Månad: mars 2021

31 mars, 2021

Vet ni vad jag har gjort? Jo jag har joggat för första gången på FEM ÅR. Jag har försökt tidigare men det har inte gått. Jag har haft för ont, varit för otränad och inte minst livrädd för att skada mig. Fram tills jag kraschade in i utmattning var löpningen mitt sätt att må bra. Hålla ångest och oro i schack. Men när jag blev sjuk så slutade jag. Och när jag skulle börja igen gick det inte. Jag klarade helt enkelt inte av att “ta ihop mig” mentalt som man måste för att kunna löpa. Dessutom påminde trycket över bröstet, den snabba andningen och höga pulsen alldeles för mycket om hur det känns att ha svår ångest. Och det var något jag verkligen inte behövde utsätta mig för ytterligare. Så konditionsträningen fick bero. Och när jag började må bättre psykiskt blev jag gravid och istället i princip invalid.

Men genom skidåkningen senaste vintrarna har jag långsamt byggt upp en tolerans för konditionshöjande aktiviteter. Min kropp och hjärna förstår nu att den känslan inte är samma sak som ångest. Att det går bra. Och med styrketräningen jag ägnat mig åt i ett halvår har jag plötsligt stabiliteten som krävs för att våga testa.

Jag hade egentligen tänkt vänta lite till med att börja springa. Låta min PT Ida göra iordning ett program med långsam upptrappning. Men så i måndags fick jag bara en sådan otrolig lust att sticka ut och låta gympaskor möta grus och lera. Dessutom hade jag en låt på hjärnan som fick mig att vilja kuta fram. Anna Ternheims What have I done. Och eftersom mitt motto nu för tiden är att följa minsta infall jag får till att röra på mig – ja då lydde jag impulsen.

Jag sprang och sprang och sprang. Med ett stort leende på läpparna och låten på repeat i hörlurarna. Kroppen kändes så stark och lätt och den speciella löpandningsrytmen jag inte känt på fem år infann sig direkt. Tillslut när jag sprungit fyra kilometer fick jag motvillig stoppa mig själv. Men bara som en säkerhetsåtgärd för att inte få ont efteråt.

Och sedan promenerade jag hem i vårkvällen grinandes. Av glädje, lättnad, stolthet och livspepp. Jag är frisk nu!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
30 mars, 2021

Fick ett paket från syrran i veckan. Förutom loppisfyndat påskpynt låg det i paketet två knytblusar och två fina mönstrade kragar från hennes nya designsamarbete med Gina Tricot. Min syster Anna är så genial. Hon tog precis sin lic i modedesign och jobbar nu med sin doktorsavhandling. Den handlar om hur den smutsiga modeindustrin kan hitta nya sätt att designa för att minska mängden avfall och restprodukter. Och under Another Studio som är hennes företag har hon tagit fram en kollektion för Gina Tricot med helt återbrukade kläder. Jaja, skryt skryt men vem ska man skryta om om inte sin egen syster?

I en traditionell designprocess börjar man ju med en plaggskiss för att sedan välja färg, kvalitet och passform. Här har man istället designat utifrån plagg som redan finns. Anna och hennes kollega Jennifer har med Beyond Retros hjälp sorterat fram en mängd osäljbara begagnade skjortor och herrkavajer att använda som råvara. 80% av ett plaggs miljöpåverkan ligger i själva tillverkningsprocessen så att förlänga livet på redan existerande plagg är en enorm miljöbesparing.

Kläderna har sorterats fram och sytts om till knytblusar, kragar och oversizeskjortor och kavajer med moderna snitt. Att i så här stor skala sortera fram begagnade kläder som inte kan säljas, samla ihop dem och hitta ett sätt att storskaligt redesigna dem för att sälja i “vanlig” butik. Det är svårt. Och ganska unikt gjort. Så jäkla mallig att min syster verkligen är med och driver designarbete i framkant.

Anna skickade mig en grön fin knytblus gjord av en herrskjorta

Med själva knytskärpet sytt av en en annan grönrandig skjorta.

Fick en lila också – med stor rosett!

Har svårt att avgöra vilken jag gillar mest. Kommer använda båda två massor i sommar tror jag. Dra utanpå bikinin och ihop med någon härlig kjol.

Känner mig så fin. Och sneakerspremiär! Vilken grej.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
30 mars, 2021

Nu blommar påsken ut för fullt i podden! Knallgul påskglädje blandas med loppistankar som känns förbjudna och funderingar om konsumtion. Plötsligt hör jag mig själv säga: Vad ska jag annars använda mina pengar till?

Erica drömmer om ett vettigt slut för saker hon ärvt, älskar men inte kan hitta plats för. Så hon dumpar det på mig. Vi kan bara hoppas på ett lyckligt vettigt slut. Kurbits blir det hur som helst.

Musik: Olov Antonsson


Här hittar du alla avsnitt från En underbar pod samlade. I år vill vi göra en somrig säsong och tar därför paus efter detta avsnitt och är tillbaka igen i maj!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
29 mars, 2021

Vi är så glada att ni var så många som ville kika in och fira in påsken med oss under gårdagen. Så roligt vi hade ihop. Är tacksam för att ännu en gång få göra detta härliga tillsammans med Susanne och alla er som tittar. Det är ju liksom ni som gör halva programmet med alla inskickade bilder och hälsningar. Susannes Skafferi ligger kvar på SVT-play ifall ni inte kunde hänga med live. Och det går att se från hela världen.

