Något med inredning som gör mig glad och som får det att säga pling, sprak, pang på insidan. Det är hem med små inredningsknorrar som liksom är fel men ändå blir rätt.
Typiska sådana detaljer kan vara en kitchig porslinsballerina. En gräslig gammal pappersbonad. En karaff formad som en gräsand eller en tavla på väggen som mest liknar Hötorgskonst. I lagom dos – gjort med fingertoppskänsla – blir det faktiskt mitt i prick.
Hemma hos mig finns många saker som ligger på gränsen. Och just dessa inredningsknorrar blir oftast mina favoritprylar. Här är några sådana små detaljer som jag fastnat för hos andra och som får deras hem att svänga. Bilderna är tidigare publicerade på mitt instagramkonto @underbaraboning.
Ett oerhört vackert och smakfullt badrum. Med ett stort, pastellfärgat kungaporträtt mitt på väggen som bryter av. Och liksom gör hela badrummet till en personlig, hemtrevlig och oängslig plats!
Louises tavelvägg med sina brokiga motiv – utan en massproducerad designerplansch i sikte. Just därför kan jag inte se mig mätt på den här underbara samlingen.
Äntligen börjar vårt garage bli färdigt. Det är Jakob som byggt det och jag är så himla glad över resultatet! Garaget har fått en fint avvägd gammaldags känsla som hör i hop med boningshuset. Bara lite småsaker kvar att göra nu. Som fönsterfoder, stuprör och dörrhandtag. Sedan ska det målas.
Tror det får bli röd slamfärg, kanske med kromixidgröna spröjs på de gamla fönstren. Deras formspråk talar så fint med verandan på huset.
I linje med garaget ska vi anlägga en ny häck (finns en skruttig liten häck där just nu). Men vi ska flytta på den och istället plantera en färdigvuxen som ger omedelbart insynsskydd. Längtar tills allt är på plats – då kommer fler bilder!
Precis som på vårt boningshus har vi valt tak från Plannja. På stora huset sitter ett tak i klassisk profil som kallas Plannja Trend, i färgen ärggrön. Till garagetaket ville vi ha ett lite mindre iögonfallande tak men i liknande äldre stil. Valet föll på profilen . Istället för att välja en plåt med färgbeläggning valde vi en ytbehandling i aluzink. Plåten är belagd med zink och aluminium och ytan kommer med tiden patineras och få en vacker grå nyans som vi tror att kommer passa perfekt till stilen på garaget.
Takavrinningen till huset kommer även den från Plannja och är i stilen Tradition. Det fina med det här taket är de skarpa stuprörsvinklarna i äldre stil – kallade och Dessa görs inte i maskin utan tillverkas hantverksmässigt för hand. Dock har vi inte hunnit få stuprören på plats ännu. Men de kommer inom kort!
Jag är så nöjd med vårt takval – det är verkligen en prydnad för huset!
Det roliga är att Jakob själv gjort alla moment med garaget – med lite handräckning från våra hjälpsamma vänner med att resa takstolar. Han har varken byggt garage eller lagt tak förut men det gick fint ändå…
Ett tak från svenska Plannja känns som en trygg investering. De är ett företag som funnits länge och som helt enkelt kan plåt. Det fanns många stilar av tak och kulörer att välja mellan – och av en kvalitet som håller lääänge. Dessutom är plåt 100% återvinningsbart – den dagen man ändå måste lägga om taket. Och det lär inte vara jag eller Jakob som gör det utan snarare våra barnbarn eller barnbarnsbarn..
Står du i takbytartankar kan jag rekommendera Plannjas och deras instagramkonto med fler bilder på fina tak! Och kan du läsa mer om när vi bytte tak på boningshuset.
(För tydlighetens skull vill jag påpeka att jag valde taket innan jag inledde ett samarbetet med Plannja – och att jag har betalt taket med egna pengar och utan minsta lilla rabatt. )
Nu är fredagsinläggen med bilder från @underbaraboning tillbaka. Efter en tillfällig paus under de första vimmelkantiga veckorna efter att Ulf föddes.
Jag har alltid känt ett behov av att bo så jag kan se himlen. Så att ögonen kan vandra, snudda horisonten. Att ha ett hus med utsikt är som att äga ett vackert konstverk. Eller tusen skiftande. I villakvarteret där jag växte upp längtade alltid ögonen efter mer. Mer himmel. Mer ljus. Mer väder. Och idag bor jag precis så.
Här kommer några instagramhem med särskilt drömmiga fönstervyer.
Den här vyn gör mig så glad. Här hade jag ju helt klart placerat min fasta telefon om jag haft någon. Det perfekta stället att sitta och långprata på med en vän. Eller spana på älgar i skymningen.
Norska fönsterutsikter borde ha sitt alldeles egna konto på instagram. Finns ju material så att det räcker och blir över. Som den här ljuvliga vyn hos Livslyst!
Och tänk att ha ett badrum med utsikt. Här vill man ju ligga och bada och känna sommarbrisen genom det öppna fönstret. Låta blicken försvinna in i det prunkande gröna.
Den här bilden skulle vara ett fint bokomslag. Får lust att måla av den. Här råder både total frid och förväntan på samma gång. Den fladdrande tyllgardinen, sommarängen utanför fönstret. Skogen som nästan vuxit in på knuten. Sådär som det blir på riktigt gamla gårdar, där naturen tar tillbaka allting. För mitt inre hör jag humlesurret och fågelkvittret.
Köksbordet med den allra bästa utsikten finns i Ulrikas sommarhus. Tänk att äta frukost här? Vyn känns så mycket norrland med det granskogstäckta berget i bakgrunden, och den kilometerlånga åkern.
