Kategori: Matbröd

Sveriges kändaste ost kommer från Norrland, närmare bestämt Västerbotten. Gissa hur stolt man som Västerbottning är över det?! Här uppe har vi gjort ost i hundratals år, på riktiga råvaror med ett hantverk som ärvts i generationer. Och nu har Norrmejerier som tillverkar Västerbottensost tagit arvet vidare och utvecklat två nya fantastiska ostar: Abisko och Höga Kusten.

All ost från Norrmejerier är tillverkad på Sveriges lyxigaste adress för en ko. Nämligen Norrland. En plats särskilt väl lämpad just för mjölkproduktion. Tack vare våra kalla vintrar har vi mindre problem med skadedjur och behöver använda mindre växtskyddsmedel. Och våra ljusa sommarnätter ger snabbväxande gräs och klöver med ett högt närings- och energiinnehåll.

Här i Norrland kan man inte odla spannmål och grönsaker lika effektivt som i andra delar av Sverige. Därför är det extra smart att låta kor beta gräs och omvandla det till näringsrik mjölk som vi kan dricka eller göra ost och fil av. Här uppe odlar mjölkbönderna dessutom mycket mer vall än den genomsnittliga svenska mjölkgården. Och vallens stora rotsystem bidrar till kolinlagring i marken. Ja, ni hör ju hur bra det är?!

Men nog om det – nu till ostarna. För hur smakar egentligen Abisko och Höga kusten? Abisko (som är min absoluta favorit) har en rund och fyllig karaktär. Såklart supergod på en smörgås – men jag hyvlar gärna bitar och äter precis som de är. Konsistensen är tät och ljuvlig och under lagringen utvecklar den härliga kristaller. Osten Höga Kusten har en längre lagringstid och därmed en lite mer utpräglad, nötig smak. Även den otroligt god. Både i matlagning och på ostbrickan.

Jag äter gärna osten på en smörgås med lite hemkokt hjortronmarmelad med rosmarin och citron.

En solig septemberdag bredde jag mackor med Norrgott, hyvlade över Abisko och la på lite marmelad. Sedan slog jag in smörgåsarna i papper och gjorde en utflykt.

För att njuta höstfärgerna i Västerbotten.

Essa hakade på, tiggde ostkanter och vispgrädde.

För givetvis är det vispgrädde till den varma chokladen! Tar med mig den i en separat burk och klickar över vid servering.

Jag hade också gjort en enkel pinnbrödsdeg med riven Abisko att grilla över elden.

Pinnbröd med smält Abisko, doppad i hjortronmarmelad. Mmmmm…

Så vansinnigt gott!

Du hittar Abisko och Höga Kusten i butiker runtom i Sverige. Och om inte just din mataffär har den hemma, så kan du alltid be att de ska ta in ostarna i sortimentet.

Pinnbröd med Abisko

Print

Ingredienser

• 2 dl vetemjöl

• 1/2 tsk salt

• 1 tsk bakpulver

• 2 dl riven Abisko eller Höga Kusten

• 1 dl vattten

Print

Gör så här

• Blanda vetemjöl, salt och bakpulver.
• Riv osten på ett rivjärn och blanda i mjölblandningen.
• Häll på vatten och knåda hastigt ihop till en deg. Lägg i en plastpåse och förvara i kylen.
• Grilla över elden genom att ringla fingertjocka degrullar runt en grillpinne. Grädda tills brödet går lätt att lossa från pinnen. Njut precis som det är, eller med en god marmelad!

Klart att Filmjölken ska ha en egen dag i almanackan. Vår svenska filmjölk är nämligen världsunik!

Det är Norrmejerier som instiftat Filmjölken Dag och placerat den på just den 8e juli. Otroligt passande! För fil är inte bara frukostmat utan även en utmärkt sommarlovslunch. Det var inte sällan vad som bjöds i min barndom – och det är ofta vad mina barn får till lunch. Svalkande, nyttigt, gott och går att variera på många olika sätt.

Norrmejeriers nyhet Norrskensfil är toppengod – och just Icy Peach & Polar Lemon tycker jag känns som en riktig somrig smak. Testa att äta den med skivade nektariner eller persikor, vettja! Och nu på sommaren gillar jag också Solskensfil. Särskilt smaken Kokos & Passion som är tillbaka i hyllorna, framröstad av konsumenterna själva. Båda sorterna går att köpa i hela landet under sommaren. Men finns de inte i din lokala butik kan du alltid be dem ta hem!

Smolanedi, bruttu, bryta eller brösull. Kär maträtt har många namn. Smula ner tunnbröd eller knäckebröd i filmjölk och servera med lite sylt eller strösocker på toppen. En klassisk norrländsk frukostmåltid som funkar lika bra som mellanmål. Här med lite frystorkade hallon som strössel.

Historiskt har filmjölken varit väldigt viktig i Sverige. På somrarna när man arbetade i skogen eller färdades långa sträckor så surnade vanlig mjölk. Men filmjölken kunde förvaras och fraktas i matsäcken under längre tider. Det var till och med så att amerikaemigranter skrev hem till sina släktingar och bad om att få lite filtäta skickat till sig från Sverige. Filtätan är det startämne som behövs för att kunna göra egen filmjölk.

När mormor och farmor var unga husmödrar gjorde de sina egna filbunkar. Och de berättade ofta om hur knepigt det kunde vara på somrarna, eftersom filen som stod och mognade i skafferiet alltid skar sig vid åskoväder.

Och så till en riktigt norrländsk delikatess: långfilen med sin lååååångdragna konsistens och unika karaktär. Helt underbar mild och god i smaken. Idag är det bara Norrmejerier som fortfarande tillverkar den, men den säljs enbart i norra Sverige. Passa på att testa den om du kommer norröver i sommar!

Fil med hjortronsylt. Faktiskt nästan godare än glass och bär.

Norrmejerier har förresten en kul kampanj. Du kan swisha en fil och dela med sig av Norrland till någon du tycker om. Du köper en valfri Norrmejerierprodukt på hemsidan och swishar en kupong till din kompis som kan hämta ut en gratis fil i butik! Perfekt gåva till den som ännu inte testat mejeriet i norr.

Filmjölk är också toppen för att baka knådfria, grova bröd.

Med nötter, fröer och rågflingor, så att det blir ett bröd som mättar all hunger.

