Nu har jag varit i fyndartagen igen. Här hos min syster finns så många bra loppisar och antikaffärer som vi ränner runt i. Anna är bra att ha med sig för trots att vi har helt olika stil har hon alltid ögonen öppna efter sånt jag gillar.

Samlar ju på servisen Blå Blom och min syster grävde fram tre perfekta koppar med fat och tillhörande assietter. Älskar denna servis – dels för att den är superfin såklart. Men också för att min faster hade den i sin sommarstuga som var otroligt mysig och varje gång jag dricker ur detta porslin tänker jag på min faster. Tycker mycket om detta tyg också – klassiskt bolstertyg. Ursprungligen inte menat att synas utan snarare ligga under madrasser och örngott. Det finns som nyproducerat men det gamla är snäppet vassare. Så jag blev glad när jag hittade ett gammalt kuddfodral från armén med den rätta looken.

Det är roligt att märka hur min stilen utvecklas över åren. Min senaste besatthet är av handgjord keramik. Från 40-70 tal. Gärna lite murrigt också. Det är så fint med handgjorda saker – det adderar själ! Dessa fyra småskålar med pastellglasyr var jag tvungen att ha! Perfekta för sojan till sushin, till flingsaltet, för små smycken i badrummet eller annat pyttigt plock. Tio kronor skålen betalade jag!

Och hålslevar är bra att ha. En i blå emalj  är extra fin! Den blå emaljen är typisk för Danmark medan den kockumgula med grön kant, eller vita med mörkblå kant är mer typisk för Sverige. Jag samlar också på majolikafat av alla modeller. Dessa är så rasande fulsnygga! Farmor hade ett turkost fat med precis den här blomman och den påminner om henne så den ville jag ha! Har blåa, citrongula och rosa tallrikar i serien sedan tidigare. Fina fruktfat.

Hittade också en Sverigekarta i fint skick som jag tänkt hänga upp i Bertils rum. Jag älskar kartor och har alltid fascinerats av dem. Minns aha-upplevelserna när jag som liten förstod hur platser i mitt medvetande förhöll sig till varandra på kartan. Tänker att kartan kan hjälpa Bertil att förstå när jag är ute och far och flänger på jobb. Var ligger egentligen Stockholm? Skövde? Och Linköping? Ja – då kan jag peka ut det. Och Borås och Malmö och alla andra platser där han har släktingar utströsslade.

I vinter ska vi ta tag i renoveringen av tvättstugan och toaletten på övervåningen. Det blir pyttig värre så detta praktiska torkställ som man fäster på väggen och drar in och ut efter behov kommer komma väl till pass för att hänga underkläder och strumpor.

Min syster hittade också dessa bulliga gröna ljusstakar i keramik – samma serie som jag har krukor i hemma så de kommer passa utmärkt ihop. Och så fick jag äntligen tag i en ostkupa. Har letat en fin i flera år och nu hittade jag en rejäl doning som inte skäms för sig på bordet och håller osten fräsch!

Men kronan på verket var ändå denna oljelampa med handmålad skärm – för 350 kronor. Kunde inte motstå den men har nu lovat mig själv att aldrig köpa fler oljelampor eftersom jag redan har ett dussin hemma.

Ja det var totti det.

Fina tallrikar och andra fynd

Jag märker hur jag för varje dag  kommer länge och längre ifrån mitt utmattade jag. Det pirrar i kroppen efter att skapa och lära mig nya saker! Några saker jag går och drömmer om att göra:

Gå en keramikkurs. Få arbeta med händer och lera – en oslagbar kombination. Att själv kunna göra de där sakerna jag vill ha men aldrig hittar i butik.

Gå i syslöjd. Jamen en repris på skolans syslöjd eftersom jag har glömt det mesta. Skulle vilja lära mig lite enkla grunder för jag känner mig ringrostig.

Gå i träslöjd. Det slutade jag med i skolan så fort jag fick chansen – men det vore ju fantastiskt att få lära sig svarva och snickra fint. Har så dåligt självförtroende på detta område – men massa vilja och lust. Behöver liksom inte bli en finsnickare. Men att inte tveka kring att bygga enklare möbler till vårt hem vore ju fantastiskt.

Starta en bokcirkel med massa blandade kvinnor ur min bekantskapskrets. Där alla kvinnor är nya för varandra och vi pratar böcker men också livet typ en gång i månaden.

Gå en kurs i matlagning från någon annan kultur. Typ Österrike. Vill lära mig göra knödel, kaiserschmarrn och apfelstrudel.

