MĂ„nad: september 2022

30 september, 2022

Nu Àr tiden att ta rÀtt pÄ de fÀrska örterna frÄn trÀdgÄrden. Om man inte redan gjort det, vill sÀga. Förutom att torka, frysa in som de Àr eller frysa in i olja kan jag verkligen rekommendera att göra örtsalt!

Jag baserar mitt pÄ havssalt.

Sedan adderar jag de kryddor som finns hemma. Nu blev det persilja, basilika, oregano, stjÀlkselleri, salladslök och vitlök. Just lök och stjÀlkselleri Àr bra att ha med i blandningen för de ger ordentligt med smak.

Man kan kombinera kryddorna lite som man vill – men Ă€ven renodla dem i olika stilar och smaker. Men jag gjorde en enda batch med alla kryddor i samma. Det blir otrooooligt gott!

Först hackar jag allting grovt. Sedan slÀnger jag ner det i matberedaren och sÄ pÄ med saltet. Det gÀller att inte ta för mycket salt i förhÄllande till krydda. Det fÄr gÀrna vara ungefÀr 1 del havssalt och 3 delar kryddor. Alla kryddor ryms inte pÄ samma gÄng sÄ man fÄr mala nÄgra Ät gÄngen tills de sjunkit ihop.

Kör i maskinen tills det finfördelat sig. Det kan ta ett tag.

Sedan brer du ut örtsaltet pĂ„ en plĂ„t och lĂ„ter lufttorka. Man kan skynda pĂ„ processen genom att köra plĂ„tarna i ugnen pĂ„ ca 50 grader, med ugnsluckan pĂ„ glĂ€nt för att slĂ€ppa ut fukten. Men jag föredrar verkligen att de fĂ„r torka i lufttemperatur. För jag tycker att kryddorna förlorar lite av sin smak nĂ€r de vĂ€rms upp – om Ă€n det bara Ă€r till femtio grader. Energi sparar man ocksĂ„!

För mig tog det ca fyra dagar innan dessa brickor var helt torra. DÄ rörde jag runt lite i saltet varje dag. Hela huset doftar sÄ gott och man kan inte lÄta bli att stoppa nÄgra kryddsmulor i munnen varje gÄng man gÄr förbi.

NÀr det torkat helt blir det ganska stora och hÄrda klumpar. SÄ dÄ Àr det dags att mixa det en gÄng till.

Den hÀr gÄngen blir det istÀllet ett fint pulver. Om man vill kan man mixa ett tag och sedan sila av pulvret och fortsÀtta mixa de stora saltkristallerna. Tycker att det brukar bli jÀmnast och finast resultat dÄ.

NÀr man mixar dammar det av aromatiskt salt i hela köket. SÄ UNDERBART!

Sedan hÀller jag över det pÄ burkar med tÀtslutande lock och förvarar i ett mörkt, svalt skafferi. En perfekt present nÀr man Àr bortbjuden. Eller varför inte en Àtlig julklapp till nÄgon matlagningsintresserad typ?

‱ Reklamsamarbete MSB ‱
29 september, 2022

Sveriges motstÄndskraft börjar med varje enskild mÀnniskas engagemang i det lilla. Jag tror det Àr fler Àn jag som de senaste Ären har fÄtt sig en tankestÀllare pÄ den fronten. Först pandemin, sedan Rysslands invasion av Ukraina. Det Àr som att allting Àr lite mer pÄ allvar nu. Vi Àr mÄnga som kÀnner att vi vill bidra till samhÀllet pÄ olika sÀtt!

Förra Ă„ret gjorde jag ett samarbete med MSB (Myndigheten för samhĂ€llsskydd och beredskap) i syfte att sprida kunskap kring vad vi ska göra om krisen eller kriget kommer. MSB stĂ„r ju bakom broschyren med samma namn – den finns att lĂ€sa och ladda hem pĂ„ mĂ„nga olika sprĂ„k. Samt i lĂ€ttlĂ€st version, som inlĂ€st version och som teckensprĂ„ksversion. Det blogginlĂ€gget blev glĂ€djande nog ett av mina mest lĂ€sta det Ă„ret.

Men vad kan man dĂ„ göra i sin egen vardag? Jo, nĂ„got som faktiskt Ă€r ens ansvar. NĂ€mligen att försĂ€kra sig om att man kan ta hand om sig sjĂ€lv i hĂ€ndelse av kris. Vi förvĂ€ntas inte klara oss sjĂ€lva i flera mĂ„nader – men dĂ€remot en vecka vid en större katastrof. Och om varje svensk hĂ„ller ett litet förrĂ„d med förnödenheter sĂ„ blir hela landets totala motstĂ„ndskraft större.

Men det handlar inte bara om att kunna ta hand om sig sjĂ€lv – utan ocksĂ„ om att hjĂ€lpa dem i sin nĂ€rhet. Detta fick vi bland annat öva pĂ„ under pandemin. Den som var krasslig fick kanske hjĂ€lp av grannen med att handla. Vi turades om att hĂ„lla kontakten och underlĂ€tta för de som var isolerade. Vi fick öva oss pĂ„ att ta ansvar och visa hĂ€nsyn till de allra mest utsatta. Och det Ă€r en kunskap vi inte ska slarva bort nu nĂ€r vi Ă€ntligen Ă„tererövrat den. Vi behöver hjĂ€lpas Ă„t för att skapa ett tryggt samhĂ€lle!

Att det hÀr Àr viktiga frÄgor blev tydligt i slutet av sommaren nÀr vi hade ett lite lÀngre strömavbrott i byn. Jag tackade min lyckliga stjÀrna för att vi har en egen brunn som funkar utan ström. Och att vi har en gasspis att laga mat pÄ samt en vedspis att vÀrma huset med. PÄ det hela taget mÀrkte vi knappt av avbrottet. Men grannarna som har kommunalt vatten fick komma hit och fylla sina vattendunkar och ta med en termos med varmvatten hem till sitt morgonkaffe. Det Àr bra att kunna hjÀlpas Ät och nÀsta gÄng Àr det kanske vi som behöver deras hjÀlp.

En enkel soppa pÄ krossad tomat, en tetra linser, lök och buljong

Det finns vÀldigt bra listor hos MBS pÄ vad som Àr lÀmpligt att ha hemma i hÀndelse av kris. Och viktigt att tÀnka pÄ Àr att den mesta av utrusningen i ett modernt kök slutar att fungera vid ett strömavbrott. DÀrför Àr det klokt att ha ett sprit- eller campingkök att laga mat pÄ. Och eftersom det bÄde tar tid och gÄr Ät en del brÀnsle nÀr man lagar mat pÄ det hÀr sÀttet, Àr det bra att ha helfabrikat och mat med kort tillagningstid hemma.

I vÄrt hus finns ett kÀllarskafferi dÀr vi förvarar ett lager av olika torrvaror och vi skulle nog klara oss i nÄgon mÄnad pÄ den maten om det knep. Dessutom finns tvÄ frysboxar med kött och bÀr. Om vi blev utan el en lÀngre period skulle vi fÄ försöka tömma dem först av allt.

