Month: maj 2021

I fredags kväll bestämde jag mig för att dokumentera hela helgen i bilder. Det är ett sjåigt projekt. Inte själva fotandet för jag har alltid kameran med mig, oftast på armlängds avstånd. Däremot är det ett sjå att redigera, tanka över och skriva ihop ett så pass långt inlägg som det ändå blir. Men det är det i regel värt! Här kommer nu en 58 bilder lång bildbomb!

Lördag morgon och jag drack första koppen kaffe i min säng, i ensamhet. Som jag börjat göra senaste veckorna och som förhöjt livskvalitén med 100%. Håret på ända förstås.

Ni kommer aldrig höra mig klaga på den här utsikten i varje fall!

Sedan gick jag ner och tog itu med dagen. Eftersom det är vårbruk jobbar Jakob i stort sett dygnet runt. Vad bryr sig frön om att det är lördag? Ner i jorden ska de i alla fall! Så jag var själv med barnen.

Ställde mig och stekte pannkakor till pojkarna samt Folkes kompis Dahlia som sovit över.

Knäckebröd med salami till mig själv.

Ulf var som vanligt överallt utom där han ska vara när han äter.

Det här älskar jag förresten med att ha stora barn och deras kompisar: man kan ha så roliga samtal! Av någon anledning kom vi in på björnarna som setts i grannbyn och sedan fick jag berätta de mest hårresande historier och djurminnen jag har från resor. Som är jag hittad en krabba i min toalettstol, eller när jag sov på savannen i Kenya och vaknade i tältet av att en elefant trampade runt och trumpetade utanför (den försökte skrämma bort en gepard). Att fånga deras uppmärksamhet, berätta något de inte hade en aning om och se deras ögon stora som tefat. Skulle gärna vara lågstadielärare bara för att få uppleva det oftare. Det är en sån kick att ens högst mediokra kunskaper får ett sådant mottagande. Minns en middag med alla barnen och deras kompisar när jag slängde fram den helt mind blowing frågan “Vad kom först – hönan eller ägget?” och sedan såg deras hjärnor explodera. Haha, älskar barn ju!

Efter frukost ville barnen härja och Bertil ville spela på sin didjerido. Han är en sådan ljuvlig kuf. Brukar ta den på ryggen i sitt batikfodral när han cyklar till skolan.

Ulf hjälpte mig att vattna.

Och sedan kom ytterligare en kompis förbi. Plötsligt var de fem ungar. Det hinner hända så mycket på ett år. Vi bor ju lite avsides i byn och för barnens kompisar har det varit lite långt att gå. Men den här sommaren till skillnad från förra cyklar alla och plötsligt är det ett helt nytt gäng barn som drar runt tillsammans! Spår att det blir mycket av den här varan i sommar. Ulf blev den självklara medelpunkten.

Och efter ett tag somnade han av pur utmattning medan jag kirrade varmkorvlunch till barnen.

Not to self – köp tre gånger så mycket varmkorv som du tror att du behöver inför varje helg.

Medan barnen försvann ner på åkern för att (givetvis plurra) vid bäcken trädgårdsarbetade jag. Tog itu med mina vissnade påskliljor.

Grävde upp ruggarna

Och planterade ut dem under häcken. Där är ogräs och sånt jag inte ids bry mig om. Men nu börjar det skimra av gult eftersom jag under flera års tid tryckt ner överblommade hyacinter och påskblommor där, som kommer tillbaka år från år.

Sedan länsade barnen spargrisen och tog sina cyklar och hojade till lanthandeln nere på byn för att köpa lördagssgodis.

Medan jag och Ulf åkte till Marstorp för att se hur det gick för bönderna. Ylva-Karin mötte vid dörren och vi inspekterade också Albin och Ulrikas farstubro – kommer bli SÅ fint när det är färdigt! Märks att det är två fantastiska arkitekter i farten varav den ena också är expert på byggnadsvård!

Fina Popsy ville hälsa men Ulf har inget till övers för närgångna schäfrar. Han är stentuff och orädd och trycker bort alla närmande av nos.

På åkern var de i full färd med att så morötter.

Såmaskinen

Bra motion att gå upp och ner för den här branta åkern en hel dag.

Jag ville förstås inspektera växttunneln också.

Därinne var det varmt och fuktigt med hundratals brätten av framförallt kål.

Grönsaksbönder och deras sådder alltså. Behandlar dem bättre än bebisar! Här spirar grönsaker till alla våra prenumeranter.

Jakob knäppte en av två bilder som togs av mig den här helgen. Jag är ju alltid bara bakom kameran.

För att dokumentera sånt här – skir grönska!

Och sånt här.

Och medan ännu fler barn anslöt i leken började jag med middagen. Stå med fönstret öppet och laga mat – det är något jag uppskattar!

Tre somrar i rad har vi haft ett häckande ringduvepar boendes i vår björk. Hade nästan börjat misströsta att de skulle återvända när jag upptäckte att de redan var här. Oftast sitter de på vår ledning och spanar!

Det är en fröjd att arbeta i vårt soliga, robusta och praktiska kök.

Jag började med att koka massa potatis till min potatissallad. Ställde den i fönstret för att den skulle svalna snabbare.

Klippte in gräslök i massor

Och noterade att Essa var så slut att hon inte orkade notera att jag gick ut genom dörren. Efter att ha arbetat ute med Jakob en lång, varm dag var energin tömd.

Jag dukade iordning middag på verandan. Tidigare under dagen hade jag borrat upp den här hyllan på väggen, som min mamma byggt. Nu är det perfekt sommarstugekänsla här. Obehandlad, gulnad furu – anade aldrig att jag skulle tycka att det var så vackert!

Mmmm….

Till potatissalladen hade jag gjort en grönsallad och så grillade jag en bit lövbiff till mig och Jakob

Meda barnen fortsatte med sin korvkavalkad – fast den här gången inte varmkorv utan grillkorv.

På kvällen gick jag ut i trädgården och rensade ogräs och fyllde vatten i alla fågel- och insektsbad.

Tulpanerna blommar i rabatterna. Det här är anledningen att lökar är lite bortkastat i Västerbotten. Våren går så snabbt så när snön väl smält bort sticker tulpanerna upp nästan samtidigt som alla andra perenner.

Precis som jag gillar att möblera om inne möblerar jag gärna om ute! Eftersom vi skaffat hammock har utemöbelgruppen fått flyttas en aning.

Jag plockade in blommor och gjorde buketter av det som slagit ut under dagen.

Kvällsljuset i blå rummet är femplus

Jamen titta bara!

Och eftersom jag bytt till den bruna hyllan på verandan fick jag skruva upp den grå hyllan här inne.

Anspråkslös trädgårdsbukett av det som hunnit börja blomma.

Den här kudden fick komma fram igen. Har fått den av min syster som gör de mest otroliga loppisfynd till mig!

Medan Folke somnade stannade Bertil uppe tills klockan blev närmare tio på kvällen och vi kunde hämta gammor på tåget.

Hon hade med sig en laddning bullar så vi tog dem till kvällsfika.

Bertil och Gammor Elsa inbegripna i något långt, invecklat samtal. Kanske om någon bana i minecraft eller så. Sedan gick vi och la oss allihopa och somnade innan huvudet hunnit ens hunnit påbörja rörelsen mot huvudkudden.

Igår var det mors dag. Kom ner till det här! Tårta, tända ljus och Jakob som dukat fint.

Älskar tårta till frukost. Ser ingen anledning att överhuvudtaget äta annat.

Vi firade både mig och den här matriarken

Ulf firade med att lägga gräddtårtan på stolsdynan och uppmana Essa att äta den.

Efter frukosten gick vi ut i trädgården. Jag ville nämligen ägna mig åt att plantera sommarblommor och komponera krukor. Jag har ju tre stora sommarblommsplanteringar i trädgården och den på farstubron var först ut. Ni anar ett färgtema…

Gammor och barnen lekte urtidsmänniskor vid stora stenen och Ulf var lika bestämt som vanligt. Den här uppsynen sammanfattar hela hans väsen. Flaskan är hans käraste ägodel. Jag har bankat små hål i korken på den och han går runt och vattnar blommor/dricker vatten ur den hela tiden. I ett obevakat ögonblick gick han in och vattnade soffan med den, samt vardagsrumsgolvet. Och sedan hörde jag ett så konstigt, durrande läte från verandan. Då upptäckte jag att Ulf hämtat min eltandborste och stod och putsade fönstret med den. När jag tog ifrån honom tandborsten och gick för att ställa tillbaka den såg jag att han fyllt handfatet med mitt smink och sedan slagit på kranen. Och imorse när Jakob skulle ut på åkern upptäckte vi att han visst vattnat Jakobs stövlar plaskvåta.

Emil kan ju dra hem till Lönneberga och skämmas i jämförelse med Ulf.

Efter nöjt förvärv gick han och la sig i hängmattan och hade det härligt.