Gå en kurs i akvarellmålning. Jag ritar väldigt mycket men att färglägga och färgsätta tycker jag är svårt. Har ingen bra teknik och skulle vilja lära mig. Tror att tusch + akvarell skulle vara en fin kombo till mina illustrationer!

Nu är jag hos min syster och hennes familj och här är så härligt! Vi badar, solar och hänger i deras härliga trädgård. Men igår vräkte regnet ner så då värmde vi oss med soppa och bröd. Ängamat är en favoritsoppa som min syster gör så bra!

En enkel, redd soppa på klassiska svenska ingredienser. Supergott  – lova att testa!

Ängamat

Print

Ingredienser

• 4 gullökar

• 4 stora morötter eller 6 små

• 1 blomkålshuvud

• 2 stjälkar bladselleri

• 1/2 broccolihuvud

• 500 g färskpotatis

• 20 ärtskidor

• 1 liter vatten

• 3 msk koncentrerad buljong (grönsak eller kalvbuljong)

• 1 1/2 liter mjölk

• 3 dl grädde

• 2 msk mjukt smör

• 2 msk vetemjöl

• Persilja

• Salt och peppar

Print

Gör så här

• Skala och grovhacka löken. Skölj och skär morötter, selleri, broccoli och potatis i grova bitar. Koka upp vatten och smula ner buljongtärningen. Lägg ner potatis, morötter och blomkål och låt koka 7 minuter. Tillsätt därefter selleri, broccoli och sockerärtor.
• Häll i mjölken och grädden och låt koka upp. Blanda smör och mjöl och vispa ned det i soppan för att reda av den. Låt sjuda några minuter.
• Avsluta med att röra ner färsk persilja och smaka av med salt och peppar. Servera med ett gott bröd! Dekorera gärna soppan med någon vacker ätlig blomma som slingerkrasse.

Vi har haft några riktigt fina dagar på hemmaplan med kompisar som kommit förbi och hälsat på. En av dagarna kom våra vänner Malin och Johan. Malin lärde jag känna via bloggen för typ sju år sedan. Vi träffas bara 1-2 gånger per år men det är alltid så himla, himla mysigt när vi ses.

Jag gjorde fika och vi åt i trädgården eftersom vi lyckats pricka in en solvarm dag.

Få saker är godare än en korg nybakade scones med smältande smör, ost och en rejäl klick marmelad. Helst en apelsinmarmelad med ingefära.

Vi hade tusen saker att avhandla och efter fikat åkte killarna och badade med alla barnen

Men jag och Malin åkte på loppis!

En annan dag gick vi till våra nya grannar Stina och Emil och åt lunch. Det är så roligt att de flyttat till vår by – ja bara en bit bort längs vår grusväg. Stina är ju syster till min bästa kompis Elina!

Jag packade ner Bertil, Folke och Ada i vagnen och övade flåset.

Hem fick Folke åka på Jakobs cykel istället.

Jakob arbetar med jordbruket nästan alla dagar – men inte hela dagarna. Så däremellan finns det tid att umgås. Åka och bada eller bara dega på tomten. Att dega är både jag och Jakob världsmästare på.

Jag kan inte se mig mätt på min nymålade veranda. Vill bara vara här ute hela tiden. Och så luktar det så himla gott! Svagt av tjäran från farstubron och linoljefärgen från väggarna.

Folke fick en stålmannentröja med slängkappa i födelsedagspresent. Har aldrig varit med om en unge som är lika glad i att klä ut sig som han är och nu bor han in den här.

På kvällarna när barnen somnat har fönstren lämnats på glänt för svalka och jag har försvunnit ut i rabatterna och nypt vissna blommor, rensat ogräs och vattnat. Härligt med sommarlov!

Flera läsare har undrat om det går att hitta tidigare avsnitt av En Underbar Pod? Självklart!
Alla avsnitt som jag gjort ihop med Erica finns sparade här med senaste först.  Sommaren är ju en bra tid att lyssna ikapp poddavsnitt man missat!

Ett av vårt mest avlyssnade avsnitt innan sommaren handlar om andlighet. Jag och Erica pratade om vilka andliga behov vi har och vad som händer när de inte blir tillgodosedda. Nu i efterhand minns jag hur vi sitter på en träbänk i hennes trädgård och snudd på börjar bråka när hon hävdar att alla inte ens verkar ha andliga behov?!

I det här avsnittet från början av juni kan du höra hur jag tänker göra för att få in mer andlighet i mitt liv. Vad gör du?

