MĂ„nad: augusti 2019

31 augusti, 2019

Det Àr sÄ mysigt att smita ivÀg med barnen pÄ tu man hand ibland. Idag lÀmnade jag smÄpojkarna hemma och tog med mig Bertil pÄ marknad.

Vi delar samma intresse för gamla hus och grejer sÄ jag tÀnkte att en eftermiddag pÄ hembygdsgÄrden skulle passa oss perfekt. Bertil förevigade mig. VÀldigt praktiskt att han blivit sÄ duktig pÄ att hantera min kamera.

Vi stod och tjuvlyssnade utanför VÀsterbottenslogen, pÄ fiolspelarna dÀr inne. Blev sÄ sugen att dansa folkdans nÀr jag hörde det. Det var vÀldigt mÄnga Är sedan sist.

Bertil klÀttrade upp och satte sig och njöt utsikten. Han Àr bra pÄ att klÀttra. I stan brukar han klÀttra upp i lyktstolparna och det Àr ju lite mer utmanande.

SÄ gick vi runt och kollade i alla gamla hus. I den vackra gamla ladugÄrden

Och storstugan med gul dörr. NĂ€sta Ă„r SKA jag sĂ€tta humle kring garaget och lĂ„ta den klĂ€ttra lĂ€ngs vĂ€ggen. Är sĂ„ vackert gammaldags.

Jag fÄr en sÄdan fridfull kÀnsla i sÄ hÀr gamla hus. Obs obs för snyggaste bÀddningen man kan tÀnka sig! Hade ocksÄ en kökssoffa som sÀng nÀr jag var liten. Den var i kortaste laget men det struntade jag i. Tyckte att det var sÄ mysigt.

En sÄdan hÀr sÀnghimmel hamnar pÄ önskelistan. Och kolla in de vackra vÀggmÄlningarna!

Jag Ă€lskar vĂ„r fĂ€rgstarka inredningshistoria. GrĂ„tt, vitt och beige har inte direkt varit standard. Man fĂ„r ocksĂ„ tĂ€nka att fĂ€rgerna blekts med tiden. Det vi ser nu var förmodligen ÄNNU knalligare för 150 Ă„r sedan.

Den hÀr blandningen alltsÄ <3

Se vilket vackert skÄp frÄn 1852. Vilken lycka att vi ocksÄ har ett sÄ vackert allmogeskÄp hemma i huset. Det rymmer hela min karaffsamling.

Röda pelargoner i terracottakrukor Àr torpartjusigt. Det har jag varje sommar hÀr hemma.

Det hÀr blomterarrangemanget ska jag kopiera tror jag. Soppterrin med rönnbÀr och annat vackert nedstucket.

Vi gick runt bland stÄnden med hemslöjd. SÄg rotsmycken av björk gjorda med fantastisk precision. Blev Ànnu mer nöjd över den stora rotslöjdsask med lock jag har hÀr hemma.

Bertils fina kompis stod och sÄlde örter och svamp i ett av stÄnden.

SjĂ€lv slog jag till pĂ„ perenner. Ångrar nu att jag inte ocksĂ„ köpte dockaklejan. Men det blev i alla fall knallrosa stjĂ€rnflocka. Precis vad jag inte behövde men vĂ€ldigt gĂ€rna ville ha!

Ångrar ocksĂ„ att jag inte köpte kantareller. Hittills har jag inte hittat en enda svamp pĂ„ mina vanliga svampstĂ€llen.

Vi avslutade med ett besök i bagarstugan för att köpa mjukaka.

Jag vill ocksÄ lÀra mig baka mjukkaka i bagarstuga.

Vi smög omkring bland husen i nÄgra timmar och kÀnde den dÀr stillsamma friden man bara kÀnner i riktigt gamla hus.

Sedan pep vi hem igen. SÄ tacksam för en lördag i sÀllskap med storpojken.

31 augusti, 2019

SÄ mysigt med fredag! Vi drog av en veckostÀdning av huset pÄ eftermiddagen. Och tack vare veckans idoga plockande vid lÀggdags, var sjÀlva stÀdningen en smal sak att fÄ fÀrdig. Vi hann pÄ under en timme!

I alla fall – Folkes kompis Dahlia kom hit för att fredagsmysa och sova över och vi dukade middag pĂ„ verandan.

MÄste passa pÄ att sitta hÀr ute varje chans som ges!

Det hÀr Àr typisk mat hos oss nu i skördetider. Ugnsrostade rotsaker med fÀrska kryddor.

Serverade med nĂ„gon slags dressing (den hĂ€r gjord pĂ„ fetaost, creme fraiche, sweet chili och peppar). Förutom vĂ„ra grönsaker frĂ„n Marstorps Mat Ă€r det ocksĂ„ bröd frĂ„n Kulturbageriet. Att doppa i lite olivolja och flingsalt. Allt detta Ă€r sĂ„ enkelt och SÅ gott!

SÄ hips vips försvann barnen ut i trÀdgÄrden

Jakob följde efter för att beskÄda traktorn som klippte grÀset.

100 procent levande landsbygd

Och sedan medan Jakob spelade pĂ„ sin nyinköpta gitarr – den fjĂ€rde i ordningen – sĂ„ fixade jag fredagsmys.

Vi sĂ„g BĂ€st i test och Ă„t chips och hade det hĂ€rligt. Ända tills klockan slog nio och barnen skulle i sĂ€ng.

Nu sover alla smÄttingar i huset och jag ska sova jag med. SÄ skönt med helg. Hoppas ni fÄr en fin sÄdan allihopa <3

30 augusti, 2019

Det Àr sÄ hÀrligt att sommaren kommit Äter. Jag försöker bada var och varannan dag. Och en eftermiddag tog jag och Elina och la oss vid en mysig tjÀrn och pratade och fikade och hade hÀrligt. I flera timmar.

Det gĂ€ller att fĂ„nga guldstunderna. Jag har bestĂ€mt mig för att försöka bada Ă„tminstone hela oktober ut. Doppen blir vĂ€l kortare och kortare – men jag fĂ„r en sĂ„dan energirusch av det kalla vattnet. En dusch av endorfiner som jag inte vill vara utan.

Sommaren Ă€r kort. Ja men sommaren kan vara lĂ„ng. Vi har haft mĂ„nga vackra, varma dagar sedan i april. Även om det kanske bara var en handfull dĂ€r i början av vĂ„ren. Tar man tillvara pĂ„ dem alla. StĂ€ller fram grillen, Ă„ker och tar ett dopp, ligger pĂ„ en filt i grĂ€set. DĂ„ Ă€r sommaren inte sĂ„ himla kort. DĂ„ förlĂ€ngs tiden man fĂ„r njuta med flera mĂ„nader. Som i april nĂ€r det var 20 grader i luften och alla ungar badade isvak. TĂ€nk vilken lĂ„ng badsĂ€song om man orkar hĂ€nga i med doppandet fram till oktober!

