Pynta porten med gran och grönt

Nu är det dags för lite julinspiration från mitt instagramkonto Underbaraboning. Idag fokuserar jag på julpyntade vackra entréer. Där tycker jag gott man kan slå på stort redan från november. För vem vill egentligen komma hem till ett mörkt, dyster hus om eftermiddagarna? Ingen! That’s who. Så då får man lägga manken till och göra lite mysigt…

@punttilanelamaa

Gula pardörrar med en krans på varje. Så himmelens fint. Och så de små slingorna i granarna vid trappan. Full pott!

@angsheminrederi.se

Kul idé med en granrisportal vid dörren och två små julgranar i gjutjärnsurnorna bredvid

@garverivagen3

Den här iden snodde jag rakt av hem till mig. Istället för krans – en rejäl ruska med ett rött band. Så otroligt enkelt och vackert på samma gång!

@tusenblommor

Den här bilden gör mig sugen att sätta spetsgardiner på insidan av punschverandan. Så gulligt när man drar ihop dem så här på mitten.

@alvtorp1865

Fler magiska gula pardörrar! Och nu är det bestämt – tänker ställa en hel himla julgran på vår farstubro. Lite granris i en urna räcker inte. Titta förresten så pampigt det blir när man placerar ris på det här sättet – ovanför dörrens öppning!

@silwersara

Ett tunt, skirt flor med glittrande ljus runt entrén och en julkärve som ett utropstecken. Tjusigt!

@lannerdesign

Att lägga granris på trappan på det här viset – det är helt otroligt fint! Funkar bästa i landsändar där det inte snöar hela tiden eller när entrén är under tak. Är sugen på något liknande på vår veranda men gissar att det skulle vara täckt av snö inom en kvart.

@mrstemporary

Saknar man ljus vid entrén tycker jag att det här var en gullig lösning. Två lyktor på pinne och en stor stallykta på marken.

 @annlindamaria 

Med en entré under tak kan man gå loss med pyntandet utan rädsla för att allting ska snöa över på en eftermiddag. Avslutar med detta fina julstilleben i gjutjärn och grönt från  Linda i Piteå.

Fredagen känns mer än välkommen

Det har vräkt ner snö i två dagar nu. Och jag är så glad! Glad för vitt på varje träd och att det blir sparkföre igen. Så mysigt med en riktigt snöig första advent.

Den här veckan har varit lite väl intensiv för min smak och jag får verkligen kämpa varje dag för att orka med. Tycker att min amningshjärna funkar ca 30% sämre än i vanliga fall. Och med en gammal utmattning i bagaget som spökar när det blir för mycket – ja, då nöter hetsiga perioder ner mig snabbt.Försöker visualisera nästa vecka när jag gjort bort en stor del av allt jobb. Då ska jag baka mer. Julpyssla och få vinterfint i varje vrå.

Men lite kämpande kvar först innan jag kan pusta ut. Fredagen känns mer än välkommen.

• annonssamarbete Pricerunner •

Håll huvudet kallt i rea-tider

Jag pratade med min kompis härom dagen och beklagade mig över Black Friday-hetsen. Hon kontrade med att hon själv var glad för Black Friday eftersom den möjliggör att hon kan köpa just de skor som hennes tonårsdotter önskar sig mest av allt i julklapp. Som alla i klassen har men som de inte har råd med annars.

Hon hade förstås rätt. Att handla på mellandagsrean eller Black Friday är förstås inte fel per automatik. Handlar man saker man ändå behöver köpa är det ju helt rimligt att göra det när priset är som lägst. För även om vi minskar vår konsumtion och köper mer begagnat är det ju vissa saker som vi kommer behöva köpa nya. Att då göra som jag förfäktade inför min vän – nämligen strunta i rean och vänta tills det blir fullpris (av något slags moralisk princip ) – det är en lyx man bara kan unna sig om man har gott om pengar.

Ett av problemen med reor är dock att vi i slutändan sällan sparar pengar på dem. Det är ju så lätt dras med och handla mer än vi planerat. Helt andra saker och väldigt impulsstyrt. Tillfälliga lågpriskampanjer brukar ju ha den stressande effekten på oss. Mer än en gång har jag kommit hem med en illasittande reatopp jag bara köpt för att den var billig. Som att priset skulle släta över den dåliga passformen den dagen den ska användas? Så oerhört dumt! Oftast har den sedan hängt oanvänd i garderoben. Snacka om dyrt inköp både för miljön och plånboken. Bra reaköp har jag däremot gjort när jag haft min lista över viktiga, kommande inköp redo. Och passat på att slå till när det varit kundklubbsrabatter eller rea.