Jag avslutar med instagrams finaste utsikt. Över engelsk landsbygd. Den här vyn går ju inte att tröttna på. Skulles sitta här jämt om det var mitt hem!
Jag får ganska många frågor om mina murade pallkragar. Hur de funkar och om det är en konstruktion jag kan rekommendera. De är nu inne på tredje säsongen och här kan du se hur jag gjorde dem.
Jag murade alltså inte på riktigt utan la dem bara i murarförband utan fog. Teglet jag har är köpt begagnat och absolut inte gjort för att tåla väta ihop med frost. Men det har gått bra ändå. Eftersom de inte har någon fog så kan de röra sig på vintern utan att slitas isär eller gå itu. Någon tegelsten har spruckit lite i en kant, så att jag fått plocka upp skärvor på våren. Men ingen har spruckit så mycket att den behövt bytas ut. Först hade jag tänkt att det var klokt att täcka lådorna med presenning på vintern. För att skydda mot den värsta vätan. Fast sedan tänkte jag om. Kanske skulle presenningen bara stänga in vätan i lådan? Så jag valde bort det. Och det har gått jättebra ändå.
Anledningen till att jag inte fogade var för att jag ville ha en enkel konstruktion som lätt kunde ändras/flyttas bort om jag tröttnade. Och den tanken gillar jag fortfarande. Och att barnen brukar sitta på och gå balansgång på kanterna har inte gjort lådorna skeva. Stenarna ligger på plats i alla fall.
Dessutom växer kryddorna helt fantastiskt bra i de varma, torra lådorna i solläge. Bara jag kommer ihåg att vattna ordentligt. Skördarna blir stora och lådorna är enkla att rensa på våren, när fjolårets gamla plantor rycks bort.
Mina odlingslådor får fem plus av fem möjliga. Gillar tegel mot grus så mycket att jag anlade en murad rundel längre bort på tomten, enligt samma princip. Med thuja och diverse småblommor och buskar. Blir spännande att se hur de klarat sin första vinter.
Det mesta jag har i möbelväg här hemma är köpt på loppis. Så när jag väl köper nyproducerat vill jag att det ska vara riktigt hållbart och av bra kvalitet. Möbler som håller i många, långa år.
Som när jag köpte min matgrupp till trädgården. Då valde jag den här nyproducerade, trärena möbeln i gammaldags stil. Som jag sedan målade kromoxidgrön med linoljefärg. Bilderna med den gröna trädgårdsgruppen har blivit några av mina mest delade på pinterest (fler än mig verkar gilla modellen) och jag har varit otroligt nöjd med kvalitén och komforten. Trädgårdsgruppen kommer från svenska , som grundades redan 1935 i Össjö i södra Halland. De säljer utemöbler av god kvalitet som tål att slitas, sittas i och tittas på.
Nu i vår ska vi inreda en ny uteplats på framsidan av huset. Sedan vårt garage/gårdshus byggts har det skapats en lähörna på framsidan, perfekt för familjen att äta frukost på. För just där kommer den tidigaste morgonsolen. Jag har letat efter ett litet caféset som familjen kan inta sitt morgonkaffe vid. Helst någonting med gammaldags känsla – fast också lite annorlunda från de trämöbler som vi annars har.
Valet föll på serie Odessa. Lite lagom romantiska – och av metall och inte trä och därmed enkla att sköta. Eftersom möbelgruppen har dynor är den också skönare än vanliga metallmöbler som kan kännas lite kalla för rumpan att sitta på.
Mina photoshop-skills är verkligen inget vidare (döm mig inte, kära läsare!). Men jag gjorde en skissbild så att ni ska få en känsla av hur det kan bli. Fast jag har beställt tre stolar, två bord och en soffa. Då ryms vi alla fem i familjen. Och jag gillar tanken på två små bord istället för ett stort. Ställer man ihop dem ryms man fler – men har också möjligheten att dela upp gruppen och placera ut på två olika ställen.
Jag funderar också på parasollet Empoli eller Malta för att få lite skuggning i värmen. Men också för att parasoll ger känslan av tak och rumslighet – när inga tak eller väggar finns på uteplatsen.
Just nu håller trädgården precis på att tina fram under all snö. Rabatterna ser förfärliga ut och bara några tussilago har tittat upp ur jorden. Men snart, snart så grönskar det och då kommer min möbelgrupp från och då ska jag styla iordning och visa er. Längtar!
Nu har jag gjort iordning lite påskiga planteringar här hemma. Ute kan man inte göra mycket – senast inatt visade termometern på elva minusgrader – men på verandan klarar sig lökväxterna om man lyfter in dem från bron när det blir kväll.
Jag planterade i mina skålar i Asiatisk Fasan som jag ärvt från min faster. Påskliljor, krokus och penseer. Gult och lila är en färgkombination jag inte väljer annat än till påsk. Men just nu känns den så himla pigg och fin!
Adderade lite brunt bös som följde med i en kartong jag fick med posten en gång. Funkar fint som dekoration.
Inne har jag massa gula blommor. Kvistar av fortsythia bland annat. Och så har jag planterat i små plåtburkar.
Underbara små påsktazetter med ännu mer bös ovanpå. Ett sådant här arrangemang är en himla fin påskpresent. Köp en vacker vintage plåtburk och fyll med blommor och ge bort. När blommorna blommat över kan burken användas till småkakor, knappar eller bara som dekoration.
Slutligen plockade jag isär en rugg med pärlhyacinter och ställde ner en och en i små selterglas.