Det här avsnittet kom alltså ut i början av juni. Musiken är Himlen över Hedlunda med Olov Antonsson.

En Underbar Pod är tillbaka som vanligt i början av september.

När sommarbarnen äntligen somnat – svettiga och sandiga i sina sängar – då sätter jag mig på verandan i den kvardröjande värmen.

Tårta som stått och saftat till sig ett par dagar blir alltid godast.

Verandan i kvällsljus

Prunkande blomster.

Det är så härligt att äntligen ha fått till lite fler barnvänliga ytor i trädgården. Sandlådan har hittat sin plats och ska bara fyllas med sand innan den kan tas i bruk. Och gungan hänger bra i rönnen.

Hur är du som vän? Lojal. Jag har väldigt höga tankar om mina vänner och tycker alltid att de är bäst, klokast och smartast. Och jag säger det till dem – men framförallt till alla andra. Jag sätter mina vänner väldigt högt. Samtidigt är jag som vän också ganska tankspridd och frånvarande.

Sämst som vän? Jag kommer aldrig ihåg födelsedagar och att ge presenter. Dock bryr jag mig heller inte om ifall mina vänner kommer ihåg mina födelsedagar eller ger mig presenter. Det är mig helt likgiltigt även om det såklart värmer med ett fint sms.

Vad stör sig dina vänner på med dig? Om jag skulle gissa: att jag är dålig på att svara på SMS och hålla kontakten. Det är obotligt. Det kan ta en vecka att få svar på ett sms från mig. Eller en minut. Det beror på dagsformen. Dock är det aldrig något personligt mot något vän. Jag behandlar alla lika dåligt. Men jag känner att jag inte klarar av vänskap som pressar mig på den här punkten för då får jag panik och känner mig kvävd.

Återkommande vänproblem? Tidsbrist. Alla har vi familjer och jobb som kräver mycket och gör det svårt att hinna ses. Men jag har också mig själv som jag behöver umgås med på tu man hand för att fungera och må bra. Så det blir inte alltid så mycket väntid över. Men även på den här punkten får jag panik av press. Den som tränger sig på gör sig icke besvär – och jag drar mig bara längre bort när jag känner mig jagad.

Typiskt för dig som vän? Jag är precis som min pappa en fundamentalt nyfiken människa som gärna ”intervjuar” vänner och tycker att i stort sett allt som mina vänner vill prata om är intressant.  Jag vill gärna höra om hur de löser disksituationen i fikarummet, bristande personalpolitik på arbetsplatsen eller vad deras åldrade gamla mormor har för sig nu för tiden. Plus att jag är långsint som ett as. Jag glömmer aldrig en oförrätt.  Tills jag får ett förlåt. Då glömmer jag det i sekunden efter och tänker aldrig på det igen.

När blir du sur? Min toleranströskel för vänner är väldigt hög men jag blir sur när jag blir pikad om att jag inte hört av mig på länge, inte velat ses eller liknande. Jag tänker att om man är vänner så litar man på varandras omdöme. Om en vän inte ringt mig på ett tag förstår jag att hen har haft fullt upp. Eller behövt ensamhet. Eller inte orkar höras. Jag jagar inte upp mig och får för mig att hen plötsligt inte värdesätter vår vänskap eller bryr sig om mig. Martyrskap och skuldbeläggande hör inte vänskap till (det hör hemma i äktenskapet – hähä). Nej men all form av skuldbeläggande och sura förväntningar dödar kompiskärleken för mig. Vänner är liksom livets krydda. Att hålla på och sura och har konflikter finns ingen poäng med.

Tråkigast med dina vänner? Att varken Erica, Annakarin, Susanne, Albin & Ulrika, Malin & Johan och Malin W – som jag räknar till mina nära vänner och som viktiga personer i mitt liv var på mitt och Jakobs bröllop. Istället var där en massa vänner som jag faktiskt inte ens har träffat sedan bröllopet. Det är det tråkiga med att ordna ett stort bröllop när man är ung. Många av de viktigaste relationerna i ens liv är inte formade då.

Önskeegenskap som vän? Att jag var mindre av en ensamvarg. Då skulle jag kunna hålla liv i fler fina relationer än idag. Just nu står många på paus och jag har liksom inte tid att vårda allt. I mina vänners personligheter har jag inga önskeegenskaper. Alla har sina styrkor och svagheter och jag vet precis vem jag kan prata om vad med – och tillsammans tycker jag att jag har den perfekta vänskaran som jag är så tacksam för.

