Även om bloggen alltid är mitt nummer ett så är det väldigt roligt med instagram också. De båda kanalerna kompletterar varandra så bra. Idag passerade jag 90 000 följare på mitt instagramkonto Underbaraclaras och 60 0000 följare på mitt konto Underbaraboning. Så kul! Här kommer de mest klickade posterna under det gångna året. Jag har jag gjort 378 inlägg och fått 1,3 miljoner likes på min instagram och det visar sig föga förvånande att bebisar är en vinnande formula 🙂

7938 likes 110 kommentarer

Skolavslutningar tar på krafterna 😌

7882 likes 150 kommentarer

Alldeles nypermanentad 🌱

7585 likes 163 kommentarer

Här var han fyra månader. Om ett par veckor fyller han åtta år. Föräldrar som pratar om hur tiden flyger är tröttsamma. Men jag känner exakt samma sak och blir livrädd. För om de senaste åtta åren gått så här snabbt kommer de kommande åtta åren gå lika fort. Och då är han sexton imorgon. En ålder då landet-kids ofta flyttar hemifrån. Till stan. Ifrån sin mamma 💔 Det är nästan för hemskt för att tänka på. Lika otäckt som Twin Peaks, mördare och kärnkraftverk som havererar. Hälsningar en hormonell, gravidkänslig snart trebarnsmamma som inte kan sova om nätterna utan ligger och oroar sig för sina barn.

17 100 likes 1102 kommentarer

Ett litet livstecken på bloggen idag 🌱

12 300 likes 271 kommentarer

Jag är så kär ❤️

10 000 likes 168 kommentarer

Barnvälsignelse idag för alla tre ungar. Med efterföljande fest i trädgården. Jag är så glad! Det hade inte kunnat bli mysigare, härligare eller ens bättre väder. Detta var max. Jag och Jakob sjöng för pojkarna i kyrkan (liten snutt finns på stories) och kära @minkarusell höll i ceremonin tillsammans med pastor Nils. 🎈

9984 likes 786 kommentarer

Idag skulle min mamma ha fyllt 63 år. Hade hon levt hade hon inte ens hunnit bli pensionär! Och vi skulle säkert förberett oss för att fira jul ihop. Hon och pappa alla deras fem barnbarn. Det är så fruktansvärt att vi istället förlorade henne för elva år sedan. Allt liv som inte blev levt. All kärlek som inte hann kännas. Minnen som aldrig fick skapas.

Oftast går det bra. Jag står ut. Man måste ju. Ändå kan hugget, den vansinniga svartsjukan, ta över. När jag ser andra gå med sin mamma på stan. Få hjälp med barnpassning eller fönsterputsning. Öppna mammapresenter som stickade vantar eller nytt nattlinne eller något annat kärleksfullt praktiskt som bara ens mamma ordnar.

Jag är övertygad om att jag själv blev mamma vid 24 års ålder på grund av den insikten. Att livet är kort. Att man kanske inte får leva så länge man tänkt sig. Att varje dag räknas. Vänta inte med det viktigaste.

Idag har jag försökt skapa ännu en kärleksrik och meningsfull dag för mina tre pojkar. Så att jag fått fylla dem till brädden med min omsorg. Under den tid vi får ihop. Förhoppningsvis många fler år än min egen mamma fick ❤️

9005 likes 103 kommentarer

En tur i skymningen, längs vår fina byaväg. Med bebis i sparklådan, nedbäddad med tre fårskinn. Kölddimma och rosa himmel. Fint så det förslår

17500 likes 586 kommentarer

Jag kände dig redan som frö. Jag visste långt innan det syntes. Att du skulle fästa. Klamra dig kvar i mig.
Ändå.
Tänk att det var du
Hela tiden du
Det var du som var hos mig.
Alla vaknätter. Alla dimgrå dagar. Alla gånger vi strykt över magen och undrat.
Och så var det du
Hela tiden du
Det var du som var hos mig

Ååå vilka långa härliga mellandagar vi har. Julen har känts så lång i år men så var vi ju också lediga ända från den 19e december! Nu är i alla fall syrran här med sin familj och barnen leker sig blå i ansiktet.

Så mycket kärleks sköljs över Ulf som nu har fyra barn som tycker att han är det sötaste man kan tänka sig.