Och några andra fick plats i gamla äggkoppar.
Nu njuter jag blomsteröverdådet här hemma. Även om det finns snö kvar på marken känns det verkligen som vår
Nu har vi påskpyntat lite. En sådan efterlängtad påsk det är i år! Med tre rara påskkärringar här hemma.
Den lilla kycklingparaden har fått komma fram igen. Den köpte jag på loppis i Borås samma vår som vi flyttade in i huset. Tio år sedan. Mitt första påskpynt. Ställde den i köket som på den tiden var ett åttiotalskök med laminatluckor och dalablå bröstpanel. Minns att den var som ett löfte om framtiden. Om huset som mer och mer skulle förvandlas till vårt hem.
Tre barn senare och den står fortfarande i köket och är en lika fin påminnelse.
Ägg i olika färger är ju den finaste dekorationen av alla. Inte ett dugg färgade. Helt naturliga. Visst är det häftigt med höns!
Till jul gillar jag äldre rustika grejer men till påsk tycker jag att det är ganska härligt med knalligt gult, kitchiga porslinstuppar från sextiotalet och färgglada äggkoppar fyndade på loppis.
Min stilförebild är påskköket hemma hos Lotta på Bråkmakargatan.
Lycka är att hitta gamla hyllband med påskmotiv på loppis. Och gulliga små påskkycklingar. De står utställda lite överallt. Men plockas ständigt ner för att lekas med.
Älskar min gamla påskbonad också. Den kommer upp varje vår!
Precis som den här nyproducerade varianten av en gammal bonad. Köpte den i en liten butik i gamla stan.
Jag har lovat barnen att vi ska påskpyssla till helgen. Kort, ägg och kycklingar. Det ser jag fram emot! Ska bara tänka ut några bra projekt först…
En sak jag föll för när vi besökte vårt hus för första gången, var det gamla bevarade skafferiet. Ett skafferi man går in i, som hemma hos farmor. Med blå linoleummatta och hyllor från golv till tak. Tyvärr fick skafferiet så småningom ryka – när vi gjorde om planlösningen nere. Ingenting jag ångrar eftersom det blev till det bättre. Men nog saknar jag det rymliga skafferiet.
Vi funderar på en uppfräschning av köket med nytt kylskåp och plats för frys. Och om vi kommer på något smart sätt att rymma ett riktigt skafferi man kan gå in i, då ska det bli bli ett sådant där gammaldags hörnskafferi. På instagram finns flera fina att inspireras av! Här är några av mina favoriter som jag tidigare visat på mitt konto @underbaraboning
I Ninas härliga lantkök finns detta rejäla skafferi, som sväljer allt man bara kan tänka sig. Gillar idén med överljuset ovanför dörren. Skafferiet är nybyggt men får en gammaldags känsla tack vare den antika dörren.
Hemma hos Fanny är det rustikt och rejält. Även här är skafferiet nybyggt – men med gammal känsla som smälter perfekt in i den vackra Västerbottensgården.
Ett skafferi på sniskan i ett lite elegantare kök med spegeldörrar. Den här bilden gör mig helt lugn och harmonisk. Så vacker färgsättning och dessutom effektfullt med den mörkbruna matgruppen till.
Ett annat tidlöst vackert kök i sekelskiftesstil. Visst känns det som hämtat direkt ur Tre trappor upp med hiss av Maria Gripe? Väldigt fint att skafferiet har tre olika luckor och är indelat i sektioner. Undrar om det kan vara original tro? Ser så ut på de välarbetade detaljerna.
Avslutar med en bild från någon som har en osviklig stilkänsla och ett av Sveriges vackraste hus – Leila Lindholm. Hennes skafferi har jag haft sparat som inspiration sedan jag först såg det på bild (i Family Living tror jag det var). Så roligt lösning med glasdörrarna och det kupade taket. Älskar att hon är en sådan maximalist som alltid inreder till max och adderar så mycket underbar rekvisita
Än ligger snön tjock kring gården. Men nu går smältningen fort. Det vankas värme och sol hela veckan som kommer. Och veckan efter det. Jag vet hur det är här uppe – det blir så många bakslag. Men det tänker jag inte fundera på just nu.
För just nu är jag så pirrig på lökrabatten jag satte i höstas. Jag grävde ju ner cirka 650 lökar i en och samma rabatt. Den som tinar tidigast av alla på våren. Framför punschverandan.
Har de överlevt? Har jag tänkt rätt med höjd och färger? Kommer allting samtidigt eller smyger det sig upp lite åt gången, så att det blir massa kala fläckar? Jag har ju aldrig anlagt en riktig lökrabatt så här tidigare. Mest planlöst petat ner lökar där det funnits plats. Nu finns lite mer ambition bakom – men det gör det också jobbigare om jag misslyckats. Fast charmen är att man inte kan styra allt. Eller ens något i trädgården. Till skillnad från inredning där saker står kvar som man lämnat dem – lever växtligheten sitt eget liv. Snart får jag facit. Phu…
Nu kan jag inte hålla mig längre – nu går jag bananas med påskblommor! Det känns som det enklaste och finaste sättet att hamna i vårstämning. Kanske för att det här är den enda tiden på året då jag har gulblommande växter hemma? Annars är jag ju mer för rosa och rött. Men nu vill jag ha gult i hela skalan – från illgul forsythia till milt pastellfärgad ranukel!
Jag älskar påskliljor, tulpaner, hyacinter och vårkrokus. Och liknande skötselråd gäller egentligen för alla lökväxter med löken kvar: det gäller att inte övervattna. Blommorna har allt de behöver i knölen – så bara några droppar vatten då och då får räcka. Och inte direkt på knölen utan på jorden runtom. Krokusen är lite mer törstig än de andra lökarna – så där kan man vara aningen mer generös. Men se upp så att du inte dränker någon!