Värsta sortens vän? Den som är snål och räknar kronor och ören. Den som är tävlar med en och inte kan dölja det. Den som inte blir riktigt glad när den borde bli det. Det är den värsta sortens ”vän”.

Bästa sortens vän? Den som vill lyssna på mig men inte är rädd för att avbryta och som inte blir sur när jag avbryter. Där vi bubblar i munnen på varandra. Den som känner mina allra sämsta, fulaste, oginaste sidor men som tycker att jag är bra ändå. Den som säger ”Allting ordnar sig Clara” och pekar på alla gånger det ordnat sig förut och varför det kommer ordna sig igen för mig.

Gemensamma drag för mina närmsta vänner? Väldigt roliga, slagkraftiga och tuffa kvinnor. Med feminismen rinnande genom blodet. Frifräsiga och fantasifulla. Men med en lite konservativ sida som gör att vi kan sitta och förfasa oss över världen tillsammans. Som arga tanter. Det gör mig lycklig!

Jobblistan

Ja, nu är verandan äntligen målad! Det har känts som ett oöverstigligt projekt så jag är glad att det i det närmaste är klart. Ska dock bättringsmåla här och var men det får bli en annan vecka.

Hela vårt hus ska målas om nästa år och det kommer att bli grått i färgen. Ungefär samma gråa färg som det har nu.

Jag har verkligen velat och tvekat kring färgsättningen på verandan och tillslut var det min arkitektkompis Ulrika (som ritade vår veranda) som fick bestämma. Hon kom med ett förslag på rosa panel och gråa knutar och stolpar som matchar den fasadfärg som ska bli.

Rosa i olika nyanser är en färg man kan se på äldre trä och putshus – och ofta tillsammans med engelskt rött och grått. Så det kändes som en given kombination. En lite annorlunda färgställning  – rolig på något vis. Den ena dörren på verandan är grön och den andra är röd och båda färgerna funkar fint till grått och rosa.

Jag målade allting i linoljefärg från Ottossons som Ulrika är återförsäljare av. Den grå fanns som färdig nyans men den rosa hjälpte hon mig att blanda till. Farstubron är målad med roslagsmahogny men jag funderar på att måla den ytterligare ett varv men då blanda i lite pigment i mahognyn så den blir en aning mörkare.

Nu ska jag bara beställa hem ett stort lass jord till rabatten framför verandan – och sedan gå loss och köpa blommor! Överallt i vår trädgård har jag rabatter i rosa, blått, lila och vitt. Men framför denna veranda ska planteringen istället gå i rött och vitt och kanske någon svart, dramatisk stockros. Och så fullt med vårlökar såklart. För det här är bästa söderläget så här kommer de första vårblommorna.

Nu ska jag visa några av mina loppisfynd från de senaste veckorna.

Ett gäng udda tallrikar i fint skick. Har ju bara udda porslin (förutom en komplett serie Asiatisk Fasan) – tycker om duka med det där lite brokiga. Här ser vi Viola, Stina och Dinera från Gefle och Rörstrand.

I byn loppade jag också detta fina frukostset med tallrik i serien Hjärter från Upsala Ekeby samt en kopp och ett fat .

Dukar får jag aldrig nog av. Enkelt att förändra med och så går det åt många när barnen ständigt spiller. Rutig sommarduk och handbroderade duk i blått och rött som en läsare upplyste mig om förmodligen är i så kallad marbosömn från sjuhäradsbygden.

Slog också till på ytterligare en silverljustake (har ju bara fyrtiotretton sedan tidigare) samt ett fint, rustikt träfat att ha ostar eller annat på. Plus en knoppbräda i engelskt rött som ska få sitta på verandan tror jag. Där kan jag hänga mitt arbetsförkläde när jag jobbat färdigt.

Skålar i olika modeller kan jag inte få nog av. En liten citronfärgad frukostskål (Colores från Gustavsberg) och en lite större serveringsskål med blomstermönster som ser ut att vara fyrtiotal.

Samlar ju på serien Pyro och blev lycklig av att hitta fler burkar i den – som den här för risgryn. Fann också en skål i blå emalj (syns till vänster). Perfekt att plocka in trädgårdens bär i.

Slog också till på en stor zinkbalja att plantera i. Kan aldrig få för många sådana.

Alltihop fick jag för omkring 350 kronor!

Idag fyllde Folke tre år. Min trotsiga, humörstarka och karismatiska lilla kille! Jag ordnade kalas för närmsta släkten.