Rakt över åkern här går korna på sommarbete. Korna som mjölkar i Norrmejeriers tjänst! Så fridfullt att höra deras råmande under sommardagarna. Eller se dem ligga och idissla i gräset, med ögonen slutna mot solen. Norrmejerier ägs och drivs av norrländska bönder och alla deras produkter baseras på mjölk från Norrland.

Sommartid är nätterna ljusa här i norrland, vilket ger snabbväxande gräs och klöver med ett högt närings- och energiinnehåll. Och tack vare våra kalla, långa vintrar har vi mindre problem med skadedjur och behöver därför använda mindre växtskyddsmedel. De norrländska mjölkgårdarna har också en större andel vallodling än den genomsnittliga mjölkgården. Varför är det bra då? Jo för att vallens stora rotsystem bidrar till kolinlagring i marken. Här kan du läsa mer om fördelen med mjölkproduktion i norrland!

Vill du baka mitt goda filmjölksbröd? Det är klart att du vill! Här kommer receptet.

Filmjölksbrödet som mättar all hunger

Print

Ingredienser

• 3 dl rågflingor

• 7 dl rågsikt

• 3 dl hackad, torkad frukt

• 1 dl solroskärnor

• 1/2 dl hackade hasselnötter

• 2 tsk salt

• 2 tsk bikarbonat

• 5 dl filmjölk

Print

Gör så här

• Sätt ugnen på 175 grader och lägg ett bakplåtspapper i en brödform.
• Blanda alla torra ingredienser i en bunke.
• Häll filen i bunken och rör till en smet. Töm över den i formen och grädda i mitten av ugnen i ca 60 minuter.
• Låt svalna och lyft sedan upp brödet ur bakformen.

Eftersom det idag är Husmanskostens Dag tänkte jag slå till och tipsa om några av mina receptfavoriter på just husmanskost. Husmanskost är ju en del av vårt kulturarv och baseras på ingredienser som vi har kunnat framställa här uppe i kalla, karga norden. Rena smaker, försiktig kryddning och bra råvaror. Mat gjord för människor som lever under enkla förhållande, arbetar hårt och uthärdar tufft klimat.

Jag kan tycka att det är synd att vår husmanskost blir så styvmoderligt behandlad av många svenskar. Jämför det med stoltheten en japan, fransman eller italienare känner för sin egen matkultur. Men det kan vi ju tillsammans hjälpa till att ändra på! Genom att fortsätta laga och bjuda på vårt kulturarv.

Världens enklaste och godaste köttfärslimpa

Mitt bästa recept på potatismos.

Och här finns köttbullarna!

Rasande goda raggmunkar med fläsk

En film om hur jag gör min mormors palt.

Smarrig ugnspannkaka med hjortronsylt

Korvstroganoff som barnen älskar!

Stoppa egen köttkorv

Samt enkla, goda inläggningar av sill.

”Torsdagsmiddagens ursvenska typ har bibehållits, som den axel, kring vilket det övriga grupperar sig. Ärtsoppan är nyttig, närande och värmande, lättlagad och omtyckt av så gott som alla. Senap till ärtsoppa är gott. Sommartid blir soppan sommarbetonad av lättare typ. Och säg mig det folkslag, den ålder som inte tycker om plättar och pannkaka! Med lite vana gör man en rätt snabbt; billig är torsdagsmiddagen. Överhuvud är soppor ofta lättlagade och dryga för kassan och ger dessutom liten disk. Sopporna på burk utmärkt att ta till, men den individuellt lagade maten ger mer omväxling.”

Så står det att läsa i Husmoderns köksalmanack från 1959. Och när jag tänker tillbaka på min barndom så fick vi ofta ärtsoppa och pannkaka just på torsdagarna. Det var pappa som stod för den matsedeln. Han gjorde ärtsoppa själv i början, först på senare år fanns det ju att köpa på korv. Och pannkakan, den så kallade ”slobban” serverades det alltid hemmagjord blåbärssylt till. När vi var små tog jag och Anna på oss speciella blåbärsskjortor för att vi inte skulle förstöra våra riktiga kläder när vi åt. Rutiga, skruttiga skjortor som ingen var rädd om. Och handdukar las på de tyggklädda stolsitsarna. Vilka grisar vi måste ha varit?!

Jag gör soppa åtminstone en gång i veckan och ärtsoppa är favoriten för två av mina barn. Även Jakob tycker om ärtsoppan, för att den är så nära en gryta i konsistensen. Han tycker annars att soppor ofta känns blaskiga och tunna.

Jag köper dock ärtoppan färdig, för den är ju så billig i butik.

För den som inte gillar ärtsoppa så kan jag rekommendera gammors goda linssoppa, eller en enkel potatis- och löksoppa som syns här ovan på bild. Alla dessa soppor är billiga och snälla mot klimatet.

Och förstås småplättar eller ugnspannkaka till efterrätt. Så att man blir ordentligt mätt.

Tror att jag ska återuppta torsdagstraditionen och viga den dagen åt att äta just soppa och plättar.

Det gäller ju att ha något att ta till, när suget efter någonting litet gott sätter in. En sak jag tycker om är mango. En riktigt mogen mango skuren i bitar, med pressad lime ovanpå och lite flingsalt. Aaaaa…så gott!

Andra nyttiga snacks som jag gillar:

Pomelo. Omsorgsfullt isärplockad från alla trista hinnor. Upplagd i en trevlig skål.

Frysta körsbär (finns i frysdisken) som får tina till hälften så att de blir lite kalla och sega.

Frysta vindruvor (brukar skölja och frysa in färska, de smakar som sorbet).

En kopp oliver

Dave & Jons’ Dadlar. Chokladbollssmaken är min favorit. Men även de sura varianterna.

Torkade osvavlade aprikoser som smakar kola.

Banan dippad i jordnötssmör

En stor kopp av något fruktigt sött te, med lite honung och mjölk.

Frysta röda vinbär att äta med sked ur en kopp.

Mandlar jag rostar lätt i stekpanna och smaksätter med tamarisoja eller Santa Marias krydda Wasabi & Sesame.

En iskall blodgrape att äta med tesked.

En sked hjortronsylt i ett glas kall mjölk.

Torkat renkött skuret i fina bitar. Salt och gott.

Nu är det dags för nästa del i min Hemkunskapsskola som jag har tillsammans med Cylinda. Tidigare har jag bland annat skrivit om att sköta sina tvättmaskiner och torktumlare, att frysa in och frosta av på rätt sätt och om smidiga system för att tvätta. Men idag tänkte jag fokusera på matlådor. Att laga extra mat och frysa in till matlådor är både bra för klimatet och plånboken. Enligt Konsumentverkets uträkningar kan man spara omkring 15 000 kronor per år på att ta med sig matlåda istället för att köpa mat ute!