Att lökväxter knappt behöver näring, jord eller vatten är anledningen till att man kan leka så mycket med dem. De kan planteras i nästan vad som helst. Ett glas, en gammal sko, en liten plåtburk eller en kaffekopp. Så länge lökarna slipper stå i starkt solsken så trivs de. Ställ hellre krukan med lökväxterna en bit in i rummet. På en hylla eller på hedersplatsen på köksbordet.
Och vill du ha ännu bättre livslängd flyttar du dem till en sval plats om natten. Efter att lökarna blommat över kan de grävas ner ute i rabatten och har du tur kommer de igen nästa sommar!
Allra vackrast tycker jag faktiskt att påskliljorna är som snittblommor. Som här, helt för sig själva.
Eller i buketter med ranunkel, tulpaner, nejlikor och anemoner. Men ska du mixa dem i en bukett är det viktigt att först snitta påskliljorna och låta dem stå för sig själva några timmar i en vas. Sedan skölja av stjälkarna ordentligt, innan buketten binds. Detta för att narcisser avger ett sekret som kan göra det svårt för andra blommor i buketten att dra upp vatten.
Varannan, var tredje dag byter du vatten till buketten och diskar ur vasen. Då slipper du bakterietillväxt som kortar livslängden på blommorna. Jag brukar dock undvika att snitta om just påskliljorna – utan enbart de övriga blommorna – för annars måste man ju göra om proceduren igen. Nytt sekret bildas varje gång man snittar dem.
Vad det lider måste vi måla om luckorna i vårt kök. De börjar bli slitna och färgen flagar. I dagsläget är luckorna lindblomsgröna och insidan av skåpen solgula. Men när vi ändå måste måla om dem så kanske de får byta färg. Bara för att det är så roligt att kunna variera sig!
Den färg jag i sådana fall lutar åt är gul. Det är nämligen något visst med gula kök. Jag inser att jag faktiskt är lite besatt av dem – när jag ser alla gula kök som jag publicerat på mitt inspirationskonto @underbaraboning
Erika har så många fina bilder i sitt flöde. Och det här köket tar nästan första pris. Så gammaldags och vackert. Nej kanske inte så praktiskt i ett hus man bor i jämt. (Arbetsbänken ser låg ut). Men väl i en sommarstuga. Älskar de sneda små luckorna, vägglisterna där tallrikar och cremegula kockumsprylar förvaras. Dessutom är det himla gulligt med konsollhyllorna i samma färg, med små virkade kantband. Mums!
Hemma hos Byggbögarna är det också fantastiskt fint. Jag älskar boaseringen i mörkt trä, ihop med de gula luckorna. Och sättet att vika mattan på. Precis så gjorde min farmor också. Trasmattor måste förresten vara världens bästa golvbeklädnad? Hoppas fler börjar använda dem igen!
Vill ha precis varenda pinal i det här köket. Så fint med marmorn som går upp i bakkant. Och den nedsänkta plåtdiskhon. Dessutom är det otroligt vackert med enkla konsolhyllor istället för överskåp – och så blandat porslin i en skön mix.
Det här köket är väl det som tidsmässigt ligger närmast mitt. Och prick den här gula nyansen skulle jag kunna tänka mig. Tycker också mycket om att den gamla linoleummattan fått ligga kvar på golvet. Gamla linoleumgolv med roliga mönster är svåra att klå. Vi hade det i vårt skafferi när vi flyttade in. Men idag är det en del av matrummet och därför fick golvet kastas ut.
Har man inte möjlighet att måla ett helt kök gult kan man göra som Sullkullan och måla ett skåp. Här i en bjärt och ”modern” gul färg. Vilket underbart utropstecken!
Jag avslutar med ett tips på ett kök som istället för gula luckor fått gul vägg. Fin rutig fondtapet som matchar med pinnstolen. Också ett tjusigt sätt att föra in gult i sitt hem.
Äntligen är dagarna så varma att jag kan låta dörren mellan punschverandan och huset stå öppen. Unna hallen att bada i sol. Och själv kan jag ligga där ute på kökssoffan och lyssna på en podd och njuta av allt fint. Eller hur? Nå, här kommer en släng av punschveranda-realism.
För så här ser det ut på vår punschveranda exakt nu. Och sedan flera veckor tillbaka. Flera piedestaler som saknar plats. En gammal julstjärna i ett hörn, som jag glömt att plocka undan. Ett runt bord för mycket, ställt på högkant mot väggen. En massa mattor som ingen orkat lägga ut igen efter att ha dammat. En plastback full med packning från sportlovet. En korgstol som står ovanpå det ena runda köksbordet. Samma duk som låg på bordet i julas. Nu tämligen smutsig. Ingen ordning på någonting.
Det blir så här varje vårvinter. Verandan förvandlas till förvaring åt hött och pött som inte finns plats för någon annanstans. Och det är ju trist. Men ändå inte så farligt när man ändå aldrig är där ute.
Men nu. Nu kan man ju sitta där! Idag är det trettio grader och alldeles ljuvligt. Och jag får panik för att jag har en så värdelös kropp som inte bara kan ta tag i det här utrymmet och göra fint. Jag hatar att behöva vänta på andras assistans. Invänta att Jakob (som redan har en miljard saker som är högre prioriterade) ska få tid att bära ut allt skrot därifrån. Och ställa dit kökssoffan från köket. Så att jag kan städa och pynta och göra fint. Det här är ju exakt den typ av plats jag vill vara på just nu. När jag inte kan vistas utomhus och röra på mig. Men ändå vill känna solen mot ansiktet och värmen i kroppen.