Jag gjorde mellis och dukade ut

Termometern stod på 25 grader här igår och jag ville inte missa en minut

Gjorde en stor kanna smoothie (den sort jag tipsade om häromdagen) och smörgåsar.

Sedan höll vi på att storkna i värmen så då åkte vi och badade! Det var så härligt i vattnet att man till och med ville simma runt ett tag!

Essa fick vänta hemma. Det här är hennes anklagande min när hon blivit utestängd från flocken i mer än en minut.

Sedan gjorde jag en ny laddning potatissallad, grillade igen och så åt vi middag i trädgården. Köksfönstret fungerar som en serveringslucka – jag langar ut allting till barnen som får duka fram och duka av

Kvällen avslutades med att jag och Jakob lekte tagen med storbarnen. Trodde jag skulle slita av mig hälsenan eller nått! Men kul var det.

Och det var den helgen i bilder. Puh. Jag klarade det! Fick med varenda en.

Jag älskar vår trädgård. Utsikten, luftigheten, avskildheten! En sak jag däremot inte älskat är bristen på riktigt skönt häng. Alltså vi har ju superfina trädgårdsmöbler i äldre stil men det är kanske inte platsen där man helst vräker ikull sig en varm sommardag. Och något jag saknat SÅ HIMLA MYCKET från mitt barndomshem – det är en skön hammock. För i den låg jag hela somrarna och plöjde böcker när jag var liten.

Men nu har jag kirrat en hammock. Och som jag trivs med den! För många år sedan hittade jag en begagnad i metall som vi hade ute på gården – men i vårt blåsiga, utsatta läge tippade den, flög iväg och gick så småningom sönder. Men den här robusta pjäsen från far ingenstans! Inte ens på vår blåsiga tomt.

Mest nöjd är jag faktiskt över att jag lyckades montera den HELT själv på en eftermiddag! Tog knappt fyra timmar och var inte alls svårt. Att ha monterat den själv gjorde lyckan desto större när jag fick lägga mig i den första gången.

Nu är det här vår ultimata hängplats. Det är huggsexa om vem som ska få ligga i den. Som tur är ryms faktiskt jag och alla barnen i den samtidigt.

Att utse ett lämpligt bord till en hammock är inte det lättaste. Oftast är man nog utan helt men jag gillar att ha något att ställa ifrån mig kaffekoppen på. Så jag tog den här gamla bänken jag fått av min kompis Ulrika. Den funkar både som avställningsyta och för att lägga upp fötterna på som en pall. Jag tycker alltid det är fint när man mixar nya och gamla saker. Rostiga hinkar och gamla terracottakrukor ihop med en alldeles ny och fin hammock!

De mjuka dynorna går i grått och därför tänkte jag att det kunde vara fint att komplettera med senapsfärgade och naturfärgade kuddar och pläd. Bra med många kuddar också – så man kan bädda riktigt skönt för sig själv =) Allihop är köpta på Homeroom och med koden JUNI21CLARA får du 20% på ett köp fram till 6/6 (villkor gäller)

Om jag ska ge några tips för en mysig uteplats så är det att (om möjligt) flytta ut den från husväggen. Många har en tendens att rada upp möblerna närmast väggen och visst är det oftast den varmaste platsen. Men inte nödvändigtvis den trevligaste. Varför inte ta hela trädgården i besittning? Genom att placera möblerna ute i trädgården skapar man fler rum. Behöver man vindskydd ute i trädgården kan ett litet träd eller en större buske planteras. Den sortens uteplats blir också en vacker prydnad när man är inomhus och tittar ut på den.

Har man möjlighet tycker jag faktiskt att man ska ha sittmöjligheter i alla vädersträck. En kall dag vill man följa solens gång i trädgården och en varm dag har man behov av att hitta skugga. Alla uteplatser behöver ju inte vara lika stora och rymma lika många personer.

Sedan tycker jag gott att man kan vräka på! Hellre en rejält stor kruka än flera små som knappt når en till knäna. Och tryck gärna ner någon högvuxen sommarblomma – varför inte något som kan klättra på en spaljé? En spaljé ger en skön rumskänsla åt en uteplats. Den erbjuder lä och skugga. Tänk också på att känslan av ett tak är viktigt för att uteplatsen ska bli ombonad. Taket behöver inte vara ett riktigt, vattentätt tak. Det kan också vara en trädkrona, en pergola eller ett parasoll!

Hammocken och de fina kuddarna kommer från som har allt möjligt som gör hemmet skönare – inte minst ett väldigt stort sortiment av utemöbler. Sittgrupper, hängstolar, caféset och dynor…Även kuddarna kommer därifrån och om du använder rabattkoden JUNI21CLARA får du 20% rabatt på ett köp fram till 6/6. Så funderar du på något nytt till din trädgård eller kanske att investera i den där efterlängtade hammocken – då är det läge att passa på nu!

(Gäller ej prissänkta varor, Jotex, Rowico, Kay Bojesen, Torkelsons, Philips, Kök & Hushåll, Grillar & Utekök, Pool & Spa, Trädgårdsredskap, Träningsmaskiner eller vid köp av presentkort. De reserverar sig för eventuella tryckfel samt slutförsäljning.)

Trots att jag var så trött att jag somnade sittande efter middagen igår kunde jag inte riktigt gå och sova när det väl blev kväll. Ljuset håller en vaken och lockar hjärnan in på nya kreativa projekt. Så jag började byta gardiner, spika om tavlor och plocka in små buketter till husets alla rum. Sedan när klockan slog 00.25 tog jag fram kameran för att fånga nattljuset.

Det är så magiskt vackert med den rosa himlen och sjön som ligger som en spegelskärva i allt det gröna. För att inte tala om de bergen – både den branta lilla knölen och de som skymtar blå i fjärran.

Vintertid tycker jag ofta att den här blå tapeten känns kall och lite dyster.

Men på sommaren är all förlåtet. För ihop med det guldiga solskenet och det gröna utanför fönstret fullkomligt sprakar färgerna. Titta förresten så fina bomullsspetsgardiner jag hittade på loppis i veckan. Just den sort som är lite grövre som jag gillar.

Älskar att sitta här och titta ut över åkern och lyssna på fåglarna vars läten når in i huset.

Strunt samma att jag somnar så sent att jag vaknar vimmelkantig dagen därpå. Det är det värt. Den här tiden är så kort, vill inte missa den!

Vaknade med världens fredagspepp! Så härligt att det är varmt, soligt och strax helg! Storbarnen trampade iväg på sina cyklar endast iklädda vårjackorna. Jag tog kaffekoppen med mig tillbaka till sängen och unnade mig några minuters antäktigt sörplande i ensamhet.

Idag ska jag på rekvisitajakt till ett jobb och det finns förmodligen få roligare arbetsuppgifter då det innebär att jag får gå på loppisar på arbetstid. Det ni! I helgen tänkte jag nog börja plantera sommarblommor till alla krukor. Hela nästa vecka ska det vara tjugo plusgrader så då får växtligheten sig en rejäl skjuts!

Ha en fin fredag allesammans.

Äntligen har vår nya tvättstuga börjat ta form! Minns ni hur det såg ut innan?

Hua! Vår källare är inte direkt är husets härligaste del. Det är ganska lågt i tak, aningens fuktigt och endast små fönster med begränsat ljusinsläpp. Organiska material på golv och väggar gör sig alltså icke besvär! Här får man arbeta med andra grejer…

Men nu börjar bitarna falla på plats. Nyputsade väggar, nylagt golv och från Cylinda som kommit på plats.

För många år sedan hade vi faktiskt tvättstugan i källaren men det var så omständigt att bära tvätten upp och ner att vi tillslut flyttade upp den. Men nu kommer det bli andra bullar! För några veckor sedan sågade Jakob äntligen upp vårt tvättnedkast vilket är den centrala delen i att kunna börja tvätta i källaren och samtidigt få loss tvättrummet på övervåningen till annat.

Här i taket ser ni tvättnedkastet. Plattan ska målas vit såklart, så fort vi hinner. Jakob borrade hål genom två våningar och drog helt sonika ner en ståltub (den sort man har som ventilationstrumma) på fyra meter. Rakt genom huset med ett nedkast för varje våning. Vi valde att sätta nedkastet bredvid murstocken – då hamnade den centrerad i huset. Det kändes nästan orimligt drömmigt (får man liksom göra så här?) Men efter några timmars arbete när rördragningen var klar så kändes det självklart. Varför är inte tvättnedkast standard i alla flerplanshus?

Numera slänger familjen sin tvätt genom nedkastet. Då slipper vi ha tvättkorgar och högar framme. Tvätten landar i tvättkorgen som står på den här bänken. Fast vi behöver ordna en betydligt rymligare tvättkorg – för tanken är ju att kunna tvätta mer rationellt och mer sällan. Och sedan sköts hela tvättandet, torkandet och vikandet i källaren nere – och därefter bärs rentvätten upp till respektive garderob. Den enkla tvättbänken för vikning ordnade jag av en gammal bordsskiva och två träbockar.