Ni vet ju att jag har en liten hemkunskapsfröken i mig som gillar att ge både husmorstips och snålknep. Dessutom har jag jobbat i butik under flera år och sett REA-hetsen på nära håll. Så här kommer nu mina viktigaste råd för att hålla huvudet kallt under reorna.

Underbaraclaras REA-guide

  • Bara det som är rejält prissänkt får kallas rea. Rean får inte pågår hur länge som helst och rean ska vara på butikens befintliga sortiment. Inte tillfälligt inköpt lager som säljs billigt. Butiker som missbrukar begreppet rea kan du anmäla till Konsumentverket.
  • Det är inte tillåtet – men ändå inte helt ovanligt – att handlare höjer priserna innan rean för att sedan sänka dem till ordinarie pris igen och då kalla det för rea. Genom en prisjämförelsetjänst som Pricerunnerkan du kontrollera att detta inte sker. Hos dem finns statistik över handlarnas tidigare priser så att du enkelt kan veta ifall det verkligen är en prissänkt vara.
  • Öppet köp och bytesrätt gäller inte automatiskt om du handlar rea i butik. Handlar du däremot på distans så gäller distansköpslagen oavsett om det är rea eller ej. Den innebär att du har 14 dagars ångerrätt och att den fristen börjar löpa dagen efter att du tagit emot varan.
  • Ta reda på så mycket du kan om ditt planerade inköp. Läs gärna expertester och recensioner för att få en bättre uppfattning. Kanske är det bättre att till fullpris köpa den där elvispen som fick bäst i test – istället för den som har bäst rabatt under rean? Hos Pricerunner finns flera experttester av allt ifrån gräsklippare och sovsäckar till hushållsmaskiner och utebelysning. Om just den produkt du är ute efter finns på rea – kan du ta reda på via Pricerunners samlingssida för erbjudanden.
  • Ibland hamnar defekta varor på rea i butikerna. Som den där tröjan med hål eller blusen med sminkfläck som tidigare kunder har valt bort. Inspektera alltid ditt reaköp noga så att du känner till eventuella brister på förhand.
  • Samma regler om reklamationer gäller för reavaror som för produkter till ordinarie pris. Om inte varan tydligt såldes till nedsatt pris på grund av en defekt. Vill butiken inte gå med på att reklamera kan du alltid kontakta Allmänna Reklamationsnämnden för hjälp.

Sånt som är vettigt att handla på rea

  • Förbrukningsartiklar du ändå måste köpa. Stearinljus, servetter, batterier, schampo…
  • Långsiktiga genomtänkta inköp av sånt du verkligen behöver. Som ny vinterjacka, ett ullunderställ eller sneakers av just det där märket som tonårsdottern önskar sig.
  • Stora investeringar du ändå måste göra, eller planerat att göra inom kort. Som en spis, en ny kamera eller en cykel.

Bonustips! Ha en lista redo på vad du verkligen behöver när du handlar. Och håll dig stenhårt till den. Ibland hittar du oplanerat någonting dyrt till billigt pris. Men hade du inte velat ha den till fullpris – köp den inte till rabatterat pris heller. Sänkt pris förvandlar aldrig fula, onödiga saker till snygga och nödvändiga.

Vintern är natten efter den långa dagen

Vinterns mörker erbjuder samma stillhet som när en vass taklampa släcks och ett ensamt stearinljus får lysa i dess ställe. Kanske beklagar man mörkret. Skyr kylan. Drömmer sig bort. Men inte skulle man orka med en vass vårsol nu? En knoppande, fågelkvittrande och intensiv maj? Med tusen dofter och synintryck och ljud? Nej, jag ryser faktiskt av tanken.

En kall och tyst vinter är precis vad som behövs för att samla kraft igen. Vintern är som natten efter en lång och intensiv dag. Natten behövs för att kunna uppskatta dagen. Våren vore ingenting utan den mörka perioden som föregick den.