NĂ„gra saker att fylla ditt eget lilla “kĂ€llarskafferi” med Ă€r förslagsvis bröd med lĂ„ng hĂ„llbarhet. Som kex, skorpor eller knĂ€ckebröd. Till det funkar pĂ„lĂ€gg pĂ„ tub toppenbra! Ris, gryn, potatismospulver och snabbpasta Ă€r ocksĂ„ bra att ha hemma – liksom tetror eller konserver av kokta linser, böner, grönsaker och krossade tomater. Du kan ocksĂ„ införskaffa nĂ„gra burkar med soppa, gryta eller köttfĂ€rsĂ„s som snabbt kan vĂ€rmas. Och gĂ€rna fruktkrĂ€m, energibars och nötsmör – för snabb energi som inte krĂ€ver nĂ„gon tillagning över huvudtaget.

Potatis och andra rotfrukter hĂ„ller för att lagras lĂ€nge – precis som Ă€gg. Och med dessa ingredienser hemma behöver man inte gĂ„ hungrig i första taget.

Hela listan pĂ„ vad som behövs finns hos MSB. De har ocksĂ„ flera recept pĂ„ sĂ„nt som man kan laga och Ă€ta utan tillgĂ„ng till elektricitet eller rinnande vatten. Se det som inspiration för vad du kan ha hemma och hur du kan tĂ€nka i hĂ€ndelse av kris. De har ocksĂ„ en lista över Hemberedskap – de saker du behöver för att klara dig sjĂ€lv i en vecka utan hjĂ€lp. PĂ„ den finns alltifrĂ„n ficklampa, kontanter och vevradio – till extra batterier och husapotek. Kika gĂ€rna pĂ„ den och fundera pĂ„ hur du kan förbĂ€ttra din egen beredskap.

Jag vet att det kan kĂ€nnas otĂ€ckt att tĂ€nka pĂ„ sĂ„nt hĂ€r – men min erfarenhet Ă€r att handling lindrar oro. Och om vi gör vad vi kan för att hjĂ€lpa oss sjĂ€lva, kan myndigheter fokusera pĂ„ att hjĂ€lpa de som har det svĂ„rast vid en kris. PĂ„ det sĂ€ttet kan vi alla bidra!

29 september, 2022

Den hÀr hösten har jag kÀnt mig svag i kroppen. Trots att jag kommit igÄng med min styrketrÀning tvÄ gÄnger i veckan sÄ orkar jag inte fÄ till nÄgon löpning som jag fick i vÄras. Jag Àr öm, lite vek och frusen. Hela tiden frusen. Sover med nattlinne under det extra varma duntÀcket men fryser ÀndÄ. Aktivitetsarmbandet ligger urladdat i nattygsbordet och jag gitter inte ladda det. Inte orkar jag knata ihop till nÄgra 10 000 steg per dag inte?

Min vanliga frukost – en isig proteinshake – kĂ€nns omöjlig. Jag har Ă€tit det varje morgon sedan i februari och njutit av enkelheten. Men nu gĂ„r det inte för jag ryser av tanken pĂ„ kylan. Vill börja dagen med tebaljor och ostsmörgĂ„sar med paprikaslantar och örtsalt pĂ„.

Jag mĂ€rker att jag spjĂ€rnar emot kylan och mörkret. KĂ€nner mig rĂ€dd. Hur ska man orka? Inte nu – men i januari och februari? Hur ska man orka dĂ„?

Försöker pĂ„minna mig om att praktisera sjĂ€lvmedkĂ€nsla. Och att det hĂ€r Ă€r en tid av omstĂ€llning. Precis som vĂ„rens skarpa ljus kan kĂ€nnas obarmhĂ€rtigt pĂ„trĂ€ngande – kan höstens plötsliga mörker upplevas hotfullt. Man mĂ„ste förbereda sig. StĂ€lla om livet bit för bit. Och veta att nĂ€r jag vĂ€l kommer till februari sĂ„ kommer jag glĂ€djas Ă„t varje minut av ökat dagsljus. DĂ„ har hoppet redan Ă„tervĂ€nt.

Jag behöver ett par nya ulltofflor. Fler bastubad. Större tebaljor. Ett par vÀrmande ullkalsonger som jag kan ha som mysbyxor. Varma luncher och varma frukostar. Mer bröd. SkÄllheta soppor. NÀringstÀt mat. Fukt, fett, hetta, mustighet och mÀttnad. Med allt detta i ryggen kanske styrkan ÄtervÀnder.

28 september, 2022

HĂ€r Ă€r sex stilgrepp jag tĂ€nker utveckla vidare i höst. SmĂ„ förskjutningar i min befintliga stil för att variera och pigga upp. SĂ„nt jag kan fixa med det som redan finns i garderoben – eller förĂ€ndra enkelt med smĂ„ medel!

Mixa mönster med mönster. RÀnder med rutor med prickar med blommor. Blir glad av mönstermix och nÄgonting stramt (pennkjol och kavaj) blir plötsligt hÀrligt lekfullt! HÀr vill jag bli mer djÀrv och behöver nog spendera nÄgon kvÀll i garderoben och testa igenom vad som kan bli kul ihop.

Knalliga sminkdetaljer. Rosa ögonfransar, en koboltblĂ„ eyeliner eller ett riktigt fĂ€rgstarkt lĂ€ppstift. Den hĂ€r stilen som Ă€r nu dĂ€r allt ska vara sĂ„ naturligt som möjligt och man helst ska se osminkad ut – det Ă€r inte riktigt min grej. Gillar mascarakladdiga fransar och pigga fĂ€rger. Har en gammal blĂ„ eyeliner liggande i min sminklĂ„da. Ska vĂ€ssa den sylvass och gĂ„ loss.

Att matcha skorna till strumpbyxorna ifall skorna Àr fÀrgglada. Chict och förlÀnger benen!

FÀrgglada strumpbyxor överlag. Eller mönstrade. Det Àr en sÄn ovÀntad, hÀrlig detalj som verkligen kan lyfta en outfit frÄn bleeh till wow! Hittade bÄde gröna och blÄ strumpbyxor i en realÄda pÄ Lindex nÀr jag handlade svarta strumpbyxor sist.

Stora blaffiga örhÀngen! SjÀlvförklarande.

Och tunna diskreta smycken. Ja, jag Àlskar alltsÄ enorma, kitschiga örhÀngen. Men utöver det vill jag anvÀnda fler enkla smycken igen. GÀrna i kombination med de stora. En sten som glimrar i örat, en tunn lÀnk kring handleden, en liten kedja i urringningen med en pÀrla. Smycken som gör för ansiktet vad en solkatt gör för ett rum. BlÀnker till, fÄngar ögat och gör allting lite piggare. Dags att inventera smyckesskrinet med vad som finns och kanske komplettera med nÄgon loppad berlock. SmÄ diskreta smycken att plocka isÀr och hÀnga pÄ en kedja brukar inte vara en bristvara pÄ secondhand-affÀrer.

Förra hösten gjorde jag ett liknande inlÀgg med sex nycklar för höstens stil. LÀste om det inlÀgget nu och insÄg att jag följt det till punkt och pricka det senaste Äret!

