Man kan inte vara en vamp när man är under trettio. Inte heller under trettiofem. Man måste vara en fullvuxen jäkla kvinna för att det ska komma på fråga. Och det går endast om man är kvinna nog att axla titeln.
Vampåldern kännetecknas av läppstift, självförtroende, djurprint, fylliga höfter, resting bitchface och generellt dålig ork med lallare. En typisk vamp skrattar inte åt tråkiga skämt, kutar inte med ryggen, ber inte om ursäkt för sin åsikt eller sig själv. Hon är inte lättkränkt – för vem låter sig kränkas av fåntrattar? Nej hon höjer bara hakan och ler sitt outgrundliga, svala leende.
Jag tror jag är i vampåldern. Och jag tror att jag gillar det!
Om några dagar halkar jag kanske tillbaka till mitt vanliga jag igen.
Förra veckan lyckades jag knipa en akuttid hos min frisör Helen. Jag behövde nämligen fräscha upp barret inför pressbilder jag ska ta för ett nytt stort jobb. Och kalufsen var en katastrof efter sommaren.
Mitt hår blir alltid gult i solen. Och när jag dessutom blonderat det innan så blir det ännu värre. Inte särskilt klädsamt på mig som passar bäst i kalla nyanser. Men det värsta är att det så småningom börjar slå över i grönt. Helt fruktansvärt! Håret blir också segt som spagetti och liksom stretchigt i konsistensen. Tror det är alla sjöbad sommartid och vårt järnrika vatten från egen brun som spökar. Alldeles oavsett var det hög tid att ta hand om håret. Jag behövde också klippa de slitna längderna och få tillbaka lite av min volym.
Eftersom håret var så konstigt fick vi börja med att lägga en särskild vätska i det som skulle dra ut metallerna och den gröna beläggningen. Den satt i ett bra tag och efteråt kändes håret helt annorlunda. Klart, rent och lent.
Sedan klippte Helen det lite grovt. Och därefter blekte vi utväxten, gjorde en root shadow och nyanserade hela håret så att det skulle få rätt blonda färg.
Den här alltså.
Jag älskar att vara hos frisören och bli ompysslad. Den här gången tog det nästan tre (!) timmar att få ordning på barret. Hann läsa många tidningar och dricka mycket kaffe. Och kolla in vilken underbar färg jag fick i slutändan – blondbeige men inte det minsta gul (och absolut inte grön). Vi behöll längden rätt lång och lät luggen bli en sådan där svepande gardinlugg istället för den kortklippta raka jag har haft i ett helt år.
Just nu är jag mycket inne på kläder i vävda material med härligt flow. Sånt som fladdrar, faller vackert, har svängrum och extra tyg i sig. Volym som balanseras av figurnära snitt – vill inte känna mig som ett vandrande påslakan.
Feminint utan att bli för snällt.
Kjolen har jag fått av min syster när hon rensade garderoben – en gammal &Other Storieskjol. Sandaletterna är begagnade och supersköna – tror jag betalade 80 kronor för dem på Sellpy. Det lönar sig ibland att ha 41 i storlek – väldigt liten konkurrens om fynden!
Den otroliga sidenblusen med volangärmar har jag också fått av syrran när hon rensade garderoben. En säkert tio år gammal H&M-blus som känns så sval och skön mot kroppen. Älskar de dramatiska ärmarna.
Koftan är ny från Zaras rea däremot.
Precis så här feminint, fladdrigt, silkigt och färgglatt vill jag klä mig hela sommaren ut. Och hösten med för den delen.
Jag rensade ju min garderob i våras och la undan sånt som jag tröttnat på. Några saker som blivit för stora skänkte jag men mycket ligger på vänt tills lusten återvänder. Jag vet ju att det där med stil är lite cykliskt för mig. Sedan fick jag lite hjälp av min syster att hitta nya plagg saker till min garderob. Och som jag fyndade! Dels sånt hon själv tänkt skänka – dels saker jag köpte på second hand.
Mycket av det som jag införskaffade i vintras har använts – men långt ifrån allt. Jag har nämligen inte riktigt vetat hur jag ska kombinera det. Så när Anna kom hem för några veckor sedan gick vi igenom hela min kvarvarande garderob och så testade vi igenom och fotade närmare FEMTIO nya outfitkombinationer. Som jag har redo i min telefon när inspirationen tryter.
En gång i tiden älskade jag ju att pröva outfits och hitta på knasiga kombinationer. Men efter flera graviditeter, en förändrad kropp och ett betydligt ökat fokus på trädgård och hus istället för kläder har jag tappat bort mig själv. Har glömt bort hur man gör när man leker och har kul med kläder. Så Anna hjälpte mig att skaka liv i min garderob och alla dess tänkbara kombinationer.