SÄ tÀnker jag. Carpe Diem osv.

29 augusti, 2019

Att sitta pÄ trappen sena augustikvÀllar. Se den första stjÀrnhimmeln.

Att köra bil

Att prata i telefon med mina barn. Deras röster rena som klockor. Personligheten sÄ koncentrerad i telefon.

Doften av frisör i mitt hÄr

Att Àta chÚvre pÄ diegestivekex och skölja ner med kall mjölk

Att springa pÄ mina kompisars förÀldrar. I kassakön, pÄ biblioteket. Den dÀr vÀnliga, varma igenkÀnningen. Att de vet att jag Àr en person som Àr viktig för deras barn. Och att jag dÀrför i nÄgon mÄn ocksÄ Àr viktig för dem. SamförstÄndet i att vi Àlskar samma mÀnniska.

Att vara vaken sent och möblera om

Att skicka skÀrmdumpar pÄ andras instagrambrÄk till Malin. Heja pÄ, förfasa och snaska i.

Platta persikor

Att slÄ pÄ ett nytt avsnitt av nÄgon favoritpodd och samtidigt ha fem liv i Gummy drop. Liksom kombinera njutningen.

NÀr Jakob ler sÄ alla tÀnderna i munnen syns

Stora, vackra tÀnder

Att lyssna pÄ min favoritlÄt pÄ repeat i timmar. Jag menar timmar av samma lÄt. Om och om.

Att lyssna pÄ mina barn nÀr de pratar om sÄnt som Àr viktigt för dem.

Doften av flox

NĂ€r jag Ă€r nĂ„gonstans med Ulf och folk sĂ€ger – Och det hĂ€r Ă€r ditt första barn? Och jag med ett milt, vist leende svarar -Mitt tredje.

Tanken pÄ fler barn.

Att bada varmt nÀr det Àr kallt och kallt nÀr det Àr varmt

Trofasta mÀnniskor.

Att bo i en by dÀr alla vet vilka barn som hör hemma vart

Mitt eget sÀllskap

Att tÀnka tillbaka.

Den skarpa doften av Axeparfym pÄ tonÄrskillar. Minnet av den första tonÄrskÀrleken. Och den andra, tredje och fjÀrde i ordningen. Alla doftade ju samma sak.

Att slita bort prislappen pÄ ett nyinköpt plagg med tÀnderna. För att jag Àr sÄ ivrig att jag inte orkar leta en sax

NÀr jag vaknar pÄ natten och hör regn mot fönsterrutan

Att tÀnka pÄ nÀr jag och Elina Àr Ättio Är och sitter bredvid varandra pÄ en parkbÀnk pÄ Sturkö. Tittar pÄ havet och pratar om barnbarn och barnbarnsbarn. Och vi vet allting om varandra för att vi varit bÀstisar sedan vi var sexton Är.

28 augusti, 2019

IgÄr var en riktig toppendag som jag spenderade inne i stan. Sommarvarmt vÀder och bara roliga saker pÄ schemat. Glömde dock kameran hemma sÄ hÀr kommer dagen dokumenterad ur suddig mobiltelefon.

Dagen i stan inleddes pÄ ett strÄlande sÀtt med lunch i solen. Ulf var nöjd som alltid.

Och jag med. För Krickelin var i UmeÄ för att förelÀsa. Och dÄ passade vi pÄ att Àta lunch ihop. Vi har alltid tusen saker att prata om och babblar nÀstan i mun pÄ varandra.

Jag och Annakarin och Kristin tog en riktig lÄnglunch tillsammans.

Ett av UmeÄs finaste? MÄste ju Rex vara! Supergod lunch Ät jag dessutom.

EfterÄt gick vi pÄ promenad lÀngs Àlven. Min Àlskade hemstad. Fint att se den med en besökares ögon.

Ulf fortsatte vara nöjd…

Och bÄde jag och Kristin sportade vÄra nya frisyrer.

Och plötsligt försvann Kristin upp i en backe för att plocka nÀvarna fulla med hallon.

Sedan hÀngde vi pÄ vÄrt kontor nÄgra timmar. Kristin förberedde sin förelÀsning, Annakarin sitt modererande och jag satt mest och ammade.

För pĂ„ kvĂ€llen var det dags! Annakarin och hennes arbetsplats – företagsinkubatorn eXpressions anordnade alltihopa! SĂ„ proffsigt och trevligt arrangemang. Genidrag att bjuda in just Krickelin dessutom!

Jag njöt av den ljumma kvÀllen, att fÄ kolla pÄ folk och trÀffa bekanta.

Och anvÀnda mascara för första gÄngen pÄ en mÄnad. Samt ren klÀnning. Som dock blev alldeles nedkrÀkt innan kvÀllen kommit igÄng. Bebisar alltsÄ.

Kristin höll en fantastiskt inspirerande förelĂ€sning om sin företagsresa. Om butiken och webbshopen For Good Luck – samt sin vision om ett mjukare Varberg. Blir sĂ„ inspirerad av mĂ€nniskor som anvĂ€nder sina plattformar och kanaler till att arbeta för en positiv samhĂ€llsförĂ€ndring.

Efter att ha hejat och pratat och kramats med kollegor och kompisar och vÀnner tutade vi hem i sensommarkvÀllen. Alldeles pÄfyllda av inspiration och ny energi!

‱ annonssamarbete Albert ‱
27 augusti, 2019

Hela familjen har nu dragit en lĂ€ttnadens suck över att vara igĂ„ng igen efter sommaren. Det kĂ€ndes gruvsamt mitt i ledigheten – det mĂ„ste jag medge. Men nu nĂ€r plĂ„stret rivits av Ă€r det befriande. Inte minst att se barnen ta sig an förskola och skola med liv och lust.

Vi kÀmpar pÄ med mattematiken. Den Àr ingen favorit för nÄgon i familjen. Men bara för att jag och Jakob ogillade matte i skolan Àr ju inte vÄra barn dömda att kÀnna samma sak? Vi försöker i alla fall att stÀvja den utvecklingen genom att peppa, inspirera och göra matten roligare pÄ de sÀtt vi kan.

VĂ„r unge som fortfarande upplever att sjĂ€lva skrivandet Ă€r rĂ€tt anstrĂ€ngande – tycker att det Ă€r skönt att rĂ€kna pĂ„ padda. Som med mattematikappen Albert. DĂ€r han fĂ„r fokuserar pĂ„ en sak i taget. Inte bĂ„de öva motoriska skrivfĂ€rdigheter samtidigt som han rĂ€knar matte. Och det Ă€r ju solklart! Jag förstĂ„r precis. Skulle jag stĂ€llas inför ett matematiskt problem vill jag helst inte samtidigt försöka utföra nĂ„gonting utmanande motoriskt. Hellre fokusera pĂ„ en sak Ă„t gĂ„ngen.