I sommar installerar vi en dörr med fönsterparti i källaren (just nu har vi en utan) och det kommer bli fint för då får vi in mer dagsljus! I väntan på det har jag gjort iordning det så trevligt och ljust jag kunnat med en fin handflätad korg till rentvätten, en skuggtålig krukväxt, plus ett fint gammal förvaringsbord för tvättmedel, fläckborttagning och sånt. Och en radio! Så man kan stå här nere och arbeta och ha underhållning.

Något vi inte hunnit skaffa men ska ordna – det är en tvättbänk med ho. Då får det bruna bordet ge vika för ett handfat med skåp under och ovanpå tvättmaskinen kommer det bli en arbetsbänk. Det kommer bli praktiskt och bra. Säkert sätter jag upp några hyllor ovanför – för att förvara tvättmedel och sånt på – utom räckhåll för klåfingriga barn!

Något annat jag är OTROLIGT glad över i källaren – det är Det står i groventrén i rummet bredvid tvättstugan. Dels kan vi använda det för att hänga och torka tvätt snabbare – men också för att torka barnens fuktiga ytterkläder!

Eftersom källaren är lite fuktig kommer vi skaffa en luftavfuktare som gör inomhusmiljön trevligare. Och så kommer vi ha det varmare i källaren – de vattenburna elementen har varit nedskruvade nästan helt tidigare. Men bergvärmen blir en välkommen hjälp på den fronten!

Essa gillar att vara med och tvätta och själv har jag blivit lite tvättfrälst. Det är ju så OTROLIGT trevligt med vår nya tvättstuga. Även om inte alla funktioner är helt på sin plats ännu så riktigt känner jag vilket lyft det är.

Det som återstår nu är hänga upp ordentligt med tvättlinor i taket samt ställa iordning den arbetsbänk där jag ska förvara symaskin, skoputs, noppa bort-maskiner, nål, tråd, knappar och allt annat som kommer krävas för att kunna sköta familjens klädvård ordentligt. Så ljuvligt att få allting rationellt ordnat på en och samma plats – och att groventrén blir i rummet bredvid. Så att man utan dröjsmål kan laga trasiga byxknän eller tvätta upp smutsiga handskar.

Alla mina maskiner kommer från svenska Cylinda. Ett märke jag haft i många år och som återfinns så väl i kök som tvättstuga hemma hos oss. Genom åren har Cylinda varit föregångare i miljötänk – de var först i Sverige med freonfria kylskåp och var också de första som kunde erbjuda miljömärkta vitvaror. Cylindas motto är en enklare vardag och deras maskiner är kända för att bara gå och gå. Det märkte jag när jag skulle laga mormors gamla Cylindamaskin som frös sönder i vintras – reservdelar var inget problem och jag fick supersnabb hjälp från deras telefonsupport och sedan deras servicetekniker! Sånt gillar jag. Dessutom är Cylinda prisvärda. Jag betalar inte för massa extrafinesser jag ändå inte orkar lära mig använda.

Vill förresten delge två lifehack som förändrade vårt tvättliv redan innan den nya tvättstugan! Det ena var att alla i familjen tilldelades EN strumpmodell var. Alla gamla slitna, mönstrade strumpor sorterades bort. Och så köpte vi ny laddning strumpor till alla i familjen. Typ 15 par var på ett bräde. Och nu behöver vi ALDRIG mer stå och sortera och para ihop strumpor. Alla lösa svarta sockar slängs i Bertils låda, alla lösa blå sockar slängs i Jakobs, alla mörkgrå i min osv…hur enkelt som helst och otroligt tidsbesparande. Tappar man bort en är det heller inte hela världen eftersom de alltid finns fler likadana i lådan. Aldrig mer en udda strumpa!

Sedan vill jag tipsa om att rationalisera tvättandet genom att struntar i att färgsortera barnens kläder. Deras kläder tvättas ändå så ofta att de slutat färga av sig. Vitt kan tvättas med svart och det händer ingenting alls. Plus att det är lättare att få ihop fulla maskiner på det sättet. Tips!

Jag lyssnade ju mig halvt döv på Håkan Hellströms Alla drömmar är uppfyllda i vintras. Sjukt bra låt! Och jag har tänkt ganska mycket på texten

Håkan du skulle vart grym om du
Bara gjort en platta och sen dött vid tjusju
Det de älskar dig för i början
Är det de hatar längre fram
När alla drömmar är uppfyllda

Jag tänker att Håkan vill markera. Peka fuck you till sina kritiker. Han beskriver hur det är att vara älskad och sedan bli kritiserad. Kanske avskydd för det där som en gång gjorde honom populär? Jag skrålar med och känner varje ord i kroppen. Samtidigt som det är svårt för mig att tänka att Håkan själv verkligen kan ha upplevt det här? Jag som bara följt honom lite från sidan kan knappast tänka mig en mer ihjälkramad artist. Så väl fansen som kritikerna har väl stått bakom honom genom allt? Men så känns det såklart inte för honom. Därför att den som får utstå kritik av sin person och sitt verk minns varenda rad, vartenda ord, vartenda negativt omdöme. Även om 98 procent var positivt och man skördat osannolika framgångar.

Och det är ju helt okej – jag är exakt likadan. Men det får mig också att tänka på hur det måste vara för bloggläsare som tvingas höra influencers klaga över hur mycket kritik de får? När influencern får hundra snälla kommentarer men bara svarar på den enda otrevliga som skrivits – ja gör kanske ett helt inlägg om den? Och för influencern ifråga känns det relevant och viktigt. Men för många följare blir det obegripligt – kanske också en smula otacksamt? En populär influencer får mer beröm, snälla ord och pepp under en dag än de flesta får på en hel månad! En influencer skördar otroliga mängder bekräftelse på det hen skapar och gör. Det betyder såklart inte att man inte har rätt att bli sur eller ledsen av kritik. Men vem orkar lyssna på klaget? Jag som läsare gör det då inte. Ring en vän!

Själv har jag många gånger singlat ut sura kommentarer och sedan med läsares hjälp mölat ner kritikern i skorna. Nu frågar jag mig till vilken nytta? Är det någon skit jag inte orkar i kommentarsfältet nu för tiden – då raderar jag den. Men det förtjänar inte ett eget inlägg. Och ni förtjänar mer av mig. Annars är det ju som när fröken skällde i klassrummet och skapade dålig stämning hos alla – fast alla visste att det bara var Peter H som varit en idiot.

Jag har gjort så mycket utifrån känslan av att vara en underdog. Men det är längesedan jag passerade som det. Och jag övar mig på att fatta det nu. Det går lite trögt, men jag försöker.

Skådespelerskan Jennifer Garner sa i en intervju “I know I live a charmed, beautiful life and nobody wants to hear a celebrity whine. The last thing I want to do is complain; I love what I do and I know every job comes with a downside.” och jag tänker att det stämmer bra in på min egen privilegierade tillvaro. Ja, på de flesta influencers, kändisar, musiker, programledare och andra offentliga människor som får arbeta med vad de älskar och samtidigt skörda kärlek, värme och inte sällan bra med pengar.

Alla yrken har en baksida. Det här har ovanligt få!

Den här smoothien gör jag ganska ofta. Krämig, len, sötsyrlig och mättande. Jag har inga fasta proportioner direkt utan jag jobbar mer på en höft. Först häller jag ner lite sockerfri vaniljkvarg (Arlas är godast). Sedan adderar jag en brun banan. Därefter snör jag ner några nävar tärnad, fryst mango. Brukar köpa ICA Basics som är billig och passar till att mixas (bitarna är lite fula och ojämnt stora). Sedan häller jag ner en skvätt vatten. Kanske lite pressad apelsinjuice om jag orkar ordna det. Sedan kör jag alltihop på högsta effekt tills mangon är mixad och klar och smoothien len och fluffig. Slutligen dricker jag upp den! Smakar lite som mangolassie tycker jag. Perfekt frukost till mig eller som mellis till hungriga barn! Adderar man mer fryst mango blir den tjockare – nästan som glass och lämpar sig då bäst att äta med sked!

När jag kom hem från stan idag var jag tvungen att stanna, plocka upp kameran och föreviga synen. Lövsprickning, illande grönt på åkern, tuplaner i alla nyanser och hela trappan full med sommarblommor som snart ska komponeras i härliga krukor! Blev så lycklig av synen och färgprakten som är här nu.

När jag var hos farmor såg jag gamla bilder från sextiotalet, av hennes inglasade farstu. Rutiga gardiner, röda pelargoner och jag kände DIREKT att jag skulle återskapa det här hemma. Ta bort lite av den där antika “fiiiina” stilen och istället tillföra lite härligt sommartorpiga, enkla element! Fler trasmattor, rutiga bomullsgardiner och anspråkslösa terracottakrukor.