28 september, 2022

Varför Ă€r kĂ€ndisar sĂ„ ofta vĂ€nner med andra kĂ€ndisar? Och Ă€r det för att jag och Malin tycker svenska kĂ€ndisar Ă€r sĂ„ trĂ„kiga som vi sjĂ€lva saknar kĂ€ndiskompisar? Vi pratar om att vara vĂ€nnina med LĂ€ckberg, Snoop Doggs udda preferenser, den sorgliga skillnaden mellan oss och Jenny Strömstedt – samt min sjĂ€lvupplevda erfarenhet av Brolles effekt pĂ„ kvinnor. Och sĂ„ pratar vi om kĂ€rlek vid första kĂ€ndishatet!

Vilken kÀndis skulle du vara vÀn med om du fick önska?

Vi fick för övrigt en sÄn jÀdra femplus-recension av en poddlyssnare.

BĂ€sta podden! SvĂ„rt att sammanfatta varför, men försöker: Äntligen en podd med tvĂ„ kvinnor som pratar med varandra som man gör med vĂ€ninnor man tycker om. Inget stelt puss och gulli gull. RĂ„tt och skrattfest.

27 september, 2022

I torsdags hÀmtade jag barnen tidigt pÄ skolan och sÄ tog jag med mig min moster Mia och Äkte upp till stugan över helgen.

Varje ny Ärstid fÄr jag en sÄdan fruktansvÀrd lÀngtan efter att uppleva just den Ärstiden just dÀr.

Vi kom fram vid middagstid och eldade, packade in och tÀnde ljus. Jag gjorde varma mackor. Enkelt och bra.

Barnen drog genast fram sin leksakslÄda och började leka med bilar.

Fredagen var regnig och dimmig. Men vi gick ut ÀndÄ sÄklart. NÄgon hade ett omÀttligt klÀtterbehov.

Och försvann upp pÄ vedbodtaket.

Vi inspekterade hur kadavret utvecklat sig sedan sist. Barnen ville prompt ta med det till kojan och sÀtta upp pÄ en pinne . Men jag föreslog att vi vÀntar tills vÄren nÀr det förhoppningsvis bara Àr ett skelett kvar.

Vi stannade till vid gravarna ocksÄ. DÀr slÀktens alla husdjur ligger. JurtjyrkogÄrden!

SÄ drömskt med dimman kring gÄrden.

Vyn frÄn fönstret. VÄr lilla bastu som ett rött utropstecken. SÄ ledsen att det inte blev nÄgon fiskevecka i Är heller. Saknar att fÄ vara hÀr med syrrans familj och farsan och bara fiska, röja sly, röka sik och plocka lingon. Men en helg Àr ju i alla fall bÀttre Àn inget!

Vi gick ut i skogen och andades den fuktiga luften.

Hösten Àr sÄ lÄngt gÄngen hÀr uppe. NÀstan inga löv kvar pÄ trÀden. Snön Àr inte lÄngt borta.

Men trots att det var grÄtt pÄ himlen var naturen fÀrgsprakande. Kolla in dessa röda löv. Lika knalliga som mina gula stövlar!

Vi kollade till barnens koja vid sandtaget dÀr de brukar leka med kusinerna. Den stod kvar som den skulle. Man ser ju direkt att det enda som saknas Àr ett kranium. Kronan pÄ verket.

Bertil och Folke hoppade ner frĂ„n sandtaget och gjorde parkour med tallrötterna – hĂ€ngde och slĂ€ngde och gjorde tricks.

Fast för Ulf var det lagom utmanande att bara försöka ta sig upp och ner för slÀnten.

SÄ vackert och sÄ vemodigt.

NÀr vi kom in grillade vi korv och flÀsk till lunch.

Moster Mia pusslade och lekte med Ulf

Och gjorde lÀxorna med storbarnen. SÄn förmÄn att fÄ vara tillsammans i flera dagar och bara ha det mysigt!

Under resten av fredagen och lördagen pysslade jag mest pÄ i lugn och ro. Kokade palt, stÀdade hela köket och sorterade i skÄp och lÄdor. DÀremellan lÄg jag mycket i soffan och lÀste böcker och hade det skönt. NÀr barnen somnat pÄ kvÀllarna satt jag och Mia uppe sent och pratade och lÀste högt ur mormors dagbokskalendrar dÀr hon skrivit upp vad hon gjort varje dag under nÀstan tjugo Är av sitt liv. Vi gapskrattade och blev rörda och fulla av beundran inför denna mÀrkvÀrdiga kvinna. Fast hon varit borta i tre Är Àr hon med oss i anden!

Mycket sol hade vi inte – men en dag orkade den bryta igenom dimman.

DÄ var det vackert sÄ att man nÀstan ville grÄta.

Tur att vi kommer tillbaka igen till höstlovet. Men dÄ ligger nog snön tjock pÄ marken. Det brukar den göra. DÄ har jag stora planer för att skrÀmma barnen frÄn vettet som under tidigare Halloweenfiranden.

27 september, 2022

Det finns ett Ă„terkommande drag i flera av dina blogginlĂ€gg, nĂ€mligen respekt för mĂ€nniskors kompetens. LĂ€rare fĂ„r respekt av dig, det lĂ€karen sĂ€ger typ “jag tror du Ă€r deprimerad” möter du inte med ett ilsket ifrĂ„gasĂ€ttande utan gĂ„r med pĂ„ att testa antidepressiva, din PTs plan för att du ska mĂ„ bĂ€ttre tar du emot och mĂ„r sedan bĂ€ttre. Och du litar pĂ„ din frisörs god omdöme och pĂ„ din hudterapeuts kunskap. Tycker att din tillit till andra Ă€r sĂ„ fin att fĂ„ ta del av. Hoppas mĂ„nga gĂ„nger att jag skulle vara bĂ€ttre pĂ„ det sjĂ€lv.

Jag fick den hÀr kommentaren av min trogna lÀsare med signaturen BE. Och jag tyckte att den var spÀnnande! Ibland kan ju nÄgon som bara ser en utifrÄn verkligen lyckas sÀtta fingret pÄ sÄnt man sjÀlv inte har en aning om. Och en trogen blogglÀsare upptÀcker sÀkert saker som jag inte mÀrkt sjÀlv.

Den hĂ€r kommentaren öppnade mina ögon för ett personlighetsdrag som nog Ă€r ganska utprĂ€glat hos mig. För ja – jag har hög tilltro till andra mĂ€nniskors kunnande. Och jag Ă€lskar att fĂ„ hjĂ€lp av mĂ€nniskor som vet mer Ă€n mig. Jag vill gĂ€rna lĂ€gga viktiga beslut i deras hĂ€nder eftersom det frigör tid för mig att göra det jag Ă€r bra pĂ„. Det ligger liksom inte i min natur att ifrĂ„gasĂ€tta om folk verkligen vet vad de pratar om eller ej. Jag har höga tankar om min egen kompetens pĂ„ mina specialomrĂ„den – och dĂ€rför tror jag att andra ocksĂ„ har hög kompetens pĂ„ sina specialomrĂ„den.

Det gör att jag som arbetsledare Àr extremt tillitsfull. Jag vill att de jag jobbar med ska vara sjÀlvstÀndiga och handlingskraftiga och jag vill inte bli tillfrÄgad om varje liten detalj. Jag njuter nÀr jag kan delegera bort uppgift efter uppgift och se andra göra det bÀttre Àn vad jag hade gjort sjÀlv. Det gör att jag fÄr bra avlastning men Àven input i mitt yrkesliv. Och privat har jag oftast litat pÄ lÀkare och psykologer och det med bra resultat. Jag tÀnker att en viktig del av tillfrisknande kommer frÄn att tro pÄ att det man gör faktiskt hjÀlper. Och dÄ har den instÀllningen varit en tillgÄng för mig.