Och just dÀr kan lÀsplattor och paddor verkligen vara en tillgÄng i barnens utveckling. Man kan isolera delar av lÀrandet som gör att barnen inte mÄste kÀmpa med alla delar pÄ samma gÄng.

Jag Àr sÄ glad för att matematikappen Albert samarbetar med mig hela det hÀr Äret. Albert Àr en svensk matematikapp som följer lÀroplanerna för respektive Ärskurs och passar för barn mellan 3-17 Ärs Älder. Eftersom Albert vill ge sÄ mÄnga som möjligt chansen att upptÀcka och utforska appen erbjuder de 30 dagar kostnadsfri testperiod. Kanske nÄgot att utnyttja sÄ hÀr i början av terminen, nÀr orken och viljan Àr som störst?

Om du gÄr in via den hÀr lÀnken kan du nyttja erbjudandet!

26 augusti, 2019

HÀr satt ett fönsterglas för nÄgra dagar sedan. Och med tanke pÄ mitt förra blogginlÀgg kÀnns det nÀstan bisarrt att skriva det hÀr. Men det hÀnde en olycka.

Jag var ensam vuxen hemma pÄ lördagsmorgonen. Ulf lÄg pÄ en filt nedanför den hÀr dörren (som dÄ var öppen) och Folke stor bredvid och showade loss. Puttade till dörren som slog in i en gitarr som nÄgon hÀngt pÄ vÀggen. Gitarren krossade rutan och halvmeterlÄnga glasskÀrvor rasade ner över barnen. Och jag vet inte vem av oss som skrek vÀrst. Men jag sÄg Bertils chockade min. Blodet som rann över Folkes ansikte och armar. Och Ulf som lÄg i splittret.

Jag trampade i glas nÀr jag rusade fram och slet Ät mig Ulf. Som genom ett under var han oskadd. Allt splitter hade missat honom. Men istÀllet hade stackars Folke som stÄtt framför honom, fÄtt glaset över sig.

Jag anklagar mig sjĂ€lv sĂ„ mycket. För hur dĂ„ligt jag hanterade allt. Jag var inte samlad och lösningsfokuserad. Kunde inte lugna barnen. Jag hade panik. GrĂ€t. Glömde bort hur telefoner funkar – och förstod för övrigt inte vart jag skulle ringa nĂ„gonstans. Som tur var rĂ„kade Albin smsa just dĂ„ och jag lyckades fĂ„ ivĂ€g nĂ„got förvirrat om att Folke var skadad och att jag behövde lĂ„na bilen. Men Albin kom över direkt och tog över situationen.

Det slutade med att ambulansen kom. Och efter omplÄstrande, lugnande ord och grundlig undersökning konstaterade de att Folke visserligen var utom fara, men behövde Äka in till stan och sys. SÄ vi Äkte.

Och av allt det dÀr dramatiska som fick mig att tappa förstÄndet. GrÄten, blodet, förvirringen. Av allt det syns knappt spÄren nu. Bara nÄgra oansenliga plÄster. Och hÄlet i dörren dÀr glasrutan suttit.

Det kunde ha gÄtt sÄ mycket vÀrre. Nu kom vi nÀstan orimligt lindrigt undan. Men nÀr jag blundar ser jag glasregnet igen och hör skriken. Mitt eget panikslagna allra högst. Och minns att jag var handlingsförlamad och oduglig nÀr det verkligen gÀllde. Och det sÄret kommer inte lÀka i första taget.

23 augusti, 2019

Nu nÀr barnen börjat skolan tar Jakob hand om dem pÄ mornarna. Jag ligger kvar med Ulf och trynar och försöker hÀmta ikapp sömnskulden frÄn natten som gÄtt. Oftast gÄr det ganska bra. Han ligger och fÀktar med armarna, pratar och Àr nöjd.

Man Ă€r sĂ„ hudlös nĂ€r man precis fĂ„tt barn. Sömnbrist och hormoner gör en extra mottaglig för allting som Ă€r vackert. Men ocksĂ„ för Ă„ngest, oro och katastroftankar. Jag kan inte lĂ€sa om Amazonas som brinner, barn som blir sjuka i cancer eller ramlar i en trappa och bryter nacken. Jag Ă€r fullkomligt filterlös. Tror att allt ont kommer drabba just mina barn. Inte bara kommer – utan att katastrofen redan Ă€r hĂ€r. Jag mĂ„ste bara upptĂ€cka den.

Precis som vissa sjukdomar gör patienten mer infektionskÀnslig och mottaglig för smitta. Gör smÄ bebisar mammor mer kÀnsliga och mottagliga för oro. Jag försöker pÄminna mig om det. Mata in det i min skalle nÀr min hjÀrna börjar gÄ pÄ högvarv. FÀst ingen vikt vid det hÀr. LÀgg dig och sov. TÀnk pÄ nÄgot annat. Varva inte igÄng. Andas.

Mitt oroshjÀrta hade varit bra att ha, om jag levt pÄ savannen för hundratusentals Är sedan och varit i stÀndig livsfara. Men just nu Àr det en pÄfrestande följeslagare.

Den bÀsta hjÀlpen Àr att fÄ sova. SÄ jag sover. Mornarna igenom.

22 augusti, 2019

Jag planterade en bÀrhÀggmispelhÀck förra sommaren. Som lÀ-skapare och insynsskydd. HÀckplantorna har fÄtt enorma mÀngder bÀr i Är.

HĂ€cken viker sig nĂ€stan dubbel mot marken – av tyngden frĂ„n bĂ€rklasararna

Eftersom vi fÄtt sÄdana mÀngder bÀr har jag varit smÄtt besatt av att plocka in och hitta anvÀndningsomrÄden för dem.

Jag har vetat att bĂ€ren Ă€r Ă€tliga – men inte vad man egentligen gör av dem. NĂ€r jag letat efter recept har jag inte funnit nĂ„gra riktigt bra. I Sverige Ă€r bĂ€ren inte sĂ„ vanliga att Ă€ta nĂ€mligen – men dĂ€remot i USA och Kanada. DĂ€r kallas de för Saskatoon.

BĂ€ren frĂ„n BĂ€rhĂ€ggmispel smakar gott. Men pĂ„ grund av deras likhet med blĂ„bĂ€r och svartvinbĂ€r kan man bli lite förvĂ„nad över smaken – nĂ€stan tycka att de smakar “fel”. Plockade direkt frĂ„n busken har bĂ€ren visserligen en likhet, men vĂ€rmer man dem fĂ„r de en mandelaktig smak med en ton av Ă€pple. Och sĂ„ försvinner nĂ€stan all syra i bĂ€ren.