Idag var jag så trött, så trött. Efter att jag lämnat barnen vid sju på morgonen la jag mig för att sova en stund till och vaknade först vid halv tolv, som rena tonåringen. Det var precis vad jag behövde efter att ha arbetat prick hela helgen! Skönt att det snart är påsklov också – då ska jag vila ännu lite mer.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
28 mars, 2021

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
27 mars, 2021

Susanne granskar ljuset som Tomas ställt in. -Titta i den här kameran. Och nu den andra. Och så den tredje, vänta ska jag dubbelkolla i monitorn. Ja, i den kameran är det klart finast ljus! Tänk på hur du vrider kroppen bara…

Vi har riggat sedan i fredags. Byggt upp miljön till Susannes Skafferi på nytt. Ännu en gång är vi på Tegs byagård och gör det här ihop. Och det är så pirrigt, roligt och arbetsamt på samma gång. Glad att få jobba med sådana himla proffs – Susanne och filmaren Tomas lämnar ingenting åt slumpen. Vi plockar, fixar, bär, stylar och stylar om igen. Småpratar, nålar fast tyger, tejpar undan sladdar och bygger små stilleben. Fokuserat arbete med korta avbrott för skrattanfall åt något dåligt skämt. Som det alltid blir när man arbetar sent och är trött.

Imorgon sänder vi mellan 12-16 – kika på SVT Play eller här på bloggen. Vi ska försöka göra allt för att vår glädje och påskstämning ska få sprida sig till er också. Hoppas ni vill vara med oss.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
26 mars, 2021

min instagram visade jag häromdagen en ganska saftig före/efterbild på vår punschveranda innan den städades ur efter vintern. Besparar er den synen och visar den istället nyinvigd! Är så jäkla LYCKLIG att den är nyskurad, med rentvättade trasmattor och nystruken duk. Fönsterputsningen kvarstår dock tills det blir varmare. Tar väl sisådär en vecka att putsa den här verandan!

Igår satt jag här ute och arbetade hela dagen, tog zoommöten och ringde viktiga samtal och planerade upp våren. Min bästa plats i huset från mars-juni (sedan när det är sommarvarmt är jag ju ännu hellre utomhus).

Har påskpyntat på verandan och bär in och ut mina käraste pelargoner varje dag. Så att de ska få rikligt med sol på sig. Tycker det känns lika tillfredsställande som att ge hungriga barn mat.

Eftersom det var våffeldagen hade jag gräddat våfflor i långa banor. Samt stekt prinskorvar. Utifallatt Folke plötsligt inte gillar våfflor. Han är lite egen på det sättet. Det är inte mycket som slinker ner – inte ens Barns Favoritmat eller ens godis nödvändigtvis. Vad som är gott skiftar också från dag till dag. Frysta bär och prinskorv är det enda man vet säkert kommer passa. Synd jag inte är mer lik på honom kan jag känna!

Hela fina familjen. Jakob i arbetsbyxorna direkt från gården där Essa rullat sig i en gödselstack. Men hellre det än det älgkadaver hon upptäckt nere på åkern.

Våfflorna fick tack och lov godkänt av herr Guide de michelin

Eftersom jag är på upploppet av sockerfastan blev det istället våfflor med gräddfil, rödlök och rom för mig. Fy FASIKEN så gott!

Barnen åt våfflor med nykokt svartvinbärssylt och grädde. Har förresten insett att svartvinbärssylt till och med klår blåbärssylt till pannkakor och våfflor. Tur jag har massor i frysen.

Vi skålade i mjölk och firade vårfrudagen och det faktum att verandan nu är invigd för säsongen. Här ska vi sitta många sköna dagar under månaderna som kommer.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• Reklamsamarbete Blomsterlandet •
25 mars, 2021

Sällan har jag längtat mer efter påsken än i år. Jag har sneglat på gula påskliljor och lila penséer i veckor och är så lycklig över att äntligen få fylla mitt hem med soliga, glada färger.

Kombinationen lila och gult ser man sällan annat än kring påsk. Dumt för det är ju så rasande tjusigt. Här har jag samplanterat olika färger på jordvivor i en låg gammal plåtlåda. Har aldrig sett sådana här förtjusande vivor med dubbla blommor tidigare så när jag hittade det på Blomsterlandet slog jag till direkt. Och det bruna trasslet i lådan är emballage från ett paket jag fick hem – jag sparade det då jag kände på mig att det skulle komma till användning i någon påskplantering!

Lila fransiga tulpaner är också så himla vackert – särskilt med de gula ståndarna och pistillen inuti.

På vedspisen i köket (som inte används nu när dagarna är så varma) har jag arrangerat ett helt litet påskbord. Det sprider väldoft i huset och gör mig glad varje gång jag passerar det. Bland annat plockade jag fram mina gamla loppade Uppsala Ekebyvaser i olika cremefärgade nyanser och fyllde med påskliljor, körsbärskvistar, tulpaner och annat vackert.

Jag tycker om björkris till påsk men är man allergisk mot björk är det ju otroligt fint att istället låta körsbärskvistar, äppelgrenar eller andra buskar från trädgården få komma in och slå ut.

Själv har jag inget körsbärsträd utan köpte dessa grenar i buntar från Blomsterlandet. Sedan hängde jag upp de vackra äggen som jag införskaffade från Blomsterlandet redan förra våren och som jag ser att de har i sortimentet i år igen. Jag brukar ju också hänga upp gamla handmålade ägg i mitt ris – men med en klåfingrig tvååring hemma är jag rädd att de lever farligt i år. Fjädrarna i riset kommer från en bekant som har många olika rashöns och som samlar ihop och säljer fjädrarna de tappat naturligt.

