Månad: januari 2020

31 januari, 2020

Tack för alla roliga, knasiga förslag på teman till #fångafebruari! Instagramutmaningen med ett nytt foto på ett nytt tema varje dag i februari! Imorgon kör vi igång. Och ni kan posta varje dag eller bara någon dag och ni kan också posta på blogg eller FB om ni hellre vill det! Meningen är att man ska få lite ny fart och inspiration i sitt fotograferande.

Och om det är svårt att läsa vad jag skrivit kommer månadens också teman här.

  1. Hot stuff
  2. Good enough
  3. Rosa
  4. Upptäcksfärd
  5. Vem har ställt det här här?
  6. Knoppar
  7. Längst ner i väskan
  8. Tröttmössa
  9. Skit på skärmen
  10. Pålägg
  11. Botemedel
  12. Det här står jag inte för
  13. Fönsterfägring
  14. Levebröd
  15. Bokhyllan
  16. Vilken jäkla cirkus!
  17. Baksida
  18. Upphittat
  19. Ernst Kirchsteiger
  20. Den ska bort
  21. Röv!
  22. Bokhyllan
  23. Min form
  24. Ståpäls
  25. Favoritfett nummer 1 (fettisdag)
  26. Hela härligheten
  27. Handtag
  28. Snart i mål
  29. Extra allt!
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
31 januari, 2020

I onsdags hade jag och Erica redaktionsdag. Eftersom vi är redaktionen. Bien sûr. Det har vi några gånger per termin och då diskuterar vi bloggen och instagram och ibland också podden och funderar på hur allting kan utvecklas, förändras och förnyas. I onsdags var det lite extra att fnula på eftersom jag efter fyra år med samma bloggdesign planerar en renovering. Skönt att ha Erica att bolla med.

Jag vet inte riktigt vad jag flaxade om här

Men viktigt är att stärka sig med mycket bibimbap innan man sätter igång.

Peppad Erica! Och jag likaså. För redaktionsdagarna är definitivt en av de bästa arbetsdagarna på terminen. Som att jag får ha utvecklingssamtal med min mentor, redaktionsmöte och party i ett!

Studio Lidström & Nyberg har ett väldigt gulligt kontor med en väldigt gullig innegård. Eller hur?

Äntligen har snön kommit för att stanna även i Umeå. Har typ snöat en halvmeter sista dagarna…

Jag kanaliserade mitt inre kraftdjur. Tror på att inte vara för mesig i bloggen. Skräcken när jag kommer på mig själv med att mesa ur för att jag tycker att det är jobbigt att skapa dålig stämning och röra upp känslor. Den sidan hos mig själv måste jag hålla undan!

Vi turades om att klottra ideer på vår stora whiteboard.

I vanlig ordning klottrade Erica mest. Den här gången gick vi igenom rubrikerna Bra! Utveckla! Ta bort! Sånt man behöver fundera på efter att ha jobbat med samma sak i tretton år.

Väldigt mycket som är kryptiskt för en utomstående.

Efter att ha stärkt oss med kaffe och rawchokladboll kunde vi arbeta på i ytterligare några timmar.

Och precis innan det skymde skildes vi åt. Med fullproppade anteckningsböcker och roliga ideer på lut.

Men det var i onsdags det. Idag är det fredag och jag ska springa tusen ärenden på stan medan Ulf är hos morfar några timmar. Sedan tar jag helg!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• annonssamarbete Bixia •
30 januari, 2020

En viktig åtgärd för att minska sitt klimatavtryck är att dra ner på sin konsumtion. Men vissa saker måste man ju lägga pengar på. Som till exempel mat, el och transporter. Här finns oftast en outnyttjad förbättringspotential. Ta elen till exempel. När man kollar  i tabeller över vilken klimatbesparing olika livstilsförändringar utgör ser man att det är större skillnad att välja förnybar el än exempelvis att återvinna sitt avfall. Så vilket elbolag ska få dina pengar?

En långsiktig samarbetspartner jag har är elbolaget Bixia. De säljer el från lokala elproducenter, oftast helt vanliga privatpersoner som har ett vindkraftverk eller vattenkraftverk på sin gård. Eller som har satt upp solpaneler på taket. Eftersom de handlar el utan mellanhänder går pengarna direkt tillbaka till producenten, som därmed kan investera i ännu mer förnybar el. Hur det funkar bloggade jag om här när jag träffade en av alla deras småskaliga producenter – Ove i Lemesjö – som producerar el i ett över hundra år gammalt vattenkraftverk på sin gård. Det mötet inspirerade och påverkade mig. Men på vilket sätt kommer jag berätta om inom kort…

Bixia erbjuder el med sunt bondförnuft. Och i sin serie Bixia besöker Bonde träffar de bönder som börjat producera egen förnybar el. Besök gärna bixia.se/besokerbonde för att se hela filmserien om Gustav och hans elproduktion.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
29 januari, 2020

Nä nu får det vara nog! Så här tråkigt kan vi inte ha det! Stålgrå himmel, bleka ansikten och isande kalla vindar. Nu måste vi piffa till denna anrättning kallad februari. Förra februari postades 5000 bilder under min hashtag #fångafebruari. Ska vi klå det i år eller?

Fånga Februari är en fotoutmaning på instagram med en bild per dag under en förutbestämd rubrik. Ni var massor som hakade på och fotade på teman som Troslådan, Tomma kalorier, Ögontröst och Urringat.

Och nu är det dags igen! På lördag kör vi! Och jag har spikat nästan alla rubriker för februari men lämnat några luckor eftersom ni alltid kommer med de bästa förslagen. Hit me med din roligaste/knasigaste/härligaste rubrik för att #fångafebruari !