BĂ€ren vĂ€xer i klasar – nĂ€stan som svart vinbĂ€r.

BĂ€ren har lĂ„g C-vitaminhalt men Ă€r rika pĂ„ B-vitamin och mineraler. Som magnesium, mangan och jĂ€rn. Dessutom innehĂ„ller de antioxiderande antocyaniner som anses ge flera hĂ€lsofördelar. De vildvĂ€xande bĂ€ren har varit en viktig föda för Creeindiannerna och sedemera nybyggarna som kom till Amerika. Torkade har bĂ€ren framförallt anvĂ€nts som medicinalvĂ€xter.

BĂ€rhĂ€ggmispeln Ă€r en lĂ€ttsam och snabbvĂ€xande buske för trĂ€dgĂ„rden. Som passar utmĂ€rkt som hĂ€ck och insynsskydd. Den blir hög med tiden – vĂ„r hĂ€ck ska vi slĂ€ppa upp ungefĂ€r tre meter. Men den kan bli uppemot fyra meter hög! Har du inga egna buskar kan du hitta bĂ€rhĂ€ggmispel i mĂ„nga offentliga planteringar och parker. Ibland ocksĂ„ förvildade i naturen. Alla arter av hĂ€ggmispel har Ă€tbara bĂ€r – men det Ă€r BĂ€rhĂ€ggmispeln som smakar bĂ€st.

Jag har nu roat mig med att försöka försvenska Saskatoon-recepten och hitta flera anvĂ€ndningsomrĂ„den för bĂ€ren. Hittills har jag fastnat för sylt pĂ„ bĂ€rhĂ€ggmispel – dĂ„ med ganska mycket citron tillsatt för att fĂ„ lite mer syra. Jag har helt enkelt kokat enligt samma proportioner som blĂ„bĂ€rssylt – men tillsatt citron. Supergott!

Allra godast blev dock smulpaj med BÀrhÀggmispel. Jag rensade en liter bÀr och la i botten pÄ en form.

Sedan gjorde jag en vanlig smuldeg.

Som jag varvade i formen innan grÀddning.

Och sedan serverade jag pajen ljummen med lÀttvispad grÀdde. Riktigt gott och lite annorlunda mot alla andra smulpajer jag Àtit. HÀr kommer mitt recept!

Smulpaj med bÀrhÀggmispel

Portioner

ca 6 bitar

Tid

ca 30 – 40 minuter

Ingredienser

  • Smuldeg
  • 250 gram kallt smör

  • 1 1/2 dl socker

  • 2 1/2 dl vetemjöl

  • 3 dl havregryn

  • Fyllning
  • 1 l rensade mogna bĂ€rhĂ€ggmispelbĂ€r

  • 2 citroner (det yttersta gula skalet)

  • 1/2 dl strösocker

  • 2 msk majsstĂ€rkelse

Gör sÄ hÀr

  • SkĂ€r smöret i kuber och lĂ€gg i en skĂ„l med resten av smuldegsingredienserna. Nyp ihop till en smulig deg.
  • Smöra en pajform och lĂ€gg bĂ€ren pĂ„ botten av den. Strö över socker och det rivna skalet frĂ„n citronerna. Dofta över majsstĂ€rkelsen (tex genom att anvĂ€nda en tekula) och rör om.
  • Strö smuldegen över bĂ€ren och grĂ€dda i ugnen pĂ„ 200 grader i ca 20 minuter. Servera ljummen med glass eller grĂ€dde.

21 augusti, 2019

Har bokat klipptid, olaplexbehandling och frans- och ögonbrynsfĂ€rgning nĂ€sta vecka. Har inte klippt mig pĂ„ ett och ett halvt Ă„r och vaknar varje morgon med dreadlocks i nacken. KĂ€nner mig sĂ„ redo för en ny look! Har sett bedrövlig ut i hĂ„ret EXAKT hela sommaren. Men det har varit meningen. För att jag ammar och vet att den dĂ€r sedvanliga, oundvikliga efter-graviditeten-krisen Ă€ndĂ„ kommer först efter nĂ„gra mĂ„nader. NĂ€r jag ser mig sjĂ€lv i spegeln en dag och bara VEM ÄR DET DÄR?! VEM ÄR DEN DÄR MÄNNISKAN?! Och dĂ„ vill jag ju inte redan ha klippt av mig allt hĂ„r och skaffat en ny stil. För dĂ„ mĂ„ste jag ju bara göra om det igen. Krisen sitter nĂ€mligen inte i hur jag ser ut – utan i sjĂ€len. DĂ€rför Ă€r det lika bra att invĂ€nta den sjĂ€lsliga krisen för att sedan ta itu med det yttre.

Jag pinnar i alla fall massor av bilder pÄ min tÀnkta frisyr och tycker samtidigt att det Àr lite pinsamt. Som om jag tror att jag ska bli sÄdÀr snygg som tjejerna pÄ bilderna. Bara för att jag klippt mig. Och i slutÀndan tÀnker jag ÀndÄ lÄta min frisör Helen bestÀmma vad som ska ske. Hon vet ju bÀst. Jag har ocksÄ bett min syster att sÀtta ihop en mood board pÄ en ny klÀdstil. Med en annan typ av klack. En ny silhuett pÄ kjolarna. En kofta i en ovÀntad fÀrg, tillsammans med ett helt nytt hÄr. Jag ber inte om hjÀlpen för att jag inte kan tÀnka sjÀlv, utan för att jag Àlskar nÀr duktiga mÀnniskor som jag litar pÄ hjÀlper mig att tÀnka nytt. SÄ jag inte fastnar i mitt eget huvud och dess inkrökta banor.

Kanske kommer förĂ€ndringen inte synas lika tydligt för andra – som den kommer att kĂ€nnas för mig sjĂ€lv. Men det handlar heller inte om andra. Utan om mig. Om att ha en sedvanlig efter-graviditeten-identitetskris under uppseglande. Och kĂ€nna behovet av att staka ut en ny riktning.

21 augusti, 2019

Lika pirrig och hÀrlig som skolavslutningen var. Lika pirrig och förvÀntansfull kÀndes skolstarten idag. Vi vaknade vid halv sju efter en sommar dÀr barnen vanligtvis stigit upp vid nio. Vi var vÀldigt trötta allihopa. Men inte ett dugg svÄrvÀckta. PÄ grund av pirret alltsÄ. Nu börjar det!

Tog syskonbild innan vi Äkte ivÀg till skolan.

Nu börjar storpojken tvÄan och mellanpojken sista Äret pÄ förskolan. De har nog vÀxt fem centimeter pÄ lÀngden i sommar. Och varsin skostorlek minst.