Påsktuppen Jussi och äggformat stearinljus

En ståtlig påsktupp har också fått flytta in här hemma. Liksom ett äggformat ljus som jag nog inte tänker tända utan som ska få fungera som en dekoration, båda finns att köpa hos Blomsterlandet.

Vaktelägg, vippor av olika sädesslag och ännu mer brunt trassel blev till ett litet fågelbo. I mitten ställde jag ner en kruka pärlhyacinter som blir till de sötaste vita pärlband när de slår ut.

Precis som till jul gillar jag att göra små blomsterarrangemang och pytsa ut runtom i huset. Fast nu gör jag det med påskliljor, pärlhyacinter och krokusar istället. Här har jag tryckt ner vita pärlhyacinter i en gul skål och återanvänt några gamla fjädervippor och ägg från tidigare år. Enkelt och vackert.

På vintern trängs mina krukväxter mest i fönstret men under det ljusa halvåret sätter jag blommor överallt. Även en bit inne i rummet trivs de bra tack vare ljusinsläppet. I en ampel ovanför vedspisen hänger en gul begonia (en ljuvlig tantblomma som även passar den utan gröna fingrar) och på hyllan i köket står en övervintrad novemberkaktus. Samt en sprillans ny påskkaktus!

Blomfärgen på påskkaktusen är helt otrolig – orangerosagul liksom. Den stora krukan köpte jag på Blomsterlandet förra våren (liknande finns här) och den mindre finns i sortimentet nu och heter Nomina

Och vore det inte en så kall och snörik vår här i Västerbotten hade jag definitivt gått ut i trädgården och gjort vackert med vårblommor. Så här såg det ut hemma hos oss vid påsk förra året.

Lyllos alla er som kan börja påta i trädgården redan nu och vårpiffa med frosttåliga lökväxter…

Och kom ihåg att spara alla era utblommade lökväxter. Så fort jorden blivit varm går det att plantera ut ruggarna med lökar. Alla lökar ni ser på den här bilden planterades ut i mina rabatter när de vissnat. Ser verkligen fram emot att välkomna dem i vår igen!

På Blomsterlandet finns allting du behöver för att skapa påskstämning och göra vårfint i hemmet och trädgården. Och vill du inte gå runt i butiken kan du göra en beställning på blomsterlandet.se och bara hämta ut den utanför butiken! Och vill du inspireras lite extra – ta en titt i deras lokala reklamblad mer erbjudanden för just den ort du bor närmast.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
25 mars, 2021
Trysunda, en av mina favoritplatser på jorden. Näst efter byn jag bor i.

Så vitt man bor i en by måste man bry sig. Det har författaren Sara Lidman skrivit och det stämmer!

När jag och Jakob flyttade hit till byn hade jag dålig koll, kände inte någon här och som ointresserad av tävlingssport visste jag knappt vem ortens stora skidstjärna Jonna Sundling var (jaja, jag vet! Lova att du skvallrar för nån!). I vinter däremot jublade jag stolt när hon vann VM-guld. Jag har fortfarande dålig koll på sport – men hon är ju från byn. Klart jag bryr mig!

Har just lyssnat färdigt på podden Livet i arkivet, avsnittet om byarnas historia och lärt mig en massa nytt. Den utgår från Västerbotten men säger nog en hel del om livet i en svensk by var man än bor i landet. Jag hade ingen aning om att det finns arkiv dit man kan gå och lära sig så mycket om sin egen by! Podden berättar till exempel om hur bybor kämpar för sin överlevnad och hur de löser problem tillsammans. Som vi gör här i byn i dag.

Ett av de prasslande dokumenten i det här avsnittet är från 1400-talet, så gammalt att det är skrivet på pergament, alltså djurskinn! Tänk att bybor redan på medeltiden la grunden för det som i dag är våra byaföreningar, skoterklubbar – till och med gemensamma badplatser. Hisnande tanke! Efter att ha hört det här kommer sommarens dopp här i badsjön få en ny dimension.

Vad gör Erica när hon inte syns här på bloggen, inte hörs i vår podd? Den frågan får jag då och då. Som producent är hon mycket mer hemlig än vad jag är. Just i dag fick jag inget vettigt ur henne för hon har just börjat producera Sommar i P1 igen och då får man inget veta. Så trist! Men Livet i arkivet kan jag tipsa om!

Här får du som lyssnar följa med djupt ner i olika arkiv, höra intervjuer med folk som kan sin sak, ta del av hjärtskärande kärlekshistorien blandat med oväntade historier. Det finns redan några avsnitt ute på Spotify.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
24 mars, 2021

Projekt Bli Fullvuxen rullar vidare. Ni minns kanske att förra året till stor del ägnades åt det? Att jag liksom rannsakade mig själv och mina beteenden och försökte ta itu med dem ett åt gången? Nå, vi fortsätter med det även i år. Bland annat genom skapandet av en groventré, tvättstugerokad och nya bra köksrutiner.

Jag har ju snöat in på amerikanska hemmafruar som youtubar om sin städning och sina hem och hur de organiseras. Jag skrev bland annat ett inlägg om hur jag tog itu och städade kylen och försökte hitta ett system för att få det att funka. Men också om hur jag alltid låtit det bli så sunkigt mellan varven. Nå. Det har förändrats. Nu har jag hittat nya sätt att organisera min kyl och våra inköp. Så jag tänkte att jag ska dela med mig av det. Håll i er för ett megalångt inlägg om kylskåpsorganisering!

Förra våren började jag med att märka upp alla hyllorna med dymo, Så att allting fick sin utvalda plats. Jag är så tankskpridd att jag ställer fel annars. Ett tips från läsaren Lina var att märka en hylla för Rester och placera den på bästa plats så att man vid hunger alltid tittar där först och minskar matsvinnet. Det har funkat superbra hos oss!