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
28 januari, 2020

En av de fina sakerna med att ha en blogg är att kunna gå tillbaka och läsa vad man gjorde den här dagen för precis ett år sedan. Eller för fem år sedan. Jag minns mycket mindre än jag tror och ofta blir jag glad och lite förvånad. Jamen just det! Det var ju den där gången vi hade överraskningsfest, åt tårta till frukost, hade mormor på besök, tapetserade om hemma…

Låt oss se vad jag skrev om den 28 januari 2018, 2016 och 2014.

Den 28e januari 2018 skrev jag inlägget Äntligen Hemma. Hade precis kommit hem från London och var så glad att få vara med pojkarna igen. De hade fått söta matchande pyjamasar med röda bussar på.

Och jag hade min egen nya pyjamas från Anthropologie. Som var snordyr och som jag hann använda en enda gång innan den krympte i tvätten (tålde tydligen bara 30 grader) och blev mer lagom i storleken för min son.

Skrev i inlägget Den här söndagen har jag åkt skidor med Bertil, sett Harry Potterfilm med barnen, somnat på soffan och badat badkar tillsammans. I övrigt har inte mycket av värde skapats. Precis som en söndag ska vara!

Låter fortfarande som ultimata söndagsaktiviteter tycker jag.

I Januari 2016 skrev jag blogginlägget Torsdagen det vände. Jag var hos min syster i Borås och vilade upp mig. För jag var utmattad men hade inte skrivit om det på bloggen ännu. Klarade inte av det. Och jag mådde så obeskrivligt pisssdåligt. Men just den dag jag bloggade var jag glad. Kände ett korn av livslust och pepp inför framtiden.

För jag och Erica hade precis bestämt oss för att starta podden och börja arbeta ihop. Och att jag skulle sluta på Amelia och börja blogga i egen regi igen. Det bästa beslutet! Även om det var mitt i en utmattning. Och även fast Amelia var fina mot mig och man såklart får mer trafik till sin sajt om man ligger på en tidningsportal än för sig själv. Värt det tusen gånger om.

Mådde som sagt skit. Men inte just den här dagen då allting kändes enkelt. Rubriken Torsdagen det vände anspelade ju på det. Fast fy vad jag ropade hej innan jag kommit över bäcken. Efter utmattningen blivit aningen bättre blev jag istället deprimerad. Och fick massa mer panikångest.

Den 28 januari 2014 skrev jag inlägget Häromdagens. Med en häromdagens outfit. För just när jag skrev inlägget satt jag hemma i mjukisbyxor och drack hälsofil och pustade ut över att Bertils magsjuka genat förbi mig. Trodde jag. Några dagar senare låg jag däckad i århundradets vinterkräksjuka. Har sällan varit sämre. Dessutom gravid i snart fjärde månaden. STOPP. Hur i helvete kan man ha en sådan här midja när man är gravid i fjärde månaden? Det är otroligt. Det fick jag äta upp när jag väntade Ulf. Då det var lite mer av gräddfylld semla över min uppenbarelse.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
26 januari, 2020

I april har vi bott i vårt hus i elva år. Så här skrev jag på bloggen när jag berättade om vårt beslut att lämna staden för landet.

Vi längtar efter är lugn och ro. Att odla egna grönsaker.  Att ha en stor tomt och fria vidder och en skog bakom knuten. Att ha nära till en badsjö och fina skidspår. Och nu har drömmen blivit verklighet! Vi flyttar i april så hela våren kommer gå åt till att plocka fram trägolv och tapetsera väggarna med romantiska blommor.

Vi var så peppade och pirriga på vårt nya liv. Under ungefär ett års tid hade vi letat hus utanför Umeå. Gammalt och gärna avsides. Men det var inte mycket vi hade råd med eller fastnade för. Och när vi såg annonsen med den här gården var det långt ifrån kärlek vid första ögonkastet. Visst var det gammalt och låg avsides. Men för långt bort från stan och dessutom sönderrenoverat på sjuttiotalet.

Men en decemberkväll åkte vi ändå för att kolla på huset. Vi lämnade ett regnigt, glashalt Umeå och ju närmre byn vi kom desto kallare blev det. Väl framme var det riktig vinter. Typiskt inlandsväder som jag som älskar snö tog som ett gott tecken. Och efter bara en kort stund kände vi att huset – om än inte våra drömmars hus – var både snällt och välkomnande. Varmt, ombonat och knäpptyst. Med vackra originalfönster och ett skafferi man kunde gå in i. Jag kände på en gång att det var ett hus som ville oss gott.

Jag letar vidare i arkivet för att hitta vad mer jag skrev inför flytten. Och det märkliga är att jag knappt skrev någonting? Idag när ett bostadsbyte är bloggmaterial för flera år så är det någonting rart med att vi fattade ett enormt och avgörande beslut i våra liv, att bosätta oss på landet, utan att det fick större avtryck i bloggen än så. Just då i alla fall.

När vi flyttade från radhuset vi hyrt i stan skrev jag.

Vi plockar ner det hem vi byggt upp. Bit för bit. Gardinstänger skruvas ner. Tavlor läggs i högar med tidningspapper mellan. Porslin och glas sveps in i silkespapper och jag klottrar AKTA med röd text på lådorna. Det är sorgligt. Mest för att mamma var med och gjorde i ordning allt. Delade vår glädje när vi flyttade hit. Jag önskar så väldigt mycket att hon fick dela vår glädje över det nya huset. Hon skulle gå runt och stryka med handen över väggarna och ge förslag på färgsättning. På det där ödmjuka milda sättet mamma hade. Hon skulle erbjuda sig att sy gardiner och klä om fåtöljerna och så skulle hon letat i sina gömmor efter saker vi kunde få överta. Jag saknar henne verkligen. Hela tiden

Tänker fortfarande mycket på hur det skulle varit om mamma levt. Alla goda råd i trädgården, alla förslag på färgsättning och möblering. Hon var ju en stjärna på sådana saker. Och det hade varit så roligt att få dela det här med henne. Flytten som inte handlade om något så futtigt som en ny bostad. Utan om ett nytt liv. Vi stakade ut en ny livsriktning.