NÀr jag var liten hade vi en katt som hette Busan. Hon var verkligen vÀrldens snÀllaste och mest tillitsfulla och mamma sa alltid att det var för att hon aldrig hade trÀffat nÄgon mÀnniska som var dum mot henne. Hon visste inte att det finns folk som sparkar efter katter, sjasar bort dem frÄn brorÀcken eller skrÀmmer ivÀg dem nÀr de kommit in pÄ deras tomt. Hon hade bara trÀffat snÀlla mÀnniskor. Ibland tÀnker jag att jag varit som Busan under största delen av mitt liv. Och att det Àr en förmÄn att ha fÄtt en sÄdan uppvÀxt. Att sÀllan ha anledning att bli misstÀnksam och skeptisk.

Men det hĂ€r draget Ă€r inte bara en tillgĂ„ng. Jag vet ocksĂ„ att det ocksĂ„ har lett till att jag blivit lurad – bĂ„de privat och professionellt. Ibland har det svidit ordentligt och jag har chockat fĂ„tt inse att den jag satt min tilltro till inte var vĂ€rd att lita pĂ„. Det har förutom tillit ocksĂ„ kostat mig stora pengar nĂ€r jag samarbetat med fel mĂ€nniskor. Jag har en ganska bra inre kompass och magkĂ€nsla – men i perioder nĂ€r jag varit överbelastad, stressad eller haft sorg har kompassen blivit skev. Det har ofta varit vid dessa tillfĂ€llen jag hamnat Ă€nnu mer snett. En rad sĂ„dana incidenter var till exempel en del i att jag blev utmattad.

SÄ de senaste Ären Àr jag mer pÄ min vakt. Jag har blivit mer krass och kanske ocksÄ mer cynisk. Det kÀnns trÄkigt förstÄs, men en viss dos kritiskt tÀnkande krÀvs vÀl för att verkligen kunna rÀknas som vuxen? Det Àr inte dumt att vara snÀll. Men att vara dumsnÀll Àr jÀttedumt. Nu försöker jag hitta nÄgon slags balans i det hela.

26 september, 2022

En sĂ„dan hĂ€r regnmulen fuktig höstdag Ă€r det perfekt att rengöra ullklĂ€der. HĂ€ng ut kappor, tröjor, koftor, ullkalsonger och ullstrumpor pĂ„ vĂ€dring. GĂ€rna över natten. Den fuktiga luften rengör ullen och den kommer dofta rent och friskt igen. Ta förresten gĂ€rna för vana att hĂ€nga ullklĂ€der pĂ„ vĂ€dring direkt efter att de anvĂ€nts – dĂ„ rengör de sig sjĂ€lva.

Och har du fÄtt flÀckar pÄ klÀderna kan du försöka punktmarkera dem. Ull Àr ju smutsavvisande sÄ flÀckar lÀgger sig utanpÄ fibrerna och Àr lÀtta att fÄ bort. Ibland kan man nÀstan skrapa bort dem. Dessutom har ull bakteriehÀmmande och sjÀlvrengörande egenskaper. Det perfekta materialet om du frÄgar mig!

Ibland mĂ„ste man dock tvĂ€tta ullen (ingen vĂ€dring i vĂ€rden kan rengöra mina ullunderstĂ€ll frĂ„n aromerna efter ett rejĂ€lt svettigt skidpass…) och dĂ„ anvĂ€nder jag Sonetts ulltvĂ€ttmedel och tvĂ€ttar ett ullprogram i maskinen – men aldrig en full maskin eftersom ull som tvĂ€ttas mot ull riskerar att krympa och tova sig.

Ullens smutsavstötande egenskaper Àr anledningen till att jag Àlskar vÄra ullmattor hÀr hemma. Det har hÀnt mÄnga otrevliga olyckor pÄ dem som involverar sÄ vÀl barn som Essa. Och gissa vad? Alla flÀckar har gÄtt att fÄ bort!

26 september, 2022

Du har sÄ mÄnga fina möbler och inredningsdetaljer i ditt hem. Det vore sÄ roligt att fÄ veta mer om dem. Var du hittat dem, var du vet om dem. Om du Àrv eller köpt och vad det i sÄdana fall kostat.

SĂ„ skrev en lĂ€sare till mig. Och det har resulterat i inlĂ€gg om karmstolen, kökssoffan och det blommiga skĂ„pet. Och nu har turen kommit till…..

SPJÄLSÄNGEN! NĂ€rmare bestĂ€mt den hĂ€r röda lilla pĂ€rlan. Vad kan dĂ„ finnas att sĂ€ga om en sketen spjĂ€lsĂ€ng? Jo det ska ni fĂ„ höra. Den hĂ€r röda spjĂ€lsĂ€ngen har nĂ€mligen mĂ„nga, mĂ„nga Ă„r pĂ„ nacken. Ursprungligen sov mina kusiner i den och de Ă€r ju i femtioĂ„rsĂ„lder nu – sĂ„ dĂ„ förstĂ„r ni att den Ă€r gammal. Sedan fick jag och min syster sova i den nĂ€r vi var smĂ„.

Efter att Àven vi vuxit ur den har den stÄtt pÄ vÀnt i förrÄdet hos mormor och morfar. Men sÄ blev jag gravid. Och dÄ hÀmtades den hem och placerades i barnkammaren som farfar renoverat. Gula loppade tapeter, ett matchande gult valv och en vÀldans massa vitt. KÀnns vÀldigt lÀnge sedan. Vi hade liksom inga Àgodelar?!

Det finns inga mĂ€rken eller stĂ€mplar pĂ„ spjĂ€lsĂ€ngen – men det Ă€r helt klart en riktig kvalitetsprodukt. SĂ„ som det ofta Ă€r med barngrejer frĂ„n förr. Mina barns finaste barnklĂ€der Ă€r Ă€rvda frĂ„n samma kusiner som sov i denna sĂ€ng först. Femtio Ă„r senare har de fortfarande inte en noppa eller en nötskada pĂ„ sig. Och fĂ€rgen har kvar sin lyster. Önskar att det fanns barngrejer av den kvalituttan idag.

En bebis behöver sannerligen inget eget rum. Men att fÄ pynta, inreda och göra fint Àr ett bra sÀtt att förbereda sig pÄ det som ska komma. Kanske sÀrskilt med det första barnet. Och jag var sÄ lycklig över detta barnrum som stod fÀrdigt i god tid tills Bertil anlÀnde. LapptÀcket hade Jakob haft som barn, bonaden i tyg pÄ vÀggen hade mammas vÀnner sytt nÀr hon vÀntade min syster Anna. Och den lilla mobilen med grodor fick jag lÄna av min vÀn Elina. Och sÄ spjÀlsÀngen dÄ, med höj- och sÀnkbar botten. HÀr var den som allra högst sÄ Bertil mÄste ha varit nyfödd.

SÄ smÄningom fick Bertil byta till en större sÀng. Och sedan kom Folke.