Något annat som förändrats är att jag till exempel aldrig storstädar kylen längre. Förut fick den grisa ihop totalt för att sedan städas fläckfri. Nu har jag blivit en såndär person som städar en gång i veckan. Sedan i somras veckohandlar vi nämligen en gång i veckan. Och innan de nya matkassarnas innehåll sorteras in på sina förutbestämda platser – ja då rengör jag kylen. Passar på att torka av smutsiga hyllor när de ändå ekar tomma. Flyttar dessutom om matrester och grupperar slattar. Kör en liten inventering helt enkelt.

Att storhandla en gång i veckan har också gjort underverk i vår vardag. Vid varje handling utgår vi nämligen ifrån en standardiserad lista på sånt som måste köpas nytt av varje vecka. Som fem liter mjölk, två paket keso, en burk lätt creme fraiche, ett paket bebisgröt osv… Dessa saker handlas alltid i samma mängd. Men innan man åker och handlar kollar man av om det verkligen tagit helt slut av varje vara under veckan som gått. Om inte justerar man helt enkelt ner mängden man köper av av just den varan just den veckan.

När varje fast punkt på listan kollats av mot vad som finns hemma (går på max några minuter) kompletterar vi med ingredienser som behövs för att få ihop olika maträtter. Vad som behövs köpas beror mycket på vilken säsong vi är i. Under sommar och höst köper vi jättelite. Vårt eget kött ihop med det vi odlar räcker långt. På vinter blir det desto mer. Men att köpa ingredienser som faktiskt räcker till en hel vecka gör att man slipper stödköpa saker under veckan. Man får också en helt annan bild av vad man faktiskt sätter i sig! Jag tyckte det var absurt när Jakob kom hem med fem kilo frukt första gången. Men det går åt i vår familj! Att tro att ett nät apelsiner och några äpplen täcker våra behov – det är självbedrägeri. Nu har vår fruktskål gått från en söt liten grej på fot till en stort tvättfat i porslin som blir överfyllt vid varje handling.

Eftersom vi har ett lillkonsum i källaren (dock väldigt stökigt nu under renoveringen) och tre frysboxar med kött, grönt, bär och bröd. Ja då gäller det att verkligen kolla av alla dessa platser innan man beger sig till affären och det visar sig att man råkat köpa trippelt av något man redan hade. Och har man samma inköpslista som grund varje vecka är det lättare att minnas vad man har nere i källaren och ej. Standardisering är nyckeln!

Kylen är alltså inte längre ett eftersatt sorgebarn. Ändå har det varit svårt att få till ordningen fullt ut. Trots hyllplan uppmärkta med dymo är vissa delar av kylskåpet svårt att överblicka. Men det har jag ändrat på nu! För några veckor sedan besökte jag Clas Ohlson och upptäckte att de tagit in massa bra kylskåpsförvaring i sitt sortiment. Alltså lådor, byttor och avdelare som kan hjälpa till i kylskåpsorganiseringen. Jag köpte på mig en hel radda saker. Kände mig som en sådan där amerikansk hemmafru med massa gadgets och funderade på om jag lurade mig själv? Skulle verkligen ännu fler saker intryckta i kylen kunna skapa en luftigare kyl? Men hjälp vilken skillnad det har gjort! Problemet med vår kyl tycker jag har varit att det funnits för få lådor, hyllplan och underkategorier att sortera sakerna i. Så att allting ändå rörts ihop och jag tappat överblicken. Men inte nu längre. För nu finns det ett system!

Varje hyllplan i kylen är märkt med dymo för att man ska kunna placera in rätt sak på rätt plats. Några av kategorierna är mjölk, ägg, middagsingredienser, rester, dryck osv. Men det jag gjort nu efter ett tips från läsaren Annie var att ha en egen låda för frukostingredienser. Så att man kan ta ut hela lådan och ställa fram när man ska göra frukost/fika. Och sedan packar man ner allt i lådan och ställer in den igen när man har ätit färdigt. Det blir mycket enklare för barnen när de ska ordna mellis – eller hjälpa till att duka fram frukost. I vår frukostlåda finns ost, smör, pålägg och kaviar. Brödet förvarar vi sedan i en låda i köksön som de enkelt kan komma åt.

I lådan på hyllan under frukostlådan finns en till plastlåda. I den står sånt som sorteras under kategorin mejeri. Som kvarg, keso, kesella och yoghurt. Men också grädde, creme fraciche, riven ost. Ja all möjlig mejeri som hör ihop med matlagning.

På en annan hylla står två ägghållare i plast. Ägg kommer ju faktiskt i bra förpackningar från första början. Men jag har insett att jag ändå ofta står utan ägg eftersom jag bara noterar att det står en låda i kylen. Men sedan när jag ska laga mat och öppnar den visar den sig innehålla endast ett stackars litet ägg. Nu har jag lite bättre koll!

Jag införskaffade också små stapelbara lådor i plast med ventilationshål. Och så placerade jag dem i frukt- och grönsakslådan. Här råder alltid total oreda och inte sällan hamnar någon stackars paprika eller svamp i kläm och blir helt brun och tråkig. Nu har jag ömtåliga varor i de små byttorna. Jag kan också tömma över öppnade påsar med sallad, kål etc och lägga i dessa lådor så ser jag vad som är påbörjat. Och alltså inte öppnar någon ny förpackning innan den förra använts upp.

