Kära Kropp och knopp

Jag är en tjej  på 23 jordsnurr som har ett problem:  Jag har inte gjort annat än bakat och pysslat i flera månader. Men så fort jag får en ledig stund sätter jag igång att baka och pyssla igen.

 Förra helgen sedan skulle jag och min kille Jakob göra något kul. Jag kokade knäck och Jakob städade pannrummet och eldade papper. Glad och sotig konstaterade han att det var det roligaste han gjort på flera veckor…och jag kände samma sak.

Många vuxna säger till oss att vi är för unga för att hålla på med det här. ”Ni borde inte ha så bråttom. När man är ung vet man inte vad man vill. Saker kan så lätt gå till överdrift och bli skadligt” Jag försöker förklara säga vad jag tycker men ingen vuxen lyssnar ju! De säger bara ”Vänta några år. När ni blir stora kommer ni att förstå att det finns en tid för att vara vuxen och en tid för att vara barn. Fall inte för grupptrycket”

 Och nu har till och med några kompisar börjat reta mig. Och jag vet inte vad jag ska göra.  Kan det vara skadligt att koka knäck? Att baka ofta? Ska man akta sig för saxar och papperspyssel när man är 23? Är jag normal som känner så här?

Ps, säg inte att jag ska prata med fröken eller kuratorn för det har jag redan gjort och det hjälpte inte. Ds

/ Hälsningar en frågvis tjej

Jag vet att jag redan visat er dessa bilder. Men jag älskar dem!

Tagna dagen efter vårt bröllop och dagen innan bröllopsresan

Man riktigt ser hur lyckliga, kära och spexiga vi är

Hemma hos pappa

På en liten träff med närmsta familjen

Jag är ju nästan blyg här!

Psst. Ni vet väl att min man bytte till mitt efternamn? Lidström ger man ju inte upp i första taget!

Det är fint att få blommor som lyser upp höstmörkret. Nejlikor är en favorit hos mig. Står i en evighet

Första egobilden på en evighet, men min fjärrkontroll till kameran är försvunnen och jag har inte råd med en ny. Och jag vill heller inte köpa någon då jag vet att den ligger i en byrå nånstans och gäckar mig. Så fort jag köper en ny fjärrkontroll så kommer jag hitta den gamla. Förtretligt är ordet jag söker.

Därför blir det inga bilder på mig men desto mer på annat.

Alla som hört på nyheterna idag vet hur illa många svenska grisbönder behandlar sina djur. Grisarna saknar halm att böka i, har svåra kroppsskador och vadar i sin egen avföring.  Dagens citat kommer från Åke Robertsson,  VD för Svenska djurhälsovården, som inte vill kännas vid dessa brister. Han menar att den bild som målas upp inte är representativ. Och förklaringen lyder;

” Dessa foton är tagna en söndagkväll”

Jamen det förklarar ju allt – djurskyddslagen gäller inte på söndagar! Precis som mänskliga rättigheter bara gäller måndag – fredag mellan 10-18. Under övrig tid får man göra som man vill.

Vad skönt. Då kan vi andas ut.

Dagens citat kommer från läsaren Frida apropå hela den här Lindex och Gina Tricotdebatten, om att ta sitt ansvar och använda modeller av alla tjocklekar.

”En mullig modell ska inte ses som okej, den skall ses ett dåligt föredöme. ”

Vad annat kan jag säga annat än att det här gör mig mörkrädd?

Jag har fått de första tidningssidorna till Claras Jul från layoutaren nu. Det ser baske mig äckligt bra ut! Hoppas bara trycket blir snyggt så att färgen och skärpan förblir intakt. Jag kan säga att tidningen kommer vara pysslig, karamellfärgad, retro och alldeles alldeles underbarclarig.

Om ni vill beställa den så tycker jag att ni ska göra det nu! Priset är 20 kronor  och tidningen är en perfekt present att rulla ihop och stoppa i någons presentkalender. I lucka sju förslagsvis.

Jag har en sådan baklust. Alltså lust efter att baka. Inte lust efter människobakar. Får se om jag svänger ihop något gott nu på kvällskvisten.

Här kan  ni läsa hur ni beställer tidning, både från Sverige och utlandet

Foto eminenta Carolina Wahlberg

Jag förstår mig inte på Gina Tricots val av underklädesmodell. Är det meningen att de hundratusentals kvinnor som handlar där ska kunna identifiera sig med den här tjejen? Hon som har lår som buktar inåt?

Eller Lindex val av Caroline Winberg som modell för märket. Som är så smal att hon snart går av.

Förbannade fega skitföretag. De gömmer sig bakom anorektiska tjejer för att låna lite status till sina högst mediokra plagg. För en riktigt smal brud skänker den där moderiktiga känslan som plaggen i sig inte förmår göra. Trä vad skit som helst över huvudet på en modell. Det kan vara en sopsäck, eller en lappkåta. Addera snorhöga klackar och kalla det för faaaashion!