Jag går in i den här tiden med samma känsla som när jag lägger mig för natten. Inte rädd för det mörka, tysta. Skuggorna och gråskalorna. Utan trygg i att det är nu jag får vila. Tids nog blir det dag igen.

Tisdag med matlag

Ikväll har vi haft matlag hemma hos oss. Ute föll snön och temperaturen sjönk grad för grad. Inne njöt vi ljuset från nitton tända stearinljus och en hel drös med adventstjärnor. Jo, de fick komma upp en vecka för tidigt i år. Men jag har så mycket för mig fram till advent att jag annars inte skulle hunnit adventsdekorera alls. Och det hade ju varit KATASTROF!

Hela den här veckan är lite snurrig. Så mycket jobb som ska färdigställas med förhoppningen om att i gengäld kunna ha en riktigt lugn och skön december. Det är det ju helt klart värt så jag kämpar på.

Vid tiotiden ikväll skingrades matlaget och jag plockade iordning det värsta stöket i köket. Och nu ska jag själv strax sova. Bjussar först bara på Ulf och Ylva-Karin som bekantar sig med varandra på bebisvis.

Mums. Den där ska jag undersöka. Ser smaskig ut.

Attackerar när den tittar bort

Sliter tag i utstickande del och säkrar grepp

Gapar och tar ett rejält bett.

Tvi. Hår i munnen. Menlös smak. Ändå positivt överraskad av kraftig ljudeffekt.

En tjuv, en tomte och ett par spända skinkor

Jag har aldrig velat visa vinden för dig som läser bloggen, ja inte för någon annan heller. Där finns undangömd skit jag inte vill att någon ska se.

Men Erica har tjatat och tjatat om att gå upp och se hur det ser ut.

Till sist öppnar jag luckan och låter ljuset falla in. Erica börjar direkt leta efter skatter. Helst ville se tecken på oknytt. Istället ställs hon ansikte mot ansikte med en tjuv.

Vi skulle aldrig ha gått upp på vinden.

• annonssamarbete Adlibris •

Läsning för mörka kvällar

Jag har ju många gånger skrivit om vikten av att läsa för barn. Förutom att det är en mysig stund för närhet och vilsamt umgänge – är det ett sätt för barnen att läsa sig om världen och utveckla sitt språk. Så att de bättre kan sätta ord på sina tankar och känslor.

Att läsa för barnen varje kväll har blivit en självklarhet här hemma. Och jag tror nyckeln till att läsa handlar om att skapa en vana kring läsandet. Så att man verkligen tar tid för det varje dag.

Och är inte det här den mysigaste lästiden på året ändå? Krypa ner i sängen lite tidigare för att hinna läsa extra länge. Jag har en hel sektion i barnens bokhylla vigd åt julböcker – som är det vi helst läser nu.

Och det roliga är alla julböcker som kommit sista åren – där man läser ett nytt kapitel varje dag. Vi brukar välja en ny sådan bok att läsa varje december. Tidigare favorit har varit Skorstensjul – men jag tror att Snösystern av Maja Lunde kan bli en farlig konkurrent. Illustrationerna av Lisa Aisato är ju helt magiska.

Jamen kolla bara!

Dessutom vill jag rekommendera en ny liten pärla från Per Gustavsson. Han har skrivit och illustrerat många av våra favoriter här hemma – titlar som När Prinsar stannar hemma och En stackars liten haj. Och i den Augustnominerad boken Sen kom Vintern möter vi haren som en dag upptäcker ett vitt strå på kroppen och får en riktig livskris. Det här är en rasande rolig och rörande vinterberättelse!

Här hittar ni Adlibris alla härliga julböcker.

Vill också passa på och tipsa på två julkalendrar så här inför december. Den ena är Pixikalendern. En helt enkelt briljant idé – där en ny Pixibok ryms bakom varje lucka ända fram till julafton. Alldeles lagom långa berättelser för att man ska kunna läsa dem direkt på morgonen när man öppnat luckan.

Förutom en Pixikalender har vi också adventskalendern Handbok för Superhjältar. Kan verkligen rekommendera dessa böcker som vi läst oräkneliga varv för våra barn. Särskilt åttaåringen har varit förtjust i serien om superhjälten Lisa som bekämpar så väl mobbare som skurkar med sina superkrafter. I den här aktivitetskalendern gömmer sig bakom varje lucka pussel, aktivitetsböcker, klistermärken, julpyssel och korta berättelser. Här hittar ni Adlibris julkalendrar!