Alla små konstiga flaskor och burkar med oliver, soja, fisksås och tjafs står alltid i en hopplös röra i vårt kylskåp. Nu har jag köpt smala plastlådor där dessa ryms och kategoriserat dem efter en ordning som funkar för min matlagningslogik. En heter kort och gott “asiatiskt” en annan heter “senap” (vi har mååånga sorter hemma) en tredje heter “smaksättning” och där ryms allt från limjuice till kalvfond och rödvinsvinäger. När jag nu ska mixa ihop någon god sås till min nudelssalladd – jag då tar jag fram hela asiatiska lådan på köksbänken och går loss! Sedan ställer jag tillbaka allting prydligt på sin plats. Och så slipper man tråkiga soja och hoisinsåsfläckar på sina hyllplan. När lådan blir smutsig diskar jag ur den plättlätt.

Tricket för att grönsakerna och rotsakerna ska hålla sig fräscha tycker jag är att plocka ur dem ur sina förpackningar. I plastpåsarnas dunkel hinner potatisar gro, morötter skrumpna och en apelsin med stötskador hamnar underst i nätet och hittas inte förrän det är för sent. Sånt undviker jag nu för tiden.

Den mesta frukten förvarar jag i en skål på köksön utom räckhåll från Ulfs vassa framtänder. Men sånt som jag gillar att äta kallt – som äpplen och citrus – ligger på kylning.

Och där gick jag i mål med inlägget om min nya kylskåpsorganisering!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
24 mars, 2021

Påskkort eller påskbrev är en gammal svensk tradition. Som kanske tyvärr håller på att glömmas bort lite i vår digitala tidsålder? Påskbreven kunde skickas som vykort med posten men också tillverkas hemma och delas ut till grannar och bekanta av påskkärringarna som gick runt under skärtorsdag eller påskafton. När jag var liten var det alltid på skärtorsdag vi klädde ut oss och gick runt. Lämnade man påskkort fick man godis i gengäld.

Jag älskar ju som ni vet gamla påskkort så här har jag samlat några extra söta favoriter från digitalt museeum – en tjänst som samlar och låter människor ta del av Sveriges stora museeiesamlingar.

Glad påsk önskas omkring 1915. Kortet är målat av Sigrid Sundius-Dahlström och har den gulliga och lite oklara texten Fastän gulan skvättar i långa rader, jag önskar dig en påsk så glader

Hälsningen i det handskrivna kortet lyder En glad påsk önskar av J. A. Helsa Karolina och din mamma från mig even dem andra flickorna! Jag är mycket sjuk. Många hälsningar till eder alla. D.S.

Tankarna börjar genast spinna. Varför är hon mycket sjuk? I vilken sjukdom? Vem skriver en sådan allvarlig hälsning utan att klargöra vad det gäller och om någon bättring väntas? Ja, jag blir riktig orolig såhär en hundrasex år senare.

Glad påsk önskas på ett kort från fyrtiotalet någon gång. Torghandel med finast tänkbara påskliljor!

Glad påsk önskar Gottfrid någon gång på 1910-talet. På så här gamla påskkort kan man ofta se nissar och tomtar. Det hör ihop med folktron – man tänkte sig att tomteliknande väsen lämnade de dekorerade äggen till barnen. Och om man betänker att det var gårdstomtar och inte jultomtar på korden – så var de ju i högsta grad aktuella också under påsken när fåren skulle lamma, hönsen lägga ägg och marken började brukas igen.

Den här underbart färgglada hälsning skickades till Fru Hilma Aronsson Grönskhult i Fiskebäckskil under tidigt fyrtiotal. Hälsningen löd En glad och trevlig Påsk önskas Hilma och Johan ifrån Anna H. Vill ha prick den här hängande hemma i köket!

Det här gamla kortet från tidigt 1900-tal med ägg som åker vagn har hälsningen skriven på framsidan – Glad påsk tillönskas av Id Sandelin. Urgulligt kort!

Och så kanske mitt favoritkort. Grodor som målar påskägg och ser lite lagom läbbiga ut. Jag har utan framgång försökt tyda texten på framsidan. någon som lyckas bättre än mig?

Glad Påsk tillönskas af Karl under tidigt 1900-tal. Stork med bebisar i ett jätteägg. Vilket grej!

Tomtefar med nissar som bär påskägg med olika lyckosymboler på. Jag tänker själv jul men här tänkte man tydligen Glad Påsk! Kortet är tryckt under början av 1900-talet.

Avslutar med detta enkla och vackra påskarrangemang. Ett glas vatten med några kvistar videkiss och en samling färgglada ägg. Så enkelt och så fint! Och jag blir sugen på att måla några egna påskkort och skicka iväg. Kanske tar fram gouachen ikväll och testar.

Skickar du själv påskbrev till någon?

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• Reklamsamarbete Felix •
23 mars, 2021

Köttbullar och makaroner är en himla bra vardagsmiddag att svänga ihop i farten. Ändå kan det ha en lite tråkig klang. Som att halvfabrikat är dåligt? Men så behöver det ju absolut inte vara! Servera maten med en god sallad eller bara morotsstavar och vitkålsbitar. Det senare funkar nästan bäst för mina barn. Tricket är att ställa fram grönsakerna en stund innan maten. Då slinker det ner extra mycket!

Något annat som är skönt att veta att de där delikatessbullarna man bjuder på faktiskt är riktigt klimatsmarta.

Livsmedel står för drygt 30% av de svenska hushållens klimatpåverkan samtidigt som en majoritet av oss svenskar tycker att det är svårt att veta vilken mat som egentligen är mest klimatsmart. Och där har ju livsmedelsföretagen en viktig roll att spela. Både i hur de framställer maten och hur de märker upp den för att hjälpa oss konsumenter.