Vi har haft vår andra julklappsutdelning till barnen.

Bra att suga lite på karamellen.

Jag hade köpt loppade presenter till mina syskonbarn och Anna hade gjort detsamma till mina.

Bertil fick ett Sverigepussel

Och varsin festlig och gräslig ”hatt” som Anna sytt – precis som de önskat sig. Åttaåringen har en excentrisk sida så han fick en låååång mössa modell tomteluva, med olikfärgade stjärnfält på. Längst ner en orange hårboll som såg ut som något katten Gustaf kräkts upp. Förfärligt härligt! Folke fick en likadan för rätt ska vara rätt.

Tjejerna var väldigt nöjda med klänningarna och drog på dem utanpå pyjamasarna.

När vi inte öppnat julklappar har vi åkt skidor, skridskor, byggt snökojor och degat med cernitlera/fimolera som barnen fått i gemensam present. BÄSTA presenten för övrigt. Först kan de lägga flera timmar på att dega. Sedan kan de måla leran med hobbyfärg om de får lust. Sedan kan de leka med de färdiga alstren. Sammanlagt dagar av underhållning.

Men det är ganska ansträngande att vara med sina kusiner hela dagarna och leka non stop. Så på eftermiddagen sätter vi på gamla julkalendrar som de får kika på tillsammans i myshörnan.

Imorgon gör vi avbrott i den lugna lunken för då stundar världens nyårsbaluns här hemma. Och vi har ägnat dagen åt att laga mat. Hörs snart!

Mera mellandagsmys

Så har det blivit dags för den traditionsenliga årssammanfattningen! Brukar ju göra den här varje år. Här hittar ni 2018,  2017,  2016, 2015, 2014, 2013, 2012 och 2011 och 2010. Ni får gärna låna listan till era bloggar! 

Gjorde du något 2019 som du aldrig gjort förut? Blev trebarnsmamma.

Genomdrev du någon stor förändring? Ja. Jag tog för första gången ut mer ”riktig” mammaledighet. Mer barnvaktshjälp, mer jobb för min assisten Charlotte och mer vila för mig. Har försökt att mest göra roliga jobb och ta bort allt tråkigt. Bra beslut!

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja, till min stora glädje fick Albin och Ulrika sin Ylva-Karin fem veckor innan vi fick Ulf. Deras dottr Ada och Bertil är också jämnåriga och har varit som ler och långhalm sedan småbarnstiden. Så glad att veta att Ulf och Ylva-Karin alltid kommer ha varandra!”

Vilket datum från år 2019 kommer du alltid att minnas? Flera dagar. Den dag min svärfar dog. Den dag Ulf föddes. Och så barnvälsignelsen som var bästa dagen på hela året. En av livets bättre dagar faktiskt.

Dog någon som stod dig nära? Ja, min svärfar, min mormor och min hund Melker. Det var ett väldigt jobbigt år på det sättet.

Vilka länder besökte du? Jag höll mig i Sverige.

Bästa köpet? Hjälp. Från Charlotte och Erica framförallt. Har insett hur mycket jag kan delegera sedan jag fick barn och blev tvungen att delegera. Hjälp är bästa köpet jag gjort.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Att bli trebarnsmamma. Det var verkligen pusselbiten som saknats. Och att se mina storbarn uppskatta och älska sin lillebror så mycket. De är fortfarande vrålkära i honom och jag tycker att de utvecklas så mycket av att ha fått ett till syskon.

Saknade du något under år 2019 som du vill ha år 2020?  Hälsan.

Vad önskar du att du gjort mer?  Sovit

Vad önskar du att du gjort mindre? Legat vaken i vargtimmen med ångest.

Favoritserier från året som gått?  Sucession.

Bästa boken du läst i år?  Ett jävla solsken av Fatima Bremmer.

Största musikaliska upptäckten? Daniel Norgren.

Vad var din största framgång på jobbet 2019?  Jag har trots mammaledighet på deltid omsatt mer i företaget än någonsin – samtidigt som jag har hittat ett sätt att göra det enklare och roligare för mig. Vilket gör att bloggandet ännu härligare!