Men det är inte bara innehållet i garderoben som är problemet – utan själva utformningen av den. Jag har nämligen INGEN plats för plagg som hänger. Det betyder att jag förvararalla mina klänningar rullade eller vikta och att jag alltid måste börja med att stryka det jag ska ha på mig. Vilket innebär att jag väljer bort många kläder eftersom jag inte hinner eller orkar med besväret…
Jag insåg också hur många plagg i min garderob som är obrukbara på grund av att de fått någon svår fläck, en knapp har lossnat och behöver fästas, någon sidsöm har spruckit eller en slits har blivit för hög. Jag har också flera klänningar med för stora knapphål som gör att jag inte vågar använda dem. De knäpper upp sig själva och jag vill ju inte visa mina häckande svalor för vem som helst som råkar passera…
Eftersom kläder känns kul igen vill jag att det ska få ta större plats i mitt liv. Så nu när Ulf blivit för stor för att sova i garderoben reclaimar jag klädkammaren. Nu ska jag förvara allting som behöver hängas där. Och så ska jag ta för vana att ånga plaggen innan jag hänger in dem så att jag aldrig igen måste börja med att stryka någonting. Som ni hör är det lite nya vanor på gång…
Jag bestämde mig också för att ta en hel dag av semestern och vika den till klädvård. En dag då jag tar tag i svåra fläckar, ångar allting slätt, syr fast trasiga knappar och åtgärdar andra små saker som gör stora delar av min älskade garderob oanvändbar.
Förra vintern hade jag regelbundet syjunta med mina kompisar och då passade jag på att laga saker – strumpbyxor, träningstights och alla mina ullunderställ som gnagts sönder just där låren möts. Extremt tillfredsställande att göra över en kopp te och småprat. Men eftersom vi inte haft någon syjunta den här vintern har jag hamnat på efterkälken.
Jag tog med mig klänningarna som skulle lagas ut i trädgården. Placerade mig i hammocken med nål, tråd och ljudbok. Sedan satt jag och gungade och lagade och hade det så bra en hel förmiddag. Barnen hängde i fårhagen och byggde på sin nya koja så jag fick faktiskt ganska bra arbetsro.
Min älskade Monki-blus i halvtaskig kvalitet tappade ju knappen vid tredje användningen. Nu sydde jag fast extraknappen och passade samtidigt på att fästa alla andra knappar riktigt hårt.
Att vårda det man har tar tid – men det gör det ju också att försöka hitta något att ha på sig i en garderob full med obrukbara kläder. För att inte tala om hur mycket tid det tar att behöva köpa nytt. Men tyvärr är kläder så billiga idag att det ofta känns knäppt att hålla på och vårda och laga dem.Lägga tid på en blus från Monki som kostade 75 kronor på rean – sånt slöseri med tid?! Vi luras att tänka att det är lika bra att slita och slänga.
Dyrare saker är man ju oftast beredd att lägga mer tid och omsorg på. Men kärleken till något ökar ju också när man tar hand om det. Kläder kan öka i status om man ger dem uppmärksamhet och kärlek. Och behandlar man billiga kedjefynd med respekt och kärlek så förlänger man deras liv.
Jag passade också på att handtvätta ett gäng sköra klänningar jag inte velat lägga i maskinen och som därför varit ofräscha länge. Det är så lätt hänt att allt som faller utanför de vanliga tvättrutinerna inte blir av. Trots att det knappt tog en halvtimme att krama upp alla mina klänningar.
Men först gick jag över svåra, ingrodda fläckar med galltvål. Funkar nästan mot allt. Dessutom riktigt bra mot gamla fettfläckar. Man kan låta det sitta några timmar och sedan gnugga med en svamp och skölja med hett vatten.
Jag hängde klänningarna på tork på lina eftersom galgarna var slut. Annars är det smart att hänga dem direkt på galge efter tvätt – då håller de formen bättre.
Jag gillar att ånga plaggen direkt på galge istället för att stryka dem. Funkar på allting som inte är allt för hårt skrynklat. Den här gamla trotjänaren till steamer från Philips är toppen – men kanske med en aningens för liten vattenbehållare. Man får ideligen fylla på den!
Nu har jag köpt fler av de flossade svarta galgarna från Clas Ohlson. De är tunna som kemtvättsgalgar men ytskiktet gör att kläderna hålls på plats. Nu hänger alla mina klänningar, blusar, kjolar och skjortor rena, hela och strukna på två klädhästar. Nu återstår bara att inreda klädkammaren på ett praktiskt och fint vis! Men det ber jag att få återkomma till.