När man frågar folk varför de inte tar med sig matlåda verkar brist på inspirerande recept, brist på tid och bristande planering vara de vanligaste anledningarna. Det är något jag själv kan känna igen mig i och just därför föredrar jag att göra matlådor av middagsmaten jag ändå måste laga. Om man bara köper lite extra av alla ingredienser till middagen och genast lägger undan i matlådor tar det ingen extra tid att ordna saken.

Cylinda gör allt för att göra vardagen både enklare och roligare. Deras maskiner är prisvärda, energismarta och lätta att förstå sig på. Här ser du matlådor på infrysning, redo att ätas efter en stressig arbetsdag.

13 tips för att lyckas med matlådan

• Det som blir extra bra i en fryst matlåda är alla sorters grytor, soppor, pajer, gratänger och lasagner. Ris, bulgur och couscous går bra att frysa in till grytan – men potatis får en märklig konsistens och pasta tycker jag ofta blir svampig och tråkig. Jag brukar frysa in grytan för sig och sedan kokar jag upp pastan/potatisen när jag ska servera den. För att potatisen ska gå snabbt att koka på lunchen brukar jag köpa tvättad potatis och dela den i tärningar. Då blir den snabbt färdig och så slipper jag skala den!

• Till mina matlådor handlar jag sånt som är i säsong och extra billigt. Eller mat med kort datum som har nedsatt pris på. Sedan slänger jag det i frysen i väntan på en lämplig middag eller storkok till matlåda. På det sättet kan jag ofta köpa lite dyrare, finare bitar kött – men till rena falukorvspriserna!

• Frysta grönsaker på påse är en riktig räddare i matlådan. Bara tillsätt fryst och värm tillsammans med resten av maten. När jag äter lunch hemma brukar jag däremot lägga de frysta grönsakerna i ett durkslag och sedan långsamt hälla över en vattenkokare med hett vatten. Då värms de men bevarar stunsen och krispet. Vill man ha färska grönsaker i matlådan men inte orkar göra sallad tycker jag att en skalad morot på sidan av funkar väldigt bra!

• Av någon anledning blir alla matlådor som tillagas i kastrull eller värms i ugn är så mycket godare än när man mikrar dem. Det kan såklart vara lite knepigare om man äter i ett personalrum – men finns det en kastrull så häller jag alltid över lådan till den och värmer på! Med lite vätska i botten på kastrullen så blir maten inte torr.

• Det är väl värt att investera i riktiga fryspåsar av tjockare kvalité. En tätare påse skyddar bättre eftersom råvarorna reagerar på syre. Pressa också luften ur förpackningen innan du tillsluter den!

• Försök hålla en jämn temperatur i frysen och gärna sprida ut matlådorna när du lägger in dem.

• Märk noga matlådorna med innehåll och datum. Förr än du anar har du glömt bort när den där lasagnen egentligen lagades…

• Hållbarheten på frysta råvaror är olika beroende på hur mycket fett de innehåller. Ju fetare desto kortare hållbarhet. Rent teoretiskt kan man förvara maten hur länge som helst i frysen utan att den blir farlig att förtära. Men däremot blir den mer eller mindre aptitlig. Grönsaker med mycket vatten – som tomat, gurka och sallad passar dåligt att frysa.

• När du har god framförhållning – lägg den frysta maten i kylen där den får tina långsamt och samtidigt hjälper till att sänka temperaturen i kylen.

• För snabbtining föredrar jag vattenbad framför mikrovågsugn. Bara ner med den inplastade kycklingen, köttbullarna eller vattentäta matlådan så tinar det snabbt men skonsamt.

• Det går bra att tina och tillaga mat och sedan frysa in den igen! Även mat som tinats men inte tillagats går att frysa in igen, om den fått tina i ett kylskåp.

• Lägg aldrig varm mat i frysen. Det höjer temperaturen och kan minska hållbarheten på de andra råvarorna. Vintertid ställer jag ut kastrullen på farstubron där det är svalt. Eller i en snödriva. Sedan när maten är helt kall förpackar jag i lådor och fryser in. Det finns också speciella kylblock du kan ställa på köksbänken och placera maten ovanpå. Då sänks temperaturen snabbt och risken för bakterietillväxt minskar.

• Sköt om din frys! Frosta av, rensa och organisera. Fler av mina frystips finns i det här inlägget.

• Ät igenom frysen ibland. Vi har precis haft en frysrensarvecka när Jakob bara lagat mat på det som fanns i frysen. Det är lätt hänt annars att allt bara hopar sig och inte blir uppätet innan det blivit frostigt och tråkigt.

Jag har många matlådekompatibla recept på min blogg och tipsar särskilt om Lammfärssoppa, Nikkalouktasoppa, Minestronesoppa, Köttbullar, Köttfärslimpa, Smarrig taco på bogstek, Mustig böngryta med chili, Grönkålspaj med lagrad ost, Lammfärsbiffar, Korvstroganoff samt Saffranskyckling med apelsin. Kanske har du fler bra matlådetips? Dela gärna med dig i kommentarerna!

Här kommer nu receptet på en billig vegetarisk gryta som är mättande och mustig och passar perfekt som matlåda.

Mustig linsgryta med rotsaker

Print

Ingredienser

• 4 stora morötter

• 1 palsternackar

• 300 gram rotselleri

• 400 gr champinjoner

• 25 gr smör

• 3 stora gullökar

• 4 vitlöksklyftor

• 4 msk tomatpuree

• 2 dl torkade belugalinser

• 3 dl rödvin

• 1 liter vatten

• 1/2 dl rödvinsvinäger

• 1 msk honung

• 2 msk torkad oregano

• 1 msk torkad timjan

• 3 msk grönsaksfond

• Salt, peppar

Print

Gör så här

• Skär rotsakerna i tärningar och lägg på en ugnsplåt med lite olja. Rosta i ugnen på 200 grader i ca 30 minuter. Rör om efter halva tiden.
• Tärna svamparna och fräs i en gryta tills vätskan avdunstat. Tillsätt smör, klyftor av gullök och fräs någon minut. Tillsätt hackad vitlök och tomatpureé. Skölj av linserna i vatten och häll i grytan. Addera vin, vatten, rödvinsvinäger, honung, kryddor och grönsaksfond. Låt sjuda på svag värme i 20 minuter
• Häll ner rotsakerna i grytan och smaka av med salt, peppar och eventuellt lite mer syra i form av rödvinsvinäger om det behövs. Föredrar du en lite tjockare konsistens kan du reda av grytan med maizena. Klipp över färsk oregano om du har hemma och servera grytan med potatis, ris eller i ett pitabröd. Eller är precis som den är!