Största framgång på det privata planet?  Att jag är en så himla snäll och trygg och kärleksfull mamma. Här skulle jag kunna lägga in fjorton brasklappar om att jag också är otillräcklig och dålig och sträng och yadayada men det tänker jag inte göra. För jag är faktiskt snäll, trygg och kärleksfull. Och det räcker långt.

Största misstaget? Att inte ta mina hälsoproblem på allvar och börja utreda dem i tid.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Ledsnare än 2018 eftersom vi hade flera svåra förluster – samtidigt ändå ganska glad med tanke på omständigheterna. Jag tackar Ulf för det.

Vad spenderade du mest pengar på? Att vara mammaledig i högre grad. Är väldigt dyrt när man driver företag.

Något du önskade dig och fick? Ett friskt, välmående barn!

Något du önskade dig och inte fick? Ja. Att jag skulle återhämta mig snabbt från graviditeten, komma igång med tränandet och kunna ta hand om mig själv bättre. Så blev det inte.

Vad gjorde du på din födelsedag 2019? Vi var på påsklov hos Jakobs mormor och hela hans familj kom och sjöng för mig på morgonen!

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Väldigt många saker. Men en konkret grej hade ju varit att sluppit smärta och oro över min hälsa.

Vad fick dig att må bra? Bebisen, matlaget, att bada massor på sommaren, att vara mer i mormors hus och vara ledig.

Vem saknade du? Alla jag förlorat.

De bästa nya människorna du träffade? Kan inte komma på att jag träffade någon ny människa det här året? Har mest hållit mig hemma och det har varit underbart. Fast jo. ULF! Han är den bästa nya människa jag träffat.

Mest stolt över? Min familj. Men också mitt företag. Tycker att båda delarna artar sig rätt så bra.

Högsta önskan just nu?  Om jag ska önska något rent egoistiskt för mig själv så är det att få ork och resurser att hitta tillbaka till min hälsa det här året. 2020 ska bli hälsans år för mig. Både psykiskt och fysiskt. Skriver mer om det snart för det är något jag gått och grubblat på i flera månader.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år?  Ta ännu mer hjälp med allt jag bara kan ta hjälp med och som jag själv inte gillar eller orkar göra.

Jag brinner ju för att göra den här platsen till ett inspirerande och härligt ställe. Men trots att jag bloggat i över tretton år är det ganska oförutsägbart vad som verkligen kommer funka. Det är till exempel sällan de inlägg som jag lägger ned mest tid på som väcker mest engagemang hos er som läser. Ibland är det faktiskt HELT otippad saker som ni inte kan låta bli att kommentera.

Här kommer de tretton mest engagerande blogginläggen under 2019!

13. Gravid och full av ångest (104 kommentarer)

Ett inlägg jag skrev om min eskalerande gravidångest som drabbade mig extra svårt den här graviditeten och höll mig vaken nätterna igeno,. Men som vanligt blev det lite bättre efter att jag skrivit inlägget och fått era kloka kommentarer och perspektiv på mina egna känslor.

12. Männen får fan ta och fixa det här nu (105 kommentarer)

En Expressenkrönika som jag inte tidigare publicerat på bloggen fick ett eget inlägg. Om att det är papporna som måste styra upp det här nu…

11. På cykelsemester i evigheten (129 kommentarer)

Inlägget jag skrev direkt efter att mormor dött. Så fina kommentarer och så mycket kärleksfullt stöd.

10. I bebisbubblan (142 kommentarer)

Första bilden på lillen. En liten hälsning från bebisbubblan som den här gången var mycket mysigare eftersom jag också fick dela den med Bertil och Folke.

9. Kär i Per (177 kommentarer)

Aldrig hade jag väl kunnat ana att vi var så många som varit kär i samma kändisar när vi var barn. Och då menar jag inte Brad Pitt eller Johnny Depp eller så. Utan lite mer…originella kärlekar.

8. Vad ska babyn heta? (180 kommentarer)

Så hette boken jag fick i present av min vän Elina strax innan Ulf föddes. Ni tog rubriken bokstavligt och kom med några hundra underbara namnförslag!