I tisdags tog min pappa hand om Ulf så att jag kunde få lite egen tid att uträtta ärenden och hinna med några saker jag längtat efter att göra. Folke fyller ju åtta år på måndag så jag behövde köpa presenter – men sedan hann jag även med en rejäl antik- och loppistur!
Hade på mig den här secondhandfyndade leopardmönstrade klänningen. Köpt eftersom jag tänkt att jag behöver mer djurmönstrade kläder i mitt liv! Till den ett par grova gamla boots och ett begagnat tunt svart skinnskärp i midjan.
Det var så ljuvligt att få gå i lugn och ro i affärer, äta en lunch i ensamhet, köra bil långt och lyssna på dånande musik som jag själv valt ut.
Riktigt påfyllande. Både för mig – och för Ulf som fick ensamtid med morfar och obegränsad mängd lekplatstid utan konkurrerande syskon på plats.
Idag åker vi hem igen efter sex dagar hos Jakobs mormor och dessförinnan fem dagar i sommarhuset. Vi ska fira min farsas födelsedag, tvätta och packa om väskorna till storbarnen som ska iväg på nya äventyr och så ska jag gå på en mycket efterlängtad konsert med min kompis Elina.
Jag har rotat fram mina gamla Lindexshorts ur gömmorna för tillfället men tror det får bli mer jeans och tjocktröja på konserten eftersom det vankas regn och några ynka plusgrader.
Shorts med vidd där nere är för övrigt bäst. Det är så hemskt med short som sitter åt och kopplar strypgrepp om låret så fort man hukar sig. Detta är alltså två år gamla short från Lindex, tröjan är ny från Arket och sandaletterna med kilklack och knyt är köpt begagnade.
Och som alltid när det är dags att åka hem får jag akut hemlängtan – hur trevligt jag än har haft det! Ser fram emot en vecka hemma med Ulf nu medan Jakob jobbar. Jag ska städa lite bland barnens pyssel, möblera om vardagsrummet och kanske skylta om i köket när jag ändå håller på. Plocka in jordgubbar, koka saft och hinna med åtminstone två träningspass. Sånt som jag tycker är vilsamt och roligt att göra när jag är ledig.
Åh vad jag känner mig som gamla härliga Clara (anno 2010 typ) när jag fått tillbaka hålen i öronen. Blir så glad av alla möjligheter det öppnar för att mixa och matcha!
Här är en outfit från förra veckan när jag gjort mig fin för en middag. En gammal Miss Clarity (min absoluta favoritmodell som vi gjorde i flera färgställningar), loppade skor, loppat bälte men nya örhängen från Zara fyndade på rean.
Gul är en svår färg på vintern så jag passar på när jag är brun och kan bära upp den.
Just nu är jag och barnen hos Jakobs mormor några dagar medan Jakob är hemma och sköter om djuren och gården. Här är fullt ös med nästan hela släkten närvarande. Det verkar också bli soligare och varmare nu efter en rätt kall vecka. Det ser jag fram emot. Längtar efter att långbada. Nu ska jag svida om till träningskläder och köra ett pass. Satsar på två pass i veckan under sommaren.
Jag gillar att experimentera med mitt korta hår genom att styla det på olika sätt. Sätta upp det i en tofs på huvudet, nåla bak det på sidorna eller på hjässan eller bara göra piplotter. Det finns också en trevlig liten håruppsättning man kan göra av den längd på page jag nu har nu. Kolla in beskrivningen!
Det går att göra så mycket mer än man tror av halvlångt hår. Ja i själva verket kanske det är denna frisyr som går att förändra som mest?
Nu på sommaren blir mitt blekta hår mer gult för varje timme jag är i solen så en gång i veckan låter jag mitt silverbalsam sitta i bortemot en timme. På så sätt håller jag de värsta gula tonerna borta. Jag gillar Kevin Murphys Blond Angel hair treatment. Den har starka lila pigment som dämpar det gula. Har även schampot därifrån som är toppen.
Jag försöker att nöja mig med att tvätta håret två gånger i veckan och däremellan tvättar jag min lugg med lite schampo om den känns flottig – eller sprayar den med torrshampo. Just nu har jag ett från Moroccan oil. Tycker att det är helt okej men det finns säkert billigare alternativ som är lika bra. Ge mig gärna era bästa tips! Jag vill ha något som inte doftar sött och kvalmigt av vanilj eller kola.
Fixerar håret med spray gör jag genom att använda Davines hair spray med strong hold. Superbra men viktigt att hålla flaskan långt ifrån håret så det inte blir klistrigt. Jag använder också Invisible serum från Davines i lockarna för att få bort den där känslan av nytvättat hår. Alla dessa produkter är ganska dyra men det är bara i inköp – för sedan räcker de så länge att man nästan hinner tröttna på dem.