Det Felix nu gör så föredömligt är att redovisa alla sina produkters klimatavtryck och dessutom sätter de siffrorna i en kontext. Deras mest klimatsmarta produkter har symbolen ”Lågt Klimatavtryck” som visar att produktens klimatavtryck är mindre än hälften jämfört med dagens snitt för mat och därmed ligger i linje med FN’s klimatmål

Felix vegetariska delikatessbullar är gjorda i Sverige, baserade på vete och ärtprotein och innebär 80% mindre klimatavtryck än motsvarande bullar gjorda på just kött! Men framförallt är de goda. När min mest nogräknade unge sätter i sig dem utan att tveka – då vet man att det smakar bra. Också det en viktiga aspekt eftersom matsvinn är en stor miljöbov i sig.

Så med andra ord. Ät dina makaroner och vegetariska delikatessbullar med gott samvete! Och vill du skruva ner klimatavtrycket ytterligare – välj makaroner gjorda på svenskt vete och ketchup tillverkad på ekologiska tomater.

Felix har också tagit fram en digital Klimatbutik där du kan testa din meny för en hel vecka och se hur den klarar sig jämfört med FNs klimatmål om att halvera livsmedelsutsläppen. Ganska spännande läsning!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• Inlägget innehåller reklam för min bok •
23 mars, 2021

Åh så glada vi blev av responsen på nyheten om min och Annakarins bok Nu bakar vi! Den gled direkt upp på förstaplatsen på Adlibris. Wihooo! Alltså den kommer ju inte ut förrän i maj men vi erbjuder signering av de exemplar som förhandsbokas redan nu via den här länken.

Boken kom som ett svar på frågor om fler roliga, enkla och pedagogiska recept som passar för barn. Vi har ju genom åren och våra olika kunskapsböcker för barn utvecklat en metod för att steg för steg kunna visa hur olika moment går till. Att skriva för barn och göra det begripligt och pedagogiskt – det är fasenimej det svåraste som finns.

Oräkneliga är de timmar som korr och illustrationer bollats mellan illustratör, redaktör, författare och formgivare. Och sedan tillbaka igen. Ibland tror vi att vi ska tappa förståndet. Vägt varenda ord på guldvåg. Är bröa en form ett begrepp som en åttaåring förstår? Hur förklarar man det på ett bra sätt med så få ord som möjligt utan att innebörden ska gå förlorad? Vad innebär det att ett ägg vispats fluffigt? Att ett mått är rågat? Ja, det finns så många nyanser man måste väga för att i slutändan skapa något som så många barn som möjligt ska ha användning och glädje av.

Våra böcker används av barn i alla åldrar men 6-11 år är nog vanligast ändå. Det är ett ganska stort spann och hur van läsare man är skiftar såklart också kraftigt i dessa åldrar.

En stor skillnad för mig och Annakarin med den här boken är att vi bytt förlag. Vi har länge känt att vi vill vara mer delaktiga i bokprocessen, få insyn i alla led och verkligen äga vår egen bok på ett annat sätt. Det gör man ju inte riktigt som författare annars. I praktiken säger man upp rätten till sitt verk under flera år och ligger i händerna på ett förlag. Men det passar dåligt för oss som är mer av entreprenörer och vill ha tillgång till alla bitar.

Vårt val föll på The Book Affair som jobbar just med författare som vill ha mer makt över sin slutprodukt och möjligheten att själva bestämma helt över verket. Det har varit en annorlunda process eftersom vi nu fått driva bokgörandet på ett annat sätt. Annorlunda och roligt. Men där ett traditionellt förlag står för hela den ekonomiska risken med boken står ju vi för den själva den här gången. Att trycka upp en första upplaga (om än en liten sådan) kostar flera hundratusen. Den här gången ligger vi ute med det själva. Läskigt! Men vem minns en fegis? Vi gick till Dansukker och berättade om visionen att få fler barn att känna sig hemma och trygga i köket och att vi ville uppmuntra barns skaparlusta bortom skärmar, appar och datorer. De ville stötta den visionen och de gör de genom att samarbeta med mig i mina kanaler hela det här året.

Jag är så fruktansvärt pirrig och glad över Nu bakar vi. När vi pitchade vår första kunskapsbok för barn blev den inledningsvis refuserad av ett stort förlag -Kunskapsböcker för barn är på utdöende sa de (que?!) och menade att jag borde göra annat med mitt varumärke än barnböcker. Men sedan kom den och blev en sån himla pangsuccé, vann priser och översattes till en massa olika språk. Och sedan gjorde sagda förlag rip offs på vårt koncept. Ganska smickrande om ni frågar mig, hehe!

Nå. Det var ett sidospår. Ville mesta bara säga tack för peppen och tack till alla er som lagt en förhandsbeställning på boken. Den möjligheten finns tillgänglig några få dagar till om någon vill passa på!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
23 mars, 2021

Det är nu fem år sen jag och Erica blev utmattade ungefär samtidigt.
Då, 2016 blev En Underbar Pod en viktig ventil där jag kunde släppa ut alla mina rådvilla känslor och dela dem med Erica och er lyssnare. Podden blev också en plats där vi kunde leka och hitta lusten till det roliga i livet igen. Ni som lyssnar gav ett fantastiskt gensvar som jag och Erica aldrig ska glömma! Tack vare er kom senare boken Hjälp jag är utmattad (Norstedts).