7. Olyckan (189 kommentarer)

Inlägget om den hemska glasolyckan som hände oss i höstas. Det jag inte skrev men som adderade till det otäcka var att det hände när Jakob var på väg för att gravsätta sin pappa. Förstår i efterhand att det var en stor del av paniken för mig. Att jag inte visste om jag skulle ringa Jakob och be om hjälp eller låta honom åka iväg. Det blev helt enkelt total kortslutning.

6. Rop på mamma (205 kommentarer)

Vad många sorgesamma inlägg jag skrivit i år slår det mig när jag går tillbaka. Det här kom rätt ur hjärtat i höstas, när jag verkligen mådde pyton. Strax efter inledde jag kurning av bebisen och med uppstyrda sovtider fick jag möjlighet att återhämta mig igen.

5. Kan man få be om en lite sansad klimatdebatt tack (209 kommentarer)

Det är så svårt att skriva om känsliga ämnen som till exempel miljödebatten. Utan att typ klimatförnekare ska använda ens text som inteckning för att fortsätta göra ingenting. Det var ju INTE vad jag menade med denna text, som blev en himla delningsraket när jag publicerat den. Ändå glad för att jag skrev den eftersom jag tycker perspektivet behövs i debatten.

4. Riktiga miljöhjältar skaffar inte barn (222 kommentarer)

Ännu en text som blev en riktig vattendelare. Står såklart fortfarande för vartenda ord.

3. Vad ska det bli av det? (249 kommentarer)

Har bestämt för att göra slag i saken och skapa något av mina teckningar. Gjorde en liten gallup om vad och fick 249 värdefulla svar ifrån er!

2. Tack för allt lille vän (343 kommentarer)

Det hjälps inte att det ”bara” är en hund – man blir ändå otroligt ledsen när hunden i fråga dör. Det vet alla som själv haft ett husdjur. Och det är ni många som varit med om och känner sympati inför <3

1.Ett livstecken (432 kommentarer)

Årets mest kommenterade blogginlägg blev föga förvånande det här första lilla livstecknet efter förlossningen.

Hoppas ni har haft en härlig julafton allihopa! Vi har firat hos min mans mormor och det har varit toppenbra. Tycker ju om att vara värdinna till jul – men kanske inte varje jul. I år var det väldigt skönt att inte ha huvudansvaret utan bara njuta någon annans omsorg. Jag har mest låtit kameran vila förutom under själva julaftonssparken. Det var ett helt otroligt väder och vi gav oss ut på en tur.

Soliga, snörika decemberdagar får ett alldeles särskilt ljus över sig. Med färger som aldrig annars syns.

Orange himmel, lila träd och rosa skuggor.

Vart man än vänder blicken ser man ett potentiellt julkort.

Och vackra vinterfåglar.

Jag har alltid skrattat lite åt folk som säger att de inte vet hur man sparkar. I mina öron är det ungefär som att säga att man inte vet hur man använder en stol. Men sedan jag fått barn har jag fått upp ögonen för hur svårt det faktiskt kan vara. I alla fall när man är fem år och både ska balansera, sparka och styra samtidigt.

Går dock lite lättare i nedförsbackar…

Och backar finns det gott om här.

Vad gör vi mer då? Vi äter, skidar, spelar spel och äter lite till. På precis det fridfulla sätt som en julhelg gärna ska förflyta.

God fortsättning allihopa!

Nu ska du få receptet på en god vegetarisk snitt du kan bjuda på till välkomstdrinken eller som ett snack. Med den underbara mixen grönkål, mandel, färskost och Västerbottensost.

Jag gjorde snittarna på från Polarbröd. Men precis lika gott blir det att göra dem på deras mjuka tunnbröd . Då kan du stansa ut snittarna, rosta hastigt i ugnen på 200 grader tills de blir gyllenbruna. Och avsluta med att lägga på fyllningen och servera.

Grönkålssnittar med mandel och lagrad ost

Du behöver (ca 20 snittar)

1/2 dl mandel

1/2 rödlök finhackad

100 gr färsk grönkål

50 g färskost

50 g västerbottensost till dekoration

salt, peppar

Gör så här

Stansa med ett runt mått ut bitar ur en Jubileumskaka.