Jag klipper och färgar var nionde vecka ungefär. Då bleker vi utväxten på slingorna och nyanserar det till en bra och hyfsat kall nyans. Sedan brukar min frisör lägga i någon slags skuggning (?) i botten på håret så att utväxten ska bli mindre tydlig – jag är ju ganska mörk i mig själv.
Jag har lovat att filma en tutorial med hur jag lockar mitt hår och det löftet kvarstår…ska bara få tummen ur först!
Tack för alla fina kommentarer på föregående inlägg. Det är så värdefullt för mig att få höra hur ni resonerar och tänker kring bloggen! Blir också stolt som en tupp av alla fina ord om mina sponsrade samarbeten. Tack, tack, tack!
Jag går kvällsronden i trädgården. Svär över min chokladbruna akleja som sprider sig värre än maskrosorna. När allt blommat över ska jag klippa bort varenda fröställning och gräva upp allt utom en enda liten planta.
I den varma kvällsluften känns min svala jumpsuit så skön mot kroppen. Lika bekväm som en pyjamas ungefär.
Nu när vi är inne i juli kliar det i fingrarna efter att göra några saker jag ännu inte gjort i sommar
Åka på en rejäl loppistur utan någon som trampar otåligt bakom mig och vill gå hem
Bada i havet. Har badat i sjöar, bäckar, älvar och åar denna sommar. Men ännu inte i havet.
Ta fram min glassmaskin och göra glass på färska jordgubbar och en skvätt grädde.
Åka ut med båten. Roddbåten går bra men segelbåt hade varit drömmen.
Jag åkte in till stan igår lördag för att käka middag tillsammans med några tjejer ur mitt gymnasiegäng. Behövde verkligen komma hemifrån och träffa vänner i lugn och ro – utan ett enda ”mamma” eller ”kom hiiiit!” eller ”när ska vi åka och bada?” ekandes i öronen.
Knäppte en bild på min outfit innan jag drog iväg. Givetvis kortkjol och en midjeglipa nu när jag övar på att utmana mina mentala begränsningar.
Den rosa jeanskjolen kommer från Arket, blusen och örhängena från Zara och clutchen är ett riktigt gammalt loppisfynd. Kan det vara femton år gammalt kanske?
Pumpsen köpte jag begagnade från Sellpy för någon hundralapp efter att min syster skickat en lista med skor därifrån som hon tyckte att jag behövde köpa för att piffa till min garderob. Ja och när stylisten talat så är det ju bara att lyda.
Inne i stan var det världens folkfest och proppfullt på gatorna av folk som kommit för att se på Wheels – cruisingen genom Umeås centrum med allehanda gamla tjusiga bilar. Blev så glad av att få se människor i alla åldrar som var ute och firade i sommarkläder och sitt bästa humör! Så trist det varit under pandemiåren.
Jag är så ovan att ha klackskor till kort kjol. Kör jag kort kjol kombinerar jag i regel det med sneakers för att inte känna mig för ”fin”. Men att istället ta på sig pumpsen kändes både festligt, kul och superkvinnligt. Och kvällen blev en strålande sådan.
Idag har jag skoskav och blå ringar under ögonen men det var det helt klart värt!
Kunde inte sova när sängkläderna klibbade mot ryggen och rummet badade i ljus. Så trots att klockan visade på 02.30 steg jag upp och gick ut för att plocka blommor. Vände dock i dörren och hämtade kameran när jag såg hur vackert det var.
På kvällarna stiger dimman från ån som rinner längst nere på åkern och förbinder de två olika sjöarna i byn. Då bäddas allting in i ett vackert dis.
Aprikos himmel och syrener i pastell. Syrenerna är helt otroliga i år – tror aldrig jag sett en kraftigare blomning.
När jag var liten och såg på Pang i Bygget med mamma och pappa drömde jag om att ha lika tjusiga nattplagg som Sybil Fawlty. Så när jag hittade det här nattlinnet på en loppis fick mitt barndomsjag äntligen sitt lystmäte. Nu ska jag bara lägga mig i sängen och kedjeröka och gasta åt min man så är drömmen komplett!
En annan stilidol jag osökt kommer att tänka på från min barndom är Doris i Jönssonligan på Mallorca. Hur är det möjligt att vara så snygg som Birgitta Andersson är där?
Volanger, prickar, enorma kragar, festliga hattar, pumps i färg och knalligt nagellack! Doris är lika överdådig och färgglad som en kanelrosbuske.
Det är så märkligt vilka upplevelser från barndomen som fastnar och som man sedan kan leta ett halvt liv efter ett sätt att återskapa.
Letar för övrigt fortfarande efter en lika snygg gul ägglåda som den Björne hade i sitt magasin.