Det här var två av mina julfavoritböcker ur den sprillans nya bokutgivningen. Här kan ni läsa om äldre julboksfavoriter hemma hos oss.

Middagsvärden

Igår hade jag den stora äran att vara middagsvärd i Go’kväll i SVT. Varje gång jag sett det inslaget i programmet har jag funderat på vilka middagsgäster jag skulle bjudit på om jag fått välja. Och nu när jag fick frågan så var svaret enkelt. Det blev triss i inspirerande kvinnor från litteraturens värld. Så roligt att få komma och prata om något jag brinner för!

Med i studion var också supertrevliga och coola Edda Magnason som spelade sin senaste singeln och härliga bloggaren och bakexperten Christine Heger som bjöd på supergott bröd.

Tittar på programmet kan ni göra här!

8 ikoniska julpynt att leta efter på loppis

Att jag tycker att julpyntet ska vara gammaldags och gärna införskaffas begagnat är ju ingen nyhet. Det blir liksom finast då. Därför har jag sammanställt åtta lite extra “ikoniska” julpynt jag tycker att man ska hålla utkik efter på loppis! På antikaffärer säljs de dyrt men har man tur hittar man dem ibland billigt på second hand….

Kulljstake i rött

Det är någonting så charmigt och härligt med dessa klarröda stakar bestående av träkulor. Fina både som adventsstake och för enkelljus. Kom bara ihåg att stoppa metallkoppar i trästaken (finns att köpa tex på Panduro) ifall det saknas.

Gammaldags porslinstomtar

Jag vet att porslinstomtar är en riktig vattendelare. Men själv älskar jag den äldre sorten med milt ansiktsuttryck och handmålade detaljer. Ibland har man turen att komma över dem billigt bland allt julskröfs på second hand. Tveka inte att slå till! Fler filurer i min samling kan du förresten se här.

Änglaspel

Änglaspelet uppfanns i början av 1900-talet av tysken Walter Stock. De första spelen var rikt ornamenterade och oftast utav tenn. I Sverige blev änglaspel blev vanliga först efter andra världskriget och här var de enklare i utformningen och oftast utav mässing. Jag har två änglaspel hemma som jag är väldigt förtjust i. Ett nytillverkat jag fått i present av min moster och ett gammalt jag fann i originalkartong på en loppis. Här ser ni det senare!

Julkrubba

Julkrubbor är både otroligt vackra men och roliga för barnen att leka med. Jag ställer min lågt så att barnen når upp att flytta runt de fina gamla figurerna. Min julkrubba är köpt på loppis men figurerna i den har tillhört min farmor en gång i tiden.

Granljusstake

Fullkomligt livsfarlig och fullkomligt förtjusande – det är julgransstaken i trä. Jag kom över en riktigt gammal variant med vacker dekor på en antikaffär för några år sedan. Som tur är så är de nytillverkade varianterna också söta. Det finns dessutom trärena byggsatser så att du kan köpa och måla själv. Nytillverkade granar har metallkoppar och sätt för guds skull i sådana om du har turen att hitta en gammal!

Pappersstjärnan & julgranskulorna av glas

Pappersstjärnor finns det gott om i butikerna. Men en riktigt ömtålig gammal pappersstjärna – gärna i orange papp – är det något visst med. Jag har bland annat den här fina från fyrtiotalet. Den sprider ett milt guldgult sken och får hänga uppe i vårt sovrum.

Jag vill också slå ett slag för skira gamla pumlor av glas. Ännu går de ibland att hitta billigt i en loppislåda. Slå till och häng högt i granen – utom räckhåll för klåfingriga ungar.

Tomteparad

Slutligen tycker jag att du ska hålla utkik efter en gammaldags tomteparad. Jag har ett helt gäng i olika modeller. Både stora och små. Med nissar och med lucior. Nytillverkade i gammal stil – och några riktigt gamla original. Ställ i fönster, på bordet eller som här högt upp på ett skåp.