Rosta mandeln lätt i en stekpanna så att den blir gyllenbrun. Grovhacka och lägg åt sidan. Placera en stor klick smör i stekpannan och lägg sedan ner den finhackade rödlöken och den strimlade grönkålen. Låt fräsa tills den mesta vätskan lämnat grönkålen. Klicka då ner färskosten och tillsätt mandlarna. Värm ihop till en röra. Salta och peppra.

Strax innan servering klickar du ut den ljumma röran på snittarna och strör över lite västerbottensost

Ät och njut! Och så ett litet bonustips. Det bröd som blir kvar mellan ringarna du stansat ur brödet kan du smula sönder med fingrarna och rosta lätt i en stekpanna. Vips har du ditt alldeles egna ströbröd.

Fler härliga recept för julhelgerna hittar du på Polarbröd är det norrländska familjeägda bageriet som tar De har investerat i egen vindkraft som som producerar lika mycket grön el som deras bagerier använder, levererar i första hand sina produkter via järnväg och har bytt ut alla plastförpackningar till sockerrörsbaserade påsar som är återvinningsbara. Sjukt bra, ju!

Julkalendern lucka 24 är julens alla juligast ljud bakom en och samma lucka! En julig kavalkad. Lyssna och njuuuut!

Nu är alla paket inslagna. Tycker att det är fint när paketen ser ut som något hämtade från en Jenny Nyström-målning. Vitt kraftpapper med tvinnat snöre och stämplar på.

Det är samma visa varje år. Jag får leta som en galning för att hitta igen paketen. Köper ju då och då under året – när jag hittar något på loppis eller så. Och så gömmer jag undan i skåp och lådor men hittar inte igen det när det väl ska slås in. Den här gången var det några loppade askar till Bertil som jag omöjligt kunde hitta igen.

I år gjorde många tejpfria paket där själva lacket istället fick agera lim. Lack, stämpel och snören köper jag alltid på Sandbergs Pappershandel. Att gå in där i julruschen och ger sådan stämning!

Julklappsrimmande ägnar vi oss inte åt även om jag i teorin tycker att det låter mysigt! Har dock inga planer på att börja rimma. Nån måtta får det väl ändå vara på hur många nya traditioner jag ska addera för varje jul. Puh!

Det var helt otroligt när jag steg ut genom ytterdörren imorse. Kändes som jag hade lock för båda öronen eftersom det inte hördes ett knyst. Allt blir så dämpat av snön som ligger på varje liten gren. Känns som att vara instängd i en radiostudio. Fast utan det fula med en radiostudio.

Någonting annat som är otroligt är vilket domherreår det är. Feta och stora är domherrarna också. Seriöst bra juldekoration där de sitter utanför köksfönstret. Ungarna pratar fortfarande om förra vintern när en pärluggla kom och tog en mitt framför ögonen på oss. Satt och kalasade i godan ro. Orkade knappt flyga med sitt byte eftersom domherren var lika tjock som pärlugglan själv. Efter den incidenten såg vi inte till domherrar vid fågelbordet på väldigt länge…

Visst är dagen före julafton årets längsta dag? I alla fall för barnen. Känns som att den går på halvfart. För oss vuxna är det kanske tvärt om. Att det knappt finns någon dag så full av bestyr och stök. Dålig kombination tänker jag. Uttråkade barn och stressade föräldrar.

Här stökas det julmat för fullt och pepparkakshuset ska dekoreras av barnen.

Och jag ska försöka mig ut på en liten promenad. Trots rossliga lungor kan det ju vara skönt att få lite luft.

Barnen tycker om att leka med vår julkrubba, men jag är lite rädd om den. Figurerna kommer från min farmor och är sköra och tål inte att tappas i marken. Därför har jag tänkt att jag ska försöka hitta en lite mer lektålig julkrubba att ha i barnens höjd. Min lycka när jag på second hand då fann denna kitchiga gamla julkrubba! Med stora, lekvänliga figurer. Gubbarna är nästan en decimeter höga och krubbans uppsättning är komplett. Ligger i en fin gammal papplåda med en medföljande palm.

Vi har ställt den i vardagsrummet och det blev en omedelbar succé! Figurerna är så fint målade och när man tittar i botten ser de riktigt gamla ut.

Så gulligt också att det i asken med julfigurer – förutom krubbans mer traditionella inslag – också fanns en flat coated retriver och en grå pudel i plast. Verkar som att någon annan barnfamilj haft roligt med krubban före oss!