Bondmoran är mitt ideal. Just nu är jag lycklig då jag tänker på alla bondmoraaktiga saker jag ska få ägna mig åt i framtiden. Jag klurar på vilka frön jag ska beställa hem. Kryddträdgården jag vill plantera. Potatislandet vi ska anlägga. Köksskafferiet jag ska ställa i ordning…

Jag minns hur otåligt jag kände mig när jag skrev de här orden. Otålig att få sätta igång! Vi hade ju så många drömmar för framtiden. Om att odla för självförsörjning och om att ha egna djur. Men det skulle dröja flera år till innan det förverkligades. När vi bott i huset några veckor skrev jag

Alla som kommer hit undrar var våra möbler är. Vi konstaterar alltid att det inte finns några fler möbler. Det här är allt vi har. Två sminkbord. Två fåtöljer. Två sängar. Och så några stolar och ett bord.  Det finns mycket fint att investera i framöver.

Och så var det. När Jakob och jag flyttade hemifrån flyttade vi direkt ihop och vi fick hyra ett möblerat funkisradhus i stan. Därifrån flyttade vi efter 18 månader till vårt hus på landet. Så vi ägde i stort sett ingenting när vi kom hit. Huset ekade tomt och vi saknade också pengar. Allt vi hade gick åt till att köpa huset som kostade oss 210 000 kronor. En struntsumma. Men hisnande mycket pengar för oss på den tiden. Jag kommer ihåg att vi köpte takfärg på Jula eftersom det var billigare än väggfärg och så använde vi det för att rolla allt i hela huset vitt. En dålig ide. För färgen var verkligen självlysande vit och så fort man nuddade i den fick den fläckar.

Tänk att man kan bli så glad över att få köpa en industridammsugare. Att hämta ut ett paket på posten som innehåller linoljesåpa och en skurborste. Att få köpa ett paket skruvar för att fästa en golvlist. Att längta efter en varmkompost istället för nya klackar. Nu sitter jag och skriver en artikel men i tankarna såpskurar jag golv och klipper ner häcken.

Så skrev jag första våren i huset. Då vi hade en enorm energi och så mycket längtan efter att bara få hugga i och ta oss an gården.

Men jag ska inte ljuga. Vi tvivlade många gånger på om vi fattat rätt beslut. För vad skulle Jakob arbeta med? Jag kan ju arbeta hemifrån – men hur skulle han hitta en försörjning som inte krävde att han pendlade i timmar varje dag? Det var ju inte därför vi flyttat till landet. Och dessutom. Om man köper ett hus ska det väl vara ens drömmars hus? Inte ska man nöja sig med mindre? Det här var ju inte den fantastiska Västerbottensgård vi drömt om. Och inte heller det ensligt belägna hemmanet med sjöutsikt. Borde vi ha väntat med att köpa hus tills vi hade råd med något bättre? Var vi inte skyldiga oss själva att maxa våra drömmar? Skulle vi verkligen kunna trivas i längden när det inte var allt vi drömt om?

Idag är jag så otroligt glad att vi slog till! Jag synar bluffen om att det perfekta huset ens finns och att man måste maxa alla drömmar. Saker kan också vara tillräckligt bra. Att nöja sig med lagom kan skänka stor frid. Och elva år senare tycker jag att det ÄR mina drömmars hus i mina drömmars by. Och nu är byn faktiskt viktigare än gården. Mina barn älskar att bo här. Vi har massa vänner. Vardagen är trygg och gemenskapen stark. Och jag kan inte tänka mig att någonsin flytta härifrån.

Men dessa känslor hade aldrig kommit ifall vi inte börjat bo här. Börjat våga skapa oss ett sammanhang. Vi hade aldrig kunnat få insikten utan erfarenheten. Man behöver faktiskt återvända till en plats några hundra gånger för att själen ska förstå vart hemma är.

Nu vet jag.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
25 januari, 2020

Idag vaknade vi till en härligt solig morgon med sju minusgrader ute. Så vi bestämde oss för att åka skridskor med ungarna. Matlaget hängde på och vi drog till byns skridskobana. Eufori! Har ju inte åkt skridskor på flera år på grund av graviditet och annat och jag var minst sagt skakig i benen. Men det gick ju riktigt bra, hockeyrören till trots (åker alltid på konståkningsskridskor annars).

Ulf satt i sitt babyskydd och blev runtskjutsad i världens fart.

Hur nöjd som helst

Storbarnen övade på baklängesåkning, åttor och andra små tricks.

Ylva-Karin var lika glad som alltid!

Jag fick ta paus efter någon halvtimme på grund av otränade skridskofötter…

Men tre barn satt målvakt.

Medan vi dukade fram

Tände grillen och kirrade lunchmiddag till allesammans

Man blir lite kall av att först skridska sig svettig och sedan sitta still.