Men man får göra det bästa av situationen. Värmen och ljuset går ju att njuta av trots helvetet runtomkring. Så jag klämde ner mig i korgstolen i ett hörn. Ignorerade bordsbenet som kom i ansiktshöjd. Hittade en chokladkaka från Nabo som jag glömt bort att jag fått. Kokade en kopp te, satte på en podcast. Och sedan lutade jag mig tillbaka och njöt.
Ja, men faktiskt. Njöt. Det är fanimej en begåvning att kunna skapa en plats i stöket att njuta på.
”Ibland får jag sådan lust att bara slänga ut allt och gå och loppisfynda istället. Så fint med gammaldagsa hem. Men var börjar man om man vill ändra om stilen helt?”
Den här roliga frågan ställde Hanna i kommentarsfältet. Vilken himla bra fråga ändå. Hur gör man om man vill ändra om stilen helt? Jag tänker att gamla saker passar bäst i gamla hus. Och nya saker i nya hus. Men sedan ska man mixa och matcha efter tycke och smak såklart. Det positiva med att vilja ändra till en äldre stil är ju att man kan införskaffa allting begagnat och sedan sälja av allting nytt till någon som blir glad för det. Fast vill man byta stil ska man inte glömma detaljerna. För det är ofta i dessa det sitter.
Folk som hälsar på mig blir ibland nostalgiska och säger att mitt hus påminner om deras sommartorp eller mormors stuga Och jag tror att det är för att jag jobbar mer som en rekvisitör när jag inreder – än någon som bara vill göra fint hemma.
Precis som om jag skulle bygga upp en autentisk 40-talsmiljö till en film – letar jag tidstypiska detaljer till mitt hem. Med det sagt är det inte så att allting måste vara från samma tidsperiod hemma. En sådan inredning blir mer en pastisch än något annat. Det fanns såklart inte bara femtiotalsmöbler i femtiotalshemmen. Utan också massa saker både från trettio och fyrtiotalet. Folk hade ju inte råd att slänga ut gamla saker bara för att nya grejer kom på modet. Istället fick man långsamt komplettera. Och lite så kan man själv tänka.
Såklart är äldre möblerna är en av hörnstenarna i en äldre inredning. Men att bara ha äldre möbler och sedan ändå ha moderna gardinstänger, textilier, porslin och lampor. Det gör inte att hemmet känns komplett. Själv har jag gått ner på en nästan nördig nivå i mitt prylletande. Min bästa sak att köpa på loppis är gamla osthyvlar, korkskruvar, kapsylöppnare, saxar, tesilar osv. Bruksföremål i äldre modell som kan ersätta moderna plastiga redskap. Så att hela upplevelsen när jag lagar mat eller ställer fram fika blir gammaldags.
Här är exempel på några detaljer som jag tycker sätter den gammaldags stilen i mitt kök. Jag begränsar tipsen till köksregionen för att göra det lite enklare. Men det kan såklart appliceras på hela hemmet.
Vi har ett gammalt gediget kök – men vad vore det utan alla äldre detaljer? Som förvaringsfickan i tyg. Sådana här fanns i var mans hem för länge sedan. Min är från 1939. För plastpåsar, påsklämmor, gummiband etc. Ovanför syns en gammal hylla med en karaff köpt på loppis för en tjuga. Och en liten såphållare i emalj. Där förvarar jag tändstickorna.
I förgrunden syns skomakarlampan med spetsduk ovanpå. En sådan detalj som omedelbart sätter stilen!
Istället för en vanlig krok till kökshanddukarna kan en gammal handukshållare spikas upp. Kombinerad med en söt paradhanduk – handbroderad såklart. Har ett helt gäng olika loppisfyndade varianter att byta mellan. Jag är själv inte så bra på att brodera – men som tur är kostar hantverk som detta ingenting på loppis.
Bredvid finns en fin liten redalåda för kryddor och annat. Här förvarar jag småplock till köket. Ovanpå står små kryddburkar i plåt som en bloggläsare skänkt till mig. Jag har fyllt dem med samma kryddor som det står på etiketten. Sån himla lyx att ta fram en så fin kryddburk när man äter sin frukostgröt!
På väggen sitter en gammal kaffekvarn som fortfarande fungerar utmärkt. En samling plåtburkar som innehåller precis vad som står utanpå dem. Istället för fula platsförpackningar eller de opraktiska påsar som mjöl, kaffe och socker annars kommer i.
Ett karottunderlägg i luffarslöjd och en gammal sil i emalj. Så vackert att ha framme – istället för ett modernt korkunderlägg till köksbordet och en sil av plast eller metall.
Jag byter successivt ut moderna bruksföremål mot motsvarande i äldre modell. Några är vackra men lite opraktiska. De flesta är dock riktigt behagliga att arbeta med. Gullig mintgrön flugsmälla med tvinnat handtag från loppis. Rejäl borste av naturmaterial för att sopa med. Och så en gammal skyffel i emalj. Ovanför sitter en bonad som jag tror att min farmor broderat.
Jag tycker att antika saker ska få användas. Inte bara stå som dekoration. Jag har ett helt linneskåp fullt med handbroderade dukar. Ja, de spills på och ja jag får tvätta och stryka nya flera gånger i veckan. Det är det värt för njutningen att få äta på en vacker duk. Det är inte många som upplever den lyxen längre.