SÄ hÀrligt att lÀmna av Folke och se honom rusa rakt in till alla kompisar. Slita av sig sin keps och visa hur snygg han Àr i hÄret. Samt hur mjuk den rosa tröjan Àr pÄ insidan. Sedan hejdÄkram till mig och Bertil. Alldeles uppspelt och lycklig!

Sedan hÀngde jag med Bertil till skolan i huset bredvid. VÄr fina lilla byaskola. Fjorton barn i klassen. En mysig barngrupp dÀr ungarna satt som tÀnda ljus. Ada, Bertil och Elle hamnade invid varandra. Blev alldeles varm av att höra ungarna redogöra för sitt sommarlov. Vem som kört traktor och kornkross. Vem som fÄtt nya kaninungar. Vem som badat i storsjön och vem som fiskat med sin pappa.

KĂ€nde mig alldeles varm i kroppen av glĂ€dje, nĂ€r barnen försvann ut till skogen pĂ„ rasten. Kojbygget som direkt tog vid dĂ€r det lĂ€mnades i vĂ„ras. Och jag. Jag sitter nu hĂ€r pĂ„ verandan och dricker morgonkaffe. ENSAM! Ulf sover och jag njuter sĂ„ vansinnigt av att fĂ„ vara lite för mig sjĂ€lv. Och av att sommarlov mĂ„ vara hĂ€rligt – men att vardagen med min lilla familj klĂ„r det mesta.

20 augusti, 2019

SĂ„ glad jag blev efter förra blogginlĂ€gget. Ni skriver sĂ„ fint och förstĂ„ende och genast kĂ€nner jag mig lite lĂ€ttare om hjĂ€rtat. Det dĂ€r jag gĂ„r och oroat mig för i flera veckor blir lite mindre. Och bara av att fĂ„ skriva nĂ„gra rader kom bloggpeppen tillbaka igen. Kan i och för sig ha nĂ„got att göra med att barnen börjar förskola och skola imorgon och jag plötsligt fĂ„r tillbaka tid och lite frihet igen. Aldrig har vĂ€l en hösttermin varit mer efterlĂ€ngtad. BĂ„de för mig och Jakob och barnen – trots att vi verkligen haft en underbar sommar pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt.

HÀr Àr nÄgra smÄ guldkorn frÄn idag och igÄr.

Regnet har vrĂ€kt ner och jag har varit inne och bakat, stĂ€dat skĂ„p och tvĂ€ttat ohemula mĂ€ngder tvĂ€tt. Den hĂ€r sommaren har gĂ„tt i rensandets tecken. NĂ€stan varje dag har jag rensat ett nytt omrĂ„de i huset. StĂ€dskĂ„pet, klĂ€dkammaren, postskĂ„pet, min garderob…sĂ„ befriande. Regn krĂ€ver ocksĂ„ fika. SĂ„ fikat har jag gjort! Med tĂ€nda ljus.

IgÄr kom vÄr frisör förbi. Barnen blir sedan ett Är tillbaka klippta hemma av ambulerande ekofrisören Sofia. SÄ skönt nÀr hon kommer hit. Barnen Àr sÄ lugna och trygga med henne och jag slipper baxa ivÀg dem för att fÄ dem klippta.

Den hĂ€r bebisen har jag redan hunnit klippa tvĂ„ gĂ„nger om sedan han föddes. Dock kostar jag inte pĂ„ nĂ„gon frisörklippning riktigt Ă€nnu….heh.

Folke ville fÄ jÀttekort hÄr men Bertil som ska spara ut sitt fick bara klippt litegrann.

Barnen Àr sÄdana bra hjÀlpredor med Ulf. De hittar pÄ roliga lekar pÄ golvet sÄ han kan ligga bredvid och titta pÄ. HÀr gjorde Bertil ett mÄl av ett durkslag. Och med ett vedtrÀ och en sked tillverkade han en katapult och sköt ivÀg gosedjur i mÄlet.

Vi har lekt i trÀdgÄrden ocksÄ. HÀr vid vÄr trÀdgÄrdsportal som aldrig fick nÄgra humleplantor i sommar och istÀllet varit kal och ful och sned. Men det gÄr ocksÄ bra. NÀsta sommar fÄr jag en ny chans igen.

Bertil har gĂ„tt klĂ€dd i sina nya klĂ€der frĂ„n Blaou. De hĂ€r byxorna Ă€r vĂ€rldens bĂ€sta – sĂ„ mjuka och lekvĂ€nliga. Vi har dem i flera fĂ€rger. Och sĂ„ Ă€lskar han tröjorna som Ă€r fĂ€rgglada och fulla med mönster utan att kĂ€nnas för barnsliga.

NĂ€r blir man för gammal för sandlĂ„delek? Aldrig! Vi gjorde sandkakor och byggde ett monster. Lego och sandlĂ„da Ă€r tvĂ„ av de bĂ€ttre barnlekarna tycker jag. Att bygga saker Ă€r roligare Ă€n att tvingas leka troll eller upptĂ€cksresande eller sĂ„…

Har plockat in mÄnga stora buketter. Glömmer alltid bort hur mycket fint som blommar i augusti! Nu Àr Floxen som finast. Och Malvan.

Doften frÄn Flox för mig tillbaka till barndomen.

Jag bakade bröd idag och vi Ät till mellanmÄl, med smÀltande ost och smör pÄ.

Sedan blev det tisdagseftermiddag. Och matlag i vanlig ordning. Den hÀr gÄngen hos oss. Ada hade pysslat en gullig matlagsbok (med allas portrÀtt pÄ). DÀr vi fick fylla i olika listor. Som vÄra favoritrÀtter och bÀsta filmer och sÄnt. Som en kompisbok fast bara för oss. Genibarn!

Alla Àr lite blondare, brunare, piggare och klokare efter nio veckors sommarlov.

Älskade ungar.

Vi vuxna Ät pÄ verandan och hade sÄ mycket att prata om

Otroligt att man kan ses en gĂ„ng i veckan (minst – ibland spontanĂ€ter vi middag ihop tre gĂ„nger i veckan) och alltid ha nĂ„got att prata om.

NĂ„gon frĂ„gade mig om jag inte kĂ€nner prestige inför matlaget? Att vi liksom ska klĂ„ varandra i trevliga rĂ€tter och överdĂ„d. HERREGUD NEJ! Det Ă€r tvĂ€rtom. HĂ€r Ă€r det opretentiöst som gĂ€ller. Ibland makaroner och falukorv till middag med big pack-glass till efterrĂ€tt. Ibland trerĂ€tters libanesiskt. Högt och lĂ„gt. Jag bjöd pĂ„ spagetti och köttfĂ€rsĂ„s idag. Och kladdkakor i lĂ„ngpanna med vispgrĂ€dde och snabbkaffe till efterrĂ€tt. Enkelt och bra. Det viktiga Ă€r inte hur fint vi gör det – utan sĂ€llskapet och gemenskapen. Och att slippa laga middag en kvĂ€ll i veckan.