Folkes barnkammare. Hemma hos oss sover barnen som synes i smĂ„ skrubbar och garderober – precis lagom stora för deras behov. Och som ni mĂ€rker var jag vĂ€ldigt inspirerad av Cath Kidstons estetik nĂ€r Folke var liten. Rutor, rĂ€nder, blommor och sĂ„ lite brittiskt fyrtiotal ovanpĂ„ det.

Drömtapet ihop med spjÀlsÀngen, den röda ljusstaken och den fina lilla byrÄn.

Snart blev ocksÄ Folke större och vÀxte ur spjÀlsÀngen. Den stuvades undan pÄ vinden bland annat brÄte. Och dÀr den stod bortglömd och samlade damm Ànda tills det blev dags för barn nummer tre!

Ulfs första vrÄ.

NĂ€r jag var gravid med Ulf orkade jag inte boa nĂ„gonting alls, jag hade sĂ„ ont och var sĂ„ mentalt lĂ„g. Hade precis bestĂ€mt mig för att det var helt okej – men sĂ„ gick jag tvĂ„ veckor över tiden och dĂ„ fick jag ett ryck och gjorde fint i alla fall!

Vi visste ju att det skulle bli en gosse och att han skulle heta Ulf. Gulligt sÄ jag smÀller av med namnbroderade lakan.

SÀnghimmel funkar för övrigt toppen nÀr man har riktigt smÄ barn som Ànnu inte börjat slita och dra i allting. Jag har tillverkat mina sÀnghimlar genom att fÀsta en konsol pÄ vÀggen och helt sonika hÀnga tyget över den och sedan fÀsta tyget med möbelnubb.

NÀr Ulf blivit nÄgra mÄnader Àldre fick spjÀlsÀngen flytta lite lÀngre ifrÄn dubbelsÀngen. SÄ att vi inte skulle vÀcka varandra.

Jag har samsovit en del med alla barn och helt klart mest med Ulf. Men jag mÄr egentligen bÀttre nÀr barnen har en egen sÀng. Behöver mitt personliga space nÀr jag sover och vill helst inte nudda i nÄgon.

Men usch vad jag fÄr bebislÀngtan av att se detta! TÀnk att ha en sÄdan hÀr len och gosig liten korv att snusa pÄ.

NÀr Ulf blev tvÄ tog orken tog slut. Jag tröttnade pÄ att sova i samma rum och inte kunna lÀsa, se pÄ serier och lyssna pÄ podd som jag vill göra i sÀngen om kvÀllarna. Och eftersom barnrummen i huset var slut fick Ulf flytta in i det som varit min gamla garderob. Harry Potter-style. SjÀlva sÀngen rymdes inte riktigt sÄ Jakob byggde en ny botten och sedan monterade vi fast ena gaveln frÄn spjÀlsÀngen ovanpÄ. Funkade finemang.

Trots sin litenhet har han Ă€lskat detta rum och varit sĂ„Ă„Ă„ stolt över det. Tagit med gĂ€ster dit upp och förevisat “alltihop”. Och jag förstĂ„r honom verkligen. Att sova i ett litet tryggt krypin Ă€r att föredra framför ett stort, luftigt rum som kĂ€nns ödsligt om nĂ€tterna.

HÀr har han sovit fram tills alldeles nyligen. DÄ behövde jag fÄ tillbaka min garderob sÄ dÄ gjorde vi ytterligare en rockad hÀr hemma. Nu sover Ulf i Folkes gamla barnrum i en alldeles normalstor sÀng. Och den röda pÀrlan till spjÀlsÀng har avtackats, packats undan och stÀllts ut i förrÄdet i vÀntan pÄ barnbarn eller andra bebisar.

Hoppas den blir anvÀnd mÄnga gÄnger till!

24 september, 2022

Dricker morgonens tredje kopp kaffe, med morgonrocken Ă„tdragen kring kroppen och ulltofflor pĂ„ fötterna. Ute Ă€r det regnigt och dimmigt. Knappt ljust. Barnen har fĂ„tt sitt lördagsgodis direkt efter frukosten och sitter försjunkna i böcker och pussel. Vedspisen knastrar hemtrevligt och jag verkar inte kunna sluta gĂ€spa. Finns ingenstans jag blir sĂ„ trött som hĂ€r i vĂ„rt fritidshus. Hela kroppen slappnar av, tappar sitt försvar och ja – nĂ€rmast sin styrsel. Funderar pĂ„ hur jag ska orka nĂ„gonting mer Ă€n att koka palten som barnen bestĂ€llt. Som tur Ă€r mĂ„ste jag ingenting. Blir nog kvar hĂ€r pĂ„ pinnstolen.

23 september, 2022

Kokosflarn med fyllning Ă€r en kaka som kĂ€nns vansinnigt lyxig i all sin enkelhet. SjĂ€lva flarnen Ă€r lĂ€tta att göra och smörkrĂ€men mellan dem likasĂ„ – men sĂ„ fort man monterar dem ihop dem uppstĂ„r lyxig konditorikĂ€nsla.

Man kan smaksĂ€tta smörkrĂ€men med vanilj, rivet citronskal, kaffe eller choklad. Men jag smaksatte just dessa med lite arrak. Antingen tar du essens du har hemma – eller sĂ„ tar du en skvĂ€tt punsch i smörsmeten.

Kokosflarn med arraksfyllning

Kakor

ca 25 stycken

Tillagningstid

20 minuter

Ingredienser

  • 100 g smör

  • 2 dl strösocker

  • 2 msk ljus sirap

  • 1/2 dl vispgrĂ€dde

  • 4 dl riven kokos

  • 3/4 dl vetemjöl

  • Fyllning
  • 150 g mjukt smör

  • 2 1/2 dl florsocker

  • 1 tsk arrakessens ca

  • 1 rumstempererad Ă€ggula

Gör sÄ hÀr

  • SĂ€tt ugnen pĂ„ 200 grader. SmĂ€lt smöret i en kastrull och lĂ„t svalna.
  • Blanda ner övriga ingredienser till kakan och rör till en jĂ€mn smet
  • Klicka ut med en tesked pĂ„ en ugnsplĂ„t med papper. Kakorna flyter ut rĂ€tt mycket sĂ„ hĂ„ll avstĂ„nden pĂ„ plĂ„ten
  • GrĂ€dda svagt bruna och lĂ„t svalna helt. AnvĂ€nd en liten stekspade för att lossa kakorna.
  • Vispa smör, florsocker och arrak mjukt. TillsĂ€tt Ă€ggulan och rör till en jĂ€mn smet. Bred smeten pĂ„ ett kokosflarn (tex med en smörkniv) och lĂ€gg ihop med ett annat. Förvara kakorna i frysen tills de ska serveras

23 september, 2022

-Jaha, Àr det sÄ hÀr det ska vara nu? muttrade jag medan jag gick pÄ min kvÀllspromenad med Elina i telefonen. Regn, blÄst och kompakt mörker. LÀngs grusvÀgen dÀr jag bor har gatlamporna inte ens tÀnts denna höst. Kanske försöker kommunen spara pengar eller sÄ har de glömt bort att vi existerar? Jag svor lite över att jag glömt pannlampan hemma och höll tummarna att jag inte mosade nÄgra paddor under fötterna dÀr jag gick fram. I dagsljus framtrÀder alltid en eller annan platt padda pÄ vÀgen.