Kaffepannan kan vara en gammaldags fin variant – istället för en modern. Den här använder jag oftast för att koka upp tevatten. Och här ser ni också underlägget i luffarslöjd. Tänk så mycket tråkigare om köksbordet istället hade haft ett modernt karottunderlägg och en vattenkokare i plast.
På sommaren har vi en fotogenlampa över köksön – istället för en elektrisk variant. I fönstret står en gammal Strindbergslampa köpt på Tradera. Trasmattorna är loppisfyndade ripsmattor och blommorna i fönstret är lantliga pelargoner istället för gröna, mer moderna växter. Krukorna är gamla terracottakrukor – men några är också finare majolikavarianter.
Lägg märket till den gammaldags gardinstången (letade i flera år tills jag slutligen hittade den här typen av stänger till alla rum). Den blå gardinen är en ynklig liten trasa som andas sommartorp. Och som jag älskar den! Tyget är så gammalt och ömtåligt att det nästan går sönder vid beröring.
Ja, det här var bara några av detaljerna som sätter stilen i ett äldre hem. Jag har tidigare skrivit ett inlägg som heter Skapa Torparstilen – och där finns ännu fler tips att få om ni vill fördjupa er!
Jag ÄLSKAR kökssoffor och allt de står för. Särskilt i äldre hus känns de som ett måste. Kommer jag hem till någon som har en kökssoffa skyndar jag mig alltid att krypa upp och göra mig hemmastadd. Det är ju ändå den mysigaste plätten i huset! Kökssoffan är en plats att ta igen sig på. Ett ställe för katten att vila. En vrå för mamman att amma i. En låda för tjocksockar, pussel eller extra filtar. En sovplats för en gäst. Ett ställe för meditation. En plats där man klämmer ihop barnen och alla deras vänner, för att äta mellis.
En vän till mig berättade att hennes farfar helgade vilodagen genom att ta på sig sin bästa kostym och sedan ligga på kökssoffan och lyssna på radio. Så fint på något vis.
Själv har jag två kökssoffor. En vit som var en del av det första möblemang mormor och morfar köpte när de gifte sig. Och en röd som jag slog till på förra året. Den vita bor på altanen om somrarna och min härligaste vårgrej är att ligga på den med Melker och lyssna på Odla i P1 och titta upp på björktopparna som vajar i vinden.
Här kommer några särdeles fina exempel på kökssoffor – från mitt instagramkonto @underbaraboning.
En nätt liten kökssoffa där man kanske inte ryms att vila som vuxen – men väl som litet barn. Ser så fridfullt och sommartorpsvackert ut alltihop – med den rutiga sommargardinen och det bruna slagbordet.
Hos Katarina är det bonnavackert och rejält. En krusidullfri röd kökssoffa med matchande bord. Här vill man ligga och vila middag och höra flugornas surrande mot fönsterrutan och känna doften från syren i karaffen på bordet.
Hemma hos Erica står den här fina pinnsoffan som ser ut att vara från sextiotalet – matchad med gammalt slagbord och pinnstolar. Välkomnande och inbjudande! Gulligt också med två skomakarlampor över bordet.
Jag älskar hela det här rummet! Det kulle kunna vara en miljö hämtad ur ett gammalt Sune Jonsson-fotografi. Här har tiden stått stilla. Den lilla soffan bäddad med spetslakan och kuddar. Den gamla lavoaren bredvid. Det runda fina bordet med novemberkaktus på fat och handbroderad duk. Trasmattorna på sniskan och Jesustavlan. Alltihop är bara mitt i prick!
En kökssoffan behöver förstås inte stå i ett kök. Hemma hos Susanna står den på punschverandan istället. Och jag kan riktigt känna hur mysigt det måste vara att sitta uppkrupen där en regnig sommardag.
Jag fick en önskan om att göra ett samlingsinlägg med alla tapeter som finns här hemma. Klart jag kan ordna det! På nedervåningen sitter tre olika tapeter och man ser alla tapeter samtidigt – från alla olika rum. Det innebär en utmaning när man väljer tapet. De måste hänga ihop och inte skära sig med varandra. Dessutom ska de funka med våra lindblomsgröna köksluckor. Resultatet nere blev en färgskala i vackra milda nyanser av grönt och blått. För att liksom knyta ihop säcken.
I köket sitter tapeten Josefina från Boråstapeter. Jag valde den inte för att det var min favorittapet – utan för att den var lagom diskret och inte konkurrerade med de andra tapeterna på bottenvåningen. Gullig ändå – ihop med gråmålad bröstpanel.
Det tapet jag får allra mest frågor om på instagram heter Vera och kommer från Sandbergs Wallpaper. Mönstret är blommor mot en rutig botten. Och tapeten tar plats i rummet – samtidigt som den upplevs lugn för ögat, eftersom den bara går i blått.
Jag tycker att den är väldigt vacker. Fast just nu är jag lite less på det blå. I hemlighet går jag och funderar på om det inte snart är motiverat att tapetsera om här inne?
I rummet bredvid sitter den gröna tapeten Edgar från Sandberg Wallpaper. Tyvärr har den utgått ur sortimentet.
Även den tapeten kräver sin plats. Men jag tror aldrig att jag kommer tröttna på den. Den upplevs lugn och inte orolig för ögat – eftersom den bara går i grönt och vitt.
Uppe i sovrummet sitter vad som just nu är min favorittapet. Katarina från Sandberg Wallpaper. Den är ganska mörk i botten vilket ger ett skönt ombonat lugn till sovrummet.
Mmmmm…älskar! Så tantig och fin känsla här inne.