Så efter några timmar på skridskobanan packade vi ihop och begav oss hem igen. Så trötta att vi däckade ett tag allesammans. Ja, jag sov faktiskt som en liten gris i nästan två timmar. Klart lämplig lördagsaktivitet!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
25 januari, 2020

Via bloggaren Hjartesmil fick jag nys om podden The Office Ladies. En nördig podd för alla fans av amerikanska The Office. Den görs av Jenna Fischer och Angela Kinsey som spelade Pam och Angela i serien och är bästa vänner i verkligheten. Tillsammans ser de om hela serien och gör ett poddavsnitt av varje The Office-avsnitt. Eftersom det gjordes nio säsonger av serien kommer detta bli en riktig långkörare.

Hurra! För Jenna är precis lika charmigt geeky i verkligheten som i serien och Angela är precis som Jen. De pratar i munnen på varandra med gälla röster, gråter till rörande minnen, skrattar högt och och ger massa fun facts till serien. Dessutom intervjuar de gamla skådisar och manussförfattare från The Office. Och till min stora glädje får man veta att Steve Carell är precis så snäll som man tänker sig och att The Office verkligen var som en riktig familj! Guldlyssning för alla som precis som jag älskar The Office men inte har någon att prata om det med. Ser om hela serien kan ni förresten göra på HBO Nordic. Rekommenderar att göra det ihop med Jen och Ang!

Cheer på Netflix är en dokumentärserie om ett cheerleadinglag från hålan Corsicana i Texas. Laget är ett av världens bästa och under ett halvår får man följa ungdomarnas väg mot den stora cheerleading-tävlingen i Daytona. Serien följer sex ungdomarna med olika bakgrunder som kämpar och riskerar livet (!) för att få en plats i det pristigefyllda laget. Men också deras stenhårda demontränare Monica. En konservativ Texas-lady som inte tar bullshit från någon. Men som vinner ungdomarnas respekt och så småningom blir som deras extramamma.

Flera av kidsen i laget kommer från fattiga, eländiga förhållanden. Morgan bodde ensam i en husvagn – övergiven av sin familj. Och Jerry blev både hemlös och föräldralös i tonåren. Cheer är en gripande serie om klass, utsatthet, gemenskap och förstås sporten Cheerleading. Som verkar vara något av det farligaste man kan ägna sig åt i träningsväg. Bara se den! Och gör sedan som jag och börja följa alla i serien på instagram. Man blir så lycklig när man ser att de gästar The Ellen Show och blir hyllade som stjärnorna de faktiskt är.

Jag är sist på bollen när jag tipsar om boken Klubben av Matilda Gustavsson. Men jag gör det ändå. Här skildras hela förloppet kring Svenska Akademien under #metoo. Sara Danius, Kulturprofilen och alla offer som fick sina liv förstörda. Kände mig verkligen galen av ilska när boken var utläst. Och förtroendet för Svenska Akademien i allmänhet och Horace Engdal i synnerhet är längre än noll. Inte för att det var särskilt högt sedan tidigare. Allmänbildande måsteläsning som dessutom lyckas med konststycket att vara underhållande.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
24 januari, 2020

Härom dagen när jag skulle till vår lilla men väldigt välsorterade lanthandel för att kirra ingredienser till ett brödbak tog jag också med kameran i sparklådan. Sparklådan rymmer ungefär tre matkassar så den är perfekt att åka och handla med.

Hejdå gården!

Susade förbi en räcka granngårdar längs vår grusväg.

Stannade till vid hästhagen och sa hej till pållarna. Min dröm sedan många år är att jag skulle bli fri från min allergi och kunna ha en egen häst. En nordsvensk eller ardenner allra helst. Nå. Det stannar på drömstadiet. Har inte ens suttit i en hästsadel sedan jag var liten.

Det var en särdeles solig och krispigt kall dag.

Vi bor ju på en ganska ordentlig höjd. Så till affären är det bara nedför. Hem är det istället brant uppför. Bra benträning! Minns att vi flera år innan vi köpte vårt hus var och tittade på ett annat hus i den här byn (faktiskt det röda huset som skymtar till höger på bild nummer tre i detta inlägg) och vi tvärnitade vid den här utsikten. För att det var så ovanligt vackert. Och vi gapade över att någon kunde vara så lycklig att de fick bo här. Och nu bor vi här?! Fem getingar på det!

Skön utförslöpa där det gäller att hålla tungan rätt i mun när man styr sparken. Den går i världens fart.

Och vips är man nere på “storgatan” i min by. Alldeles lagom stor tycker jag.

Sedan framme vid affären.

Och det var det hela. Så nu vet ni!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• annonssamarbete Pricerunner •
23 januari, 2020

Vi har ett par riktigt tråkiga inköp framför oss närmsta tiden. Sådär som det blir när man har hus. Framförallt sjunger vår diskmaskin på sista versen. Porslinet är smutsigare efter att de diskats än innan. Jag vet inte om det är vår brunn med extremt kalkrikt vatten som är skurken – men sista månaderna har maskinen bara gett upp. Vi har provat allt – ättika, maskinrengöringsmedel, att städa ur hela diskmaskinen samt peta med tandpetare i varenda spolhål får att få bort eventuella stopp. Ingenting verkar hjälpa. Så just nu diskar vi det mesta för hand.

Eftersom vi har en liten integrerad diskmaskin med 45 cm bredd finns inte jättestort utbud av produkter att välja på. Men vi vill ha ett kvalitetsmärke i alla fall – ett energisnålt sådant – och har bestämt oss för en från Bosch. Dyr men förhoppningsvis riktigt bra.

Och som alltid när vi gör lite större inköp är det värt att prisjämföra. Det kan handla om att spara tusenlappar. På pris och produktjämförelsesajten PriceRunner ser jag att den billigaste återförsäljaren av diskmaskinen tar 7495 kronor medan den hos den dyraste kostar 13 883. Över 6000 kronors skillnad! Det fina är att PriceRunner också har en prisbevakningsfunktion där man enkelt kan klicka i en ruta för att få mail ifall varans pris sänks ytterligare. Har inte direkt lust att betala mer än jag måste för en trist vitvara.