Här kommer julkalendern lucka 23 – men tjyvkläm på paketen.

Förkylning, mjölkstockning, ögoninflammation på båda ögonen samt ont i en visdomstand. Så går jag in i den här julhelgen. Trots allmänt skräpig kropp är jag ganska glad till sinnet. Att få vara ledig och vara med barnen och ha massa tid för att återhämta mig.

Igår parkerade jag mig i fåtöljen framför granen, med kaffe och pepparkakor. Hips vips vaknade jag av att jag satt och snarkade högt. Somna i fåtölj mitt på dagen – det är ändå en bra sysselsättning.

Huset är som sagt julfixat färdigt nu. Igår städade vi tillsammans hela familjen. Barnen hjälpte till och gnodde runt och ställde iordning. När jag städar tänker jag på min mormors storstädningar inför varje jul. Ordning i varje linneskåp, städat i varje skrubb och dammtorkat på varje hyllplan. Så härligt! Men att själv ha sådana jular är ju bara att glömma. Som tur är ska vi varken fira jul i linneskåp, skrubb eller på något hyllplan. Så några tag med dammsugaren räcker ganska långt.

Så skönt också att tänka att det jag inte gjort nu – det hinner jag ändå inte med. Det får vänta till nästa jul! Och det gäller både pepparkakshus, julpyssel och städning.

På årets kortaste dag hann jag knappt få fram kameran innan det skymde.

Och ingenting blir riktigt skarpt i det skumma ljuset.

Nu ska vi bara ta det lugnt fram till julafton. Pyssla på med de sista små bestyren men mest bara ha det väldigt, himla skönt!

Dags för lucka 22 i årets julkalendern. Bara en lucka kvar till finalluckan!

Jag har verkligen full förståelse för om ni börjar tröttna på bilder av min veranda i snö. Men jag kan liksom inte låta bli att fota när jag är får syn på den – vackert omgiven av vaddliknande vitt. Ni får ursäkta.

Förresten. Apropå ingenting särskilt så är en bra anledning till att inte rensa rabatterna så hårt på hösten – alla vackra små trädgårdsstilleben som uppstår. Som här av min översnöade dragon i murad pallkrage. Ge det några veckor till och snön kommer förstås täcka den fullkomligt. Men just nu är det en fin detalj som skapar rumslighet i trädgården.

Tvärtemot vad bilden visar har vi inte haft soligt idag. Det har varit ruggigt väder och vi har hållit oss inne och julstädat. Vi har putsat och fejat och tvättat fyrtioarton tvättmaskiner tvätt. Och det har inte blivit skinande rent. Tro inte det. Men tillräckligt rent i alla fall. Barnens adventsgran som tappat alla barr åkte ut och nytt friskt tallris placerades i kannan på köksbänken. Några sista julprydnader har hittat sin plats. Men nu är det fullt. Nu ryms inget mer.

Ikväll ska jag slå in alla paket när barnen har somnat. Det ser jag fram emot! Jobbade i tonåren på glasblåseri och fick upp mina paketinslagningsfärdigheter under ett antal julruscher. Fast nu slipper jag rucha mig och kan påta på med paketen i lugn och ro. Hoppas ni har en härlig och inte allt för hetsig sista helg innan julen.

Nu öppnar vi julkalendern lucka 21. Varsågoda!

Åttaåringar är så fruktansvärt söta. Mitt emellan små och stora. Med den bästa humorn och en alldeles egen personlighet, ännu inte nedslipad av samhället. Mitt hjärta bultar snabbare av min åttaårings önskelista:

• Starka magneter

• Spiralfjäder från en säng

• En väst med många fickor

• Metalldetektor

• Samt en festlig hatt

Han får allting på sin önskelista. Fattas bara annat! Och moster Anna syr den festliga hatten åt honom.

Bara fyra luckor kvar i ljudkalendern! Här kommer lucka 20 med ett riiiiiktigt juligt ljud!

Idag är min mammas födelsedag. Dessutom närmar det sig första årsdagen för Jakobs pappas bortgång. Juletiden är inte bara frid och fröjd och tindrande ögon. Det är så mycket annat invävt som också gör att årstiden känns.