Gillar de små diskreta detaljerna i guld. De plockas upp av vår guldiga sänggavel.
I barnens rum finns inte mindre än tre olika tapeter. I det stora lekrummet sitter tapeten India Paper från Cole & Son. En superfin romantisk tapet som passade särskilt bra medan det här fortfarande var vårt sovrum.
Men jag måste erkänna att det här är den tapet jag tycker minst om här hemma. Har insett att jag inte gillar så här pass ”glesa” mönster. Hade bottenfärgen varit mörkare kanske det varit annorlunda – men nu tycker jag att den är för ljus och lite rörig.
Innanför lekrummet sover barnen och här sitter ytterligare en annan tapet. Även denna från Cole & Son – med namnet Lee Priory. Jag valde en hyfsat diskret tapet för att det inte skulle skära sig med rummet utanför. Vi har ju ingen dörr emellan dem utan bara ett draperi.
Inte heller det här var någon drömtapet, utan en kompromiss för att få till övergången mellan de två rummen bra. Men det betyder inte att jag ogillar den. Tvärtom! Tycker mycket om den. Eftersom det här är ett mörkt rum i norr valde jag en gul tapet för att få fram en varm och ombonad känsla.
I rummet innanför finns ytterligare ett litet rum. En sovkammare som idag är omgjord till en enda stor våningssäng. Men på den här äldre bilden syns tapeten bra. På väggen innanför sitter Cranley från Cole & Son. Varmt gul och riktigt ombonad. Den här bilden är ett bra exempel på hur tre olika tapeter i samma synfält ändå kan funka fint ihop. Tricket är en enhetlig färgskala och liknande mönsterbilder.
Slutligen har vi ju Folkes gamla barnkammare (mitt nuvarande kontor). Där sitter den rutiga tapeten Stephen från Sandberg Wallpaper. Den andas engelsk barnbok från fyrtiotalet. Ett värdelöst tapetval i ett hus där det inte finns en rät vinkel och alla rutor hamnar snett. Tycker dock mycket om den. Men den ska tapetseras över inom kort eftersom Folke rev loss stora sjok av tapeten under kvällar när han inte kunde sova…
Så! Det var den kompletta tapetguiden till vårt hus. Dock kommer det inom kort tillkomma fler tapetserade rum – så då får jag väl lov att uppdatera den!
Jag har sån dille på gröna snickerier! Är ju en ganska blå person i vanliga fall men just nu är det grönt i alla former som lockar mig. Här är några favoriter från mitt instagramkonto @underbaraboning. De får mig att funderar på vad som skulle kunna få bli grönt här hemma…
Det är så vackert att måla spröjs och fönster i grönt. Tänk så mycket mindre spännande den här verandan hade varit om den istället varit målad i vitt. Färgen på spröjsen ser ut som den perfekt kromoxidgröna nyansen!
En betydligt dovare grön återfinns i Klara Carolinas kök. Tjusigt att måla in hyllorna i samma nyans och sedan kombinera med riktigt mustigt bruna köksbänkar. Ofta tänker man att man ska ”lugna ner” en stark färg genom att kombinera den med vitt eller svart. Men det är ju precis tvärtom. Det förstärker bara effekten. En annan mustig färg – eller något som går ton i ton gör däremot intrycket mjukare.
Gröna, linoljefärgsmålade ytterdörrar sitter på Ericas hus. Extra plus för de gulliga spetsgardinerna som ser precis ut som något min farmor hade kunnat sätta upp.
Vilket drömkök! Och så vacker grön nyans som varken känns för bjärt eller för mild. Också fint att se hur den diskreta tapeten plockar upp färgerna från köksskåpen.
Här är ett lite bjärtare grönt kök som gör mig överlycklig! Så lekfullt och charmigt. Tapeten är en dröm liksom fotogenlamporna, skomakarlampan, tidningsförvaringen på väggen och den gamla kökssoffan. Plus i kanten för den lilla duken på sniskan. Sicken torpdröm.
Slog nästan rekord i antalet likes och kommentarer på instagram, när jag delade den här bilden. Och det kan jag förstå! Hundra nyanser av grönt som gifter sig vackert. Här vill man ju sitta en regnig vårdag med en vän och prata om livet.
Men vill man inte måla ett helt rum i grönt, kan ju grönmålade trämöbler ge samma härliga effekt. Bordet och stolen är perfekt avskavda! Gillar också detaljen med den lilla vivan nedpluppad i en karaff.
Idag är första dagen på sportlovet. Barnen bygger en koja på sitt rum och jag jobbar undan lite och packar väskor. För imorgon åker vi bort. Jakob blir dock hemma för att jobba.
Tända ljus och finbukett gör arbetsstunden lite trevligare.
Vi ska till Jakobs mormor för ett mysigt sportlov med längdskidåkning, korvgrillning i solen och lata stunder i soffan med en trave trädgårdstidningar och drömmar om våren.
Det behövs verkligen lite ledighet nu. Folke har somnat utmattad vid halv sex på eftermiddagarna och inte vaknat förrän vid sjutiden på mornarna. Båda barnen är helt hålögda och snoriga med utslag och vinterblek hy. Tänker att utevistelsen och massa extra kalorier kommer göra dem gott. Själv tänkte jag unna mig en och annan solstund vid husväggen. Låta strålarna värma ögonlocken och locka fram de första fräknarna…
Här kommer några loppade fynd i den bästa färgskalan – pasteller! Som våriga karameller.
Fast skålen är egentligen inget fynd – utan ett arv från min kära svärfar. Rialto från Rörstrand. Så otroligt vacker. Ska vårda den ömt och ha den framme som ett minne av en väldigt saknad person.