Jag tänker på allt gott jag ätit under året – men framförallt vad måltider betytt. Alla samtal kring en gryta, grill eller glasstallrik med chokladsås. Alla sammanhang maten skapat och alla dagar de varit pricken över i:et . Här är några av dem.

En skridskoutflykt med matlaget inledde januari. Skavsår, frusna tår, hungriga barn och bullens pilsnerkorv på värmning direkt i elden.

Stina hade bakat pizzabullar och bjöd på. “Ser äckligt ut!” sa Ulf glatt och mumsade i sig två på raken.

Jungfrutur med skotern i februari och Gammor fick åka i pulkan bak. Vi grävde ner oss i en slänt och fikade. Korv till barnen och pastasallad till oss. Brrrr, det var kallt men gott.

I mars var det verandapremiär. För trots att den är oisolerad och ouppvärmd kan solen värma den till sköna 25 grader en solig marsdag. Jag och Bertil städade ur verandan ihop, skurade ordentligt och möblerade om. Sedan firade vi med en hastigt hopsvängd tuppkaka.

I april hade vi matlag och Albin bjöd på meze. Det var stilla veckan – fast en ovanligt bullrig sådan. Så här skrev jag.

Ibland när vi ses är stämningen hög och ibland är den låg. Någon gråter, någon berättar något svårt, någon är irriterad på sin partner, någon är arg för något som har hänt på jobbet. Så fint att få finnas där i vått och torrt och dela vardagens glädjeämnen och utmaningar.

I maj kom min vän Frida över på en fika. Det var så varmt på verandan att vi fick vädra korsdrag. Och samtidigt dricka ohemula mängder äppelmust – eftersom vi pratade oss törstiga.

På midsommarafton var det tjugosju grader och vi hade en gemensam kompispicknick på Sjungaregården. Bertil kylde skallen med frysklamp och vi var nöjda över att ha paxat en plats på skuggsidan.

Vi åt middag i det gröna hemma hos Albin och Ulrika i juli. Småbarnen med eget bord och Folke som blivit så stor och ansvarstagande att han självmant gick och skar upp köttet till barnen.

Sommarens sista saftkalas i trädgården. Gammor kom och hälsade på strax innan skolstarten och vi visade henne vår bästa badsjö, byggde lego och grillade.

Vi stängde sommarstugan i september. Jag åkte upp med barnen och min moster och vi hade några riktigt fina dagar tillsammans. Dimma, duggregn och fläskgrillning i öppen spisen.

I oktober blev det billiga restmiddagar på kylskåpsrens. Bland annat en alldeles ockult god lök- och potatissoppa.

Det blev allhelgonamiddag med släkten – som en final på ett härligt höstlov. Jag gjorde en kreolsk gryta och en enorm saffranspannkaka till efterrätt. Stadig mat så man står emot kylan och dimman bättre.

Och så julfrukosten. Den traditionsenliga. Med kakor, bullar och starkt kaffe. Barn spända som fiolsträngar och föräldrar med trött rufs och påsar under ögonen efter en alldeles för sen uppesittarkväll med julförberedelser.

Jag älskar att baka. Kanske särskilt matbröd. Det känns gediget och rejält – och billigt är det också. Bröd är dock till skillnad från matlagning inte lika lätt att improvisera med. Eftersom det handlar om kemi är det lite kinkigt men mängderna – det får varken bli för mycket eller för lite av jäst, degvätska eller mjöl.

Dock utgörs matbröd nästan alltid av samma beståndsdelar och proportioner mellan de olika delarna. Så lär man sig bara ”grundreceptet” kan man sedan våga lite mer. Testa gärna att variera ett befintligt recept genom att byta ut degvätskan. Istället för vatten kan det vara mjölk, lite filmjölk, en skvätt öl eller något annat spännande i degen. Och byt ut lite av mjölet också – det finns många olika sorter att pröva. Börjar lite försiktigt och testa dig fram, så småningom skapar du kanske receptet till ditt alldeles egna favoritbröd!

Jag bakar sällan med surdeg utan använder vanlig jäst – därför är tipsen nedan anpassade efter det.

Grundrecept bröd

5 dl degspad

25-50 gr jäst eller 1 – 1/2 påse torrjäst

2 tsk salt

1 msk honung

1,1 – 1,2 liter mjöl

Eventuella kryddor och frön

Blanda lite fingerljummet degspad med jästen tills den löst sig. Tillsätt salt och honung och blanda noga. Häll därefter ner mjöl och arbeta ihop degen.

Här är mina tips för att lyckas med brödbaket

• Välj ut ett pålitligt, bra brödrecept och baka det flera gånger i rad. Med tiden lär du dig hur det ska kännas i konsistensen och när brödet är perfekt gräddat. Såndär viktig kunskap som faktiskt mest sitter ”i händerna”.

• Jag är noga med temperaturen på degvätskan. Den ska vara 37 grader/ fingervarm och det betyder att när man stoppar fingret i vätskan ska den kännas som ens eget finger. Varken kall eller varm för huden. Använder man däremot torrjäst så får den gärna vara lite varmare för att aktivera jästen. Men tänk på att för varm vätska dödar jästen – medan kall vätska bara gör brödet lite långsammare i jäsningen. Degar som jäser över natten innehåller ofta väldigt lite jäst – just eftersom den degen har så lång tid på sig att jäsa. Bröd som jäser länge utvecklar mer smak och degen ska i första jäsningen uppnå ungefär dubbel storlek – då vet man att den är klar.

• Färsk jäst har begränsad hållbarhet. Därför brukar jag också alltid ha torrjäst hemma – för den har lång hållbarhet. Men man kan också förvara färsk jäst i frysen. Bara att ta fram och låt tina i rumstemperatur.

• Proffs väger ingredienserna istället för att mäta. Det gör inte jag – men är ändå noga när jag bakar. Stora litermått är till exempel bättre än decilitermått för att mäta mjöl. Och mjölet ska aldrig packas i måttet! Själv använder jag sällan något mjölmått alls utan iakttar istället degen för att se hur mycket mer mjöl den klarar av. Men det rekommenderar jag bara till mer erfarna hemmabagare.