Hur hade mitt liv varit ifall jag haft en livs levande mamma som hjälpt till att hämta barnen från förskolan och fållat mina julgardiner? Jag hade en underbar mormor och vet att min mamma också hade varit det. Om hon bara fått chansen. Istället fick hon inte ens se mig bli vuxen. Ingenting av det som är min hela värld idag har hon sett. Jo. Jakob. Tack och lov hann hon lära känna Jakob.

Jag är både ledsen och glad och tankfull idag. Och jag som bara hade tänkt skriva ett inlägg om min julgran. Nu fick ni allting osorterat på en gång.

Jag är hur som helst ovanligt nöjd med min julgran i år. Bara gammaldags grejer (förutom några röda plastkulor i höjd för Ulf att slita ner). Och så lamettaglitter som ser ut som hängande istappar. Körde utan glitter förra året men nej det blev för trist.

Passade på att knäppa lite bilder när det var dagsljus idag.

Använde mitt 35 mm kameraobjektiv med lite mer vidvinkel. För att jag vet att ni är flera som önskat få fler översiktsbilder över hur rummen i vårt hus hänger ihop. Det förstår jag. Är ju så himla lätt att man fastnar i att bara fota detaljer.

Vår antika afghanska matta är vad som gör det här rummet så härligt. Mattor ska vara enooorma. Så att typ alla möbler ryms ovanpå. Alternativt smala och tarmiga som gammaldags trasmattor.

Vardagsrummet blir alltid lite övermöblerat när man tar in julgran. Men det finns något mysigt i det också. Det får gärna vara trångt och gyttrigt kring jul. Man vill ju helst bara ligga inklämd mellan täcken, kuddar och filtar och känna sig skyddad.

Okej. Nu ska får ni se vad vi fyllt granen med. Först och främst en hoper loppade antika smällkarameller och handgjorda pappersdekorationer. Sedan halmfigurer av olika slag. Stjärnor och bockar.

Nygjorda kristyrer med söta gamla bokmärken på.

Samt otroligt sköra kristyrer utan bokmärken. Bara i formen av kransar. Jag har spritsat ut dem med kristyr på bakplåtspapper.

Gamla julgranspumlor i glas finns i mängder. De hänger längst upp i granen på tryggt avstånd från Ulfs nyfikna händer. Och små spritsade kristyrhjärtan som hänger på trekvart.

Mina gamla flaggspel, glaskottar och glassvampar.

Och så pepparkakor med kristyr, lamettaglitter, garntomtar och lite annat smått och gott.

Det har gått förvånansvärt bra med Ulf och granen. Han har stuckit sig lite på barren vilket verkat avskräckande. Parallellt med det har han fått obegränsad tillgång till julgranskulor i plast att utforska. Samt lamettaglitter. Så redan nu verkar intresset för själva granen avta.

Jag erbjuder bra distraktion också. I form av gitarrer.

Bertil fick gå hem själv från skolan idag. Så nöjd pojke som stövlade in strax efter ettiden. Med paket han fått från fröken, innehållande en stor skumtomte. Ulf ville genast upp i hans famn. Två hårfagra typer.

Stina och Elle som var ute på hundpromenad kom förbi och sa hej och så hade vi lite spontant mysfika för att fira att jullovet är här nu.

Och det var den julgranen och skolavslutningstorsdagen det!

Vi brukar ju vänta lite längre med att ta in vår julgran. Men igår kunde inte barnen hålla sig längre!

Jag har varit sugen på en mer gammaldags gran än tidigare år. Har alltid haft rödgranar (de är ett måste!) och de jag köpt sista två-tre åren har varit extremt täta och ”perfekta”. Men jag ville ha en gran som kändes lite mindre odlad och lite mer som min barndoms granar, de som morfar tog hem från skogen. Som inte var perfekta utan kanske lite mer glesa. Men fina ändå i all enkelhet.

Funderade hit och dit hur jag skulle göra med granen, men när en granne som gallrat skog sålde av granar till förmån för barnens klassresa – då slog jag till. På en charmig, fin och alldeles nyhuggen gran. Som vi nu pyntat med gammaldags grejer. Återkommer strax med bilder på hur det blev!

Här kommer julkalenderluckan 19 – laddad med juleljud