, ägg och kycklingar. Det ser jag fram emot! Ska bara tänka ut några bra projekt först…
En sak jag föll för när vi besökte vårt hus för första gången, var det gamla bevarade skafferiet. Ett skafferi man går in i, som hemma hos farmor. Med blå linoleummatta och hyllor från golv till tak. Tyvärr fick skafferiet så småningom ryka – när vi gjorde om planlösningen nere. Ingenting jag ångrar eftersom det blev till det bättre. Men nog saknar jag det rymliga skafferiet.
Vi funderar på en uppfräschning av köket med nytt kylskåp och plats för frys. Och om vi kommer på något smart sätt att rymma ett riktigt skafferi man kan gå in i, då ska det bli bli ett sådant där gammaldags hörnskafferi. På instagram finns flera fina att inspireras av! Här är några av mina favoriter som jag tidigare visat på mitt konto @underbaraboning
Ett cremegult skafferi i v-spont som tar upp den gula färgen i tapeterna. Det tackar jag inte nej till! Så otroligt gulligt.
I Ninas härliga lantkök finns detta rejäla skafferi, som sväljer allt man bara kan tänka sig. Gillar idén med överljuset ovanför dörren. Skafferiet är nybyggt men får en gammaldags känsla tack vare den antika dörren.
Hur ljuvligt skafferi? Hur ljuvligt som helst! Komplett med liten emaljskylt och allt.
Hemma hos Julia finns ett enkelt skafferi med dörr byggd av spåntade brädor. Så gulligt med den lilla bonaden ovanför!
Hemma hos Fanny är det rustikt och rejält. Även här är skafferiet nybyggt – men med gammal känsla som smälter perfekt in i den vackra Västerbottensgården.
Ett skafferi på sniskan i ett lite elegantare kök med spegeldörrar. Den här bilden gör mig helt lugn och harmonisk. Så vacker färgsättning och dessutom effektfullt med den mörkbruna matgruppen till.
Ett annat tidlöst vackert kök i sekelskiftesstil. Visst känns det som hämtat direkt ur Tre trappor upp med hiss av Maria Gripe? Väldigt fint att skafferiet har tre olika luckor och är indelat i sektioner. Undrar om det kan vara original tro? Ser så ut på de välarbetade detaljerna.
Vårt Lilla Gröna postar alltid så fina bilder i sit flöde. Köket med vedspisen, skafferiet och pärlsponten är en favorit!
Avslutar med en bild från någon som har en osviklig stilkänsla och ett av Sveriges vackraste hus – Leila Lindholm. Hennes skafferi har jag haft sparat som inspiration sedan jag först såg det på bild (i Family Living tror jag det var). Så roligt lösning med glasdörrarna och det kupade taket. Älskar att hon är en sådan maximalist som alltid inreder till max och adderar så mycket underbar rekvisita
Har du frågor kring din order eller något annat som berör min butik, vänligen hör av dig till:
Eller använd formuläret nedan.