Att gĂ„ hur sent som helst och Ă€ndĂ„ alltid ha ljuset Ă€r en av fördelarna med sommaren hĂ€r uppe. Men man glömmer bort hur kort den perioden Ă€r – för nu fram till april Ă€r det istĂ€llet mörkt, mörkt, mörkt. Och Ă€ven om hösten Ă€r vacker föds vĂ€ldigt snabbt en lĂ€ngtan efter snön. Som gör allting uthĂ€rdligt igen. Som bĂ€ddar in, gör vĂ€rlden snĂ€ll och pĂ„ nĂ„got konstigt sĂ€tt ocksĂ„ varmare.

Jag pÄminner mig om att de första mörka kvÀllspromenaderna Àr vÀrst. Efter ett par-tre stycken har jag vant mig igen.

22 september, 2022

Sist vi hade redaktionsdag pekade Erica ut en intressant förÀndring i mitt sÀtt att vara framför kameran. NÀmligen att jag börjat le pÄ bild, söka ögonkontakt och möta ÄskÄdarens blick igen.

Det var nÄgra Är dÀr kring 2017 dÄ jag nÀstan aldrig gjorde det. Jag minns att vi pratade om det pÄ en redaktionsdag och Erica frÄgade mig varför?

-Jag orkar inte möta blick.

Och sĂ„ var det verkligen. I backspegeln kan jag se att det nog hade mycket med utmattningen att göra. Jag mĂ„dde fortfarande dĂ„ligt och höll pĂ„ att Ă„terhĂ€mta mig frĂ„n bĂ„de den och depressionen. Men jag kĂ€nde ocksĂ„ en sĂ„n frustration kring bloggandet generellt. Jag kĂ€nde mig kvĂ€vd. Fick kritik och nĂ„lstick hela tiden och som ett resultat började jag göra mig mindre. Dra mig tillbaka, undvika att prata om sĂ„nt som kunde göra nĂ„gon upprörd. Och samtidigt bli arg – för jag fick ju fan inte ens skriva om vilka underbyxor jag anvĂ€nde utan att det blev moralpanik!

Men problemet var just detta. Att jag drog mig tillbaka, gjorde mig mindre och blev arg.

Hela anledning till att starta blogg en gÄng i tiden var ju min lust och mitt driv till att fÄ uttrycka mig. Inte att bli omtyckt till varje pris. SÄ nÀr jag började begrÀnsa hur jag uttryckte mig för att bli omtyckt sÄ tappade ju alltihop sin mening.

Senaste Ă„ren har jag övat pĂ„ att göra tvĂ€rt om. Omfamna de sidor som kanske retar upp andra, vĂ„ga skriva om, uttrycka mig kring och skĂ€mta om sĂ„nt jag sjĂ€lv vill och inte det jag borde. Kunna skratta Ă„t kritik och nĂ„lstick och ta det för vad det Ă€r. En persons Ă„sikt – inte hela vĂ€rldens.

Och nu Àr klimatet sÄ otroligt mycket friare och jag mÄr sÄ mycket bÀttre. Och nÀr jag tittar pÄ bilderna frÄn det Är som gÄtt kan jag se att jag gÄtt tillbaka till mitt lekfulla bildsprÄk som fanns nÀr bloggen startade. NÀr det var hejdlöst, kreativt, kul och befriat frÄn pekpinnar. DÄ jag kunde vara mig sjÀlv. Den utvecklingen glÀdjer mig!

MÄtte denna tidiga version av mig sjÀlv ha kommit tillbaka för att stanna

Blond Clara i lÀtt vÄgig page.
21 september, 2022

HÀr kommer en bunt bilder med hÀndelser ur mitt liv. Eller i alla fall hÀndelser frÄn den senaste veckan i livet.

I slutet av veckan hade jag redaktionsdag med Erica och klÀdde mig i knalliga fÀrger. Tog en outfitbild pÄ det ocksÄ. KlÀder att bli glad av!

Sedan vaknade jag pÄ lördagen med en stark irritation. Stökigt och kaosigt hemma. Tusen saker som skulle behöva stÀdas och fixas men allting kÀndes oöverstigligt att ta tag i. NÀr det kÀnns sÄdÀr brukar jag försöka hitta ett rum/vrÄ/plats att göra lite trevlig mitt i kaoset. Och lotten föll pÄ köket.

Men innan jag hann börja med det hÀmtade jag farmor pÄ bussen. Hon hade med sig lördagsgodis till barnen och ett glatt humör. Barnen har ÄterupptÀckt fotbollsspelet de fÄtt av morfar och det blev mÄnga matcher. Barnen utklassade mig fullstÀndigt. Jag fÄr ont i hjÀrnan av att försöka synka hÀnderna och synen.

Började sedan försiktigt med köket och intalade mig att jag bara behövde dammsuga ur brödlÄdan och torka rent diskbÀnken. Men nÀr jag gjort det sÄ orkade jag plötsligt Àven diska ur och sortera upp besticklÄdorna. DÀrefter tömde jag hela arbetsbÀnken och storstÀdade spisen. Och torkade alla köksapparater som brukar stÄ framme.

DĂ€refter rengjorde jag alla flottiga flaskor och pepparkvarnar som stĂ„r bredvid spisen. StĂ€llde bara ner dem i diskhon och sprutade pĂ„ lite utspĂ€dd linoljesĂ„pa. Den BÄSTA fettlösaren. Sedan sköljde jag och torkade torrt.

NĂ€r jag Ă€ndĂ„ höll pĂ„ att stĂ€da och torka köksluckor och lister sĂ„ insĂ„g jag plötsligt att jag inte rengjort köksflĂ€kten sedan vi installerade den. KĂ€ra nĂ„n! SĂ„ dĂ„ fick jag ta tag i det ocksĂ„. Även dĂ€r funkar linoljesĂ„pa suverĂ€nt.

Efter fullbordat arbete fortsatte jag med sopsorteringskÀrlen under bÀnken och rengjorde dem med Àttika för att fÄ bort trist lukt.

SÄ smÄningom tog jag ocksÄ itu med vedspisen. Dammtorkade, tömde aska och plockade ut allt skrÀp som lÄg under den. I vedfacket gömde sig diverse bras-startare i form av kartonger och tidningar. Sopade och dammsög och fyllde upp med ny ved.

KÀnde mig sÄ otroligt nöjd över att jag tagit min sugiga lördagskÀnsla och förvandlat till handlingskraft. NÀr allt kÀnns oöverstigligt fÄr man ta det en bit i taget. Blotta vetskapen om att man tar sig framÄt brukar vara humörhöjande.

Och det Àr viktigt att komma ihÄg att man inte behöver göra klart allt för att fÄ kÀnna sig nöjd. Det Àr sÄ lÀtt att fastna i allt eller inget-tÀnket. För trots att jag stÀdade sÄ noga den hÀr lördagen hann jag inte rengöra ugnen, kylskÄpet eller stÀdskÄpet. Men det tar inte bort vÀrdet av den stÀdning jag faktiskt hann med.

Essa blev i alla fall helt utmattad av att se mig stÀda.

PÄ eftermiddagen solade det plötsligt upp efter en veckas ihÄllande regn. Skyndade mig ut för att göra en bukett att dekorera det nystÀdade köket med.