Pirriga barn somnade vid tiotiden ikvĂ€ll. Imorgon blir det upp med tuppen. Och ivĂ€g till skolstart. Tack livet för det hĂ€r mustiga, roliga, jobbiga och kĂ€rleksfulla sommaren! Vi kommer minnas den med vĂ€rme – alla regniga mörka höstkvĂ€llar som vĂ„ntar.

19 augusti, 2019

Jag tycker att det Ă€r svĂ„rt att blogga just nu. SĂ„ dĂ€r som det kan bli nĂ€r hjĂ€rtat Ă€r fullt med sĂ„nt man inte kan blogga om. Det Ă€r sĂ„ mycket jag inte kan blogga om. Dels sĂ„nt jag faktiskt inte vill blogga om. Men ocksĂ„ sĂ„nt som jag gĂ€rna skulle vilja blogga om – men inte kan för att det skulle utelĂ€mna mig sjĂ€lv eller folk i min nĂ€rhet för mycket. Det finns ju ocksĂ„ sĂ„nt jag inte vill blogga om. Som jag mĂ„ste blogga om Ă€ndĂ„.

Som nÀr jag var gravid med Ulf. Tror jag berÀttade hÀr pÄ bloggen i veckan nio eller tio. Hade inte alls lust att berÀtta men eftersom jag skulle resa till Formex och förelÀsa och magen var sÄ i ögonfallande fick jag berÀtta. Trots att det inte alls kÀndes rÀtt i tid. Och trots att jag fick en otÀck blödning en kvÀll pÄ hotellet. Efter att jag redan berÀttat och fÄtt tusen grattiskommentarer. Av den anledningen har det alltid varit sÄ skönt att fÄ hÄlla nÄgra saker för mig sjÀlv under graviditeterna. Som nÀr jag Àr berÀknad. Och namn och kön pÄ barnet. Jag vill ha nÄgot som Àr mitt eget och som jag har kontroll över. Det gör det lÀttare att dela med sig av annat.

Jag skulle vilja skriva mer om relationer. BÄde parrelationer och den till mina barn. Om vÀnskapsrelationer som gÄr i stÄ. FörÀldrarelationer som kan skava. Om svÄrigheter, hur man kÀmpar med vissa saker. Hur man misslyckas med somligt och fÄr annat att funka. Jag tror att jag lÀrt mig ett och annat, som jag gÀrna skulle vilja formulera mig om. Men jag kan inte. NÄgon gÄng i framtiden kanske. Men inte just nu. Och det Àr fine. Men det gör det lite svÄrt att veta hur jag ska skriva om allt annat.

19 augusti, 2019

I lördags packade vi in familjen i bilen och Äkte till vÄra vÀnner pÄ Lyckobacken. Det Àr en Ärlig sommartradition! Jag och Malin lÀrde kÀnna varandra för mÄnga Är sedan via vÄra bloggar och eftersom att vÄra familjer dessutom klickar sÄ bra sÄ brukar vi ses allihopa nÄgra gÄnger per Är.

De bor i vÀrldens finaste gamla skola, nÄgra mil inÄt landet vid höga kusten.

SÄ vackert och hemtrevligt överallt.

Ulf var nöjd i vanlig ordning.

Exemplariskt humör pÄ pysen

Malin Àr superbra pÄ att laga mat och lagar allting veganskt!

Fyra fina kompisar

Och vÀrldens vackraste Whippet

Vi Ät och pratade i flera timmar medan barnen hÀrjade i trÀdgÄrden och hade pysselmaraton

Och nÀr eftermiddagen övergick till kvÀll tÀnde vi i bastun och badade!

Malin badar i alla temperaturer…

Ulf satt nöjd i sin stol och Ät Bertils glasögon

Efter timmar av bad och bastu och bad igen – sĂ„ rullade vi hemĂ„t lĂ€ngs slingriga vĂ€gar i sommarnatten. Glad för en fin dagsutflykt med hĂ€rliga personer. Sommarens sista Ă€ventyr innan vi börjar skolan pĂ„ onsdagen.

Ett avslut av bÀsta sort, helt klart!

15 augusti, 2019

Det kÀnns alltid lite lÀskigt i augusti, nÀr nÀtterna blir mörka efter mÄnader av ljus. Jag blir för en kort stund mörkrÀdd. Men det Àr lÀskigt och mysigt pÄ samma gÄng. Jag rafsar runt i garderoberna och letar fönsterlamporna som stÀlldes undan i maj. Placerar ut och letar upp glödlampor och hÄller pÄ. Sedan myser jag av synen. Att vilja kura inomhus för första gÄngen pÄ lÀnge.

Och jag myser ocksÄ över lillen som snusar i sin spjÀlsÀng. Med snutten och mjuka filten som jag hade som liten.

En sÄdan bild av frid.

Sovande spÀdbarn Àr mitt eget bÀsta sömnpiller. Och nÀr vi stÀndigt sitter ihop kÀnns det skönt att han plötsligt kan ligga i sin egen sÀng en stund. Och jag i min, en bit dÀrifrÄn. Det Àr nÀstan som att jag fÄtt barnvakt nÄgra timmar.

14 augusti, 2019

I morse lÀmnade jag Folke med gammor och tog tÄget med Bertil och Ulf in till stan. Tillsammans med mina kompisar Stina och Ulrika och deras barn Elle och Ada. MÄlet var att kitta barnen innan skolan startar. Bertil börjar ju tvÄan nÀsta vecka och behöver lite nya klÀder och nytt bÀnkpapper.

Jag kom pÄ det idag nÀr vi gick runt. Att det nog Àr första gÄngen i hans liv som han fÄtt gÄ i affÀrer och shoppa klÀder. Det var sÄ rörande pÄ nÄgot sÀtt. Att se bÀstisarna gÄ runt storögda inne i klÀdbutiken och blÀddra mellan plaggen. Det var ocksÄ idag som Bertil förstod att det finns en tjejavdelning och killavdelning. Det var en sorglig insikt. Kanske mest för mig, som varit sÄ glad att han inte behövt veta om det. Att det finns klÀder som vuxna anser inte Àr menade för honom.

Bertil var i alla fall vĂ€ldigt förundrad nĂ€r vi gick runt pĂ„ H&M – över att vuxna tror att barn vill klĂ€ sig sĂ„ trĂ„kigt. Han gillar ju fĂ€rg, form, smycken och roliga snitt (hans moster Ă€r stilförebilden). Men ju Ă€ldre barnen blir desto trĂ„kigare blir plaggen. Han fick tag i ett par byxor och nĂ„gra tröjor i alla fall. Fast sedan blir det nog att bestĂ€lla hem lite frĂ„n Blaou. DĂ€rifrĂ„n kommer barnens alla fĂ€rgglada favoritplagg.