Gräddtårta såklart. Det bästa receptet givetvis.

Bjöd också på butterbullar, kärleksmums och veganska chokladbollar.

Dessutom gjorde jag en fruktsallad med honungsmelon, vindruvor, nektariner och jordgubbar. Plus en marinad av limejuice och apelsinjuice, äkta vaniljpulver och mortlad hackad mynta. Jag serverade den med rostad kokos ovanpå (jag rostade den hastigt i en stekpanna). Det blev himlarns gott om jag får säga det själv!

Folke fick ett berg av paket.

Och han vägrade på treårsmaner bära finkläderna på kalaset och ville istället ha på sig sitt nattlinne. Och inte fika i matrummet som alla andra utan på en pall under bordet. Okejrå.

Det är så härligt att kunna plocka in fina somriga buketter varje dag!

Jakobs gulliga lillasyster Johanna var här också och henne älskar barnen. Innan Folke började på förskola hjälpte hon till mycket med honom så att jag skulle kunna jobba!

Bertil fick också en gunga i present och den hängdes genast upp i trädgården. Efter fikat roade vi oss med att kasta frisbee, boll och testa alla roliga uteleksaker som fanns bland presenterna.

Melker blev så trött av kalaseriet att han somnade på veranda.

Nu är förresten verandan målad utvändigt. Det är vad jag sysselsatt mig med de senaste dagarna när jag inte bloggat. Visar imorgon hur himla fint det blev!

Alltså jag är ledsen att det mest blir en massa vardagsbilder nu på sommaren. Men jag gör inte så många spännande saker att visa upp – och flera har uttryckt att de gillar vardagsbilderna så jag tuffar på med dem.

I torsdags regnade det. Jag och Anna tog en tur till badhuset med barnen. Och Bertil lärde sig simma! Två veckors simskola och två veckors efterföljande paus från simskolan gjorde tydligen tricket. Plötsligt – utan att vi fattade hur det gick till  – kunde han simma finfint bröstsim. Utan att någonsin kunnat tidigare.  Jag är stolt som en tupp.

När vi kom hem hade Annas man Clemens bakat denna tjusiga pavlova med jordgubbar och rosenblad.

Mitt kryddland börjar verkligen ta sig.  Allt utom basilikan. Den har jag haft ute varje år men denna kalla sommar tyade den inte med riktigt. Nu planerar jag att mura ytterligare en likadan kryddlåda bredvid den här. Men fylla den med jordgubbar istället.

Plötsligt en eftermiddag började solen stråla och vi skyndade oss ut för att grilla.

Vårt eget griskött smakar bäst!

Jag kokade fjolårspotatis från jordkällare och gjorde en sallad. Den fick stå i fönstret och svalna.

Det växer långsamt i odlingarna på grund av kylan. Men raderna är exemplariska och knappt något ogräs syns till.

Lek i kvällssolen.

Jag är så glad för mina åkerbärsplantor som jag planterade förra sommaren. De växer och breder ut sig och  är fulla med kart.

Jag har slutligen också bestämt mig för vilken färg som ska bli på punchverandan. Ska måla i helgen så att ni får se!

Anna och barnen plockade en bukett rapsblommor som växer på fältet nedanför vår gård.

En kväll bjöd pappa släkten på trerätters på Le Garage och efteråt tog vi en tur i skulpturparken. Den här är en favorit sedan förr.

Barnen var mest peppade på öronlappsfåtöljen i betong

Anna var chic som vanligt och mönstermatchade med sällan skådad finess.

Så himla härligt att få umgås med släktingarna under några dagar!

Jag har också varit och inspekterat Jakobs yogaretreat som han arrangerar denna helg. Han är så bra på det han gör! Och jag tycker att det är så fint med tatueringen <3

Jag har sådan matångest. Det är hemskt att gå och handla. Funderingarna trängs i mitt huvud.