• Jag har alltid mer salt i degen än vad som anges i receptet. Tycker nästan alltid att det är snålt tilltaget med salt, vilket i slutändan ger ett smaklöst bröd. Samma sak med honung och sirap – jag adderar gärna lite extra. Även i bröd som inte ska smaka sött tycker jag att 1-2 matskedar honung ger mer smak. Sockret hjälper dessutom jäsningen på traven.

• Jag arbetar degen ordentligt. Om man är lite lat och slarvar på den här punkten blir brödet trist och platt.

• Jag är försiktig med mjöl eftersom för mycket mjöl gör brödet hårt och torrt. Det är ju meningen att mjölet som anges i receptet ska räcka till utbakning också. Det tar dessutom ett tag för mjölet att arbetas in – så kanske märker man först efter att maskinen gått ett tag att en mindre mängd mjöl än vad som står i receptet räcker. Så fort degen börjar släppa bunkens kanter vet man att mjölmängden är lagom. Hellre lite för lös än lite för hård deg är mitt måtto!

• Olika degar beter sig på olika sätt – det bästa sättet att lära sig att baka bröd är att välja ett pålitligt recept och göra det flera gånger i rad. Då får man en känsla för hur brödet ska kännas. Och efter ett tag kan man experimentera med receptet och byta ut mjölsorter. Lite grahamsmjöl, en deciliter havregryn, en skop rågmjöl eller Ölandevete…om bara konsistensen på degen känns bra så funkar det mesta. Kom bara ihåg att de grövsta mjölsorterna ska i först.

• Ställ degen på en varm och skyddad plats när den ska jäsa. Alltid övertäckt med en handduk så att den inte torkar ut. Är det väldigt kallt och dragigt i köket kan man fylla en kastrull med varmt vatten och placera bunken i ett vattenbad. Då får den en värmeskjuts.

• En brödskrapa är toppen för att dela degen och skrapa upp rester från bakbordet med. Och när det kommer till att diska kladdiga skålar med gammal deg är det mycket bättre med iskallt vatten än varmt. Varmvatten gör degen slemmig och seg medan kallt vatten gör att den krullar ihop sig och lossnar lätt.

• Under plåten som brödet gräddas på brukar jag ha ytterligare en plåt. När ugnen är varm och brödet instoppat slänger jag in någon deciliter vatten på den undre plåten. Vattenångan ger brödet en fin yta. Det är också gott är att stänka lite saltvatten på brödet när det är i ugnen. Då får det en salt och krispig skorpa.

• Mycket av smaken sitter i skorpan på brödet så våga grädda tills det verkligen får färg!

• Experimentera gärna med kryddor. Runda småfranskor med torkad basilika är supergott till soppan. Brödkrydda i påse är suveränt i de flesta bröd. Anis, fänkål, pomeransskal eller kummin är också gott att blanda i degen. Och testa gärna olika sorters frön ovanpå. Solros, vallmo, sesam. Penslar du brödet med ägg får det dessutom en glansig och fin yta.

• Man kan också experimentera och blanda ner rivna morötter, riven squash, nötter, ost eller annat gott i smeten för ett mer smakrikt och saftigt bröd.

• Låt brödet svalna på galler innan du skär upp det. För en mjukare skorpa låter du det svalna med en handduk över.

• Hembakt bröd som blivit torrt och tråkigt kan penslas med vatten, viras in i aluminiumfolie och gräddas på 200 grader i ca tio minuter. Då smakar det nybakt igen!

• Vill du helt slippa knåda och jäsa matbröd så kan jag tips om att istället baka filmjölksbröd med bikarbonat! Finns många bra recept bara en googling bort.

Har du fler tips för ett lyckat brödbak så lämna gärna ditt bidrag i kommentarsfältet!

Ute öste regnet ner, måndagskänslan hängde tung och på min egen lunchrast rafsade jag runt i lådan i kylen för att se om det fanns något att laga middag av. En påse skrumpna päron som för länge sedan slutat se aptitliga ut och därför lämnats åt sitt öde.

Några potatisar skramlade också runt på botten av lådan ihop med en massa lök. Vad kan jag hitta på av detta? Jo det går att göra mycket gott!

Den här gången föll valet på en potatis- och löksoppa. En snäll soppa som man liksom känner sig så omhändertagen när man äter. Jag hittade också en slatt vitt vin och lite grädde som raskt var på väg mot utgångsdatum och då blir det ju ännu godare!

Tricket med lök och potatissoppa är att steka löken länge utan att den får minsta färg. Och sedan skiva potatisen tunt, tunt – gärna på mandolin. Jag vet inte om det är för att det kommer ut mer stärkelse i soppan på det viset men den blir så mycket krämigare och godare. Det är hela skillnaden.

Jag började alltså med att fräsa löken. Tre stora gullökar. Och kom ihåg – den ska inte får färg. Sedan mandolinade jag ner 14 små potatisar, tillsatte 1 liter vatten och 3 tärningar hönsbuljong. Sedan fick det puttra i en halvtimme medan jag hade ett telefonmöte med Erica.

I kaffepausen tog jag och mixade den lätt. Men obs – inte helt slät. Några potatisbitar ska vara kvar. Sedan adderade jag salt, svart- och vitpeppar. Och hällde i en skvätt grädde och en skvätt vitt vin. Tog ur en gammal flaska som stått öppnad sedan i augusti och som Jakob menar tappat smaken. Men till mat funkar den fint! Vin är för övrigt valfritt men det ger ju lite välbehövlig syra.

Sedan fick soppan stå så i väntan på middagen när den fick ytterligare ett uppkok.

Mitt telefonmöte med Erica återupptogs. Medan vi pratade passade jag på att hacka päronen i mindre bitar och så rotade fram en förpackning smördeg ur frysen. En typiskt föredömlig sak att ha hemma för situationer som dessa. Jag kavlade ut den, la päronen ovanpå, strödde över lite råsocker och kardemumma. Samt några hasselnötter som fanns färdigrostade i en burk (brukar ju använda dem som salladstopping). Nu var ju päronen redan mosiga och mjuka – men har man hårda päron kan de smörstekas lätt innan de läggs på smördegen.