Dessutom har PriceRunner flera smarta filter att använda sig av när man söker. Såklart kan man filtrera på märke och energiklass men också kapacitet, ljudnivå och miljömärkningar. Tips, tips!

Jag har några fler nyinköp som jag planerar att göra – men det är roligare grejer som det inte är akut att få tag i. Så de sakerna ligger just nu på vänt och prisbevakning hos PriceRunner. För att slå till när priset sänks.

Bland annat inväntar jag bästa pris på ett par vandringskängor i modellen Lundhags Park. Lånar alltid Jakobs två nummer för stora men vill ju ha ett par egna att gå in. Planen är ju att börja vandra mer i skog och fjäll framöver. Och Lundhags gör riktiga kvalitetskängor – men smakar det så kostar det. Dock skiljer det 800 kronor i pris mellan dyraste och billigaste webbshoppen. Och nu prisbevakar jag alltså för att se om det kan sjunka ytterligare innan jag slår till.

En annan sak jag villhöver jag ett sånt där multiverktyg med skruvmejsel, sax, kniv och allt möjligt annat Har kollat på ett från Leatherman wingman som verkar toppen när man är ute i skog och mark. Har skickat länken till farsan eftersom jag hoppas på att få det i födelsedagspresent. Dessutom väntar jag på ett bra pris på en jägarpanna från Murikka. En slags ihopfällbar murikka-stekpanna att ta med på utflykten och laga mat i. Och sedan bara haka fast på ryggsäcken när man vandrar vidare.

Slutligen prisbevakar jag ett startkitt för Bokashi. Det är en japansk komposteringsmetod – helt överlägsen en vanlig varmkompost. Har läst på massor i olika odlingsforum och planerar att börja till våren. Någon av er som har testat?

Tävling!

Kanske har du också något dyrt och tråkigt måste-köp framför dig – eller för all del något härligt du behöver införskaffa i vår? Nu tävlar pris och produktjämförelsesajten PriceRunner ut ett presentkort på Clas Ohlson värde 2000 kronor. För att delta i tävlingen – kika in på deras sajt!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
23 januari, 2020

Snart, snart är det säsongspremiär för En Underbar Pod! Som vi längtat efter att sätta igång igen!

Några har önskat ett nytt frågeavsnitt då vi besvarar era spörsmål om högt och lågt – och självklart kan vi ordna ett sådant.

-Har du en fråga som du vill att vi ska svara på i podden? Skriv den då här! Eller om du har önskemål kring ett specifikt temaavsnitt så är det förstås också välkommet. Vi läser allt ni skriver med spänt intresse!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
23 januari, 2020

Jag känner mig lite som en ny människa efter två dagar borta ifrån min familj. Jag åkte nattåg hem och klev in över tröskeln hemma vid halv åtta imorse. Till förvånade barns stora glädje! Det är så nyttigt att komma ut och göra lite jobb och träffa lite folk och påminnas om energin och glädjen man har i vanliga fall. För när man ska kombinera föräldraledigt och arbete är det inte fullt lika lätt. Att ideligen pendla mellan den snabba energin man behöver när man arbetar och den långsamma energin som krävs för att vara med bebisar – ja det gör i alla fall mig aningens omtumlad.

Ulf är nu nio månader och medan jag var borta fick Jakob lite ordning på nätterna som totalt havererat sista tiden. Nu ska jag bara försöka upprätthålla de nya rutinerna. Slutade ju egentligen nattamma i höstas men föll tillbaka under julen och sedan har det gått stadigt utför med sömnen om nätterna för oss båda. Men efter bara två dagar med Jakob blev det lite ordning på Ulf. Han är så duktig också. Ulf går själv och säger hej, titta, pappa, mamma och Ada. Det sista eftersom Bertil ideligen ropar Adas namn på discord när de spelar Minecraft tillsammans.

Här ute vräker snön ner idag. Alltså verkligen VRÄKER. Jag ser inte ens till grannhusen på andra sidan åkern. Men jag är bara glad för det för jag ska vara inne och städa och baka med Ulf i hasorna. Lika bra att jag inte blir frestad att sticka ut och åka längdskidor eller så.

Ha en fin torsdag allihopa!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• annonssamarbete Länsförsäkringar Västerbotten •
21 januari, 2020

I sommar har jag drivit företag i nio år. En otroligt händelserik, rolig och utmanande tid. Ångrar inte en sekund mitt val att bli min egen även om det haft sina toppar och dalar. Jag har fått vara med om så många roliga, oväntade upplevelser och sett delar av världen jag aldrig trodde jag skulle få se. Men när jag tänker tillbaka på starten så var ett av de viktigaste råd jag fick av min mentor ändå att skaffa bra försäkringar. Japp. Inte så inspirerande råd kanske. Men viktigt om du frågar mig. Inte minst att skaffa sjukvårdsförsäkring.

Jag var väldigt tveksam till det eftersom jag i grunden tycker att det offentliga ska finansiera alla människors sjukvård. Det tycker jag fortfarande. Samtidigt är man oerhört utsatt som företagare. Medan jag i min tidigare anställning hade rätt till snabb företagshälsovård saknade jag helt stöd här. Var skulle jag vända mig om jag blev sjuk på ett sådant sätt att jag inte kunde arbeta och i väntan på vård inte skulle kunna sköta mitt företag? Det skulle kunna innebära att jag förutom sjuk också skulle bli arbetslös eller till och med skuldsatt av ett konkursat företag. Så jag tecknade via mitt företag en sjukvårdsförsäkring i Länsförsäkringar Västerbotten. Där jag sedan tidigare har alla mina försäkringar och även min bank. Länsförsäkringar Västerbotten är bra för att vi kunder tillsammans äger bolaget. Inga externa aktieägare med krav på avkastning och stora vinster. Blir det pengar över går de till oss som kunder och delägare.