Dukarna i pasteller är underbara. En rosa och orangerutig duk blir fin till påsk och den gröna högg jag direkt jag såg den. För jag har inventerat mitt stora linneskåp och insett att jag inte har en enda grön duk – bara massa som går i blått och rött. Så den fyllde en lucka. Kommer passa bra i det gröna matrummet.
Jag håller alltid utkik efter fina böcker så när jag hittade dessa gamla utgåvor av Selma Lagerlöf, Gustaf Fröding, August Blanche och Anna Maria Lenngren slog jag till. Hade en period i högstadiet när jag lånade och läste Anna Maria Lenngrens dikter och tjusades av skärpan och humorn. Men nu har jag inte inte läst henne på flera år – så det dags igen.
Om vi bara hade utrymme för en sådan skulle kakelugn vara näst på listan över projekt i vårt hus! Skulle så gärna ha en i vardagsrummet, både för värme och mys.
Visste ni att kakelugnen är en svensk uppfinning från 1700-talet? Den kom till som ett sätt att skapa mer energieffektiva eldstäder. På den tiden rådde nämligen brist på ved i landet, samtidigt som det gick åt enormt med bränsle till de öppna eldstäderna som då var vanligast. All värme försvann genom skorstenen och man eldade i praktiken för kråkorna. Det problemet behövde lösas. Och bakom kakelugnens glaserade plattor gömmer sig tiotals meter av rökkanaler som håller kvar värmen i eldstaden länge. En supersmart och miljövänlig uppfinning med andra ord.
I farmors hus fanns en gång kakelugnar i nästan varje rum. Men när det renoverades på sextiotalet kördes kakelugnarna till tippen eller gjöts igen med betong. Sånt får ju hjärtat att brista. Tack och lov finns det hus där man varit klok nog att bevara de gamla eldstäderna. I brist på en egen kakelugn njuter jag av alla fina på instagram. Här är några godingar från mitt konto @underbaraboning
Jag tror att det är så här de flesta av oss tänker att en kakelugn ska se ut. Cylinderformad, vit med mässingsluckor. Och varför inte? Vilken dröm att ha en sådan ugn i sitt sovrum! Eldar man inte i den kan man ju alltid ställa in ett härligt blockljus i luckan, och hänga romantiska blommiga klänningar på kroken till spjället.
Här syns en lite pampigare kakelugn, i stram design. Med ett svart gnistskydd framför – vackert och effektfullt! Fint också med en brokig mörk tapet som låter kakelugnen vara blickfånget! Den här kakelugnen är inte helt olik den fina pjäs som står på mitt kontor i stan…
Här syns plattorna i närbild. Jag tycker att kakelugnen nästan är mer lik ett stort lackat träskåp. Så läckert – särskilt mot den blå väggen.
Till Sjungaregården i Granö gör vi utflykter varje sommar och njuter av det gamla huset med den orörda miljön. I stora salen står den här pampiga pjäsen, med luckor både uppe och nere. Det är bara en av många vackra eldstäder i huset.
Hemma hos Linnea finns flertalet kakelugnar – alla med olika utseende. Jag fastnade särskilt för kakelugnen med mönster av tallkottar och tallris! Så fantastiskt fin och väldigt ovanlig.
Men min absoluta favorit är nog denna lindblomsgröna kakelugn som står i sovrummet hemma hos Nordingården. Färgen är allt man kan drömma om och lite till!
Varje fredag samlar jag favoritbilder från mitt instagramkonto Underbara Boning. Den här gången står färgglada innerdörrar i fokus. En roligt färgsatt dörr är nämligen så mycket mer än bara en praktisk funktion. Den blir ett utropstecken. En dekorativ detalj. Ett sätt att förstärka färgen i en tapet eller plocka upp en nyans från en möbel.
Hemma hos min farmor är alla gamla dörrar målade i olika färger och jag har härmats genom att måla om vår badrumsdörr i mintgrönt och vitt. Gillar det skarpt! Här kommer fler fina färgsättningar på dörrar…
Jag älskar norska inredningskonton. De är mycket djärvare i sina färgval och vågar kombinera nyanser på ett väldigt osvenskt sätt. Vem kommer till exempel på tanken att kombinera mintblått, brunt och senapsgult? Jo, en norrman såklart. Så himla härligt.
Enfärgade dörrar i en knallig färg är också väldigt fint. Hemma hos Lizze tar de upp en nyans ur tapeten. Tänk så mycket tråkigare det hade varit om dörrarna istället varit vita…
Jag älskar allt på den här bilden. Den gröna väggen, det gamla handfatet, den skruttiga stolen och så dörren i senap, gult och gräddvitt. Vilket underbart utropstecken!
Den här patinerade gamla dörren vill man bara stryka med handen över. Se så fint den gifter sig med tapeten i rummet innanför och binder ihop med dörren längre bort i bild.
Slutligen en bild från Kristallsalongen. Ännu ett strålande exempel på hur bra det blir när man låter dörren ta upp färgen på tapeten. Hade den istället varit vitmålad hade rummet inte känts hälften intressant och varmt som det gör nu!
När jag sitter och beundrar alla dörrar blir jag så sugen på att måla om här hemma. Men vi har knappt några dörrar på nedervåningen. Det får bli ett projekt för när vi renoverar hallen på övervåningen. I dagsläget finns inte mindre än sex dörrar i det lilla utrymmet. Så något kul ska jag väl kunna hitta på….
Gula. Gröna. Grå. Här ser du en samling härliga ytterdörrar som andra delat med sig av på mitt konto @underbaraboning
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.