Och sedan gjorde jag knyten genom att nypa ihop hörnen ovanför fyllningen. Penslade med ägg, strödde över lite mer socker och ännu fler hasselnötter. Och sedan gräddade jag i ugnen på ca 200 grader tills päronbakelserna puffat upp och blivit gyllenbruna.

När Jakob kom hem med barnen var det bara att värma soppan.

Till soppan serverade jag grahamsfrallor jag gjort under helgen. De hade hunnit bli lite torra så jag rostade dem på eftervärmen i ugnen, när päronpuffarna gräddat färdigt. Jag tog också lite gräslök från trädgården och klippte över soppan vid serveringen.

Det blev så vansinnigt gott! Till och med den vassaste matkritikern i familjen åt två stora portioner.

Sedan blev det päronpuffar till efterrätt

Med de sista resterna av vispgrädde. Ohoj vilken omhuldande matomsorg en vanlig sketen måndagseftermiddag i oktober. När regnet öser ner och man fryser in till märg och ben. Maten la sig som bomull i magen och plötsligt kändes tanken på en lång arbetsvecka inte alls lika orimlig.

Det är inte bara ett otroligt hjortronår i år. Det verkar vara gott om de flesta bär – i alla fall här i Västerbotten. Vi har massor av blåbär, hallon, vinbär, krusbär och jordgubbar. Och jag plockar girigt åt mig av alla jag bara kan.

Har lågt räknat fyllt tio sådana här durkslag med jordgubbar hittills och de finns fortfarande mycket kart kvar. Plockar in och fryser dem på en bricka innan jag tömmer över i påsar. Då går det lätt att ta fram och tina de bär man behöver – utan att behöva våldbanka på påsen med en kavel.

Kokade sylt på färska bär också. Värmde dem helt sonika med lite socker, vaniljpulver och rivet citronskal. Mosade själva bären med min potatisstomp.

Sedan vispade jag ihop en plättsmet, eftersom vi hade väldans massa mjölk hemma.

Gjorde en bamsesmet på 1,5 liter som jag gräddade i ett järn för småplättar. Det tar en evig tid men jag är helt enkelt värdelös på att grädda vanliga stora plättar i en plättlagg.

Det blev höga travar till middagen.

Serverade med jordgubbssylt – samt citronklyftor och socker för den som föredrar det.

Barnen åt tills kinderna glänste och sedan rullade de praktiskt taget ifrån bordet.

Fast inte innan Essa fått kela. Hon har kärlek och sträv tunga över till både barnen och deras kompisar – särskilt om de smakar av småplättar med grädde och jordgubbssylt.

Mitt bästa plättrecept hittar du förresten här!

Idag har jag bakat och fixat påskmat och det har varit så himla härligt! Älskar att laga mat när jag är ledig, kan lyssna på någon bra podd samtidigt och göra allt i min egen takt – utan tider att passa!

Det här buffébrödet är en favorit hos oss. Så festligt att baka ut som ett enda stort bröd och ställa fram så här på en skärbräda eller tallrik. Så får alla bryta sig en bit. Det är ägg i den här degen vilket gör brödet extra högt och fint och för att få det riktigt tjusigt ska degen arbetas ordentligt! Film på alla moment (och mitt underbara maskinlyft i köket) finns på min instagram stories!

Festligt buffebröd

Print

Ingredienser

• 25 g jäst

• 2 1/2 dl mjölk

• 3 tsk salt

• 2 msk honung

• 1 ägg

• 50 gram mjukt smör

• 9 dl vetemjöl

Print

Gör så här

• Värm mjölken fingerljummen. Vispa ut jästen i mjölken och tillsätt sedan salt, honung och ägg. Blanda noga ihop och klicka sedan ner det mjuka smöret.
• Tillsätt mjöl och låt degen arbeta i maskin i ca 7 minuter. Jäs sedan under en handduk i ungefär en timme
  
• Baka ut brödet i tre bitar. Forma dem till långa korvar och gör sedan till en fläta. Rulla ihop flätan så att du får en stor flätad bulle. Låt jäsa övertäckt på plåt i ungefär en halvtimme.
• Pensla med ägg och strö sedan över sesamfrö ellr vallmofrö. Grädda på 250 grader i ca 30 minuter. Låt svalna på ett galler och servera sedan.

Är det inte himla konstigt hur minnet fungerar? Hur en doft eller en skugga eller ett ljud kan framkalla händelser eller stunder från ens barndom.

Jag fick nämligen ett infall att baka skinkgifflar. Utan att jag fattade varför kändes det plötsligt som att jag var TVUNGEN att äta skinkgifflar. Till varje pris! Och då har jag inte ens ätit det sedan jag gick på dagis. Jag hade en fröken som brukade baka skinkgifflar till dagiskarnevalen varje vår. Vi firade dagiskarneval med skinkgifflar.

Och vad har jag gått runt och tänkt på i två veckors tid? Jo att våren luktar dagisgård! Och varje pust av lera, ruttet gräs och framtinande diken får mig att stanna till och lyckligt dra efter andan. Bli fem år igen.

Jag tror att det är just så knäppt att doften av lera och dikesren gjorde mig sugen på skinkgifflar. Herregud. Skinkgiffeln är för mig vad madeleinekakan var för Proust. Eller är det kanske lerdoften som är min madeleinekaka? Så banal jag är!

Jag beslöt mig i alla fall för att baka. Och fy vad gott det blev. Här är receptet på skinkgifflar.

Skinkgifflar mer lagrad ost

Print

Ingredienser(20 gifflar)

• 25 g jäst

• 4 dl mjölk

• 1 ägg

• 2 tsk salt

• 25 gram mjukt smör

• 8-9 dl vetemjöl

• Fyllning

• 300 g riven lagrad ost (välj gärna en smakrik)

• 300g rökt skinka

• 1 ägg

• Vallmo och sesamfrön

Print

Gör så här

• Ljumma mjölken och rör ut jästen. Tillsätt ägg, salt, smör och blanda ihop. Addera mjöl och knåda till en smidig deg. Tillsätt eventuellt mer mjöl om den känns kladdig.
• Låt jäsa i en timme under bakduk.
• Ta upp degen och dela i tjugo lika stora bitar. Kavla ut dem till rektangulära plattor. Skär sedan rektanglarna till avlånga trianglar.
• Lägg lite riven ost och strimlad rökt skinka i basen av varje triangel. Snurra sedan ihop giffeln. Tryck till den lätt i kanterna så att inte all fyllningen smälter ut.
• Jäs i en halvtimme. Sätt ugnen på 225 grader. Pensla med ett uppvispat ägg innan gräddning och strö över frön. Grädda i ca 8 minuter mitt i ugnen, tills gifflarna blivit gyllenbruna.