Det var en sĂ„ himla mysig dag pĂ„ stan med storbarnen. Vi Ă„t lunch pĂ„ Max och tog en mjukglass i solen och sedan hann vi förbi biblioteket en svĂ€ng. Tror att den hĂ€r sommarlovsdagen kommer stanna kvar i minnet lĂ€nge. Inte minst för att Bertil Ă€ntligen fick ta hĂ„l i öronen. Det var egentligen en present pĂ„ sjuĂ„rsdagen – som av olika anledningar inte kunnat infrias förrĂ€n nu. Men vilken grej! Nu sitter Ă€ntligen smĂ„ regnbĂ„gsglittrande stenar i örsnibbarna och nĂ€r de Ă€r lĂ€kta ska vi gĂ„ pĂ„ stan igen och skaffa lika hĂ€ftiga smycken som moster Anna har i öronen. Det har jag lovat. Och sĂ„ fort sommaren och badsĂ€songen Ă€r över ska jag sjĂ€lv gĂ„ och ta nya hĂ„l. Mina har ju vuxit ihop – och jag Ă€r vansinnigt sugen pĂ„ att börja bĂ€ra smycken igen.

13 augusti, 2019

I snart nio veckor har jag haft sommarlov sjĂ€lv med tre barn. Jakob som Ă€r bonde har arbetat 60-70 timmarsveckor – sĂ„ jag har varit rĂ€tt ensam om dagarna. Och det har gĂ„tt förvĂ„nansvĂ€rt bra. Jag har Ă„kt tĂ„g över halva landet, kört Ă„ttio mil i bil sjĂ€lv med ungarna och packat badvĂ€skor och matsĂ€ckar och barnens kompisar och skjutsat i ett kör. Samtidigt donat pĂ„ med delar av företaget som inte riktigt kan ta semester.

Visst Ă€r jag trött, men bara lite. Mest Ă€r jag lugn pĂ„ insidan. Mjuk men stark av att jag kunde. Det fascinerar mig. För sex mĂ„nader sedan var jag ju ett gravidvrak. För tre Ă„r sedan var jag utmattad. Åt antidepressiva och kĂ€mpade med mycket Ă„ngest och oro. Hade svĂ„rt att orka med barnen pĂ„ egen hand.

Nu orkar jag sĂ„ himla mycket igen. TĂ€nk att man kan lĂ€ka sĂ„ bra? Det betyder dock inte att jag orkar allt. SĂ„klart inte allt. Jag beter mig framförallt helt annorlunda mot för innan jag blev sjuk. Till exempel kör jag inte pĂ„ med sĂ„ lĂ„nga dagar lĂ€ngre. Förut nĂ€r barnen somnat för kvĂ€llen – dĂ„ tog jag ett omtag hĂ€r hemma. Plockade, stĂ€dade, sorterade. Allt som inte hunnits med under dagen försökt jag komma ikapp. Jag gasade mig igenom tröttheten och arbetade tills jag kom in i andra andningen.

SÄnt orkar jag inte lÀngre. NÀr barnen somnat har jag lagt mig att se pÄ serier och lyssna pÄ poddar. Jag har lÄtit badklÀderna surna i hallen och disken stÄ kvar pÄ bordet. För att jag Àr trött. Och nÀr man Àr trött, dÄ vilar man. Den kÀnslan Àr ingenting jag kan köra över.

Amningen har hjÀlpt till ocksÄ, genom att tvinga mig att ta mÄnga korta pauser. DÄ jag ligger i sÀngen och slappnar av och stryker bebisen i hÄret. Med bÄde Bertil och Folke har amningen ofta stressat mig. För att den har kÀnts som ett jobbigt avbrott i mitt flow. Men nu vet jag att avbrott kan vara bra nÀr man har mina maniska drag. Jag som annars kan arbeta en hel dag och bÄde glömma bort att Àta och gÄ pÄ toa. Om bara arbetet Àr nog roligt.

Jag har ocksÄ försökt bestÀmma mig för vad jag ska skita i. Som trÀdgÄrden. Har inte rensat ogrÀs mer Àn en gÄng pÄ tre mÄnader. Och inte ens orkat köpa perenner för att ersÀtta allt som dog förra sommaren. Trots att trÀdgÄrdsarbete Àr sÄ roligt har jag bedömt att orken inte finns dÀr. Att den mÄste sparas till annat. Det kommer ju fler somrar.

Slutligen har jag försökt hÄlla mig lugn kring barnen. Varit nÀra dem men erbjudit stilla aktiviteter tillsammans. Som att spela spel, lÀsa böcker. Bada badkar tillsammans.

Jag vet inte vad jag vill sÀga med den hÀr osammanhÀngande texten egentligen. Mer Àn att ge lite hopp till dig som ocksÄ varit utmattad. Som Àr dÀr nu, eller Àr pÄ vÀg ur det. Och tror att du Àr sÄ hÀr skör och ömtÄlig för alltid. SÄ behöver det inte bli. Ge det lite tid. Var snÀll mot dig sjÀlv. Du kan lÀra nÄgot av utmattningen ocksÄ. Den kan ge dig erfarenheter som pÄ sikt ger dig bÀttre livskvalité. Ha lite tÄlamod bara <3

11 augusti, 2019

HÀr kommer nÄgra guldstunder frÄn veckan som har gÄtt.

Vi introducerade hoppgunga till Ulf hĂ€r hemma. SuccĂ©! Bertil passade pĂ„ att hittepĂ„lĂ€sa dagstidningen för honom – med alla svĂ„ra uttryck han har hört. “Ull-index imploderingsfrekvens har pĂ„skyndat kapaciteten….”

Har Àtit frukostar bestÄende av jordgubbar, smultron och svarta vinbÀr.

Ulf och Jakob har vilat pÄ soffan ihop.

Och sÄ har barnen varit hos farmor i stan nÄgra dagar. DÄ Ät vi ost till middag.

Favoritmiddag

Jag har suttit pÄ bro och lÀst morgontidningen och druckit mitt kaffe

Bebisen har suttit i babysittern och kollat pÄ och kÀnt sommarvinden i hÄret.

En dag Äkte vi pÄ loppis i grannbyn, jag och Stina.

Vi fikade vÄfflor pÄ kyrkan

Och sÄ sprang vi in i Frida som ocksÄ var ute i fyndartagen.

Jag hittade lite smÄtt och gott pÄ loppisen. Visar senare tÀnker jag.

Och sÄ har jag bakat kaka. Blandade tvÄ olika recept (istÀllet för att vÀlja ett och följa det till punkt och pricka). Sedan grÀddade jag dessutom kakan för varmt. Suck. Varför ska jag alltid experimentera just nÀr jag har gÀster som ska Àta?