Nejmenhej här står jag helt naturligt och vädrar mitt vänsterben. Sådär som man gör när det är 29 grader varmt och man har oljat in långskånkarna med någonting som skimrar.
Rotade desperat igenom mina lådor i källaren efter en fin kjol att bära som omväxling till klänning och fann denna gamla goding från &Otherstories – köpt på någon rea för många år sedan. Fullkomligt livsfarlig när det blåser och därför säkrar jag med rejäla svarta mormorstrosor under. Fast vem försöker jag lura? Jag bär ju alltid rejäla mormorstrosor!
Tycker så mycket om att bära kritvitt på sommaren när jag är brun. Det tar fram det vita i ögonen och känns som en sval bris mot huden.
Örhängena är nya från Zara. Jag fick ett presentkort därifrån i julklapp och har både köpt linneskjortan och örhängena på ett bräde.
Klackarna hittade jag däremot begagnade via Sellpy. Kostade en dryg hundralapp om jag inte minns tokigt. Skönt att hitta en sandalett begagnad – det är ju ändå ett plagg med högst begränsad användningstid varje år. De här kommer jag dock använda under en ansenlig mängd somrar framöver. Perfekta modellen.
Ikväll har vi haft sommarfest med matlaget i Stina och Emils ladugård. Därav inoljade ben, nylockat hår och mascara. Så härligt att få känna sig riktigt fin och cykla iväg till vänner för att äta gott och prata bort några timmar tillsammans.
Jag önskar jag kunde vara lite mindre självmedveten och lite mer frimodig vad gäller kläder. Jag är nämligen smärtsamt medveten om vad som är klädsamt eller ej på mig och det gör att jag till slut inte kan ha några kläder alls. Jag älskar korta kjolar men tycker att knäna blivit så rynkiga att jag ofta undviker kortkjol när jag är barbent. Har så många ärmlösa klänningar, men tycker att mina armar utan ärmar känns så oproportionerligt stora att jag hellre bär en kofta till. Jag skulle gärna visa lite mag-glip mellan blus och kjol men eftersom min mage är som en mjuk och len vetedeg tycker jag inte att det blir riktigt sådär snyggt som jag föreställt mig. Jag klarar heller inte av stora, voluminösa ärmar eftersom jag redan är så axelbred. Av samma anledning kan jag heller inte bära halterneck, för då ser jag ut som en body builder – jag blir bara ett enda stort axelparti. Och sjokiga tunikor utan midja gör att jag får profilen av en brevlåda samtidigt som tightare kjolar med minsta rynk eller veck i midjan bygger magen till tredubbel storlek. Och nyss upptäckte jag att jag fått hängiga armbågar som man ju får med stigande ålder. Och plötsligt kände jag hur jag inte ens vill visa armbågarna längre.
Usch. Livet kan ju inte gå ut på att först och främst undvika att vara ”ful”? Att klä sig kan ju inte gå ut på att undvika allting som kan vara minsta missprydande? Vad blir det för glädje kvar i det? Inte för att jag går runt och hatar mig själv – för det gör jag inte. Jag tycker om mig själv för det mesta och det här med kläderna är mest ett trist konstaterande som blir en mental begränsning. ”Jahapp nu kan jag inte längre ha kortkjol heller”. Så glädjelöst! För jag är ju inte alls så här kritisk mot hur andra klär sig eller funderar så här mycket på vad som är klädsamt eller ej på dem. På andra fastnar blicken mer på ett förtrollande vackert leende, en stolt hållning eller ett djärvt sätt att kombinera färger. Jag ser attraktiva personer överallt. Hur de slänger med håret, kastar huvudet bakåt när de skrattar eller gestikulerar när de blir engagerade.
Jag detaljgranskar aldrig andras kroppar så som jag detaljgranskar min egen. Jag funderar sällan på om andra klär sig smickrande eller ej. Om något blir jag bara glad och peppad av att se hur många unga kvinnor klär sig idag. Tjejer som visar magen även när den inte är platt. Unga tjejer som går utan bh så att bröstens mjuka kurvning, häng och guppighet framträder så fint. Unga kvinnor med rejäla lår och rumpor som har korta tighta kjolar och shorts som får mig att utbrista MUMS!!!!! Och att de har bikinitrosor som visar halva skinkorna istället för att gå i långa badshorts som tonårstjejer gjorde på min tid. Jag ser deras frimodighet kring kläder och stil och blir så inspirerad att våga lite mer. De är ju så snygga, heta och livsbejkakande! Så vill jag också vara. Jag vill vara med i det coola gänget som vågar!