Mitt gamla blomsterbord som har stått ute i magasinet i vinter fick komma fram igen och gamla krukor fylldes med röda pelargoner. Är väl som att svära i kyrkan men jag säger det ändå – föredrar faktiskt röda pelargoner framför rosa Mårbacka!

Att matcha färg med färg (i motsats till typ vitt) gör mig lycklig. Bara att se på färg och mönstermixen här får det att pirra i kroppen!

Penseerna som jag planterade innan påsk växer och frodas! Och jag ser nu hur bra min möbelgrupp matchar insidan av dörren.

Fina Essa! Hon har långa dagar nu när hon arbetar med Jakob i jordbruket. Gör nytta nästan jämt. Skrämmer skator, äter upp fjolårets kålrötter och gräver fram gamla djurkranium ur jorden.

Jag älskar förresten spetsgardiner och alldeles särskilt bomullsspets. Syntetspetsar har inte alls samma härliga känsla. Slå till om duu hittar på loppis! Ibland har man tur och kan haffa…

Jamen titta bara så fint

Väderleksrapporten visar att det ska bli soligt och varmt kommande dagar. Så tacksam för att våren återvänder.

Lagade sedan middag med fönstret öppet och kollade in Smulf som lekte med Betty och Hokka. De kommer få leva med dessa smeknamn resten av livet, det vet jag!

En liten stund senare var det fullt kramkalas i gräset.

En perfekt eftermiddag efter en lång dag i stan med tusen ärenden.

Nu är jag hemma i vardagen igen. Otroligt vad en arbetsvecka på en annan plats kan göra för en! Att se något annat, träffa människor som känt en sedan man gick i blöja och få prata både om det mest triviala till det mest politiska och engagerande. Så som det alltid blir med släkten på pappas sida. När jag åkte tog jag med mig kameran för jag ville dokumentera hur fint det är i farmors hus och i Glommers där det står. Brokigt, egensinnig, färgglatt. Och magisk natur!

Jag hämtade syrran på flyget på måndagkväll och körde raka vägen norrut. Vi kom vid elvatiden på kvällen och då vräkte regnet ner. Pappa, farbror Lars, faster Inger och hennes man Ulf väntade på oss. Pappa hade gjort varma mackor och kokat te. Och när vi fikat kröp vi ner i bäddsoffan vi sovit i sedan vi var små och somnade som små grisar. Morgonen därpå sken solen.

Jag tassade ut i trapphuset. Den här vindstrappan var min skräck när jag var liten. När man satt och frös på toaletten på kvällen såg den ut som ett gapande svart hål. Var så fruktansvärt mörkrädd. För vindstrappan, tavlan med fiskargubben som rökte pipa och för affischen med Kniv-Karlsen som smög in genom ett fönster i skymningen.

På väggarna i trapphuset hänger sånt som farmor slöjdat. Hon var så kreativ och konstnärlig!

I det kalla, oisolerade trapphuset finns toaletten instoppad i en garderob. Man kan inte sitta på den och stänga dörren för det är så trångt. Så man får liksom sitta där med den på glänt och hoppas att ingen kommer förbi oannonserat.

På insidan dörren sitter den här gamla planschen. Jag och Anna insåg nu att vi båda alltid trott att mannen i båten med plaständerna simmande i vassen är Tomas von Brömsen. Gissar på att vi trott fel.

Sitt med ro och ha det bra tills en annan vill platsen ha

Dörren ut till balkongen. Där uppe brukade jag bädda med kuddar och ligga och läsa deckare när jag var i tonåren. Man hade så bra utsikt över träsket! Utan att någon såg att man låg där.

Frukost i farmors kök. Kökssoffan gjort av en ombyggd köpmansdisk. Farmor hade en blomsterhandel i det här huset och farfar körde buss. Önskar att jag hade haft några bilder från blomsterhandeln. Den hade hon stängt sedan länge när jag föddes.

Idealisk frukost

På väggen i köket sitter en bild på Bertil Lidström den äldre. Längst ner en bandbild på min pappas band. Han och hans lillebror och två kompisar hade ett band som spelade på Nalen och Gröna Lund – vilket var något alldeles oerhört med tanke på var de kom ifrån. The Savages hette bandet och man förstår att allihop var flickidoler för snyggare kan inte tänkas.

När jag jobbat en stund tog jag lunchrast genom att kratta gräsmattan och göra fint på gården.

Sedan åkte vi och planterade på farfar Bertil och farmor Bedas grav.

När jag arbetat färdigt för dagen tog vi middag med fördrink. Och paket som inte kunnat utdelas under året som gått delades nu ut.

Husets andra toalett finns bakom den där garderobsdörren till vänster. Vem behöver ett hemmaspa när man har en garderob?

Gamla hus med bubbliga fönster i alla väderstreck är den bästa sortens hus.

Funderar på ett runt bord hemma. Är så trevligt att sitta så här.

Anna hade med sig ramslök hemifrån så hon bjöd på ramslökspesto!

Och pappa gjorde renskav och potatismos.

När klockan närmade sig halv tio på kvällen kände vi ett behov av att gå ut.

Så jag och Anna gick upp i skogen bakom huset

Och upp över åkrarna med milsvida utsikten.

Tänk att det var hit jag och Jakob åkte på bröllopsresa? Gulligt ju. Det var vad vi hade råd med.

Det är så fint med allt djurliv!. Under våra dagar såg vi åtta orrar, en älg, hundra renar, tjugo harar, en lappuggla, en räv med en orrfågel i munnen, ekorrar, storspovar och ett och annat rådjur.

Man vill ju bo så att man ser horisonten. Så att ögat kan glida iväg utan stopp.

Så vackert i Lappland när den första skira grönskan kommer.

På hemväg genom byn

Vi stannade till vid den fint renoverade gamla macken som ligger bredvid farmors hus.

Så fint att se den iordning efter att ha varit igenbommad under hela min uppväxt.

Nästa morgon begav vi oss ut på äventyr!

Beskådade farfars barndomshem. Fattigt, öde och förfallet. Men här i trädgården växer rosor och kejsarkrona som farmor planterade för över åttio år sedan. En sommar grävde jag upp några av dem och nu växer de i min trädgård istället.

Vi sprang på ett typiskt bra lummerställe också. Trots den underbara vårdagen fick jag en akut jullängtan efter att dekorera med mossa och sånt!

Jag har ju en sjusitsig bil så vi tryckte in oss i den och gjorde en sedvanlig sightseeing runt byarna. Då kör vi runt och koxar i timmar. Alltid lika spännande (jo faktiskt!) och nu blev det en repris. Vi stannade till vid farmors barndomshem också. I den här enkla stuga bodde hon och hennes tolv syskon. De var väldigt fattiga och farmors pappa hamnade i fängelse på Långholmen efter att ha stulit mat till sin hungriga familj. Men han var en väldigt klurig gubbe – för deras hus blev det första som hade elektricitet – han ordnade det med ett litet egenbyggt elverk i bäcken bredvid. Och han fick nog utstå mycket spe för att han var så märkvärdig att skaffade elektricitet…

Tittade runt och tänkte på de knöliga, steniga och magra åkrarna omgivna av ogenomtränglig granskog. De långa vintrarna och de sena vårarna och känner stor tacksamhet. Jag finns för att allt det här finns! För att de som levde innan mig inte gav upp utan bet sig fast. Och lyckades göra det bättre för varje generation.

Farmor och farfar var födda så fattiga men uppfostrade fyra barn som alla utbildade sig. Min pappa och min faster gick musikhögskola och blev musiklärare. Min ena farbror journalist och min andra farbror regissör och pjäsförfattare. Trots att de nästan inte hade några pengar såg de till att faster fick pianolektioner och lärde sig spela klassiskt – något som var väldigt ovanligt i små lappländska byar på sena fyrtiotalet.

När vi blev trötta stannade vi och fikade

Picknickkorgen var packad med kaffe och bullar.

Jag tycker så himla mycket om att vara med mina äldre släktingar. Pappa och hans syskon är så fruktansvärt roliga, dräpande och knäppa. Skrattar så jag inte kan andas ibland. Och så gillar jag att höra alla historier från förr. Vilka original som fanns i gårdarna och allt tokigt de tog sig för.

Vi avslutade dagen med ett besök i Gallejaur. Det är en helt otrolig plats – både ett kultur och naturreservat på gränsen mellan Lappland och Västerbotten. Trakten kring Gallejaur var länge väglöst land och inte förrän på femtiotalet drogs en bilväg hit. I Gallejaur finns flera gamla välbevarade gårdar – ja ungefär som ett Skansen fast på riktigt! Här bodde systrarna Karlsson och de var den sista generationen som höll det traditionella småbruket igång.

Minns att vi åkte hit när jag var liten och systrarna fortfarande levde.

Då tror jag inte att jag förstod det fantastiska med denna plats.

Men det gör jag nu för tiden. Om man säger så.

Anna spanade in på cremegult kök med den gulligaste inredningen.

Att gå runt där ger mig mer inspiration än fyrtio inredningstidningar sammanlagt förmår.