Ps.  Kom inte och jama om att ”det finns faktiskt tjejer som är så där naturligt smala….” för det skiter jag ärligt talat i. Jag skulle vilja se några riktigt naturligt feta människor. I en enda annons. Någonsin.

Kan det går för sig? VA ?!

Förresten. Apropå det. Kolla här på något sjukt

Beställningarna på tidningen dräller in. Så himla roligt!  Ännu har inte jultidningen gått i tryck så ni som beställer under den här veckan och i början av nästa är garanterade ett alldeles eget exemplar. Hur ni beställer står beskrivet i högerkolumnen här på bloggen. Självklart får man beställa flera tidningar på en och samma gång!

Tidningen verkar svälla till 24 sidor. 24 sidor redaktionellt material utan en enda liten reklamannons för utfyllnad. Producerat på mindre än tre veckor. Jag är mäkta nöjd med mig själv. Lite mindre nöjd är jag med de 12 timmars arbetsdag(ar) jag för närvarande jobbar. Efter det här vill jag ta en lång semester. Till pingst. 2014. Eller så.

Dagens lunch bestod av hemmagjord risgrynsgröt och fetmjölk.

Krångla inte till det – bjud en vän på grötlunch

Mjölk ur en porslinstillbringare smakar mycket bättre än mjölk ur paket, av någon anledning. Jag känner mig sådär lagom Lisa i Bullerbyn av att dricka mjölken på det viset. Det är nog därför.

Klappgröt med lingon – god efterrätt!

Mannagrynsgröt till frukost

Jag är så glad över att jag gör sådant som jag egentligen inte vågar. Eller inte ens vet om jag kan. Jag är väldigt öppen för att prova. Om någon säger, kan inte du testa att göra det här? så provar jag gärna. Till dessa saker hör att göra en egen tidning. Att överhuduvtaget ge sig på att jobba som journalist när jag saknar utbildning. Att hålla föredrag. Att predika. Att provspela som programledare. Att skriva debattartiklar. Att leda lovsång. Att sälja illustrationer. Att styla mode och inredning.  Att skriva en bok. Att pitcha annorlunda artikelidéer. Ordna egna konserter. Och även när ingen frågat – erbjuda mig.

Jag är så glad att jag vågar. En kreativ släkting sa till mig när jag var liten: Du måste hålla dig framme. Tro på dig själv. Ingen kommer att fråga om du vill vara med. Du måste själv fråga. Tyvärr är många tjejer dåliga på det.  Men när jag inte tyckte att jag fick sjunga nog mycket i skolan ledsnade jag och fixade en egen liten konsert. Där bara jag sjöng. Väntade inte på att någon skulle fråga lilla mig.

Jag är så glad att jag är dum nog att vara frimodig. Och naiv nog att tro att jag alltid kommer fixa det. Och dessutom förutsätter att människor kommer gilla mig.

Det är sådana dårskaper som bär människor genom livet

Hörni. Nu ska ni få veta hur ni beställer min tidning. Det är mycket enkelt. Skicka ert namn och adress tillsammans med 20 kronor i ett kuvert till:

VF
UnderbaraClara
Box 3164
90304 Umeå.

Väldigt gammeldags sådär. Inga inbetalningskort utan reda pengar. Kontanter är kungen

Ni som bor i Norge eller Danmark kan självklart beställa tidningen. Ni skickar 30 norska/30 danska kronor. Det täcker tidningen plus portokostnaden inom Skandinavien

Ni som bor i resten av Europa kan självklart också beställa tidningen och skickar då 3 Euro i ett kuvert.

Ni som mailat mig och beställt tidningen måste alltså  förfara på det sätt som beskrivits ovan. Inga vanliga mail räknas som beställningar, tyvärr.

Tidningen kommer att finnas i en begränsad upplaga, så raska på ifall ni vill ha ett exempler. Formatet kommer vara lite mindre än vanlig magasinstorlek. Pappret kommer inte vara blankt. För det är dumt mot miljön plus att jag måste jag höja priset på tidningen. Och det vill ni väl inte?

Hoppas detta bidde tydligt och klart nu

Trevlig helg

Ps. Ni som prenumererar på VF får Claras Jul gratis

Jag älskar Jenny på Sammy Rose så gissa om jag blev glad när det här fantastiska trycket damp ner i brevlådan. Pastor Carl. Han passar perfekt hemma hos oss med sin blida uppsyn. Frågan är bara i vilket rum jag ska hänga honom.

Sammy Rose har blivit lite av ett fenomen i inredningsbloggandets värld och i min länklista finns hon med som en av favoriterna. Kolla in hennes blogg och shoppen och DosFamily som är ett kreativt sidoprojekt

Trevliga saker som Melker gör:

Äter upp skitlortarna i kattlådan

Pinkar inne och dricker ur kisspölen samtidigt

Detta kanske inte låter som trevliga grejer. Men tänk er själva: Melker är sitt eget kretslopp. En evighetsmaskin. Det är inget annat än genialiskt. (Billig i drift är han också!)