Vi gör vårfint i Ericas fönster…

I dag är vi friskare men frågorna om utmattning fortsätter komma. Kanske har de till och med blivit fler senaste året? Vi känner starkt för dig som frågar. Som inte vet var du ska börja. Som undrar om du kan bli frisk igen? Ja, det kan du, de allra flesta blir friska igen. Jag och Erica är levande bevis på det och den här veckan har vi gjort ett extra långt avsnitt med svar på de vanligaste frågor vi brukar få.

Paus i solen för Erica! Vid det soliga fönster hon skydde när hon mådde som sämst

Vi hoppas hoppas kunna ge dig en gnista hopp samtidigt som vi släpper in vårljuset.

Beskrivning till fjärilarna vi pysslar i avsnittet: Klipp till två lika stora fyrkanter färgat papper. Lägg dem på varandra och vik ihop längs ena sidan (som en bok). Klipp med en sax ut silhuetten av en fjärilsvinge samt spröten. Vik upp pappret och sätt en häftklammer mitt på så papperna håller ihop. Pilla sedan fast en liten ståltråd i metallbygeln så att du kan fästa fjärilen i riset. Klart!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
22 mars, 2021

Blööh vilken rivstart till måndag. Ulf väckte oss vid fyra, jag försökte somna om men klockan ringde vid sex och vid sju skjutsade jag barnen till skolan. Och vid åtta kom Erica för att spela in en podd. Vi kastade oss rakt in i inspelningen utan att knappt säga hej. Och den var klar prick klockan tio och då skyndade jag mig in i ett planeringsmöte med SVT inför söndagens sändning. När det var klart planerade jag vidare med Susanne en lång stund. Sedan ringde jag assistent-Charlotte för att strukturera upp våren. När det var gjort närmade sig klockan 13 och jag hade fortfarande varken ätit frukost eller lunch och började känna migränflimret. Så då tog jag en alvedon och gjorde en omelett samtidigt som jag ringde till Erica igen för att planera sånt vi inte hunnit med på morgonen. Och sedan en sväng till min syster för att diskutera ett jobb. Sedan kastade jag mig ner framför datorn och skrev ihop ett sponsrat inlägg. Och sedan ringde jag vidare och fixade med tråkig administration – bland annat ett nytt elavtal till min sommarstuga (!) och besvarade några mail som fallit mellan stolarna. Och nu ligger jag här. Som ett utskitet päron. Helt tom.

Sådana här dagar där allting går i ett och ingen luft finns mellan något enda moment. Sådana dagar avskyr jag. Särskilt efter min utmattning.. Men jag måste öva mig på att stå ut eftersom det ibland inte finns något alternativ. Och jag fixar det. Är det bara någon gång ibland så kommer jag orka även om det inte direkt är uppbyggligt. För stress i sig är inte farligt – brist på återhämtning är farligt. Så vad kan jag då göra för att återhämta mig ikväll? Morgondagen innehåller ju också en hel del arbete.

Jo jag kan

Träna. Sänker stressnivåerna om man är trött i huvudet och samtidigt rastlös i kroppen av allt stillasittande.

Ta ett varmt bad och samtidigt läsa i en ny bok jag fått som handlar om just återhämtning

Stänga av telefonen och inte interagera med någon utanför familjen förrän imorgon igen. Bara gosa ner mig i en fåtölj med en unge i famnen.

Lägga mig i tid och försöka somna gott

Får jag till blott en av saker på den här listan – då kommer jag säkerligen återställa lite av balansen. Vi hörs imorgon!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
21 mars, 2021

Jag har fått så många frågor om det här nagellacket. Det heter Game On och kommer från Depend. Gillar deras minilack som sitter alldeles lagom länge och är så små att de sällan torkar bort innan jag använt slut på dem.

Något annat jag älskar är det här julreafyndet från Afound. En vid bomullsklänning i hängselmodell – märket är H&M. Har haft den i garderoben i över åtta veckor utan att börja använda förrän nu. Den känns ju så somrig! Men så hips vips blev det så varmt hemma när solen började ligga på. Så nu går jag och svettas inomhus under varma dagar och då passar den perfekt ju.

Jag har verkligen inte hunnit vänja mig vid mitt nya hår. Varje gång jag ser mig i spegeln hajar jag till. Men jag kan säga att det var länge sedan jag kände mig så nöjd med en hårförändring som nu! Mina barn säger att jag är lik moster Anna och det tar jag förstås som en stor komplimang.

Den här helgen har rusat på snabbt. Igår hade vi ordnat barnvakt åt Ulf så att vi kunde åka slalom med storbarnen. Att ha tre barn med så stor åldersspridning är mysigt för det mesta men det gör det helt klart svårt att hitta aktiviteter som passa alla. Oftast blir det Ulfs behov som får styra vilket kanske inte alltid är så roligt för storbarnen…

Idag söndag. Vad ska vi göra då? Jo vi ska bland annat montera de sista lådorna till städskåpet. Vi väntade med att beställa dem tills vi viste hur vi ville inreda det. Men nu har de alltså kommit så idag ska jag sortera städskåpet och sedan städa sovrummet som är lite av ett bombnedslag. Sedan ska jag åka längdskidor om jag bara hittar orken. Men det är oklart eftersom Ulf var vaken och härjade halva natten.

Och där sätter jag punkt för världens spretigaste inlägg i fullkomlig avsaknad av röd tråd. Vad har du själv för dig idag?

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
21 mars, 2021

Det har börjat duggregna men det bekommer oss inte. Mellanbarnet vill åka alpina backen en gång till. Helst störtloppstilen. Jag tänker på förra vintern när de gick i skidskola för första gången och på skakiga ben i långsamt mak tog sig ner för barnbacken. Nu tar de liftarna själva och provar alla backar. Jag hojtar att jag är stolt över dem och att de är sååå duktiga. Men jag säger det lika mycket till mig själv. För ett år sedan stod jag på slalomskidor för första gången på över ett decennium. Och jag hade knappt en muskel i kroppen som höll mig uppe. Jag vågade ändå och kämpade mig med mycket möda ner för backen. Genomblöt av svett.