Fisk borde jag köpa! Fisk är nyttigt. Fast inte insjöfisk i för stora mängder. Och inte vilken vildfångad fisk som helst. Inte från östersjön. Men inte odlad lax – för miljöns skull. Och inte fisk från för långt bortifrån. Så vad finns då kvar för fiskar? Grönsaker är förstås bra men helst inte så mycket importerat. Helst våra egna grönsaker och helst rotsaker  – tomater bör man visst inte köpa på vintern och heller inte grönsallad eller gurka. Ska det gröna vara närodlat eller ekologiskt? Helst både och men det finns inte överallt. Kycklingfileer är ju lättlagad mat. Men jag vill inte äta industrikyckling. Ska jag äta vår egna djupfrysta kyckling behövs framförhållning. Ett långkok för den är så seg. Pasta och ris ska undvikas. Särskilt riset som importeras långt bortifrån. Pasta är ju så gott men väldigt mycket kolhydrater och raffinerat mjöl – potatis är ett bättre alternativ. Helst vår egen. Fast färskpotatisen i affären ser god ut. Men det är väl den som de gödslar så fruktansvärt mycket? Och besprutar. Inte vill jag ge sådan mat till barnen! Är bönpasta bättre än vanlig pasta?  Fast egentligen – hur stor blir klimatbesparingen av att äta pasta gjord av bönor? Växer ens dessa bönor i Sverige? Ja. Sedan är det mejeriprodukter. Letar efter Norrmejerier. Helst deras ekologiska sortiment. Fast inte använda allt för mycket mejeriprodukter (men vafan – sojamjölk är ju inte heller någon klimathöjdare?!). Och vad ska jag egentligen välja till såsen? Är det bättre med ett fetare alternativ än ett fettsnålare? Light är dåligt va? Och vilken frukt var det nu som var allra mest besprutad? Jag ska nog akta mig för vindruvor och paprika och kiwi. Och den ekologiska tomatkrossen i konservburkar. Konservburkar är tydligen fulla av hormonstörande ämnen. Letar klimatsmarta förpackningar. Helst ingen förpackning alls? Och inte så mycket bröd i onödan kanske?  Snabba kolhydrater utan särskilt mycket näring. Lätt att överäta. Men hu vad jag ryser av tanken på torrt rågbröd. Och ska jag välja ICAs I love Eco när jag handlar – eller är det bättre att stötta små ekoproducenter som Kung Markatta eller Saltå Kvarn?  Synd att det inte finns i våran lilla byaffär. Här finns inte riktigt allt man behöver. Men att handla från ICA i stan vore osolidariskt. Jag ska försöka handla här…ojoj nu glömde jag ta med egna tygkassar igen.

Fyra nya plastkassar på mitt miljösamvete. Och en kundvagn full av tvivel.  Så blir det när jag ska gå och handla mat. Det är så komplicerat för mig. Jag vill göra rätt på alla sätt men det är så sjukt många parametrar att ta hänsyn till. Ibland önskar jag att jag utan att bry mig kunde köpa en dansk fläskfilé i butiken, lite färdig god sås på en burk och en fryspåse med klyftpotatis att värma i ugnen. Eller en smarrig sås på tetra och ett par kycklingfileer att steka lätt och äta med gott ris. Och en sallad full med importerade grönaker. Enkel och smaklig mat utan någon ansträngning eller vidare eftertanke.

För mig är mat ett kärleksspråk. Jag älskar att laga mat till min familj. Men det är så komplicerat att göra rätt att jag ofta tappar lusten. Måltiden handlar allt mindre om mat och allt mer om kost. Vad man får och inte får äta. Vad gästerna vill och inte vill äta. Dieter, klimataspekter, allergier. Jag är så less på den här matångesten som långsamt dödar ett av mina stora intressen i livet. Att laga mat och njuta av den.

Sommaren 2017. Då man stod med armarna i kors, kisig blick, dubbla tjocktröjor och kände sig skeptisk. Sista dagarna har det varit mellan nio och fjorton grader och av de tänkta stranddagarna blev det inte mycket av. Istället roar vi oss med diverse utflykter. En dag åkte vi till Mickelbo gård några mil härifrån. För att hälsa på djuren och käka glass.

Min systerdotter blev tjenis med en gris.

Jag blev förälskad i de nyfriserade alpackorna med sina underbett och lustiga frisyrer.

Folke gjorde premiär i hästsadeln och blev runtledd på en äng av en ponny lika bred som lång.

Jamen här ser ni ju! Skeptiska, frusna, med armarna i kors. Men ändå rätt nöjda över att ha kommit från hemmet en stund och fått lite nöjdare barn som en bonus.

När det regnar ute, Folke vilar middag och Bertil är hos en kompis finns inget jag måste göra. Då lägger jag mig på kökssoffan på verandan.

Med en kopp kaffe, kanske en lakritsstång och en trave trädgårdstidningar och trädgårdsböcker. Gamla Allt om Trädgård får det bli (köper inte längre denna tidning efter deras dåliga agerande kring frilansare och kontrakt där deras bästa profiler har slutat).