 Jag går på dagis och en av pojkarna använder fula ord som jag inte förstår. Knulla. Fitta. Jag är rädd för honom trots att han bara är tre år gammal.  När hans mamma hämtar honom har hon ett blåöga

Jag går i första klass när en kompis berättar att en man ringt till henne när hon varit ensam hemma. Han ville fotografera henne naken. Hon förstår inte varför.

 Jag går i högstadiet och folk skvallrar om killen som står åtalad för gruppvåldtäkt. Många tvekar och säger; fast den där tjejen knullar ju runt med alla…

Jag och min syster är i Barcelona. Vi sitter på en parkbänk och dricker kaffe. En bit därifrån står en ung man med en cykel. Han verkade vänta på något, för han har stått där länge. Plötsligt upptäcker jag att han har snoppen framme. Han tillfredsställer sig själv medan han ser på oss. Jag blir så djuriskt djävla förbannad. Så jag reser mig upp och går fram och säger fy fan du är så djävla vidrig och dessutom har du en liten snopp. Jag känner mig lite tuffare men på kvällen kan jag inte somna

Jag jobbar i butik och när jag ska hem sent är det kolsvart ute. Jag är rädd. Alla talar om hagamannen. En kund berättar att hon tar kökskniven med sig när hon ska slänga soporna. Och en natt när hon är hon ute möter hon en man som hon inbillar sig är hagamannen. I vild skräck rusar hon hem.

 Jag väntar på tunnelbanan. En kvinna kommer gående. Hon är fint fixad i håret och bär mörka solglasögon. Men någonting i hennes gångstil avslöjar henne. Hon verkar ha ont i höften. Och över munnen syns stora svarta märken. Omsorgsfullt översminkade

Kvinnovåld, säger de. Är en kvinnofråga.

Hur kan det vara en kvinnofråga när det är männen som slår?

När man är trött gör man konstiga saker.  I natt var jag väldigt trött eftersom Melker bara for runt och vägrade sova. Jag och Jakob försökte sömndruckna fundera på varför. Det gick inte så bra utan utmynnade mest i grymtningar och obegripliga svar. Tills jag fick fram

Han är nog exalterad över min jultidning

Jakob svarade inte. Men i mitt tröga huvud lät det faktiskt rimligt. Melker kan inte sova för han är så exalterad över min jultidning.

Snacka om att vara dum i hela huvudet.

Jag har haft de flesta frisyrer man kan ha tror jag. Under de år jag bloggat har jag bland annat sett ut så här. (Ursäkta dålig bildkvalitét)

Brunhårig med lagda glamourlockar

Busigt rödlätt och naturligt

Platinablont och svalt

Kort hår i avancerade uppsättningar för att ge illusionen av långt hår

Sharp edges

Brun pojknacke

Långt, spikrakt platinablont

Liza Minellivasst

Klassisk page

Lockigt långt

Lockat och fixat

 Brunt svall

Blond undercut

Superclean grafisk page

Jahaja. Och vad ska jag hitta på nästa gång jag går till frisören måntro?

Man kan aldrig ersätta en gammal älskad skrutt med en ny skrutt

för vissa saker är helt enkelt oersättliga.

 Vad tur då att hjärtat har magiska förmågor

och från en dag till en annan kan dubbla sin storlek och rymma lika mycket kärlek till en helt ny hund.

Så gick det för Sixten – berättelsen om min första hund

Den vanligaste meningen just nu är väl ”jag är så trött”. Sagd med en kvävd gäspning eller en missnöjd stämma. Ingen vill väl vara trött. Men om precis alla går omkring och är trötta kanske man inte ska motarbeta det. Kan vi inte bara inse att människoarten tydligen är en väldigt trött art? Precis som björnar som vill vila hela vintern, eller koalor som mest halvsover året runt. Mänskligheten är sömnig. Vi blir trötta under den mörka årstiden. Istället för att kämpa emot kanske vi ska omfamna?

Ta en tupplur. Gå och lägg dig tidigare. Dra ner på tempot.  Välkomna tröttheten. Ligg en hel kväll i soffan och jäs. Tänk på att du tillhör en art som blir sömnig. Det är inget onormalt eller svagt. Det är snarare extremt rastypiskt.

Ta det lugnt, du är människa.

När jag gick och la mig i fredags snöade det. Och det fortsatte hela natten så när jag vaknade var världen inbäddad i vitt. Jag tog hundarna på promenad och därefter kokade jag tre sorters julgodis. Sådana dagar känner jag verkligen hur rätt vi tänkte när vi flyttade hit ut; där luften är fri, där regnet blir snö, där hundar han springa lösa.