• annonssamarbete Länsförsäkringar Västerbotten •

Så kör du säkrare i vinter

Att köra fram längs vita vintervägar kan vara fridfullt och härligt. Men det kan också vara förfärligt. Som förra vecka när jag lämnat min syster på Kallax Flygplats och skulle köra de 25 milen hem till mig. Själv med Ulf i bilen. Det var en mörk kväll med den märkliga kombinationen snörök och blöt nedebörd. Ulf gallskrek och jag låg bakom en långtradare och kisade för att se vägen. Samtidigt som jag matade in smågodis i munnen för att hålla uppe energin.

Jag passerade en personbil som krockat med mitträcket och en lastbil som åkt av vägen. Och kände hur jag verkligen hatar att köra efter E4an med all tung trafik och bilar som försöker pressa sig förbi. Och mörkret, den begränsade sikten och Ulf som samtidigt gallskrek gav mig nästan panik!

Jag är mer van att köra inlandsväg. Det är lugnt och skönt. Där är jag aldrig rädd – även om det förstås finns andra faror. Som att det saknas viltstängsel och att man kan köra många mil utan att möta en enda människa. Och därmed också står helt utan hjälp ifall bilen skulle krångla. Har man ingen täckning på mobilen kan man ju bli sittande där i timmar! Det hände fler än en gång under min barndom. Under vinterkörningar innan mobiltelefonernas tid.

Att vara förberedd är verkligen A och O när man är ute på vinterväg. Jag har ALLTID varma kläder till hela familjen i bilen. Täckbyxor, täckjacka och gärna filt. En snöskyffel är också viktig om man behöver kunna gräva loss bilen. Och förstås reflexvästar om man måste ut i mörkret på en trafikerad väg.

Men det viktigaste är förstås att anpassa farten till underlaget. Det är ju alltid bättre att komma sent än att inte komma alls. De vanligaste vinterolyckorna är att man åker av vägen eller blir påkörd bakifrån. Men man kan också råka krocka med vilt. Då är en sänkt hastighet helt avgörande för hur väl man klarar kollisionen.

Länsförsäkringar Västerbotten har en himla bra hemsida för vad man ska tänka på för tryggare körning i vinter. Här har jag sammanställt de viktigaste tipsen.

Knepen för en säkrare vinterkörning

-Ha bra vinterdäck på bilen.

-Anpassa hastigheten efter väglaget

-Lägg undan mobiltelefonen

-Se till att alla i familjen är korrekt fastspända

-Kör inte när du är trött

-Sänk farten vid vattendrag, skuggiga partier eller sänkor. Samt vid broar och dalgångar där kan marken vara isig fast vägen i övrigt ser bra ut.

-Om möjligt, försök att undvika körning på trafikintensiva dagar. Att komma en dag tidigare till julfirandet eller stanna en dag längre än alla andra gör resan betydligt behagligare.

-Och för de där tillfällena när olyckan ändå är framme: ha varma kläder, reflexväxt, skyffel, pannlampa, startkablar och bogserlina redo i bilen.

Redaktionsdag på kontoret

I veckan hade jag och Erica en ny redaktionsdag på kontoret. Vi belägrade oss längst in i det vi kallar poddstudion. Fast det är inte så ofta vi poddar just härifrån. Oftast är vi ju i miljö. Hemma hos mig, ute i skogen, på badhuset eller på café.

Redaktionsdagarna är en av mina roligaste arbetsdagarna på terminen. Eftersom jag får arbeta med min blogg på ett mer teoretiskt och strategiskt plan. Och tillsammans med någon. Inte alltid ensam med bloggen som det var förut.

Erica är ju webbredaktör och hjälper mig att tänka smart med bloggen, fundera på hur den kan utvecklas i framtiden och var den är på väg. På redaktionsdagar står Erica framme vid vår stora whiteboard och ritar upp diagram. Slänger ur sig ideer, exemplifierar med kommentarer som kommit och visar statistik av olika slag. Just den här redaktionsdagen diskuterade vi hur bloggen ska byggas om för framtiden.

I vanlig ordning hade Erica fixat massa gott fika så vi skulle orka hålla hjärnverksamheten uppe.

Är så tacksam för att ha ett sådant himla proffs som Erica vid min sida. Som tittar på det jag gör med nya ögon och hjälper mig att se. Om jag skulle nämna en framgångsfaktor i mitt företagande så är det att jag alltid försökt samarbeta med folk som kan saker jag inte kan och som är experter inom sitt område. Om man alltid är den smartaste i rummet är man i fel rum.