Jag tar härmed beslutet att utmana mina egna klädnojor den här sommaren. Jag ska försöka sluta vara så självmedveten, hämmad och inriktad på att dölja problem. Istället fokusera mer på att ta fram det som jag gillar. För anledningarna till att noja kommer ju inte bli färre med åren och om jag redan nu begränsar mig på grund av vad som ”inte längre är klädsamt” – vad ska jag då ha på mig när jag fyller femtio? Eller sjuttio? Svart sopsäck och påslakan? En kompostpåse trädd över huvudet? Nej, det här blir bara för dumt. Nu får jag skärpa mig. Imorgon är det jag som knyter min blus i midjan och visar glipan mellan den och kjolen.
I onsdags gick jag på studentmottagning och hoppade i den här gamla godingen som jag själv designat för Jumperfabriken 2014. Har använt den massor men tröttnat i perioder så nu har den faktiskt legat oanvänd i flera år. Men desto gladare blev jag när jag återupptäckte den. Snurren i kjolen är magisk!
Tog också i med milt våld och tryckte upp mina halvt igenvuxna hål för örhängen. Örhängen ska bli min grej framöver! Eller det har ju redan varit min grej under många, många år. Men även örhängen har jag behövt ta en paus ifrån för att först nu återvända till. Tycker att det är så extra snyggt med stora örhängen när man har kort hår. Rolig grej att leta second hand också!
En tredje grej jag är sugen på igen är bälten som markerar midjan. Det har jag varit rätt trött på och dessutom mest känt mig som klämd i en dörr. Men så roligt att rafsa fram min gamla samling och leta nya skatter på second hand för att sätta piff på de gamla vanliga klänningarna med.
Sedan kom jag på att det ju är rätt trevligt med sandaletter med klack. Har ett enda par i min ägo och det är detta. Och i dem känner jag mig så feminin och fin. Ska definitivt hålla utkik efter sandaletter i fler färger! Men det brukar vara svårt att hitta begagnade när man har min skostorlek så igår testade jag Sellpy för första gången och köpte ett bar begagnade svarta sandaletter med chunky klack!
Här kommer en närmare titt på klänningen som skymtade i förra inlägget. Jag bar den alltså på barnens skolavslutning. Så fint att få en anledning att ta på sig skor med klack och göra sig presentabel för de personer man annars mest umgås med klädd i powerboots och långkalsonger – som när man lämnar på förskolan, möts i skoterspåret eller står och surrar över fruktdisken i affären.
Hade på mig min älskade gamla vintageklänning jag köpte på Judiths Secondhand omkring 2013 (om jag inte minns fel). Den är fortfarande magisk så här nio år senare. Så som det ofta blir med vintagekläder av god kvalité.
På fötterna hade jag fyra år gamla skor från Din Sko som jag inte tröttnar på eftersom färgen är perfekt och klackhöjden fullkomligt human. Till det ett nytt gammalt bälte från Beyond Retro.
När jag var liten sa jag examen istället för skolavslutning och alltid, alltid skulle någon näsvist påpeka att jag ”minsann inte tagit någon examen” utan bara gått ut lågstadiet. Därför envisas jag med att fortfarande kalla det för examensdag och examensklänning. Jag som inte gått något annan utbildning efter gymnasiet än livets hårda skola (hähähä) får ta de tillfällen som bjuds till att vara märkvärdig.
Svart är inte min bästa färg. Känner mig alltid som ett vandrande begravningsfölje när jag klär mig i det. Samtidigt är det något härligt dramatiskt med att klä sig i svart från topp till tå. Särskilt när man nästan aldrig gör det. Och finns det någon liten struktur i tyget, ett mönster eller en vävning som skimrar till så väcks det stumma svarta till liv.
När jag hittade detta breda, fantastiska bälte på Myrorna häromdagen visste jag att det skulle sitta perfekt på den svarta klänning jag fått ärva av Anna för många år sedan men inte riktigt vetat hur jag ska bära.
Jag som är lång bär gärna lite rejälare bälten för att verkligen markera midjan. Jag menar – jag har ju så mycket mellangärde att bre ut mig på. Ett annat knep om man är lång (eller kort för den delen) och köper en klänning med resår i midjan är att sprätta bort resåren. Det är så sällan den hamnar på rätt plats ändå. När man fått bort den kan man istället använda ett bälte för att markera midjan där den råkar sitta på en själv. Och gärna låta tyget blusa sig lite kring bältet.
Det har Anna lärt mig och följaktligen var resåren i midjan redan bortsprättad på denna klänning när jag fick den.
Men nu är midjan tillbaka igen. I rätt höjd och med rätt form tack vare ett gammalt bälte.
Mitt sista oombedda råd är: leta alltid efter bälten på loppisar. Så dyrt att köpa nytt och svårt att hitta unika och roliga varianter på kedjorna. Men på secondhandaffärerna finns det gott om dem.