Min sjukvårdsförsäkring har jag haft glädje av många gånger. Inte minst när jag blev utmattad 2015. När jag mådde som sämst ringde jag och fick utan väntetid fick träffa en psykolog vilket jag sedan gjorde regelbundet under nästan ett års tid. Min täta psykologkontakt var en viktig anledning till att jag orkade fortsätta arbeta istället för att vara heltidssjukskriven och tappa all min inkomst – men även möjligheten att fortsätta driva företaget. Det var otroligt värdefullt för mig.

Och efter min andra graviditet fick jag ett åderbråck på benet som gjorde väldigt ont. Att sitta på huk eller knä (en ganska vanlig position när man fotograferar) blev nästan omöjligt. Jag fick genast genomföra en operation på en specialistklinik i Göteborg som gjorde att jag inte behövde förlora några arbetsuppdrag.

Jag tycker att företagande och entreprenörskap är fantastiskt roligt och vill peppa fler kvinnor att våga satsa på sina drömmar. Men jag rekommenderar verkligen att teckna rätt försäkringar. Du är oerhört utsatt när du inte har en arbetsgivare att luta dig mot. Drömmen om ett friare, mer kreativt arbetsliv kan bli till en ekonomisk mardröm om du råkar bli sjuk eller är med om en olycka och inte har en försäkring.

Som företagare är det klokt att teckna

  • Sjukavbrottsförsäkring. Den täcker företagets löpande kostnader (som t ex leasingavgifter, hyror) om du som egenföretagare blir sjuk.
  • En branschförsäkring. Länsförsäkringar Västerbotten har försäkringar anpassade för olika branscher. Där ingår bland annat en ansvarsförsäkring som skyddar om ditt företag skulle orsaka skada eller ekonomisk förlust för en kund. Det är också viktigt att försäkringsbrevet innehåller företagets samtliga verksamheter. Som småföretagare är det inte ovanligt att verksamhet växer och att man till exempel går från att sälja tjänster till att också sälja varor. Då behöver det meddelas till försäkringsbolaget. Det bästa är att du kontaktar ditt försäkringsbolag och ber om en försäkringsgenomgång.
  • A-kassa för företagare. Det är en trygghet ifall företaget skulle gå i konkurs. Om du bedriver näringsverksamhet som du personligen utför arbete i och har ett väsentligt inflytande över betraktas du som företagare enligt arbetslöshetsförsäkringen. Det gäller oavsett vilken bolagsform du är verksam i.

Så. Där fick du ett av mina bästa tips för att starta eget företag. Tacka mig kan du göra sedan! Eller ja, tacka egentligen min mentor Mirjana. För det var hon som först inpräntade i mig vikten av att vara försäkrad.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
21 januari, 2020

Jag steg upp när väckarklocka visade på 05.40. Ammade Ulf, snurrade ihop datorladdaren och lockade håret. Packade ner hårspray, bröstpump och sminkväska i min silvriga lilla Rimowaväska. Kramade barnen och Jakob hej då och satte mig på tåget till Stockholm.

Det här är första gången jag är ifrån Ulf. Det känns ovant och konstigt och alldeles, alldeles underbart. Jag riktigt njutryser av att vara själv. Min assistent Charlotte bokade första klass, tyst vagn med frukost. Och direkt jag klev på tåget tog jag fram min gosiga ulltröja och stora fluffiga halsduk och nu sitter jag nedkurad i sätet – helt uppfylld av lugn. Ingen vill mig någonting. Ingen stör. Bara jag, mitt kaffe och utsikten.

Jag har inte varit i Stockholm på ett och ett halvt år. Inte saknat det heller men nu känns det plötsligt roligt att göra en utflykt. Roligt och liksom nervöst? Jag är så ovan. Imorgon ska jag medverka i en panel på Västerbottensdagarna på Grand Hotel. Men idag ska jag möta upp min syster som också ska medverka och kommer resande från Borås. Vi ska gå på Nationalmuseum tillsammans i eftermiddag. Prioriterar alltid museum när jag reser någonstans. Hela mitt inre skriker faktiskt efter näring av detta slag just nu. Kultur och egentid med min syster.

Ikväll ska vi äta middag på Rutabaga på Grand Hotel. Sist jag var där var det med Erica – då blev vi bjudna stort av hennes bror Mathias som är kockgeniet bakom restaurangen. Ända sedan dess har jag skrutit för Anna om hur gott det var. Så nu ska vi äta och njuta och i matkoma ska jag sedan somna i min hotellsäng. Sova en ostörd natt. Hur lyckligt lottad är jag?

Och imorgon ska jag starta dagen med att åka till Handtryckta Tapeter på Långholmen och kolla på vintagetapeter till mitt vardagsrum. Innan det så småningom är dags att arbeta. Jag känner mig så glad och fri och lätt till sinnes så det är inte riktigt klokt. Som en yster ko på grönbete!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
19 januari, 2020

Nu stundar sista veckan innan lön på årets fattigaste månad. Hujeda mig! Här kommer fem snabba och goda vardagsrecept för den lite tunnare plånboken.

Gör grön ärtsoppa på åtta minuter! Frysta gröna ärtor, lök, buljong och en skvätt grädde. Det är ungefär vad som krävs för att svänga ihop denna enkla men smarriga måltid.