Ser fram emot att fortsätta blogga en himla massa år till!

Männen får fan ta och fixa det här nu

Innan jag blev mamma till två pojkar kände jag att jämställdhet mest handlade om kvinnor och flickors rättigheter. Om vår möjlighet att leva bra liv. Att vara ung kvinna är svårt. Kroppskomplex, betygshets, sociala spel och hårda krav.

Men när jag minns min tonårstid tänker jag också på de innerliga, nära vänskapsrelationerna jag hade med tjejer. Hur jag fick en Ipren från en förstående tjejkompis. Hur någon annan bjöd på en tvårutors Plopp från skolcafeterian för att ta udden av PMSn. Jag tänker på hur vi stod i flock och väntade på varandra när någon skulle gå på toaletten. Först när alla var klara följdes vi åt till matan i samlad skara. Alla ska med. Och sedan satte vi oss tillsammans. Och de snubbar som aldrig fick plats vid killarnas bord – varken fysiskt eller personlighetsmässigt – de fick äta med oss.  Jag tänker på hur jag grinade i ett övningsrum på musikskolan och hur tjejerna blockerade dörren inifrån så att jag skulle få grina klart ifred. Jag minns hundra kramar och peppiga sms. Jag minns också kvinnliga lärare som strukit över kinden, stöttat, förmanat och kommit med goda råd. Lagt sig i och varit rimliga, vettiga och underbara förebilder. Några manliga lärare som gjorde samma sak kan jag inte komma ihåg.

Jag vet att jag riskerar att låta som en sådan där odräglig pappa som blir feminist först när han får döttrar.  Men jag måste ändå erkänna att mitt feministiska fokus flyttades när jag fick söner. För vad ska vi göra med sönerna? Jag tänker på dem och hjärtat blöder! Killar är så utsatta – inte minst av varandra. Småpojkarna är rädda för storpojkarna på rasten. Rädda för fotbollar i magen och handduksrapp i omklädningsrummet. Snöbollar som sylas i huvudet. Hårda tacklingar, taskiga skämt och tuff jargong. Att få byxorna neddragna. Eller kalsongerna uppdragna. Det är pojkarna som leker så våldsamt på rasten att en kompis axel åker ur led. Det är pojkarna som slamsar så mycket att deras skolresultat blir lidande. Det är pojkar som inte får klä sig som de vill – för att de tappar i status om de är feminina. Det är pojkar som får lära sig att det är töntigt att bry sig om betyg. Pojkar som inte får gråta. Som övar på att flytta sin smärttröskel. Och som unga vuxna blir det ännu värre. De både utsätter andra och utsätts själva för klart flest våldsbrott. De flesta hemlösa är män och de flesta som hamnar i missbruk likaså. Män utbildar sig i lägre grad och har också sämre skolresultat. Var femte man uppger att han saknar en nära vän och unga män är överrepresenterade i självmordsstatistiken.

När jag såg dokumentären om Tim Bergling (Avicii) fastnade jag för hur han kämpade för att kommunicera att han inte klarade mer. Inte orkade. Och hur han omgavs av män som inte nickade förstående, inte fyllde i hans meningar, inte snappade upp vad han sa mellan raderna. De mötte honom inte halvvägs och hjälper honom inte att fatta besluten han behöver för att kunna må bättre. De vill inte se. Eller förstod inte.

Och precis det han nekades av männen i sin omgivning är det som vi kvinnor är så bra på att ge varandra. Vi är fostrade till det. Förståelse. Bekräftelse. Att se varandra. Väninnornas funktion är att säga -Gå hem och ta en Ipren och lägg dig och sov. Strunta i dina träiga svärföräldrar som bara lägger sig i allting. Här, ta en kakbit till. Nu ältar vi din knäppa chef en stund, ditt krisande äktenskap eller din begynnande utmattning.  Kanske gråter vi lite eller skrattar tills vi kissar på oss. Väninnor hjälper varandra att se klart.

När feminister pratar om de samhällsproblem som det manliga könet skapar och själva blir offer för. Ja då händer det att något ljushuvud påpekar att ”det minsann är kvinnorna som uppfostrat pojkarna så de måste ju göra något fel”.