Här kommer tisdagens outfit. Jag var som synes väldigt glad!
Är så otroligt förtjust i just den här klänningsmodellen. När den är ordentligt lång men sedan har en väldigt hög slits. Perfekt kombination av påklätt och avklätt.
Gillar också den här årstiden när man kan vara barbent i grova kängor. Så fint med någonting lite grovt och klumpigt ihop med det skirt somriga.
Klänningen köpte jag på &Other Stories i februari och har burit massor sedan dess. Jeansjackan är som sagt en gammal goding från högstadiet, väskan är ett secondhandköp jag bytlånat med Anna, hatten köpte jag i höstas från H&M och kängorna är loppade gamla Ten Pointskängor. Gammalt och nytt ihop på bästa sätt!
Idag har jag dock på mig en helt annan outfit – för idag fotar jag pressbilder till Susannes Skafferi (vi är tillbaka i rutan den 18e juni!) och sedan ska jag och Suss fota lite andra bilder till kommande projekt – för det händer mycket skoj framöver.
Och senare ikväll ska vi ut och äta middag med teamet från programmet och därefter ska jag och Susanne gå ut och fira och dricka drinkar och slå klackarna i taket. Eller något åt det hållet.
Jag hittade en så söt sommarklänning på Myrorna för några dagar sedan. Precis den modell jag gillar med tight liv och vidd i kjolen. Typiskt 90-tal skulle jag vilja säga.
Tar fram det gröna i mina ögon
Under sådana här korta kjolar har jag cykelbyxor (precis som på nittiotalet) för att undvika eventuell troschock och lårskav som är det värsta som finns. Lårskav alltså. Troschocker har absolut sin charm, men då ska det helst vara på eget intiativ och inte vindens.
Har äntligen blekt utväxten och nyanserat håret för att få bort det gula. Nu är jag sååå redo för sommaren.
Skorna är mina vanliga tygskor från Superga. Fin till alla sorters sommarklänningar.
Tjipp och hej. Nu ska här värmas palt till barnen medan jag svänger ihop en smoothie till mig själv. Jakob, Emil och Albin har dragit på byns cykelfest men jag föredrar att se Stranger Things i lugn och ro.
Jag har fått en massa underklädesfrågor den senaste tiden både här på bloggen och på instagram. Vilka strumpbyxor, vilken shapewear och vilken trosmodell jag gillar har jag en gång skrivit om i ett omskakande blogginlägg. Då blev det ett jädra hallaballå och många upprörda känslor och har vi riktigt tur blir det samma sak igen. Poppa popcorn vettja!
Idag tänker jag dock fokusera mer på behåar. Jag måste börja med att säga att jag alltid blir så förvånad när folk liksom är intresserade av underkläder. För mig är det ett nödvändigt ont mer än någonting annat. Det viktigaste med underkläder är att de ska få de vanliga kläderna att sitta bra och se bra ut och störa mig så lite som möjligt. Därför skulle jag till exempel aldrig lägga pengar på någon obegriplig raffig sak med strass, spets och tusen trådar. Nej jag håller det enkelt och funktionellt.
Jag brukar köpa två behåar i stöten. En hudfärgad och en svart. Sist jag köpte nya var när Ulf var nyfödd för tre år sedan och de behåarna har jag verkligen slitit med hälsan. Just nu ser de ut så här – reviga, trasiga och illasittande på grund av att de är uttöjda och trötta. Och är det något jag avskyr så är det illasittande behåar som klättrar upp på ryggen och inte ger något riktigt stöd. Därför tog jag för några veckor sedan tag i mig själv och gick och köpte två nya. En hudfärgad och en svart. Det enda man egentligen behöver.
Jag köper alltid mina behåar på Ingrids Underkläder i Umeå (obs jag är inte sponsrad på något sätt) och jag rekommenderar alla som har råd och möjlighet att gå till en riktigt bra och välsorterad affär för att få hjälp. Och rätt storlek. De vanliga kedjorna brukar inte ha min storlekskombination i sortimentet trots att jag har ganska ”genomsnittliga” bröst.
Jag gillar ju att få bra service så jag brukar bara gå in dit och säga HJÄLP! och sedan ställer jag mig i provrummet och testar den ena behån efter den andra som de tror kan passa mig. Och självklart får de komma in och titta och känna efter att allting sitter som det ska på mig. Det kan kännas lite obekvämt första gången men när man vant sig vill man inte ha det på något annat sätt.