Gör Norska Fiskekakor på en billig, vit fisk så har du en prisvärd middag som dessutom är supergod. Mina barn älskar detta recept!

Snabblagad ramen med morötter och squash. Gott och riktigt prisvärt!

En enkel pastasås med majs och tonfisk låter kanske inte särskilt upphetsande. Men det här är faktiskt en rätt jag kan få CRAVINGS efter. Nu är ju tonfisk på burk inte världens billigaste konserv men du kan faktiskt halvera mängden tonfisk i receptet och istället köra på mer majs om du vill!

Slutligen vill jag slå ett slag för min favorit Nikkalouktasoppa med vitkål, färs och buljong. Suveränt god och perfekt att göra dubbel sats och ta med i lunchlåda.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
18 januari, 2020

Vilket väder vi vaknade till idag! De hade gått ut med en varning för kraftigt snöfall och när jag steg upp på morgonen kunde jag knappt se ut genom fönstret för allt vitt som yrde. Och vi som hade tänkt åka skridskor med barnen! Vi fick ändra planerna helt enkelt.

Vi kokade choklad, packade korv och gjorde pinnbröd med Västerbottensost. Packade filtar och pepparkakor och gjorde en liten utflykt.

Albin, Ulrika, Ada och Ylva-Karin hängde också på.

De hade gjort eld i grillstugan och var redo med kaffe

Skönt att värma sig

Ja ni ser ju själva snöfallet. Man såg knappt någonting.

Ylva-Karin var ett litet lingon

Och jag var utan handskar. Varför slutar det alltid med att barnen har ens handskar, vantar och mössa och så går man själv omkring och huttrar? Och det är alltid mammorna de lånar av också. Stackars oss.

Känner sådan längtan efter att vara ute mer med barnen på helgerna. Tror vi får ta det som en lördagstradition att dra iväg på något med kompisarna. Skidor, skridskotur eller bara skotta en soffa i en snödriva och elda i många timmar.

Ulf hade på sig skor för första gången i livet. Lika Långa som höga. Oerhört gulligt.

Så drack vi kaffe, grillade marshmallows, pinnbröd

och en himla massa korv. Medan mörkret sänkte sig…

Och det var den lördagen det. När vi kom hem tog jag ett långt bad med Ulf för att få tillbaka värmen och nu när han somnat ska jag fika kvällsfika och se på film.

Hejsvejs

Pang! Så gick skidstavarna av

Underbara Clara på hals is!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
17 januari, 2020

Sicken himla pangdag jag fick idag! Svärmor tog hand om Ulf och jag fick en egen barnfri förmiddag. Valde att arbeta. Hade sådan arbetslust och NJÖT av att få vara utan barn några timmar. Styrde stegen mot mitt kära kontor där jag arbetar så fokuserat och bra.

Kände på handtaget och det var öppet. För där inne var det liv och rörelse. Erica och Peter satt och hamrade på tangentborden och det var ljus tända i varje vrå.

Musik stod på och jag fick en riktigt härlig fredagskänsla.

Plockade ner julstjärnorna som hängt uppe tills nu och plockade istället fram bordslampor och placerade ut.

Erica var väldigt gullig när hon satt och lyssnade på Peters historia om när han jobbade som journalist på Svenska Dagbladet (eller vilken tidning det nu var). Vi hade mest roligt åt anekdoten så jag hann glömma bort arbetsgivaren. Erica i sin tur berättade någonting dråpligt från sina år på Sveriges Radio. Jag berättade ingenting. Men jag har nog ett och annat att förtälja om min nuvarande arbetsgivare och hennes stundom idiotiska infall….

Jag tog mitt favorithörn på kontoret och posade snällt för Erica

Konstaterade att jag smälte in rätt bra i väggen.

Sen kom Frida förbi. Den begåvade illustratör och animatör som också sitter på vårt kontor. Frida klådde mig med hästlängder på smälta in i väggen-fronten.

Jag färdigställde några blogginlägg, besvarade mail och planerade inför nästa veckas jobbresa. Den första jag gör på evigheter och sannorlikt den enda jag gör denna vår.

Sedan åt jag lunch med Erica och avhandlade högt och lågt innan det var dags att hämta Ulf som varit och strejkat för klimatet med sin farmor. Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli…

Ha en härlig helg allihopa!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
16 januari, 2020

Jag blev så otroligt glad, full i skratt och typ lite rörd (?!) när jag läste era kommentarer till inlägget Alternativa karriärdrömmar. Medan jag drömmer om ett liv som sjöman, Kim Kardashians hemmakock eller resursperson i särskolan hade ni helt andra typer av drömmar.

Sara som är ekonom på bank drömmer om att bli hissmontör. Så härligt att sätta upp en lapp “Hiss avstängd” och sen ligga där och skruva lite och plötsligt funkar hissen! Och Martina som faktiskt jobbar inom hiss- och rulltrappsbranschen drömmer i sin tur om att utvärdera skidanläggningar och restauranger. Tänk att få åka skidor och äta mat. Sen utvärdera och ge förslag på förbättringar.

När Lina tycker att hennes jobb är för komplicerat och segdraget brukar hon tänka att hon ska skola om sig till reparatör av skrivare. Verkar kul och jag är redan ganska bra på det! Och Ida som är systemtestare funderar på om inte hembiträde kan vara ett drömjobb?

Emma jobbar i skolan men drömmer rätt ofta om ett jobb som är motsatsen; noll kontakt med människor och massa tid att tänka. Hennes dröm är att vara lokförare och köra stora, tunga godståg ensam långt genom mörka skogar.  Johanna jobbar på försäkringsbolag men drömmer om att vara skogsmaskinförare. Tänk att köra en häftig maskin långt inne i skogen och inte behöva se en käft.