På åkern nedanför huset blommar det i illande gult och i tanken har jag hur mycket tid, pengar och energi som helst att anlägga rosenrabatter, fiskdammar och bygga en pergola med vildvin på.

Och det är så härligt att ligga och fantisera och tänka stort. Men inte behöva göra slag i en enda grej om inte andan faller på.

En av sommarens härligaste dagar åkte vi till Norrbyskär för att fira pappa. Med oss hade vi halva tjocka släkten. Och vi lyckades dessutom pricka in en solig dag. Här står spända ungar och väntar på skärgårdsfärjan.

Jag var också ganska spänd (här avslappnad dock) – har inte besökt Norrbyskär sedan jag var på klassresa i mellanstadiet. Men jag minns att det var väldigt fint!

Norrbyskär är en väldigt speciell plats – för hundra år sedan skapade sågverksbaronen Frans Kempe sitt idealsamhälle här – där människor arbetade och bodde och levde hela sina liv. På många sätt en bra plats, där ordning, nykterhet och renlighet rådde. Samtidigt ett hårt kontrollerat samhälle där ingen fick engagera sig fackligt eller hålla möten som inte godkänts av förmännen.

Vi åkte runt med det lilla tåget på ön och tog en sightseeing. (Jag matchade lillans klänning som hon fått låna av oss. Så bra att man kan skicka kläder mellan barnen!) Ungarna tyckte att tågresan var dagens höjdpunkt.

Anna var chic som vanligt

Här är det fina värdshuset som en gång var bostaden till sågverkets huvudförman.

På Norrbyskärs museum finns en miniatyr av skärgårdsöarna och dess bebyggelse.

Och en intressant utställning om hur de levde på denna ö förr i tiden. Tycker så mycket om gamla bilder – särskilt när de är tagna så här lite informellt som i ett kök. Annars fotade de ju mest uppställt i någon studio. Det här är en otroligt vacker miljö (fast mindre bra är höjden på arbetsbänken!!!)

Till lunch åt vi den goda sågverksbuffén på museet och sedan fick barnen rasa av sig utomhus.

Bredvid museet finns Lilla Norrbyskär där barnen kan resa i tiden och klä sig i gamla kläder, leka i roliga lekstugor med fina hus i miniatyr. Där finns både skola, kök och kyrka.

Vi satte oss i skolbänken och fick oss undervisning till livs.

Och jag var tvungen att dokumentera det utsöta köket med alla fina pryttlar i miniatyr. Prick såhär vill jag ha det hemma!

Efter en hel dag av lek och god mat och plaskande i vattnet var det dags att vända kosan hemåt igen.  Så glad att ha fått fira pappa och ha haft sådan tur med vädret. En riktig pangdag!

Kusliga hus, oknytt och spökhistorier. Det är något alldeles speciellt med norrländska sommarnätter och oväder.  Att vakna av regnet som smattrar mot rutan och titta ut  i den ljusa julinatten. Att se vinden slita i lövträdens kronor samtidigt som nattdimman stiger upp ur marken.

Erica la nyligen ut den här ladugården på sin instagram (@iccodahlgren) efter en regnnatt när hon lyssnat på vårt poddavsnitt Kalla kårar från i våras. Hu! Det är tveksamt om jag skulle våga gå in i den öde ladan som känns som hämtad ur en skräckis – fast jag älskar att bli lagom mycket skrämd. Ska själv höra samma poddavsnittet igen så fort jag får en regning ruggig dag.  Om inte annat för att få höra hur rädd Erica blev för en spökpojke som plötsligt kom in i rummet när vi spelade in. Det här är ett avsnitt som en del poddlyssnare berättat att de inte vågat lyssna på. Vågar du?

Om du törs lyssna med mig så tryck bara på play!

Musik: Himlen över Hedlunda av Olov Antonsson.

Sista dagarna har jag knappt hunnit öppna min dator. Min systers familj är här och så har vi haft släktträff och firat min pappa som fyllt jämt.

Fortfarande finns det gott om ängsblommor och jag plockar in dem i generösa fång.

Jakob läser för barnen innan läggdags. Tänk att vi har fyra små kusiner tillsammans nu!

Den minsta i sällskapet är en hundälskare av rang.

Vi har ätit långa, sköna frukostar.

Med melon i matchande skålar.

Och mjukkaka bakat i bagarstuga.

Det går framåt i växthuset trots den kalla sommaren.