Hela gårdsbilden är så förtrollande vacker

Och nu har jag kommit på vilken typ av får vi ska införskaffa. Fjällnäsfår! Sveriges nordligaste lantras. Så underbara, nyfikna djur.

Hit kan man komma och fika sommartid och man kan faktiskt övernatta i husen också.

Det fick jag lust till att göra någon gång.

Så fotade jag syskonen i solen på farstubron. Och sedan åkte vi hem och åt middag.

Och dagen därpå reste jag och Anna vidare upp till mormors hus som vi nu har övertagit och har som vårt. Men då blev vi närapå insnöade. Men det är en annan historia för ett annat tillfälle.

Gullisarna återerövrar gården nu när vinterns snötäcke dragit sig tillbaka. Som synes är den ena barfota. Från maj till september. Låt gå för det då!

Det tinar fram så mycket spännande under snön. Kvarglömda leksaker, hårsnoddar – till och med en gammal solhatt (under vilken det krälade fullt med daggmaskar!)

Min inställning är att barn ska få vara barn så länge som möjligt. Ha lekvänliga kläder som tillåter dem att klättra, klänga, hoppa och rulla runt. Kläderna ska möjliggöra för barnen – inte vara det som hindrar dem från att leka fritt i rädsla för att något ska gå sönder eller bli smutsigt.

Men då förstår ni kanske också min dröm om en groventré där barnen kan rengöras med slang när de kommer hem från fritids och förskolan? Det behövs liksom. Ibland undrar jag faktiskt om barnen gått ner sig i något träsk strax innan hämtning? Ur-kul verkar de i alla fall ha haft under tiden!

Jag är himla stolt över att få fortsätta samarbeta med det svenska företaget Hyber som erbjuder hyreskläder för barn. Att tänka cirkulärt är otroligt viktigt för miljön. Och ytterkläder för barn är ju något som ofta som används intensivt under en kort period för att sedan hänga oanvänt i väntan på nästa unge. Bara under barnens fyra första år går de igenom tio storlekar och växer i snitt 55 cm…

Hyber erbjuder bara uthyrning av kvalitetsmärken som verkligen håller!  Tretorn, Reima, PoP, Isbjörn och Sweden. Och om en reva slits upp eller hål skapas lagar Hyber kläderna utan kostnad. Vid återlämnandet står de för tvätt och rengöring.

Hyber gör det lika enkelt att välja hållbart som att klicka hem sprillans nytt från en webbshop. Du väljer fritt vilka produkter du vill hyra och det är helt utan bindningstid. Förutom vinteroverall har våra barn bland annat skalkläder, lättviktsjacka och UV-kläder. Fick till exempel hem en supergullig randig UV-dräkt som Ulf kan ha på stranden i sommar!

Vill du testa Hyber? Rabattkoden: clarahybrar ger 1 månad gratis på första köpet och gäller till och med 31/5.

Jag jobbar väldigt fokuserat på det här med att bli bra på återhämtning. Att göra den på ett verksamt sätt och använda pauserna för att skapa en struktur i min vardag som ju annars är rätt lös i konturerna. En sak jag verkligen börjar förstå värdet av är att ha rutiner och ritualer. Jag försöker dock inte lägga till en massa nytt som bara blir krävande. Istället gör jag sånt jag redan gör – bara lite mer närvarande och medvetet. En del i utmattning och stress är ju att man har svårt att gå ner i varv, att man hela tiden är på spänn, att man aldrig landar och sänker axlarna utan ständigt är i sitt huvud som surrar som en bikupa. Och då börjar man också fatta många felaktiga beslut, överreagera på saker och feltolka andra människor. Därför är det viktigt att hela tiden återhämta sig och ta pauser (skriver mer om det här och här).

Rutinerna finns där för att markera dagens början och slut för mig. Så att varje dag är en ny blank bok jag tar fram ur bokhyllan. Och som efter att dagen passerat är fullskriven och ställs in i bokhyllan igen. Jag vill undvika att mina olika dagar “läcker in i” varandra. Att energin från dagen innan smittar av sig på den efter. Varje dag ska vara sin egen enhet med en tydlig början och slut.

Här är några av de rutiner jag byggt ut/förstärkt under senaste månaderna. Men kom ihåg att livet ser olika ut för alla. Var och en får själv hitta de ritualer som passar och ger återhämtning.

• Att dricka kaffe och läsa papperstidningen på morgonen har jag gjort länge. Fast inte alltid så närvarande. Men nu sparar jag min frukoststund och tar den först när huset blivit tomt. När jag är färdig (det kanske tar en kvart ungefär) så brukar jag prata lite med mig själv inför dagen. Känner jag mig lite vissen och gruvar mig säger jag kanske med snäll röst (samma mjuka tonfall som jag använder till mina barn) “Nu sätter vi igång och jobbar Clara. Och det här ska gå jättebra. Det kommer du fixa fint. En sak i taget”. Kanske ger jag mig själv en liten klapp på axeln eller en strykning över kinden. (självmedkänsla är ju viktigt – har skrivit mer om det här). Är det en dag som kräver energi och högt tempo fast jag mest vill slippa undan – då kan jag hojta till mig själv “NU KÖÖÖR VI! You’ve got this! Det är inte synd om dig. Du får vila sedan!”. Att liksom cirkla in mitt mående för dagen, identifiera vad jag egentligen känner och sedan bemöta mig själv med lämplig uppmuntran. Det ger mig verktyg att ta itu med dagen på ett bra sätt.

• Även när jag inte ska iväg och “visa mig” någonstans så förtjänar jag att tas om hand när jag vaknat. Få ansiktet tvättat och återfuktat. Få håret utrett och uppsatt. Förut har jag slarvat en del med det här men nu märker jag att ceremonin hjälper mig att vakna. Att beröra min egen hud, smörja ansiktet med mjuka cirkelrörelser, applicera oljor och serum i en viss ordning. Det blir några minuter av lugn som markerar att dagen startat.

• Jag tar ordentliga fikapauser. De behöver inte vara långa – men lediga. Jag tar med mig kaffekoppen ut på bron och sitter i solen i fem minuter istället för att dricka kaffet när jag arbetar. Eller så lutar jag mig tillbaka i min fåtölj för att blunda och verkligen känna kaffesmaken. Tar några djupa andetag och på utandning säger jag till mig själv med tung röst “slappnaa aaaav”. Är jag istället stel i kroppen av datorarbete – då gör jag plankan, knäböj och armhävningar för att bryta av och ge återhämtning.

• Ibland känns middagen som upploppet på ett marathon. Och efter målgång kraschar av trötthet. Min tröttaste stund på dagen är faktiskt direkt efter middagen. Då jag arbetat, hämtat barn och lyckats få mat på bordet samt äta den i en stundtals ganska stökig och stojig miljö. Men när middagen är över har jag en stunds respit eftersom Jakob tar disken och jag själv är “ledig” tills nattningen börjar. Så att luta mig tillbaka i fåtöljen och låta Jakob servera mig kaffe – det är en helig stund. Kanske kryper någon unge upp hos mig så jag får gosa. Dofta på sandig hårbotten och sänka pulsen med hjälp av en barnkropp. Ofta hinner jag och Jakob prata ikapp lite om vad som hänt under dagen. Kanske sucka över sånt som gått en emot eller berätta om något oväntat som hände. Det är en värdefull stund som jag bara genom att erkänna som värdefull fyller på energin mer.

• Ofta tänker jag att jag inte kommer orka sminka av mig ordentligt och smörja in mig på kvällen. Men så gör jag det ändå. Och det finns något i det där med att nåla upp luggen, sätta upp håret och tvätta ansiktet i lugn och ro. Smörja in dekolletaget, massera kinderna med en liten massagehandske, kanske plocka något förrymt hårstrå från ögonbrynet. Som ger lugn. Sedan gör jag tandvårdsrutinen – den längre varianten. Med mellanrumsborste, tandtråd, flourskölj och allt det där pillet. Att ge mig själv några lugna minuter extra innan sänggående hjälper med nedvarvningen.

• Det bästa som hänt mig i vår är att tre års mobilspelande av Gummy Drop utraderats i någon bugg och jag äntligen fick en spark i baken att radera appen helt. Jag har nu gått från mobilspel och poddar i sängen till att börja läsa böcker igen. Bokläsandet gör att jag somnar snabbare och lugnare. När jag släckt på nedervåningen, låst och gått upp i sovrummet så gör jag den sista rutinen. Smörjer händerna med en fet kräm, ställer fram vattenglaset med iskallt vatten, sprayar en face mist med rosendoft över hela ansiktet och tar fram en bok. Då kommer jag ner i varv och känner att jag “stänger” dagen ordentligt. Dessa små steg kostar mig ingenting egentligen – men gör nattsömnen så mycket bättre!