Ät och njut och fyll din trut!

Superstjärnan Ägget. Ett vackert och festligt bröd i påsk är det Grekiska äggbrödet. Jag lägger råa ägg i brödet och vid gräddning tillagas både ägg och bröd i ugnen. Sedan kan äggen ätas tillsammans med brödet. Det är såklart också fint att färga äggen till brödet innan tillagning. Eller så tar du olikfärgade lantrasägg och lägger i brödet – det gjorde jag ett år och det blev vådligt tjusigt!

Mitt recept utgår från ett recept av Monica Ahlberg men jag har gjort min variant av det. Och säkert har jag några läsare med rötter från Grekland som kan dela med sig av hur de äter och vill ha just sitt äggbröd?

Grekiskt Äggbröd (1 stort bröd)

Print

Ingredienser

• 50 g jäst

• 4 dl av 3% naturell yoghurt

• 2 msk rapsolja

• 1 msk salt

• 10 dl vetemjöl ca

• Ägg till pensling och hela ägg till fyllning (4-5 är lagom)

• Vallmofrön

Print

Gör så här

• Värm yoghurten till 37 grader. Tillsätt jäst och rör ut. Addera rapsolja, salt och nästan allt av vetemjölet. Arbeta ihop till en smidig deg och låt jäsa övetäckt i bunke i en timme
• Dela degen i tre bitar. Rulla dem till långa korvar och fläta sedan bröder. Snurra ihop flätan till en rund brödkaka och lägg på en plåt.
• Smörj de råa äggen med lite rapsolja och tryck sedan ner dem i brödet. Låt jäsa i ytterligare 30 minuter under bakduk.
• Pensla brödet med ägg och strö över vallmofrön. Grädda i ca 30 minuter på 200 grader, tills brödet har fått fin färg.

Här hittar du mina andra inlägg på temat Superstjärnan Ägget.

Under skalet på ett ägg

Äggstraordinärt gott

Hur du kokar ett perfekt ägg

Tog en långfrukost i morse. Med sol i ansiktet och hela helgbilagan att hugga in på. Mornarna är bäst. Att kunna bocka av ytterligare en hemsk natt. Stiga upp, komma till mina sinnens fulla, känna hur livet återvänder och nattens oro och obehag försvinner. Varje morgon räknar jag ner tills bebisen är här.

Jag njöt nybakat bröd till frukost. Satte nämligen en deg innan jag gick och la mig igår. Nattjästa bröd är det bästa och smidigaste som finns!

Sjukt gott med smör, ost och fikonmarmelad…

Nu ska ni få receptet på det goda nattjästa matbrödet. Det är så löjligt enkelt att baka! Bara att röra ihop på kvällen och ställa i kylen och sedan skära till bitar på morgonen och grädda. Inget knådande, inga dubbla jäsningar. Bara skjuts in i ugnen! Tänk bara på att degen ska vara ganska kletig. Det är inte säkert att allt mjöl behövs.

Nattjästa rågbullar

Print

Ingredienser

• 1/2 paket jäst

• 5 dl kallt vatten

• 1 msk honung

• 1 ms olivolja

• 3 tsk salt

• 1 msk brödkrydda

• 9 dl rågsikt

• 3 dl vetemjöl

Print

Gör så här

• Rör ut jästen i vattnet och tillsätt honung, olja, salt och brödkrydda. Blanda ner mjölet och arbeta hastigt ihop till en deg med en träsked. Degen ska vara ganska kladdig. Lägg den i en skål i kylen med en handduk över och låt jäsa under natten.
• Ta fram degen på morgonen, häll ner den på ett mjölat bord. Knåda inte. Skär bara till lagom stora bitar med en kniv och lägg på en plåt med bakplåtspapper på. Grädda i 220 grader i ca 20 minuter.

Baka lyxigt valnötsbröd!

En av de bästa sakerna med julen är vörtbrödet. Inget klår vörtbröd med hemgjord rödbetssallad och julköttbullar ovanpå. Sjukt gott!

Jag tycker mycket om företaget Saltå Kvarn som har fantastiska produkter och gör en stor insats för miljön. De har bland annat tagit fram 155 verktyg som odlare kan använda för att förbättra sitt miljöarbete – och ju fler insatser odlarna gör desto bättre betalar Saltå Kvarn. Deras produkter förädlas försiktigt för att bevara alla näringsämnen och allt är ekologiskt odlat och utan tillsatser! Så med Saltå Kvarn kan du julbaka och göra gott i dubbel bemärkelse. Här kan du läsa mer om deras miljöarbete.

Men nu ska ni få receptet på det bästa vörtbrödet. En del vill ha sitt vörtbröd kompakt, en del vill ha det mörkgräddat och nästan lite smuligt. Själv tycker jag om ett luftigt vörtbröd med mycket kryddsmak. Jag brukar därför blanda kryddorna själv!

Vörtbröd

Print

Ingredienser

• 33 cl svagdricka eller julmust

• 1 pkt jäst 50 gram

• 50 gram smör

• 1 msk mald nejlika

• 0,5 msk mald kardemumma

• 1,5 msk mald ingefära

• 0,5 msk mald pomerans

• 1 msk salt

• 1 1/2 dl mjölk

• 1 dl mörk sirap

• 1 dl russin

• 10 dl rågsikt

• 4 dl Ölandsvetemjöl fullkorn

Print

Gör så här

• Värm svagdricka till 37 grader i en kastrull. Häll över den i degbunken och smula ner jästen. Smält smöret i kastrullen och häll ner kryddorna. Tillsätt mjölken och sirapen och rör om. Låt svalna till fingerljummet. Häll ner i degvätskan tillsammans med russinen. Sikta i mjölet lite åt gången och arbeta kraftigt till en deg. Ca 4 minuter i maskin eller 10 minuter för hand. Spara lite mjöl till utbakning. Låt jäsa under duk i en timme.
• Ta fram och knåda degen smidig. Forma till två limpor och lägg på en plåt. Låt jäsa 45 minuter under bakduk. Pensla med en blandning av mörk sirap och vatten och grädda sedan på 200 grader i ca 30 minuter. Ta ut bröden och låt svalna på ett galler.

Servera med en god julost och en härlig flaska äppelmust!