Nu fryser jag istället. Känner knappt av ansträngningen. Att trycka ifrån och göra sladdstopp är inga problem med de här benmusklerna. Och både höfter och knän håller för belastningen. Det känns som att resan jag gjort med mig själv det här året följer barnens utvecklingskurva i slalom. Från skakiga ben och skräckslagen min till rörelseglädje och viljan att utmana mig!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
20 mars, 2021

Jag är så glad att kunna berätta att tittarsuccén Susannes Skafferi är tillbaka i rutan. Nästa söndag sänder vi live i fyra timmar. Förbereder påskmat, påskpysslar, pyntar och hänger med er.

Lycklig varje dag jag får jobba med denna underbara människa. Susanne är så proffsig, snäll, rolig och vass på det hon gör. Om folk bara fattade vidden!

Det blir väldigt mycket sånt här när vi jobbar. Totalt skrattbryt!

Foton Tomas Olsson, SVT

Mellan de mer värdiga poserna. Hursomhelst – vi längtar så mycket efter att få sända igen och fira in en ny högtid med er.

Vi syns i SVT Play 28 mars kl 12.00 och fyra timmar framåt.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
• reklam för Bamse •
19 mars, 2021

Vissa samarbeten som jag får göra är jag bara så himla stolt över. Som Bamse – ÄLSKAR Bamse! Fast vem gör inte det förresten? Jag har tidskriftssamlare fulla med Bamsetidningar från när jag var liten – och några dussin ännu äldre tidningar jag ärvt från mina storkusiner. Och nu prenumererar också mina barn.

Varför är Bamse så bra? Jamen självklart för att tidningarna ger sådan läsglädje. Dessutom skrivs allt med stora bokstäver så att även mindre barn som precis knäckt läskoden har en chans att läsa och hänga med.

Men jag vill faktiskt också lyfta fram värderingarna. Att det finns många viktiga budskap och teman i serierna. Som att Bamse alltid står på de svagas sida. Och att det bland alla färgglada, skojiga äventyr också handlar om allvarliga saker. Som mobbing, miljöförstöring och ensamhet.

Nyaste numret av Bamse har till exempel fokus på matsvinn. Och när jag och Folke läste att svensken slänger 19 kilo mat per år – nästan lika många kilo som Folke själv väger – då hisnade vi av tanken. Vad vi kan göra för att minska matsvinnet och varför är det så tokigt för miljön? Sånt fick vi veta mer om. Och att få lära sig sånt samtidigt som man blir underhållen, ja det är otroligt värdefullt. Dessutom startar det många spännande samtal.

Och det här är inget nytt påfund – Bamse har alltid haft en tradition av att lyfta viktiga frågor. Medan skaparen Rune Andréasson levde ägnade han första sidan i tidningen åt Bamses brevsida där han svarade på läsarnas frågor och inte sällan tog ställning i ämnen som rasism och främlingsfientlighet.

Att läsa Bamse med mina barn är rent mys! Sånt vi gör en söndag i soffan, på nattåget ner till moster, i stugan när sommarregnet smattrar mot taket. Och ofta sitter också barnen och bläddrar för sig själva.

Månadens nummer av Bamse finns i butik nu och med det dubbelnumret följer det dessutom med ett Mathjältespel som ni kan spela tillsammans där hemma. Prenumererar du inte redan så tycker jag att du ska teckna en prenumeration och njuta många mysiga stunder ihop med barnen. Dina eller andras.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
19 mars, 2021

En grej med min hälsoresa. Det är att jag bestämt mig för att helt enkelt börja äta och gilla sånt jag inte äter och gillar annars – men som är nyttigt och förenklar livet. Som kvarg och keso. Numera slinker båda ner utan problem.

Omelett är en sådan där sak jag avskydde när mamma gjorde. Men som jag nu lärt mig äta. Ja till och med gilla. Perfekta lunchen också när man går hemma och vill ha något snabbt och enkelt. Jag brukar göra omelett på kylskåpsrens. Som igår. Tog fram några slakande sparris, lite hackade champinjoner som blev över när jag gjorde pizza. Lite riven, menlös ost från sagda pizza. Och så ägg. Utanför bild fanns också trött pak choi som gett upp på framtiden. Samt en halv rödlök som skulle förgås om inge drastiskt skedde. Hade det funnits tomat, påläggsskinka och kanske lite överbliven sallad så hade det säkerligen också fått följa med ner i pannan!

Först stekte jag sparrisen och la sedan den åt sidan. Hakade ner pak choi, rödlök och slängde ner svampen. Fräste en stund i lite smör medan jag vispade ihop tre ägg med en skvätt mjölk, salt och peppar. Sedan hällde jag alltihop över grönsakerna.

Lät stelna och sedan på med lite mer svartpeppar och lite ost.

Sedan skjuts upp på tallriken men självklart sprack den sönder. Jaja, smaken var det inget fel på. Och jag visar nu inte detta för att jag tror att du är så korkad att du inte kan tillaga en omelett. Utan om du precis som jag kanske inte tror att du gillar omelett men skulle ha ett så mycket enklare liv om du bara kunde lära dig gilla det! Testa. Det kanske kan ändra sig?

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest

Sök på underbaraclaras.se

Kundtjänst

Har du frågor kring din order eller något annat som berör min butik, vänligen hör av dig till:

Eller använd formuläret nedan.