Det blev visst lite tyst här. Men det är för att jag arbetat med illstrationer och bokmanus och sedan lagt all ledig tid på att umgås med släktingarna. Nu har dock jag och min syster rest vidare och isolerat oss i mormors hus för några dagars arbete. Och här har det vräkt ner snö och ligger tjockt på träden. Den här bilden knäppte jag 01.15 inatt när jag var uppe och kissade. Dagsljus ute och snö som virvlade. Det är lite speciellt med de ljusa majnätterna här uppe i kombination med rena vintervädret. Vi hade ju trott att vi skulle ställa fram utemöblerna i helgen – men så blev det alltså inte.

Idag sitter jag och målar och dricker kaffe och planerar att inte ens kliva ur nattlinnet. Så ljuvligt att vara själv med syrran och bara fokusera på arbete och sedan hinna prata om högt och lågt!

Idag är jag överlycklig för jag vaknade i farmors hus och med syrran i sängen bredvid. Vi kom hit sent igår kväll. Vi ska ha en arbetsvecka ihop och passade på att förlägga den hit. Pappa, farbror Lars, faster Inger och hennes man Ulf är nämligen här. Och då får vi träffa dem allihopa – det var två år sedan jag kunde göra det sist. Så underbart! Är SÅ tacksam för att mitt arbete går att ta med sig överallt så att jag kan göra detta. Samt att alla är vaccinerade så att vi får vara tillsammans. Den här veckan har jag längtat efter i månader och det känns helt otroligt att den äntligen blir av. Att ingen i sista minuten blivit sjuk och tvungen att stanna hemma. Vilken nåd.

Föreställ dig att mer än vart tionde barn i ditt villaområde skulle dö innan fem års ålder.

Att tio procent av alla barn på skolan istället för att fira skolavslutning och äta tårta bara skulle utraderas.

Det är fruktansvärda, ogreppbara siffror för oss.

Men i Demokratiska Republiken Kongo är det verklighet. I landet sker ohyggliga våldsamheter som tvingar familjer att fly för sina liv. Efter sig lämnar de bostad, djur och odlingar. Hamnar i extrem fattigdom där mat för dagen inte är en självklarhet. Situationen i landet är väldigt svår. Men det finns folk som arbetar för att hjälpa till. Kanske känner du till Doktor Denis Mukwege, mottagare av Nobels fredspris? Mest känd är han för sitt arbete på Panzisjukhuset i östra Kongo, där han hjälper kvinnor och barn som utsätts för sexuellt våld. Men sjukhuset fyller också en otroligt viktigt funktion när det gäller att minska undernäringen. För dit får undernärda barn komma för tillsyn och vård.

Sex gånger per dag dricker de en väldigt näringsrik välling och de flesta barn får stanna i omkring femton dagar innan de blir friska igen. När jag besökte Malawi träffade jag flera undernärda barn som inte växte ordentligt och hade svårt att lära sig gå. Barn i samma ålder som mina egna men som istället för att leka, klättra, härja och skratta bara låg stilla och trötta – ibland nästan okontaktbara.

Läkarmissionen är en svensk biståndsorganisation som sedan 1958 arbetar för alla människors rätt till ett värdigt liv. Fokus ligger på att hjälpa kvinnor och barn i utsatthet. Läkarmissionen stöttar bland annat Panzisjukhuset i deras livsviktiga arbete. Och vill du vara med och bidra – ja då tycker jag att du ska göra som jag och bli månadsgivare. Ger du 100 kronor i månaden räcker det för att tretton barn varje år ska få hjälp att överleva. Blir du månadsgivare innebär det dessutom att Läkarmissionen kan planera och arbeta långsiktigt med sina insatser. Tänk att samma peng som motsvarar en jobblunch på en restaurang här i Sverige kan motsvara livräddande vård för tretton barn i ett annat land. Vilken förmån för oss att kunna bidra!

OCH LYSSNA! OM DU VÄLJER ATT BLI MÅNADSGIVARE OCH SKÄNKA 100 KR ELLER MER FÅR DU MIN NYA BOK NU BAKAR VI SOM ETT LITE TACK FÖR DITT BESLUT I EN SÅDAN VIKTIG SAK. Jag hoppas ni är många vill ta det steget!

Tryck här för att bli månadsgivare

Så här på söndagskvällen vill jag bara skriva och tipsa om två blogginlägg jag läst idag och som träffat mitt i hjärtat på mig.

Kristin som ofta skriver generöst och hudlöst om sina tonår och sin tidiga vuxentid. Kantad av destruktivitet, en våldsam partner och vilsenhet i världen. Är full av beundran för hur hon gång efter annan gläntar på dörren till sånt som andra bara stänger till. “Ibland träffar jag människor från min ungdom och jag känner mig alltid smutsig i dessa sammanhang – de känner gamla svaga Kristin, hon som gick vilse. De vet vad jag gick igenom. Det är svårt att förhålla sig till. Jag vill dock inte ursäkta mig för det som var. Vad jag vill ha är däremot en stor ursäkt från alla som stod vid sidan och såg på – grannar som inte knackade på och hjälpte mig“

Emma skriver drabbande om att ha en sjuk förälder och långsamt ta farväl. Smärtsam igenkänning från mitt eget liv.“Vissa dagar känns sorgen förlösande. Att få gråta ut allt som inte blev. Små karaktäristiska drag som jag aldrig mer kommer att få se. Träsko-ljudet mot gruset, stegen i trappan, nynnandet, luret i ögonen, de små knäppningarna med fingrarna som en truddelutt. Och samtidigt kikar små glimtar av det som en gång var fram då och då. Men de blir allt färre. Kroppen ger upp“

Den här gossen är den arbetsammaste jag vet. Från arla bittida till sena kvällen ligger han i. Jobba stege, jobba krossa myra, jobba hugga svärd, jobba kasta sten är exempel på jobb han menar sig utföra. Allting kan han – allting vet han. Full av dådkraft, tvekar aldrig. Jag blundar mot solen och försöker fånga fräknar och när jag tittar igen är han borta. Försvunnen långt nere i skogen eller halvvägs upp på en brandstege. Stående i kökskomposten, på brädupplaget, i släpvagnen full med skrot. Han använder rosenportalen som en ribbstol och river upp tulpanlökarna och övar kast med liten boll.

Allting gör han med det soligaste humör, en stjälpande hand och snoriga pussar. Alltid beredd till ett uppriktigt “flåt mama” när han träffat mig med en pinne över ögonbrynet eller tar en tugga av min axel bara för att se hur den smakar. Han är det sötaste vi har, vi älskar honom vettlöst. Och han påskyndar mitt åldrande med åtminstone sjuttio procent.

Åh vilken härlig onsdag och torsdag vi har haft. På onsdagen slog det om och blev varmt efter massa kalla dagar. Barnen var livade och glada eftersom fyra dagars ledighet väntade. När de kom från fritids kastade de kläderna, gav upp illvrål och gick bärsärk i trädgården.

Bertil fick fatt i en räfsa och började samla ihop lärkkottarna som gör så ont att trampa på.

Han är så mysig! Har börjat gå runt med min kamera och hips vips knäpper han en bild på en. Nio gånger av tio råkar man ha röven vänd mot mot kameran eller fångas i ett gräsligt grodperspektiv. Men ibland så <3

Har letat fram den här prickiga gamla godingen i garderoben – den använder ofta när jag var gravid med Folke

Vi passade på att träffa matlaget också. Med tre valpar går det rätt vilt till. Men de är så himla fina mot småbarnen. Här är Popsy

Och här är Senja

På torsdagsmorgonen vaknade jag av stekande solsken i sovrummet. Det var en riktigt sommardag med högsommarvärme!

Tog en skål med kvarg, banan och syrlig svartvinbärssylt samt en kopp starkt kaffe till frukost

och gick ut i trädgården…

Barnen varvade vansinnesrusningar runt gården med att slänga sig i soffan och lyssna på Historierummet i Barnradion. Sveriges radio har SÅ många bra barnprogram. Älskar public service. Just igår lärde de sig om Napoleon, Jenny Lind, Gustaf Wasa och Wu Zeitan – Kinas enda kvinnliga kejsare.

För varje timme som gick blev åkrarna grönare och grönare och trädens kronor började skifta färg. Där borta vid sjön bor Albin och Ulrika och där har vi våra stora odlingar. Från vår uteplats ser vi till deras farstubro. Får lära barnen morsekod så de kan signalera i vinter.

Lagom till eftermiddagfikat fick vi besök av farmor och faster Johanna. Vilken glädje!

Öppnade en av de sist flaskorna svartvinbärssaft som jag gjorde i höstas. Och dukade fram butterbullar jag bakat ur vår nya bok. Larvigt goda och lättgjorda!