En läsare som är lärare vill bli marinbiolog och forska på valar. En annan vill arbeta med att baka smörgåstårtor och vara personlig ommöblerare.

Hanna är diplomat men drömmer om att bli skådespelerska

Kristin är retoriker men har precis sadlat om till låssmed

Eva är lärare på en grundsärskola och trivs fantastiskt bra. Men drömmer om ett café med fokus på barn. Tänk en kaka som heter “Filifjonkans muffins” eller varför inte” Pinos maränger”. Ja tänk! Och Mari som är sjuksköterska inom psykiatrin drömmer om att bli ull-bonde och ha alpackor och får.

Livsmedelsinspektör Matilda ryser av välbehag av tanken på att arbeta som plattsättare. Kakla och lägga gatsten eftersom hon älskar monotona arbetsuppgifter – framförallt när det bildas ordning och allrahelst ett mönster av det.

Sara, Kristina, Hanna, Amanda, Lisa och Anna drömmer om att jobba på kyrkogård. För att få kratta, blåsa löv och göra vackert på gravar. Njuta stillheten på kyrkogården och inte ha så mycket ansvar för andra människor. Emmy som redan ÄR kyrkogårdsarbetare meddelar att man faktiskt träffar väldigt mycket människor i jobbet. Många sörjande anhöriga som vill prata, och väldigt många som har åsikter om hur jobbet sköts och det ser ut på gravarna. Fast trots detta tycker Emmy att det är ett trevligt jobb nästan jämt.

Katrin vill vara blomsteransvarig på ett litet och lyxigt hotell och Caroline vill ha en egen bokbuss som hon kör land och rike runt. Träffa nya människor på nya platser och alltid välja en spontan rutt. Katarina arbetar som diakon i Svenska kyrkan men drömmer om att få stoppa upp djur på arbetstid.

Den introverta gymnasieläraren Emma längtar efter ett jobb där hon inte behöver möta en så stor mängd människor varje dag. Kanske forska på fornsvenska? Men Christel som är forskare drömmer om att jobba i charkdisken på ICA. Snöa in på salami och bjuda kunder på smakprov. Och Hege som forskar och undervisar i filosofi drömmer mest om att teckna.

Nina, Ida, Therese, och signaturen K drömmer alla om att bli barnmorskor. Men barnmorskan Fia drömmer om att ta över som programledare i Bonde söker fru.

Och Elin. Kära Elin. Hon drömmer inte om karriär överhuvudtaget. Jag är ledsen världen men jag är lat. Jag gillar att läsa och se på TV.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
15 januari, 2020

Jag är så glad att Jakob är hemma igen. Nu är familjen komplett <3 ändå härligt att vara ifrån varandra ibland och uppleva något nytt att berätta om. Jag och Jakob arbetar ju hemifrån båda två och träffas nog mer än de flesta par gör. Jakob hade köpt hem en melodika i present till Bertil och en gräslig keps med massa blingbling till Folke. Båda från loppis – passar deras personligheter perfekt. Jag fick en fin vintageklänning och en lagrad ost. Bästa kombon!

Nu har Jakobs lillebror och gammor kommit och hälsat på så huset är fullt. Hämtade barnen vid ettiden idag så att de skulle få vara hemma och umgås hela eftermiddagen. Ute la sig snönfallet i perfekt puder på alla trädens grenar, i takt med att det mörknade.

Tog en promenad ikväll när Ulf somnat. Passar alltid på när det är nysnö på träden. Aldrig känns skogen mer trygg och ombonad och tystnaden lika bedövande.

Utebelysningen får hänga framme tills våren kommer. I mitten av mars slutar jag tända den. När kvällarna blir ljusare.

Ser nu att jag visst glömt kvar julstjärnan på verandan. Men jag tror den får stanna uppe ett tag till. Den sprider sånt mysigt sken.

Nu har jag kommit in, borstat snön från täckbyxorna och hällt upp en kopp te. Ska lyssna lite på podd och äta grönt äpple innan jag knyter mig för kvällen

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
15 januari, 2020

Glad nyhet 1:

Inrikesflyget i Sverige minskade under 2019 med nio procent från Svedavias flygplatser. Hurra för det! Anledningarna till flygets negativa utveckling? Man tror att det beror på konjunkturutvecklingen och den införda flygskatten som gör flyget dyrare. Samt att den starka klimatdebatten spelar in. Många arbetsgivare (inte minst inom offentlig sektor) har också ändrat riktlinjerna och uppmanar sin personal välja andra transportmedel än flyg. Viktigt och bra.

Glad nyhet 2:

SJ vill satsa på fler avgångar och snabbare tåg mellan Umeå och Stockholm. Eftersom tågresandet har ökat. Umeå flygplats är ju en av landets största flygplatser – men nu ökar alltså tågtrafiken istället! Blir så peppad och glad av detta. Jag har själv ändrat mina resemönster sista två åren. De längre inrikesresor jag företog under 2019 var alla med tåg. Och nästa vecka när jag ska till Stockholm tar jag tåget båda vägarna. Det valet hade jag inte gjort med samma självklarhet för bara några år sedan.

Slutsatser:

Att göra flyget dyrare med skatter verkar vara ett ganska bra sätt att få folk att välja andra transportsätt.

Arbetsgivarnas riktlinjer har en viktig roll när deras anställda bokar resor. Eftersom det är många som flyger i jobbet blir effekten större. Ta ert ansvar alla arbetsgivare!

Åker vi mer tåg så får vi mer tåg.

Flygskam är inte fy skam.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest

Sök på underbaraclaras.se