Att tipsa andra om behåar baserat på vad man själv gillar är lika sjukt som att tipsa om styrkan på glasögon baserat på ens eget synfel. Det är ju SÅ olika vilken modell som passar beroende på hur lång överkropp man har, hur bred man är, hur brett isär och långt upp brösten sitter, om man vill ha större bröst eller mindre, en maffig klyfta eller snyggt separerade. Det här som kommer nu är med andra ord helt omöjlig information. Men eftersom jag fått specifika frågor gör jag ett undantag.
Den ena behån jag köpte var en svart spetsbh med djup ringning av märket Aubade. Viktigt att ha en behå med djup ringning om man inte vill att den ska skymta i urringningen. Man får ett fint lyft och en liten push up-effekt. Egentligen föredrar jag släta behåar för att inte ge fula mönster under kläderna men den här gången gjorde jag ett undantag eftersom den satt så bra i övrigt.
Sedan köpte jag en underbart skön vardags-bh som är min mest mångsidiga bh. Släta formpressade kupor, breda band som håller ryggfettet på plats och inte skaver och är oskön. Det är den jag har både på den här och den här bilden.
En hudfärgad, slät bh är nog den viktigaste och mest användbara modellen – för det är bara den som blir osynlig under ljusa kläder. Och med hudfärgad bh menar jag alltså inte beige utan den färg som matchar din egen hudfärg vilken den nu än må vara.
Jag tvättar alltid mina behåar för hand i handfatet med lite milt tvättmedel. Låter dem ligga i blöt en stund och sköljer försiktig upp dem innan jag hänger på tork. Jag är också noga med att inte träna i mina fina behåar – utan direkt jag ska göra något lite mer fysiskt (det räcker med en långpromenad) tar jag på mig sport-bh så att jag kan svettas utan oro för att slita på behån i onödan.
En riktigt ledig lördag och det känns nästan som att vi redan har fått sommarlov. Barnen drar runt på byn och man ser knappt till dem, alla dörrar i huset står öppna så ett irriterande korsdrag bildas och kvarglömda sandaler, kepsar och leksaker ligger strösslade runt gården.
Jag hoppade i en av vinterns loppisfyndade klänningar. Så fint med fyrkantig ringning och tjock stadig bomull. Premiärburen idag!
Köpte den på Röda Korset i Umeå i julas någon gång vill jag minnas. Och skärpet är ett loppisfynd från Beyond Retro
Medan jag fotade dagens outfit höll Bertil på och tramsade så att jag bröt ihop.
Så härligt förresten att kunna släppa ut pelargoner på sommarvistelse i trädgården efter att ha stått instängda hela vintern. Man borde arrangera pelargonsläpp för allmänheten på samma sätt som man gör med kor! Publiken trängs längs med villastaketet, pappor bär sina stora barn på axlarna och mammor har övervänta småungar på höften. Någon muttrar över folk som tränger sig och någon annan har den dålig smaken att fälla upp sitt paraply och blockera sikten för den som står bakom.
Och sedan plötsligt öppnas ytterdörren och en kvinna gör entré. Under glädjetjut, vilda skutt och krumsprång tar hon sig ner för trappan och ut i trädgården med pelargonen i högsta hugg. Publiken (givetvis tryggt inhägnad) applåderar, hejar och tar selfies med suddiga Mårbackor och Dr Westerlund i bakgrunden. Tillställningen avslutas med att kvinnan placerar sin pelargon i ett varmt, soligt och skyddat läge. Sedan får alla besökare som vill hälsa på kvinnan och ställa sina pelargonfrågor.
Skulle ni komma ifall jag ordnade pelargonsläpp nästa år?
Medan storbarnen drog iväg till utkiksberget stoppade jag in Uffe i bilen och drog till Blomstertorget i lilla grannkommunen för att köpa trädgårdspynt.
Den här synen gör mig lycklig.
Sån dyrbar last! På vägen hem började det dock vräka ner regn så vi fick sitta kvar länge i bilen innan vi vågade oss in.
Och sedan fick vi stanna där tills regnet lugnat sig lite. Då gick vi ut och började plantera. Eller jag planterade mest på egen hand sedan Ulf tydligt klargjort att han ”inte vill jorda med mamma”.
Essa tog en promenad med Svea
Och jag och Jakob försökte enas om vart vårt nya växthus ska slås upp. Och nu har vi enats så nu ska det upp!
Sedan kom det fler häftiga skurar så att jag fick avbryta planterandet och istället söka skydd hos Ulf i soffan.
Men nu sover lillen så jag tänkte kanske våga mig ut igen och få ner de sista växterna i jorden. Håll tummarna för mig denna lördagkväll.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.
:quality(70):focal(1648x1043:1658x1053)/cloudfront-eu-central-1.images.arcpublishing.com/mentormedier/WCMLW5NAFK3SHSPT3O6TSHGGQM.jpg){kind=link}