Medan farmor och Johanna lekte med barnen städade jag i trädgården. Krattade, kärrade bort julgranarna och allt ris som legat överallt. Det blev så varmt att barnen också fick vattnas. Först lite

Sedan lite till

Sedan var det högläsning i skuggan. Bertil hämtade ner en av barnens favoritböcker – den här faktaboken kan jag verkligen rekommendera. Framtidsboken: robotar, virtuella världar och insekter till middag! Innehåller allt ett lågstadie/mellanstadiebarn kan vara nyfiken på

Det är knappt jag kan tro att det är sant! Att man kan duka utomhus och att det är så varmt att man bemödar sig att dra fram alla härliga kuddar, plädar och dukar!

Jakob behövde arbeta fast det var röd dag. Förutom bonde är han ju sjukgymnast och just nu utarbetar han ett träningsprogram för människor med nackproblem. Det ska användas för behandling i större skala – tusentals patienter pratar vi om – så här gäller det att det bli bra!

Jag njöt av den lediga dagen och bestämde mig för att grilla till middag.

Älskar att stå här vid öppet fönster och utsikt över trädgården

Den skira grönskan som växer för varje sekund. Det är banne mig livskvalité!

Gjorde potatissallad – ni vet väl att kall potatis är SUPERNYTTIGT?!

Till det gjorde jag lammfärsbiffar och grillade sparris, champinjoner och squash

Mmmmmm!

Och mitt när vi satt och åt så kom Jakobs lillebror förbi också. Han hade kört ända från Boden. Att kunna ses så här tillsammans – blir så glad!

Han som helst är naken förutom stövlarna. Fick han skulle han sova i stövlarna. Eller stölvarna som han kallar dem. Och så blir han nesslen (ledsen) när man tar av dem.

Ulf är väldigt förtjust i kompisgungan också – för där han kan klättra upp själv och gunga utan att ramla ner

Folke mediterade i kvällssolen.

Så blev det läggdags för Ulf och farmor, farbror och faster knödde ihop sig med barnen i soffan. Åt popcorn och kollade naturfilm som är det nyaste intresset.

En vy jag aldrig tröttnar på.

Och vid tiotiden när det började skymma gick jag ut i trädgården och borstade tänderna och lyssnade på sången från alla häckande fåglar vid lillsjön. Ett bedövande ljud!

Oförskämt fint ute.

Och så var den torsdagskvällen slut. Kraschade i säng med Northanger Abbey och orkade väl läsa en halv sida innan jag snarkade gott.

Efter vinterns hudproblem träffade jag ju hudterapeuten Hanna och fick hjälp med en ny hudvårdsrutin som förhoppningsvis ska få ordning på läget. Hanna ställde frågor om min hy och mina vanor och jag fick lov att rannsaka mig själv. Några dåliga saker jag gör är bland annat att slarva med solskydd samt “glömma” att sminka av mig. Ganska ofta orkar jag nämligen inte utan går och lägger mig direkt och vaknar upp med pandaringar under ögonen. Och tvättar jag mig ordentligt på kvällen hoppar jag ofta över morgontvätten och nöjer mig med att blaska lite vatten i ansiktet.

Förut har jag tänkt att det är överdrivet att tvätta ansiktet med rengöring på morgonen om man ändå gjort det kvällen innan. Men eftersom jag använder ganska mycket spray och produkter i mitt hår hamnar ju det på kudden och därmed också på huden. Därför är en morgonrengöring faktiskt en riktigt god idé. Så nu försöker jag vara mer noggrann och finner att det är riktigt avkopplande.

Innan Hanna rekommenderade produkter till mig frågade hon om jag gillar enklar rutiner eller mer fix och dutt? Svaret är att jag trots min tidvisa lathet ÄLSKAR små burkar, serum och tuber med spexialjox. Så jag sa att hon inte behövde hålla tillbaka på den fronten för min skull. Hade jag däremot gillat det enkelt hade jag säkert fått en annan rutin rekommenderad. För sådana kan man såklart också ha! Man ska utgå ifrån den ork och lust man själv har tycker jag.

Baserat på mina behov av fukt, milda produkter som dämpar rodnad och ojämn hudpigmentering tog Hanna fram den här morgonrutinen åt mig. Alla produkter är från Dermalogica. Det fina med deras produkter är bland annat att de inte testar på djur och att allt är fritt från artificiella färg- och parfymämnen, mineraloljor, lanolin, parabener, S.D.-alkohol och mikroplaster. Känns bra!

TADAAA – här är min morgonrutin. Bestående av fem olika produkter. Betydligt mer än jag brukar ha i ansiktet – ändå går det snabbt att genomföra alla steg.

Först på morgonen tvättar jag ansiktet med Intensive Moisture Cleanser. En mild rengöring som inte känns det minsta uttorkande – alltså noll stramande i ansiktet när jag tvättat mig med den. Väldigt skönt. Sedan torkar jag av ansiktet med en handduk och applicerar…

Dermalogicas BioLumin-C Serum som jag smörjer överallt i ansiktet förutom närmast ögonen. Det är det något visst med pipetter med serum eller hur? Man känner sig som en liten kemist eller nått. BioLumin-C Serum innehåller vitamin C som ger en jämnare hudton med mindre ojämn pigmentering. Efter mina graviditeter har jag nämligen fått mer pigmentfläckar i pannan som kommer fram när jag är i solen.

Runt ögonen smörjer jag Dermalogicas Stress Positive Eye Lift. Den känns kylande och skön för ögonen och dämpar svullnad. Och nu när jag läste på lite mer såg jag att den faktiskt vunnit pris av skönhetstidningen Daisy Beauty som Årets Aktiva Hudvård 2018.

Efter dessa steg tar jag en pump med mjukgöraren Super Rich Repair som verkligen är som att smörja på ett lent, mjölkigt skydd på huden. Riktigt, riktigt återfuktande utan att kännas det minsta fet. Avslutar alltihop gör jag med solskyddsfaktorn som är lätt och snabbt går in i huden. Syns eller känns inte alls vilket är helt avgörande för om jag ska vilja ha på mig den till vardags.

Det jag slagits av med Dermalogicas produkter är hur oerhört lite man behöver av varje produkt. Precis som att ett riktigt frisörschampo räcker i en evighet räcker dessa produkter lääänge. Sällan krävs klickar större än en grön ärta och två droppar serum räcker till hela ansiktet. Det är väldigt högkoncentrerat och drygt vilket jag verkligen uppskattar.

Hela rutinen tar ungefär fyra minuter och efteråt har jag en skön, åtefruktad bas. Det stramar ingenstans och huden har ett fint glow som osminkad – men också en bra bas där smink kan fästa. Så glad för att min bråkiga hy börjar ge med sig äntligen!

Dermalogica säljs främst via hudvårdssalonger och går du till en salong som erbjuder Dermalogica hjälper de dig med face mapping för att hitta rätt produkt för just din hy.

Underbaraboning är ju mitt instagramkonto för inredningsinspiration. Nu har jag precis passerat 73 000 följare och det roliga är att det inte riktigt verkar vara samma klientel som på mitt vanliga konto Underbaraclaras. Det här kontot når ut till lite andra grupper, nämligen!

Nå. Idag tänkte jag lyfta fram ett svenskt hantverk som ofta syns på Underbaraboning – nämligen trasmattan. I alla äldre hus med självrespekt (men också gärna i nybyggda) har trasmattan en roll att spela. Traditionellt sett vävdes mattan på tygrester från hemmet. Gamla lakan, kläder, säckar, draperier – ja allt som inte längre gick att använda och laga. Tillgången på resttyg bestämde mattans utseende. Därför är också gamla mattor mer intressanta än de man köper nya – nu när trasorna är mer enhetligt färgade och matchande.

Både mamma och mormor var skickliga på att väva och hade varsin vävstol uppsatt hemma där färgglada trasmattor växte fram. Och som vi lekte i vävstolarna som barn – körde båt och rymdraket, klättrade och hängde. Och rullarna av trasor fick agera mat, kanonkulor, snöbollar – ja allt möjligt. Jag har också tydliga minnen av mormor och mammas mattvätt på hösten. Mormor eldade och värmde sjövatten i en stor gryta där mattorna tvättades med en stor träpåk och sedan skrubbades och sköljdes vid bryggan.

Dock är min farmor förmodlligen den som mest väckt min kärlek till trasmattan. Hemma i hennes hus är nästan varje millimeter golv täckt av trasmattor. För att minska golvdrag, dölja de slitna trägolven under, skydda mot stickor i fötterna eller bara funka som vacker dekoration.

Jag har märkt att folk idag blir lite osäkra på hur man ska placera trasmattan. I inredningsmagasin ser vi ju hela tiden exempel på väldigt stora, rektangulära mattor. En trasmatta kan kännas lite tunn och apart i sammanhanget – men det är en vanesak. Ofta är det just proportionerna som gör det så fint och liksom gammaldags på riktigt. Långt tillbaka var trasmattan aldrig bredare än 60 cm. Mattans tunna smala stil är en tidsmarkör på samma sätt som en tunn, smal gammal gardin i ett fönster. Jag brukar kalla det för “tarmigt”. Och då menar jag tarmar i den bästa betydelsen! Man vill liksom att det ska vara tunt och smalt…

Nå. Här är några fina trasmattor jag samlat på mitt konto underbaraboning.