Soliga septemberdagar Àr en underbar uppfinning!

Varje Ärstid tÀnker jag att det knappast kan finnas en finare. Sedan börjar skiftet och dÄ Àndrar jag mig igen. September kanske vinner tÀvlingen ÀndÄ?

TrĂ€dgĂ„rden har börjat skimra sĂ„ vackert i lila, rött och gult. Det Ă€r det fina med att ha mĂ„nga olika sorters vĂ€xtlighet – allt vissnar pĂ„ olika sĂ€tt, vid olika tidpunkter och i olika fĂ€rger. SĂ„ Ă€ven nĂ€r blommorna har försvunnit sĂ„ finns det fĂ€rgsprakande lövverk att titta pĂ„.

NÀr jag plockat nya buketter gick jag in igen för att börja med middagen. Hög tid att sÀtta i innerfönstren sÄ att det inte immar sÄ mycket.

Jag gjorde ugnsrostade grönsaker med fetaost och en yoghurtdressing till. Tacksam mat som alla i familjen uppskattar.

Vacker Àr den ocksÄ förstÄs.

Sedan blev det söndag. Men hur jag Àn försöker kan jag inte komma pÄ en enda sak jag gjorde eller upplevde den dagen.

MÄndagen var ett evigt trist regnande dÄ jag bara gjorde trÄkiga jobb och administration och drömde mig bort till ett karriÀrbyte som inte innefattar nÄgot trÄkigt jobb eller nÄgon administration öht. Förslag pÄ ett sÄnt?

Men pÄ tisdagen sken solen nÀr vi steg upp.

PRISA GUD! LIVET ÄR UNDERBART!

Vem bryr sig om administration och trÄkiga arbetsuppgifter?

LÀmnade Ulf pÄ förskolan och for hem igen och var tvungen att stanna upp och dokumentera.

Gick en svÀng i trÀdgÄrden och njöt av allt fint.

Sedan rĂ€tt in i ett möte med mitt förlag. Är det fler Ă€n jag som kollar sminket i photo booth innan ni gĂ„r in i Zoom? Ja, jag VET att man kan kolla sig sjĂ€lv Ă€ven dĂ€r Ă€ven innan man kopplar upp sig. Men jag blir alltid sĂ„ nojig. TĂ€nk om hela mötet pĂ„ nĂ„got mĂ€rkligt sĂ€tt sitter och ser vad jag gör nĂ€r jag fluffar upp hĂ„ret, kollar tĂ€nderna efter matrester och suddar bort mascaraspill under ögonen? Nej det Ă€r för hemskt. Kollar mig alltid först i photo booth pĂ„ datorn och sedan gĂ„r jag in pĂ„ möteslĂ€nken.

FÄr för övrigt alltid komplimanger för det otroliga ljuset nÀr jag zoomar. Det hjÀlper att ha tvÄ enorma fönster framför ansiktet! Och sÄ pallar jag upp datorn i ansiktshöjd medelst KnausgÄrds Min Kamp 6, Kerstin Thorvalls BerÀttelsen om Signe samt Bonniers Stora kokbok. Tre böcker som tillsammans utgör den perfekta höjden att sÀga hej ifrÄn.

Efter jobb och möten skyndade jag mig in till stan med Bertil för att trÀffa optikern och köpa ullunderstÀll.

Och sedan Ă„kte vi direkt till matlaget.

Jag hade köpt med sushi frÄn stan sÄ att ingen skulle behöva laga mat.

-MAT FRÅN STAAAAAAAAN!!! lĂ€t det lyckligt nĂ€r alla fick se vad som vankades. Ja, inte Ă€r man bortskĂ€md med take away inte.

Vi var inte riktigt fulltaliga men vi hade trevligt ÀndÄ.

Och efter maten försvann barnen ut för att leka

Medan vi vuxna försvann in i vardagsrummet och drack kaffe och pratade tills vi dragit över matlaget lÄÄÄngt efter stopptiden (20.30).

Och nu Àr det slut pÄ inlÀgget! Hejsvejs.

21 september, 2022

FörlÄt pÄ förhand för extremt upprört rant i dagens poddavsnitt. Men jag lackar helt enkelt ur pÄ folk som Àr sjÀlvupptagna nÀr andra lider. Och eftersom jag sjÀlv tillhör det mest sjÀlvupptagna skrÄ av alla (influencers) sÄ vet ni att detta VERKLIGEN Àr befogat. NÀr till och med en influencer sjÀlv reagerar.

Om ont i magen efter valet och lavendelbad som krishantering vid krig. Om detta och mycket annat handlar dagens podd!

20 september, 2022

I dag har jag lÄtit SR Play stÄ pÄ. Hört riksbankschefen Stefan Ingves förklara varför styrrÀntan mÄste upp för att bromsa inflationen. Den största höjningen pÄ 30 Är!

Jag hör privatekonomen tipsa alla oss med rörligt bolÄn att dra Ät svÄngremmen. Det blir tuffast för dem som Àr nya pÄ bostadsmarknaden.

Samtidigt hör jag en röst frĂ„n Finansinspektionen – de flesta kommer klara det hĂ€r. De som ser att de inte klarar det, bör höra av sig till banken för att fĂ„ hjĂ€lp med amorteringskraven.

Jag hör ocksÄ ekonomiprofessorn som sÀger att vi kan rÀkna med fler rÀntehöjningar men sen kommer det att bli lugnare nÀsta Är.

En radioreporter har Ă„kt hem till Annki Högberg i Ånge. Hon Ă€r pensionĂ€r. Hon sĂ€ger att hon Ă€r orolig för vintern. ÄndĂ„ lĂ„ter hon lugn och förklarar att hon redan funderat pĂ„ olika lösningar. Kanske blir det att kallstĂ€lla övervĂ„ningen pĂ„ huset i vinter.
“Vi kanske fĂ„r Ă€ndra levnadsvanor”, sĂ€ger hon.
“Man fĂ„r tĂ€nka pĂ„ ett nytt sĂ€tt”.

Jag tror att Annki har rÀtt. Vi Àr mÄnga som behöver tÀnka pÄ ett nytt sÀtt. Jag tror ocksÄ att de flesta jag kÀnner kommer att klara det hÀr. De som fÄr det svÄrast behöver vi andra hjÀlpa. NÀr vintern kÀnns som vÀrst, och elpriserna som högst, fÄr vi pÄminna varandra om att det som nu Àr inte ska vara för evigt.

20 september, 2022

NÀr jag verkligen inte har nÄgon som helst matinspiration brukar jag göra mack-middag. Och Ànnu har jag aldrig hört nÄgon klaga pÄ det upplÀgget. NÀstan sÄ man börjar fundera pÄ att skrota varma middagar helt och hÄllet? Hade man bott sÄ till att det fanns ett riktigt bageri med ett trevligt utbud hade det förstÄs varit Ànnu bÀttre. Men det hÀr brödet rÀcker ganska lÄngt.

Butiksbakad baguette, lite olika pĂ„lĂ€gg – salami, mozzarella, vanlig ost, paprika, tomat, gurka, salladsblad, rostad lök eller fĂ€rsk. Ja vad man nu har lust med. SĂ„ skĂ€r man upp och lĂ€gger fram det lite trevligt och sĂ„ fĂ„r alla i familjen plocka vad de sjĂ€lva vill.