Gröna rätter till julbordet!

Nu ska ni få receptet på ett riktigt gott och enkelt matbröd. Jag har fått det av en vän men tror ursprungligen det är Anna Bergenströms recept. Snabbt som tusan är det i alla fall – då det bara behöver jäsa en gång. Gott som kuvertbröd till middagen eller som frukostmacka. När det blir torrt blir det fint att rosta och adderar du torkad basilika, brödkryddor eller sesamfrön varieras smaken.

Matbröd

Print

Ingredienser

• 5 dl fingervarmt vatten

• 1 dl mjölk

• 25 g jäst

• 2 tsk salt

• 1 msk honung

• 11 dl vetemjöl

• 1 1/2 dl grahamsmjöl

• lite extra mjöl till utbaket

Print

Gör så här

• Mät upp vatten och mjölk. Smula jästen i en bunke och addera salt och honung. Häll över lite av degvätskan och rör ut jästen. Häll över resten av vätskan. Arbeta in mjölet. Degen ska vara lös. Strö lite vetemjöl över degen och låt jäsa i ca 90 minuter
• Sätt ugnen på 250 grader
• Häll ut degen på mjölat bakbord. Knåda inte utan tryck försiktigt ut degen med händerna. Dofta lite mjöl över brödet. Skär sedan i remsor ca 8 cm breda. Dela remsorna på snedden i ca 3 delar. Det gör inget att de får lite olika form och fason. Flytta över bröden till en plåt med papper. Grädda omedelbart mitt i ugnen. Ca 15-20 minuter. Låt svalna på ett galler utan handduk över.

Långfrukost med nattjäst rågbröd

Mitt bästa matbröd är ett morotsbröd med honung jag ofta bakar. Men eftersom vi har mer squash än morötter just nu så testade jag att byta ut morötterna mot lite riven gul squash (grön funkar precis lika bra såklart). Det blev väldigt lyckat!

Dessutom är det ett stort plus med recept som hjälper en att använa zuccini. För det är ju något man kan få enorma mängder av ifall man odlar själv – men som ibland kan vara lite svårt att använda upp.  Här kommer receptet på det enkla squashbrödet med honung.

Du behöver:

5 dl mjölk

50 g jäst

0,5 dl rapsolja

2,5 tsk salt

2 rejäla matskedar honung

1 normalstor zuccini (den storlek som säljs i affärerna)

1 dl havregryn

9-11  dl vetemjöl

Så gör du zuccinibrödet:

Scones är något jag bakar ofta. Faktiskt nästan varje gång jag inser att brödskrinet är tomt och det inte finns ens en torr skorpa till frukost. Mycket smör ska det vara i – både inuti och utanpå. Annars blir de lätt lite torra tycker jag.

Det är också supergott att riva ner en vällagrad ost i smeten eller addera en aning råsocker.

Scones

Print

Ingredienser

• 8 dl mjöl

• 120 gram smör

• 4 tsk bakpulver

• 1 tsk salt

• 4 dl mjölk

Print

Gör så här

• Nyp ihop mjöl, smör, salt och bakpulver.
• Bland i mjölken till en jämn smet.
• Forma till små bullar och grädda på 225 grader i mitten av ugnen i ca 12 minuter.

Scones är godast när de är nygräddade men dagen efter kan man med fördel rosta dem ifall de känns torra.

Scones ger en bra start på helgen – här kan du se en av mina lördagar som började med scones!

Jag har bakat bröd idag. Det har jag längtat efter i flera veckor men eftersom jag jobbat så mycket och haft så många andra projekt har jag inte orkat. Men nu äntligen! Jag brukar vänta tills klockan är fyra och jag kan lyssna på Studio Ett samtidigt. Rena knarket. Oftast bakar jag för hand utan maskiner eftersom jag tycker att det är så räligt att diska. Men som idag när jag bakat trippel sats så gör jag det hela lite mer effektivt och använder både matberedare och hushållsassistent.

Det bidde två degar. Supergott morotsbröd plus något eget kokihop av mörk sirap och rågsikt som jag bakade ut till limpor. Jäser utav jädrar på en varm vedspis.

Jag har inte smakat på något ännu men morotsbrödet är alltid gott och limporna ser i alla fall bra ut.

Det är bara så sjukt konstigt det här med att vara gravid. Jag kan vara hur pigg som helst och några minuter senare har jag pyst ut som en punkterad ballong. Och det är helt oförutsägbart. Jag känner det aldrig på mig. Typ som att sitta och köra sin fulltankade bil och vara helnöjd och plötsligt stannar bilen för att bensinen är slut. Nån jäkel har tatt den! Tjuvkört min bil och använt upp all bensin utan att jag ens hann märka det.

Så är det. Den här ungen slangar bensin från mig. Kriminell vid nio månaders ålder.

Jag älskar focaccia (speciellt eftersom det rimmar på comin’ atcha) och smakar som en fräschare sorts pizza, typ.

Det här grundreceptet är hämtat ur Leilas A piece of cake.

Man kan toppa med lite vad man vill men jag gillar feta, oliver  och rödlök. Överdosera dock inte flingsaltet – det är nog salt ändå.

 Focaccia

Print

Ingredienser

• Till grundreceptet

• 25 g (1/2 pkt) färsk jäst

• 3 dl ljummet vatten

• 0.5 dl god olivolja

• 2 msk honung

• 1 msk flingsalt

• 7 dl vetemjöl special

• 
  olivolja och flingsalt till plåten och utbakning

• Till toppingen

• Oliver

• fetaost

• rödlök

Print

Gör så här

• Vispa ut jästen med vatten, olivolja, honung och flingsalt i en bunke. Tillsätt lite vetemjöl i taget och arbeta samman till en deg och knåda den i cirka 5 minuter.
• Jäs degen till dubbel storlek i en bunke täckt med bakduk, i cirka 35 minuter. Sätt ugnen på 220 grader ca. Häll ut degen på mjölat bakbord och dela den i 2 delar, knåda den lite och lägg på två oljade plåtar med lite flingsalt i botten.
• Platta ut degarna tills de är cirka 1-2 cm tjocka och låt jäsa under bakduk till dubbel storlek, cirka 30 minuter. Sätt fingrarna i degen så att det formas en massa hål, ringla över rikligt med olivolja och strö över flingsalt, lök och tärnad fetaost. Baka brödet i mitten av ugnen tills det är gyllene, cirka 10 minuter.