Blir så lyckig av Ulrika i Brunnsgårdens bilder. Alla gamla prång, vinklar och vrår. Hur fint hon tagit tillvara på dem. Se så vackert den långa, smala trasmattan ligger i den här hallpassagen. Leder ögat, är skön för fötterna och dämpar ljudet av stegen.

Så här som Denise i Klingska villan har gjort tycker jag också är en fin lösning. Vill man ha känslan av en bred matta istället för en smal kan man lägga flera smala trasmattor kant i kant eller rentav laska ihop dem med ett grovt garn eller mattvarp. Men ska man verkligen ha trasmattor under köksbordet när man har småbarn? Varför inte! Trasmattor går att tvätta i maskin (jag kör mina på 40 grader och lätt centrifugering och låter den sedan torka på en lina eller över en dörr). Lätta att ta ut och skaka är de också!

Precis så som Anna gjort tycker jag om att placera trasmattor. Lite på sniskan sådär. Tänker på Pettson och det är ju en referens som alltid gör en upprymd och glad!

Kyrkstugans trasmatteplacering får mig att tänka på farmors hus. Trasmattor i olika mönster men gemensam färgsättning – här gråblåvita – blir vackra ihop och värmer golvet skönt.

Här är hallen och trapphuset hos Tolvmansmia med mattor i olika riktningar. Farmor hade förresten en lång trasmatta fastnubbad i den hala, kalla trappan. Det ska jag banne mig efterapa. Men först ska jag måla om trappan från vit till någon grågrön färg som hos Mia. Vår vita trapp är en smutskänslig styggelse! Sedan ska jag hitta en trasmatta ämnad för trappor som är nog lång och smal för att funka hemma hos oss!

Att lägga en trasmatta under köksbänken där man står och arbetar – det gillar jag och har haft i köket länge. Det blir mjukare för kroppen, slamrar mindre och tvärtemot vad man kan tro är det lätt att hålla rent. Rasar det ner lite smulor funkar mattan som ett stopp som håller allt på plats. En snabb skakning av mattan frigör smulorna och man får rent i köket igen!

En trasmatta är utmärkt som hallmatta. Vi har en (oöm) trasmatta i hallen just för att samla ihop smuts och grus från skorna. Jag tvättar den någon gång i månaden och skakar den varje vecka eller oftare den här säsongen.

Och så vill jag ge ett lite tips på placering av trasmatta – som här hos Byggbögarna. En lång trasmatta kan på detta sätt “ledas om” genom huset. Typiskt charmigt och enkelt sätt att lösa situationen på!

Jag avslutar med en bild från mitt eget hem bara för att visa vad för fint man mer kan göra mer med trasmattor – till exempel lägga dem som dyna på en kökssoffa! De ligger stadigt, är mjuka och sköna och tål slitage. De kan också vara vackra att hänga på väggen likt en rana. Jag spanar förresten att ranor kommer bli svinheta nu igen. Perfekta väggdekorationer och sicken TUR att jag har kvar flera av mammas vackra handvävda ullranor att dekorera väggarna med.

Underbara krukor, krus och korgar

För några år sedan odlade vi tomater i stor skala. Vårt 300 kvm stora växthus var fyllt med tomatplantor till alla våra grönsaksprenumeranter. Saknar fortfarande doften när man gick in där en blåskall sommardag och kände värmen välla mot en. Och doften av solvarm tomat. Den där doften man bara i undantagsfall kan uppfatta i bladfästet på en stenhård röd kvisttomat från affären. Den ljuvliga och fullkomligt bedövande doften var hela växthuset fyllt av…

Tomat är den grönsak jag skulle välja att äta om jag bara fick äta en enda i resten av mitt liv. Så mångsidig och god att tillaga. Göra till en soppa, ugnsbaka med olja och kryddor, skiva på en tallrik och varva med mozzarella och basilika. Eller så bara äta den som jag gör allra helst nämligen rakt upp och ned som ett äpple. Och så på med lite örtsalt mellan varje tugga!

Sedan vi slutade odla tomat i stor skala (det var svårt att få ekonomi i den delen av jordbruket) har vi odlat tomat i noll skala. Så tråkigt! Har tänkt att det ska bli av varje sommar men inte riktigt kommit till skott. Tomat kan ju kännas lite avskräckande. Den får inte torka och vill helst ha stabila 20-30 grader för att trivas. Men nu är tomatlängtan åtgärdad – för nu har jag slagit till på ett helt gäng plantor från Blomsterlandet. Jag hoppade helt över momentet med att förså och gick direkt på att köpa färdiga plantor.

Vilken lyx ändå! Blomsterlandet har både robusta småplantor som kommer ge tomater närmare sommaren men dessutom större plantor som redan nu är fulla med tomat. Jag valde båda varianterna.

Det fina med att odla själv är att man kan välja mellan många fler sorter. Härliga bifftomater att lägga på grillen, lilasvarta små rackare som smakar sött som vindruvor, gula, orangea, grönaktiga och förstås alldeles illröda. Olika sorter passar för olika maträtter och tillagningssätt.

Jag lyxade till det med särskild tomatjord den här gången men det måste man inte göra. Däremot är kvalitetsjord alltid värt att lägga pengar på! I det här inlägget fokuserar jag på hur man får färdiguppdrivna tomatplantorna att trivas – men vill du läsa mer om hur du frösår tomat själv så kan du läsa om det på blomsterlandet.se

Här kommer nu mina bästa tips för att odla tomat. För det ÄR faktiskt inte svårt så länge man bara hittar en lämplig och tillräckligt skyddad plats i trädgården

Mina bästa tips för att odla tomat!

Tomat vill stå i en stor kruka med gott om plats för rötterna. Jag brukar använda en lite grövre krukjord/grönsaksjord med större “bitar” i. Sådana bitar lagrar nämligen in vatten och fungerar som en vätskereservoar. Viktigt när man krukodlar och jorden annars lätt torkar bort. Odlar du på friland är det bra att gödsla upp jorden ordentligt innan och se till så att den är lucker och fin.

Plantor som drivits upp inne behöver avhärdas innan de flyttas ut permanent. Det innebär att man under någon vecka ställer ut plantorna ett par timmar per dag och succesivt ökar tiden.

Tomater behöver inte stå i växthus – men det är lättare att lyckas där. Leta rätt på ett soligt lähörn i trädgården eller på balkongen. Och kan du till exempel luta ett gammal fönster eller en ram med lite genomskinllig plast över tomatplantorna – ja då kommer de uppskatta det! Tomater gillar när temperaturen dagtid ligger mellan 20-30 grader ungefär. Nattetid behöver det vara omkring 8-10 grader för att tomaterna ska trivas. Så akta frosten!

När tomaterna kommit igång och börjat växa ordentligt får man vara måttlig med vattningen. De får varken torka upp helt eller bli stående i vatten – då kan rötterna ruttna. Och när plantorna väl fått frukt kan man med fördel dra ner på vattningen. Erfarna odlare säger att det gör smaken bättre på tomaterna. Själv tycker jag att ALLA egenodlade tomater är godisgoda!

Tomater är klättrare som behöver något att bindas upp med. Fäst ett snöre i taket på växthuset som tomaten kan slingra sig runt. På friland kan man istället låta den klättra längs en käpp eller spaljé. Även busktomater som inte klättrar behöver stöd – ett gäng blomsterpinnar som fästs ihop avlastar grenarna. Extra noga är det när tomaterna börjar mogna och tynger ner kvistarna.

För att man inte bara ska få blad på sina tomatplantor gäller det att tjuva alla sidoskott. Tomaten skjuter hela tiden nya skott i bladvecken på huvudstammen. Dessa skott måste plockas bort (tjuvas) för annars bildar tomatplantan mindre frukt. Busktomater behöver i regel inte tjuvas.

Tomat kan fram till augusti vattnas med en svag näringslösning med måttlig kvävehalt och hög andel fosfor och kalium. Nässelvatten och guldvatten funkar utmärkt – men börjar plantorna få väldigt mycket blad kan det vara läge att minska gödslingen. Hellre lite och ofta än mycket och sällan.

På hösten när man börjar frukta nattfrost kan man skörda omogna tomater och låta dem eftermogna inomhus. Jag brukar lägga dem luftigt i en tidningsklädd plastback tillsammans med äpplen. Äpplen avger etylengas som påskyndar mognaden hos annan frukt. Även klasar som gått av och omogna tomater som ramlat ner kan tas in löpande under säsongen. Gröna tomater passar bra att steka eller göra marmelad och chutney av.

Lycka till med tomatodlingen nu! På Blomsterlandet finns allt som behövs för att odla tomater. Fröer, plantor, krukor, jord, näring och snören och pinnar för att binda upp dem på ett bra sätt!

Odla potatis – en guide

Odla morötter – en guide

Odla kål – en guide

Odla vinbär – en guide

Odla krusbär – en guide