Det är egentligen för dumt för att bevärdiga med ett svar. Men om någon nu ändå undrar vill jag slå fast att felet inte är vad kvinnorna gör. Utan vad männen inte gör. Deras frånvaro. Deras oförmåga och ointresse för att vara de goda förebilder som pojkar förtjänar.

Det är synd om pojkarna. Ni män får fan ta och fixa det här nu.

Loppat i Boden

Usch nu har jag varit i farten och loppat igen så att jag nästan skäms. Men när hälsade på hos min faster i Boden – på väg upp till mormors hus – stannade vi till på världens bästa loppis! Hurra vad mycket jag fann. Som synes en trave bilderböcker. Och en trave kläder.

Underbara mönstrade barnkläder. Till mina barn och juklappar till Annas. Kolla in koftan med mönsterstickade bär på! Kommer bli oemotståndlig på Ulf tillsammans med de rutiga hängselbyxorna som ligger under.

Den perfekta lilla hyacintkrukan. Med en förvånad mun på ena sidan och en glad på den andra. Samt en helt onödig liten vas av blått porslin.

Och så en liten skir toppspira i glas. För adventsgranen jag alltid har här hemma. Samt en liten ljusstake med handtag och plats för en tändsticksask under. En blå keramikskål lagom till dressing och en stor fin plåtburk. Behöver fler till alla mina kakgömmor!

Och så detta underbara majolikafat i storlek XL i precis den serie jag samlar på. Till höger skymtar också en fin grön lampett som ska få hänga i vår hall så småningom.

Två små gula handgjorda skålar. För flingsalt, sojan till sushin eller annat lämpligt ändamål.

Slutligen ett gäng skira kaffekoppar.

Onsdagsfunderingar

Jag blir så glad när jag tittar in på bloggen idag och ser alla kommentarer kring gårdagens poddavsnitt av En Underbar Pod! Det här är en av alla underbara saker med podden. Att jag får pröva mina tankar på ett annat sätt än här. Kanske har det med det skrivna ordet att göra? Att det som skrivs blir så definitivt? Att man inte hör det prövande tonfallet, självironin, dubbelheten. Som kan komma fram i en podd.

Jag skulle till exempel aldrig orka skriva ett blogginlägg med det jag pratade om i podden igår. Det skulle bli läsarstorm. Men i samtal med Erica så kan jag pröva det svåra, förbjuda, luriga. Det man skäms över och det man inte begriper sig på. Våga pröva resonemang utan att ha tänkt färdigt eller veta riktigt var man står. Jag är så tacksam för att utöver bloggen också ha podden och alla era fantastiska lyssnare med er roliga reflektioner kring det som sägs. Kanske borde vi ha en facebookgrupp för alla poddlyssnare att diskutera i? Alla lyssnare är ju inte bloggläsare som vill kommentera här…

Nå. Det var egentligen en parantes. Sitter och jobbar i sängen idag. Folke är hemma sjuk. Jakobs lillasyster hjälper mig med Ulf och jag sitter och knattrar på mitt tangentbord för att få undan lite jobb. Arbetar mycket i november för att kunna vara mer ledig i december. Känns rimligt. Här står ouppackade väskor på golvet och påsar med skräp och kläder som ska sorteras. Vi behöver nog ägna hela helgen åt att städa. Men det får bli då. Just nu fokuserar jag på mitt arbete. Imorgon ska jag till SVT och spela in lite och så har jag en radda sponsrade inlägg som ska produceras. November, december och maj är högsäsong för bloggsamarbeten. Önskar att jag kunde portionera ut det lite mer jämt över året – för efter jul är det oftast en lång period av stiltje. Men nu ser läget ut så här och då försöker jag vara rask på att producera annat roligt material samtidigt. Så att den här tiden blir en riktigt matig, härlig tid för er som följer mig.

Ha en härlig onsdag nu. Och om det inte går så är det en bedrift nog att bara försöka stå ut!

Som feminist har jag inte velat tänka på det här…

Hur sköter du och din man era får? Erica ställer frågan i dagens poddavsnitt. Jag känner mig fånig när jag ska svara. Frågan sätter fingret på en öm punkt. När jag ska svara börjar jag vädra tankar jag inte ens velat ville röra med tång.

Nu kan jag inte sluta tänka på just de där förbjudna tankarna.

Följ med oss ut i fårhagen och in i en diskussion om könsroller som ändras med åren.