Det Àr nÄgot visst med röda vallmoblommor i alla fall.

SĂ„ kom Frida hit och fikade.

Och jag bjöd pÄ kakan som jag drÀnkt i chokadglasyr. Gott ÀndÄ!

Ja. Lite sÄ. Har sista veckans guldstunder sett ut. Hoppas ni haft en fin helg allesammans <3

10 augusti, 2019

Tog den hÀr bilden av Jakob i början av sommaren. Han var ute och förberedde vÄr Äker för att sÄ. Jag blir sÄ glad av synen! Att han sÄ sjÀlvklart rattar den hÀr traktorn. Det har ju inte alltid varit sÄ.

NÀr vi flyttade hit för tio Är sedan visste vi ingenting. Vi var tvÄ barn som med skrÀck tittade pÄ varandra sÄ fort nÄgonting strulade. Hur lagar man? Hur bygger man? Hur mekar man med en krÄnglande bil? En trasig pump? Hur hÄller man efter en gÄrd?

Jag tĂ€nker med ömhet pĂ„ hur jag kĂ€mpade pĂ„ med smĂ„ pallkragar. SĂ„dde lök frĂ„n frö (!) eftersom jag inte kĂ€nde till det dĂ€r sĂ€ttlökar. Jag var sĂ„ stolt över mangolden och morötterna jag lyckades framstĂ€lla och kĂ€nde mig “sjĂ€lvförsörjande” pĂ„. Stolt över att fĂ„ Ă€ta nĂ„got frĂ„n eget bord. ÄndĂ„ var allting sĂ„ litet. Mer som en lek.

Snart lĂ€rde vi kĂ€nna Albin och Ulrika. SĂ„ smĂ„ningom började vi odla ihop. Strax dĂ€refter startade Jakob och Albin Marstorps Mat. Första sĂ€songen odlade vi Ă„t oss sjĂ€lva. Året dĂ€rpĂ„ hade vi en liten gĂ„rdsbutik. Med betoning pĂ„ liten. Vi hade öppet pĂ„ lördagarna och sĂ„lde vad vi skördat. Det var mysigt. Stor gemenskap. Men fortfarande pĂ„ lek. Dessutom pendlade bĂ„de Jakob och Albin till stan för utbildning och jobb. KĂ€nslan av att leva livet dĂ€r istĂ€llet för hĂ€r var fortfarande stor.

Det var frustrerande. Jag drömde inte om ett liv pÄ landet som handlade om att jobba och pendla till stan. Att Äka mellan och kÀnna sig kluven. Min drömbild om landet handlade om att kunna leva hÀr ute. Helt och fullt. Ha hela vÄrt sammanhang hÀr. BÄde Jakob och jag. Och gÀrna i gemenskap med vÀnner.

Idag Àr det precis sÄ. Jakob jobbpendlar inte lÀngre. Albin och Ulrika har slutat pÄ arkitektkontoren i stan. Vi har matlaget. Och vi Àr familjer som arbetar hemifrÄn. FrÄn vÄra gÄrdar. Vi Àr verksamma dÀr vi bor och det lilla sammanhanget Àr den stora rikedomen.

Att kika ut pĂ„ gĂ„rden och se Jakob gĂ„ omkring i blĂ„stĂ€ll och dra runt pĂ„ tunga saker – det gör mig helt varm och trygg. Jag kĂ€nner glĂ€djepirr nĂ€r han och Albin stĂ„r dubbelvikta över ett fordon och tar reda pĂ„ vad som gĂ„tt fel. Inspekterar kĂ„lodlingar, rakar fĂ„r, och kör traktor. Odlar tonvis med grönsaker och bygger egna uppfinningar. Idag tittar vi inte lĂ€ngre pĂ„ varandra i skrĂ€ck nĂ€r nĂ„gonting krĂ„nglar. För Jakob och Albin lagar det som gĂ„r sönder. Bygger och reparerar och Ă€r kluriga. Och viktigast av allt – Jakob Ă€r inte i stan. Är inte fast pĂ„ nĂ„got kontor. Han Ă€r hemma hĂ€r med mig.

Idag lever vi verkligen vĂ„ra liv hĂ€r ute. Allt som vi i nĂ„gon slags hipsteranda brukade leka – gör vi nu pĂ„ riktigt. Det Ă€r vĂ„r vardag. Inte undantaget. Inte hobbyn. Inte sommarlovsnöjet. Utan vĂ„r vardag.

BĂ€ttre kan man inte ha det.

9 augusti, 2019

Vissa dagar kĂ€nns det som att jag stretar omkring i sirap. FĂ„r ingenting gjort. Tre barn hemma som alla har olika behov, önskningar och viljor. Jag har sĂ„ mycket jag vill ordna. StĂ€da, baka, arbeta med min trĂ€dgĂ„rd. Men ingenting blir av. Jag biter mig i lĂ€ppen för att inte frĂ€sa nĂ€r jag för trettonde gĂ„ngen pĂ„ tio minuter hör “mamma, kom!” ropas gĂ€llt frĂ„n nĂ„got av barnen. Jag djupandas för att kĂ€nna lugnet och vet att jag fixar det hĂ€r. Jag vet hur det Ă€r. Tids nog kan jag göra saker i mitt eget tempo. Nu Ă€r inte den tiden. Nu Ă€r tiden för acceptans och förnöjsamhet. TvĂ„ sinnestillstĂ„nd jag gör klokt i att efterstrĂ€va.

Och plötsligt. Har storbarnet försvunnit pÄ en skogspromenad med sin kompis. Mellanbarnet Àr borta och campar och lillbebisen snusar nöjt. Jag fÄr en morgonpromenad med min vÀn Stina och sitter sedan pÄ bron och dricker kaffe i solen. Lyssnar pÄ senaste roliga avsnittet av En varg söker sin podd och Àter ett helt durkslag fullt med svartvinbÀr, smultron och jordgubbar till frukost.

NĂ€r bebisen vaknar hĂ€nger vi tvĂ€tt. Han ligger förnöjd i sin gunga och jag lassar pĂ„ sĂ„ mycket blött att tvĂ€ttlinan tar i marken. Och sedan blir jag sittande dĂ€r – och gör försiktig fart. Kisar mot utsikten och svalorna som har ett bo under vĂ„r nock. Suger girigt i mig den hĂ€r stunden. NĂ€r alla Ă€r nöjda och ingen vill mig nĂ„gonting.

Det Àr som att sitta pÄ laddning. Jag fÄr energi för hela resten av dagen.

Sök pÄ underbaraclaras.se

KundtjÀnst

Har du frÄgor kring din order eller nÄgot annat som berör min butik, vÀnligen hör av dig till:

Eller anvÀnd formulÀret nedan.