Och nu har vi fått så många matkasseprenumeranter att vi får stänga anmälan tills nästa år.

En av dagarna bjöd vi släkten på fika hemma hos oss.

Körsbär och vindruvor är ett måste!

Gjorde citronsockerkaka med vallmofrön och citronfrosting

Och butterbullar med fikonmarmelad i.

Två troll och en syster. Kolla den fina loppisduken jag fyndade härom veckan! Tror den är handbroderad. Känns väldigt norsk på något vis.

Igår hade vi också surströmmingspremiär. Min svåger ifrån Malmö blev introducerad till surströmmingens fantastiska värld. Det började dock inte så bra eftersom jag sprutade ner oss båda med spad.

Man måste i alla fall ha provat att äta surströmming någon gång i sitt liv. Även om man inte tycker om det. Gör man inte det är man en lort och ingen människa.

I klämma med potatis, gräddfil och smör är det allra bäst för nybörjarna!

Det är så roligt att vara ledig och umgås med släkten och familjen.

Högsommar. Den här tiden på året vill många förverkliga sina torpardrömmar.  Du kanske är en av dem som just nu letar drömtapeten,  kaffepannan eller den där sommarduken som ska ge den rätta känslan. Jag har satt ihop en lathund för dig som vill ha enkel inspiration. Enkelhet är just tricket. Att inte göra det för svårt, inte för krångligt eller dyrt. Kanske finns det du behöver redan i en ihopknölad påse längst in i klädkammaren?

Tänk på torparna själva. De var fattiga satar som fick göra så fint de kunde utifrån det lilla de hade.

Jag bor hela året i mitt hem så därför är min egen torpardröm formad för att livet ska funka alla dagar på året. Men mycket av min inredning skulle fungera lika bra i ett sommarhus.

Nötta möbler som varit med förr. I torp och sommarstugor får livet och tiden sätta spår. Den här bilden är från ett inredningsreportage jag gjort och jag älskar den här blå stolen som säkert har mycket skvaller att berätta om vad folk som suttit på den sagt och gjort.

Trasmattor är ett måste. De kan lika gärna ligga på sofflocket som på golvet.

Dukar, gardiner och draperier ger stor effekt. I  torpets fönster är det förstås fint med skira spetsgardiner men också tyngre långa gardiner som går ända ner till golvet. Finns ofta till bra pris på loppis. Kolla gärna in min loppisguide.

Gamla träskåp fullproppade med tallrikstravar och underbara koppar för kaffestunderna.

I torp ska man fika ofta. Spröda kakor, nygräddat bröd eller somriga våfflor med säsongens bär.
Här är ett av mina bästa våffelrecept.
Har du inget våffeljärn – satsa på en ugnspannkaka till middag – kolla gärna in mitt recept på pannkaka med hjortronsylt.

Handdisk på tork. I mitt kök har jag diskmaskin. Men i en sommarstuga kan det kanske räcka med ett bra diskställ? Snyggt är det i alla fall när vackra tallrikar, fat och koppar får synas.

Blåklockor, prästkragar och rödklöver. Plocka vad som finns runt husknuten istället för att köpa dyrt i butikerna.

Skrymslen, kattvindar och hemliga vrår – den här bilden är från Ninas hus, ett hem fullt med inspiration.

Vänliga tapeter. Mönster med blommor och rankor gör det mysigt att somna och härligt att vakna sådär lite lagom långsamt.

Broderade bonader med budskap ger verkligen torparkänsla.

Och förstås massor av pelargonior. Gärna så många att du måste trava upp dem på lite oväntade ställen.

En svårslagen klassiker – den gamla järnspisen. Här på bloggen finns inlägg om hur du enkelt och snabbt svärtar spisen.

Ofta är det för varmt att elda i spisen mitt i sommaren men tänd ljus när det är oväder ute. Trots att den norrländska sommaren är ljus både dag och natt är det mysigt att ha en ljuslåga att fästa blicken på när det ljumma regnet smattrar mot rutan.

Min torparvrå – tankar om att komma hem

Här kan du läsa tidigare inlägg jag gjort om hur man fixar torparstilen och mina drömmar om ett torp fast jag redan bor på landet.

Jag tar varje chans jag får att bada. Trots att det isar i fötterna och blåser snålt. Så fort jag dyker i vattnet så översköljs jag av eufori. En lätthet i kroppen. Men framförallt i sinnet. Hos Jakobs mormor finns massor av klara sjöar med perfekta sandbottnar och inte en människa i sikte. Det gäller att passa på.