Min mest krĂ€snas unge tar enbart bröd och doppar i olivolja och salt och det funkar det med. Ännu har han inte fĂ„tt skörbjugg eller svultit ihjĂ€l.

19 september, 2022

Förra veckan hade vi redaktionsdag. PÄ redaktionsdagar pratar jag och Erica om bloggen frÀmst men egentligen alla mina sociala medierkanaler och planerar, funderar och utvÀrderar dem. Vi kikar pÄ statistik, pÄ lÀsarkommentarer, pÄ enskilda inlÀgg jag gjort och funderar pÄ vad som funkat och ej.

NĂ€r jag fortfarande hade kontoret i stan brukade vi stĂ€nga in oss i rummet med whiteboardtavlan och sedan gick Erica loss. Hon Ă€lskar att rita och förklara. Årshjul Ă€r en favorit och sedan gör hon alltid en massa figurer och krumelurer som betyder olika saker. Jag för anteckningar sĂ„klart men brukar ocksĂ„ avsluta med att fota av Ă„rshjulet för att minnas hur vi egentligen tĂ€nkte.

Nu nÀr jag inte har nÄgot eget kontor lÀngre bokar vi istÀllet ett grupprum pÄ biblioteket. Det har ocksÄ whiteboardtavlor tack och lov. Vi laddar upp med massa kaffe och anteckningsblock och överstrykningspennor och inte förrÀn vi jobbat Ätminstone tvÄ effektiva timmar fÄr vi ta en paus för att fika.

Redaktionsdagar Àr jÀtteroliga och jÀttejobbiga. Erica kommer alltid med en trave tidningsurklipp och artiklar som hon tycker att jag ska lÀsa in mig pÄ. Sedan Àr det tusen ideer vi ska diskutera och planera upp. Att ha ett bollplank som Erica Àr ovÀrderligt. Det mÀrks att hon varit producent och hjÀlpt mÄnga programledare göra research, hitta vinkeln och utveckla sitt sÀtt att uttrycka sig pÄ.

Efter redaktionsdagarna hÄller hjÀrnan pÄ att sprÀngas av kreativitet samtidigt som jag vill gÄ in i en mörk garderob och bara sova. Det kan ocksÄ vara jobbigt att prata om vad som faktiskt inte alls blev bra och hur jag ska utveckla det framöver.

Men nÄgot som Àr roligt Àr i alla fall att konstatera att det kommenteras sÄ flitigt hÀr och att ni som lÀser Àr sÄ duktiga pÄ att svara och interagera med varandra. Ett levande kommentarsfÀlt Àr ju halva grejen med en blogg och tyvÀrr ingen sjÀlvklarhet i ett medieklimat dÀr det finns sÄ mÄnga andra kommunikationsvÀgar och plattformar att skriva pÄ.

Det hÀr var i alla fall en otroligt upplyftande redaktionsdag. Vi djupdök i statistiken och konstaterade att bloggen fortsÀtter bara vÀxa. Och vad som Àr Ànnu hÀrligare Àr att tiden som ni lÀsare stannar kvar, klickar runt, kollar i arkiv och utforskar widgetar ocksÄ ökar.

Det betyder att bloggen inte bara Àr ett svart hÄl jag mÄste mata, dÀr mina tidigare nedlagda anstrÀngningar försvinner bort. Nej tvÀrt om lever materialet lÀnge, lÀnge och gör bloggen som helhet starkare.

18 september, 2022

Sist jag var hos pappa hittade jag mammas gamla pullover av ull (pullullver?) i en garderob. Den hade jag mycket i högstadiet och nu kĂ€nns den helt rĂ€tt igen! Tror det finns fler varianter pĂ„ vinden hos farsan – eventuellt nĂ„gra i plysch ocksĂ„ för riktig 70-talskĂ€nsla.

Pullover Ă€r ju egentligen ett genialiskt plagg. Man blir varm om magen och ryggen men ryms fortfarande i de vanliga ytterplaggen och kavajerna – utan att det ska bli sĂ„ trĂ„ngt i Ă€rmhĂ„len att armarna förlorar blodtillförsel, man fĂ„r kallbrand och hĂ€nderna trillar av. Typiskt trist nĂ€r det hĂ€nder.

Motsatsen till kallbrand Àr rimligtvis varmbrand. Med röda strumpbyxor och matchande röda skor ser det ut som man fÄtt varmbrand pÄ hela nederdelen av kroppen. SÄ snyggt!

Kombinerar pullullver och varmbrand med den loppade rutiga kjolen jag köpte förra vintern och en skjorta frĂ„n Zara. Skorna med fyrkantig tĂ„ kommer frĂ„n &Other Stories. Inte trodde man att man nĂ„gonsin skulle vilja ha andfot igen – men vĂ€nta nog lĂ€nge och allt kommer Ă„ter!

17 september, 2022

De första frostnÀtterna har hÀlsa pÄ och jag tar rÀtt pÄ de sista bÀren. KrusbÀr i överflöd och vita, röda och svarta vinbÀr.

Jag blev alltid sĂ„ besviken nĂ€r jag var liten och pappa hade gjort krusbĂ€rskrĂ€m till efterrĂ€tt. Men nu fattar jag inte hur jag kunde bli besviken? TĂ€nk att ha förĂ€ldrar som ordnar efterrĂ€tter till vardagsmiddagar – bĂ€rkrĂ€m, fruktsallad och sĂ„nt. Vilken grej!

Nu Àr det istÀllet jag som kokar krÀm och tack och lov Àr mina barn inte lika krÀsna som jag var.

Att lyckas med krĂ€m Ă€r inte svĂ„rt – det var en av de första rĂ€tterna vi fick göra pĂ„ hemkunskapen i högstadiet. Antingen gör du den med enbart krusbĂ€r eller sĂ„ blandar du lite olika bĂ€r. FĂ€rska eller frysta spelar ingen roll. Och om du vill ha lite variation i smaksĂ€ttningen Ă€r kardemumma, kanel, ingefĂ€ra och vanilj goda kryddor att experimentera med.

KRusbÀrskrÀm pÄ mormors vis

Portioner

4

Tid

20 minuter

Ingredienser

  • 6 dl krusbĂ€r

  • 4 dl vatten

  • 2 dl strösocker

  • 1/2 tsk vaniljpulver

  • 1 1/2 msk potatismjöl

  • 3 msk vatten

Gör sÄ hÀr

  • Rensa och skölj bĂ€ren. LĂ€gg i en kastrull och slĂ„ över vatten, socker och vaniljsocker. LĂ„t koka tills bĂ€ren gĂ„r sönder. AnvĂ€nd en visp för att ta sönder dem helt – eller en potatisstamp
  • Blanda potatismjöl och vatten i en kopp. HĂ€ll ner i kastrullen i en fin strĂ„le under kraftigt vispande. Ge ett kort uppkok.
  • HĂ€ll över krĂ€men i en skĂ„l och lĂ„t svalna nĂ„got.

Servera med en skvÀtt grÀddmjölk och njut!

Sök pÄ underbaraclaras.se

KundtjÀnst

Har du frÄgor kring din order eller nÄgot annat som berör min butik, vÀnligen hör av dig till:

Eller anvÀnd formulÀret nedan.